Sund mat åt Europas medborgare

Europa på väg Generaldirektoratet för utbildning och kultur Sund mat åt Europas medborgare Europeiska unionen och livsmedelskvalitet Europeiska kommissionen

Denna publikation är utgiven på Europeiska gemenskapens alla officiella språk: danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska. Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för utbildning och kultur Publikationsenheten, Rue de la Loi 200, B-1049 Bryssel Manuskriptet färdigställdes i januari 2000. Omslag: EKA Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2000 ISBN 92-828-8244-6 Europeiska gemenskaperna, 2000 Kopiering tillåten. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

Sund mat åt Europas medborgare Europeiska unionen och livsmedelskvalitet

Innehåll Europeiska unionen och livsmedelskvaliteten Jordbrukspolitiken: från kvantitet till kvalitet Lagstiftning om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet Övervakning av livsmedelssäkerhetskontroller: EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor Att hjälpa konsumenterna att välja sund och säker mat Livsmedelskvalitet och internationell handel Att utnyttja den nya teknikens möjligheter Att använda vetenskapen till bättre och säkrare livsmedel: forskning och utveckling Lästips 3 5 8 11 14 16 18 20 22

Europeiska unionen och livsmedelskvaliteten Under de senaste årtiondena har allmänheten blivit alltmer medveten om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet. Konsumenterna vill vara säkra på att den mat de köper i snabbköpen eller äter på restaurang är säker, nyttig och sund, och att den produceras i enlighet med vissa standarder. Händelser som BSE, den s.k. galna kosjukan, och dioxinkrisen har bidragit till att oron över livsmedelssäkerhet tilltagit. Förutom frågor om säkerhet är det kvaliteten på maten som alltfler människor bryr sig om. Konsumenterna kräver högsta möjliga kvalitet av bönder, livsmedelsföretag och detaljhandel. Många blir också alltmer intresserade av hur och var livsmedlen produceras. Efterfrågan ökar på ekologisk mat eller kött från djur som fötts upp under särskilt goda förhållanden. Att lyssna till och reagera på konsumenternas frågor om livsmedelssäkerhet och förväntningar på kvalitet är en mycket viktig uppgift för Europeiska unionen. Under de gångna fyrtio åren har EU utarbetat omfattande regler, normer och övervakningsrutiner för att den mat vi äter skall vara så säker och aptitlig som möjligt. EU deltar i åtgärder i alla stadier av livsmedelsproduktionen, från bondgården till fabriken och matbordet, för att se till att det som vi äter är säkert och sunt. Vissa uppgifter utförs av livsmedelssektorn själv, vissa av medlemsländerna och andra av Europeiska kommissionen och dess specialiserade kontor och organ. Det är dock kommissionen som har det övergripande ansvaret för att normerna tillämpas på samma sätt i hela unionen. Systemet har utvecklats mycket under de senaste tio åren, delvis som en reaktion på en rad livsmedelskriser, men även på grund av att den inre marknaden för livsmedel innebär att alla handelshinder inom EU slopats. Eftersom EU nu bara har en enda yttre gräns för all import är unionen ansvarig för att de livsmedel som kommer utifrån skall vara lika säkra som de livsmedel som produceras i medlemsländerna. Kommission företräder också EUkonsumenterna i internationella organ som sysslar med han- 3

Sund mat åt Europas medborgare delsfrågor, livsmedelsnormer eller hälsofrågor, såsom djursjukdomar. I denna broschyr vill vi förklara vad EU gör under varje etapp av livsmedelsprocessen för att livsmedelssäkerheten och -kvaliteten skall vara på högsta möjliga nivå. Mejeriprodukter Grönsaker Frukt Kött Spannmål Potatis Vin (') Socker Fetter och oljor Fisk Ägg 13 19 26 34 33 76 85 89 96 118 132 Vad vi äter: genomsnittlig konsumtion av livsmedel, i kilo per person i EU, 1998. ( ) I liter per person. 4

Jordbrukspolitiken: från kvantitet till kvalitet Det är redan på själva bondgården som man måste börja verka för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet på hög nivå. Genom den gemensamma jordbrukspolitiken sporrar Europeiska unionen bönderna att producera jordbruksprodukter av hög kvalitet, och detta gäller hela skalan, från kött och mejeriprodukter till spannmål, frukt och grönsaker. Under de senaste årtiondena har den gemensamma jordbrukspolitiken ändrats för att i högre grad ta hänsyn till konsumenternas krav på kvalitet. Jordbrukspolitikens viktigaste mål är inte bara att se till att det finns tillräckliga mängder säker och hälsosam mat, utan även att bönderna får en skälig inkomst. Detta bör man se till genom att garantera en stabil marknad för deras varor. När jordbrukspolitiken infördes var prisstöd det viktigaste sättet att uppnå detta, dvs. bönderna garanterades en viss inkomst när de sålde sina produkter. Detta ledde emellertid till kritik om att jordbrukspolitiken fick bönderna att producera så mycket som möjligt utan att ta hänsyn till kvaliteten på produkterna. Även om denna kritik var överdriven så sporras numera bönderna genom jordbrukspolitiken att förbättra kvaliteten på sina produkter. EKA Om kvaliteten på det kött eller den spannmål som bönderna producerar är högre får de ett bättre pris på marknaden. Politiken innebär att bönderna kan möta konsumenternas krav på större urval och mångfald av produkter. Andra delar av jordbrukspolitiken belönar de bönder som ägnar sig åt mindre intensiv produktion. Bönder som föder upp boskap får mer betalt om de begränsar antalet djur. Kvaliteten betonas alltmer EU:s jordbrukspolitik uppmuntrar bönderna att producera mat av hög kvalitet. Prisstöd är nu en mindre viktig del av jordbrukspolitiken alltmedan man dragit ned på uppköpen av överskottet. Detta innebär att bönderna får större anledning att reagera på marknadens efterfrågan på jordbruksprodukter av olika typ och standard. Även tanken bakom den gemensamma jordbrukspolitiken har förändrats. Ursprungligen var jordbrukspolitiken avsedd att eliminera livsmedelsbristen efter kriget. Politiken har nu anpassats för att tillgodose de många roller som jordbruket spelar i samhäl- 5

Sund mat åt Europas medborgare Den stora ökningen av ekologiskt jordbruk främjas genom EU:s regler. let. Bönderna är inte enbart livsmedelsproducenter. De tillhandahåller även livsviktiga tjänster genom att värna om miljön och bevara landsbygden, som är ett arv vi alla kan njuta av. Dessa uppgifter innebär ökade kostnader för bönderna. Det ställs exempelvis krav på dem att fortsätta med jordbruk under dåliga förhållanden, t.ex. där jorden är utarmad. Som kompensation för detta vill man genom jordbrukspolitiken ersätta bönderna för att de tillhandahåller dessa tjänster, vilket i sin tur har ett positivt inflytande på livsmedelskvaliteten. Genom att hålla jordbruket levande överallt i Europeiska unionen leder jordbrukspolitiken till att det finns en större variation i livsmedelsprodukter och jordbrukstyper än i andra delar av världen, där ekonomiska faktorer kan ha större inverkan på det politiska beslutsfattandet. Efter att livsmedel kontaminerades med dioxin 1999, vilket visade sig bero på besmittat foder, planerar EU att även göra kontrollen av djurfoder strängare. Möjligheter för landsbygden Genom EU:s politik för utveckling av landsbygden sporras bönderna ytterligare att förbättra produktionen. Syftet med denna politik är att göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och ge bättre sysselsättningsmöjligheter till befolkningen på landsbygden. Planerna för utveckling av landsbygden erbjuder särskilda medel för att hjälpa bönderna att få högre kvalitet på produkterna och att bättre marknadsföra dem, så att de kan få bättre priser för sina varor från konsumenterna. Det finns även medel för att utveckla marknaden för nischprodukter, särskilt produkter med regionala särdrag vilka uppskattas av konsumenterna. EU kan erbjuda ytterligare hjälp genom märkningssystem som ger konsumenterna garantier för hur och var livsmedlen produceras. Ekologiskt jordbruk på frammarsch Under de senaste åren har konsumenterna alltmer börjat fråga efter ekologiska produkter. Med "ekologiska" avser vi livsmedel som har producerats utan användning av de många kemiska insekts- och ogräsmedel och djurläkemedel som används i jordbruket i dag. Försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat med cirka 40 % per år och utgör nu 3 % av all livsmedelshandel i Europeiska unionen. Arealen för ekologiskt jordbruk har tredubblats mellan 1993 och 1997 och har kommit upp i 2,2 miljoner hektar. För att främja ekologisk odling och förbättra garantierna för konsumenterna när de köper ekologiska livsmedel har EU fastställt en rad regler som styr ekologisk produktion. EKA 6

Reglerna gäller vilka typer av produkter som kan användas för att behandla växter eller jord när man odlar spannmål, grönsaker och frukt och vilka typer av foder eller djurmediciner som får förekomma i djurproduktion. Med tanke på att vissa produkter kan lämna rester i jorden under en längre tid kräver EU att bönderna skall ha följt dessa riktlinjer under minst två år innan deras produkter kan märkas som ekologiska. Samma regler gäller produkter som importeras till Europeiska unionen och som marknadsförs som "ekologiska". För att se till att konsumenterna vet vad de får när de köper produkter som påstås vara ekologiska har Europeiska unionen även fastställt regler för märkning. Även om märkningen kan skilja sig i olika EU-länder måste den ha texten "Ekologiskt jordbruk EEG-kontrollsystem" som är bevis på att en odlare har uppfyllt EU:s krav och kontrollerats av de nationella myndigheterna. År 1999 beslutade man om ett gemensamt EU-märke för ekologiska produkter. Español Dansk Deutsch Deutsch English Français Italiano Nederlands Português Suomi Svenska Eftersom övergången till ekologiskt jordbruk tar minst två år erbjuder EU olika slags stöd till bönder som vill gå över från konventionella produktionssätt. Det mesta av medlen kommer från EU:s budget för miljöåtgärder inom jordbruket, ur vilken man ger stöd till bönder vars jordbruksmetoder inte belastar miljön lika mycket som traditionella metoder. Anslagen för att stödja ekologiskt jordbruk utgör 8 % av den sammanlagda budgeten för miljöåtgärder inom jordbruket och bönderna kan få upp till 900 euro per hektar (cirka 7 425 svenska kronor/5 350 finska mark) som ersättning för de kortfristiga ekonomiska förlusterna i samband med övergång till ekologisk produktion. Tydlig märkning: Ett EU-märke för ekologiska produkter togs fram 1999 som ett komplement till de nationella märkningssystemen. Märket, med text på det språk som talas där livsmedlet säljs, fästs på livsmedelsförpackningen. I Tyskland kan texten på märket utformas på två olika sätt. 7

Sund mat åt Europas medborgare Lagstiftning om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet bedöma utifrån objektiva kriterier. Den andra aspekten är att livsmedel skall uppfylla konsumenternas förväntningar på smak eller andra subjektiva kriterier. Europeiska unionen beaktar båda dessa aspekter i sin strävan att säkra livsmedelskvaliteten. Bestämmelser om säkerhet De olika mattraditionerna i Europa kan ge konsumenterna ett stort urval livsmedel. Livsmedelskvalitet har två aspekter. En är att livsmedel skall vara fria från skadliga och oönskade ämnen som mikrober, kemikalier och andra produkter som används i produktionsprocessen. Detta är ganska lätt att EKA Europeiska unionen förfogar över en omfattande lagstiftning för att se till att livsmedlen är säkra. Denna gäller livsmedel, tillsatser, vitaminer, mineralsalter och alla ämnen som kommer i kontakt med mat under tillverkningsprocessen. Det finns elva förordningar, dvs. EU-lagar, enbart om veterinärkontroller. EU fastställer vilka produkter som får användas i livsmedelsproduktionen och avgör om dessa produkter utgör en risk för människors hälsa om rester finns kvar EKA 8

i maten. Produkter som granskas på detta sätt omfattar bl.a. djurmediciner, bekämpningsmedel, tillsatser och patogener. Det är de offentliga myndigheterna i varje EU-land som skall se till att livsmedlen inte innehåller några förbjudna ämnen. De nationella myndigheterna tar regelbundet prover på livsmedel och undersöker dem i laboratorier. EU:s kontor för livsmedelsoch veterinärfrågor har uppgiften att se till att medlemsländernas kontroller utförs ordentligt. Mer om detta längre fram i broschyren. Det skall smaka gott När det gäller livsmedelskvalitet i den bemärkelsen att livsmedlen skall ha vissa egenskaper som konsumenterna önskar är Europeiska unionens policy att konsumenterna skall erbjudas ett stort och varierat utbud av pålitliga produkter. Tidigare försökte man inom EU att arbeta fram gemensamma definitioner för sammansättningen av vissa baslivsmedel, däribland choklad, socker, honung och sylt. Men på grund av de olika traditionerna i 15 medlemsländer visade det sig vara mycket svårt att komma överens om en enda definition som skulle gälla i hela unionen. I stället för att försöka ta fram en enhetlig definition arbetar nu EU enligt principen om ömsesidigt erkännande. Detta innebär att medlemsländerna går med på att erkänna produkter från andra länder även om de framställs på ett något annorlunda sätt, under förutsättning att de uppfyller vissa grundläggande kriterier. EU har också en policy för märkning, som går ut på att man skall informera konsumenterna om varifrån produkterna kommer, så att de kan göra sina inköp enligt sina önskemål. Detta tillvägagångssätt gör att det finns en stor mångfald produkter inom EU och att konsumenterna får större valfrihet. Ett bra exempel på detta är Emmentalerost. Emmentaler kommer ursprungligen från Schweiz och produceras i flera medlemsländer men enligt olika recept. Enligt EU-lagstiftningen kan en tysk ostproducent sälja ost som framställts enligt traditionellt recept som Emmentaler på den franska marknaden. Fransk Emmentaler produceras kanske enligt en metod som är lite annorlunda. På produktens etikett anges att osten kommer från Tyskland, vilket informerar konsumenten om att även om fransk och tysk Emmentalerost liknar varandra, har den tyska ostsorten framställts enligt tyska traditioner. Konsumenten kan sålunda välja den ost han eller hon föredrar. Många varor är skyddade Europeiska unionen har också mycket stränga regler om vin och sprit för att garantera att produkterna verkligen kommer från de områden som anges på etiketten och att vinerna framställs i enlighet med fastställda metoder. Det finns även omfattande bestämmelser för nötkött. Det finns andra bestämmelser som rör konsumenterna indirekt. Inom jordbrukslagstiftningen finns det stränga regler för frukt och grönsaker för att köparna skall kunna var säkra på viss kvalitet och storlek på produkterna. Andra jordbruksprodukter, som kött och spannmål, måste uppfylla tekniska specifikationer för att kunna ge rätt till EU-subventioner. På detta vis ser man till att bönderna inte bara producerar för att få subventioner, utan att varorna också är av tillräckligt hög kvalitet för att kunna säljas på den öppna marknaden. 9

Sund mat åt Europas medborgare Traditionella och regionala specialiteter Sedan början av 1990-talet har Europeiska unionen infört nya åtgärder för att ge bönderna bättre inkomster för produkter av hög kvalitet och samtidigt ge konsumenterna bättre garantier för den mat de äter. Detta initiativ syftar till att förbättra skyddet för produkter som kommer från en särskild region i unionen eller framställs enligt traditionella metoder. I systemet ingår tre slags kvalitetsmärkningar: skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning samt garanterad traditionell specialitet. Hittills har mer än 500 produkter registrerats enligt detta system. Förteckningen omfattar berömda traditionella produkter som Scotch beef, Roquefortost, Serranoskinka och flera ölsorter. 10

Övervakning av livsmedelssäkerhetskontroller: EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor Europeiska unionen har under de senaste åren stiftat en stor mängd lagar om livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurs välbefinnande och växtskydd. Även om huvudansvaret för att dessa lagar efterlevs ligger på de 15 medlemsländerna, delar Europeiska kommissionen detta ansvar genom att kontrollera att medlemsländerna utför sitt arbete ordentligt. Detta görs genom Europeiska gemenskapernas kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO), som ligger i Dublin. Kontorets uppgift är att se till att säkerhet och kvalitet håller högsta möjliga nivå genom hela livsmedelskedjan, från ax till limpa, och att påbjuden kontroll sker inom livsmedelsproduktionens alla aspekter. Kontorets inspektörer och sakkunniga utför livsmedelskontroller och tar stickprov i medlemsländerna och i länder utanför EU som exporterar livsmedel till unionen. Antalet inspektörer har nyligen utökats till 100 personer, vilket visar hur omfattande kontorets arbete är. När kontrollerna och stickproven väl gjorts skriver kontoret rapporter om alla anläggningar som inspekterats. Dessa rapporter skickas sedan till medlemsländerna så att de kan åtgärda de brister som upptäckts i samband med kontrollerna. Om bristerna är allvarliga kan kontoret upprepa sina besök tills problemen är lösta. Rapporterna offentliggörs på Europeiska kommissionens Internetsida så fort de är färdiga (europa.eu.int/comm/dg24). EKA Sjukdomar får inte spridas Djurhälsa är ett av de stora ansvarsområdena för Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor. Om en smittsam sjukdom bryter ut i EU kan kommissionen införa förbud mot export av djur från det drabbade medlemslandet. Vid BSE, dvs. galna kosjukan, förbjöd EU export av levande djur från Förenade kungariket och Portugal för att förhindra att sjukdomen spreds. Vanligtvis vänder man sig till Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor för att det skall utföra brådskande inspektioner och bedöma situationen på fältet samt rekommendera ytterligare åtgärder. Kontoret har även ansvaret för sådana ärenden som livsmedelssäkerhet för mat av växtursprung, särskilt kontroll av rester av bekämpnings- Omfattande EU-regler garanterar att inspektörer kontrollerar livsmedelssäkerheten överallt i Europa. 11

Sund mat åt Europas medborgare medel i frukt och grönsaker, samt för att säkerställa att producenterna uppfyller kraven för ekologiskt jordbruk. Under de senaste åren har man med ledning av kontorets agerande förbjudit import av fjäderfä från Förenta staterna, eftersom landets kontroll av livsmedelssäkerhet inte uppfyllde EU:s krav. Kommissionen har även inlämnat klagomål till domstolen mot några av EU:s medlemsländer eftersom de inte genomfört tillräckliga kontroller till följd av galna kosjukan. Det var också Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor som tvingade ett annat land utanför EU att förbättra övervakningen av förekomsten av djurmedicin och andra förorenande ämnen i livsmedel efter det att inspektörerna konstaterat brister under kontrollerna. Oberoende vetenskapliga yttranden Ett av de viktigaste medlen för utveckling av Europeiska unionens livsmedelspolicy är oberoende vetenskapliga yttranden. Om EU skall kunna fatta rätt beslut för att skydda folkhälsan skall råd inhämtas från de bästa experterna på området. Yttrandena måste också vara helt opartiska och utan någon politisk inblandning. För att få sådana yttranden har EU utsett nio vetenskapliga kommittéer som består av 131 framstående experter på en rad områden, vilka ger råd i alla ärenden som rör livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd. Kommittéernas arbete samordnas av Vetenskapliga styrkommittén, som kan tillsätta särskilda kommittéer med kort varsel för att åtgärda särskilt brådskande problem. Snabb varning när livsmedelssäkerheten är i fara Ett av EU:s mest effektiva medel för att övervaka livsmedelssäkerheten är snabbvarningssystemet. Om en smittsam djursjukdom bryter ut eller det händer något annat som påverkar livsmedelssäkerheten och hotar folkhälsan i ett medlemsland, måste det landet omedelbart underrätta kommissionen och alla andra medlemsländer. Detta gör att kommissionen kan undersöka situationen så snabbt som möjligt och rekommendera lämpliga brådskande åtgärder som exportförbud, stopp för djurtransporter i ett medlemsland så att sjukdomen inte sprids eller order att ta bort produkter från affärerna. Inspektörerna vid Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor försäkrar sig om att läget är under kontroll innan några säkerhetsåtgärder upphävs. 12

Beslut grundade på fakta Nio kommittéer med de bästa vetenskapliga experterna från hela Europa tillhandahåller bakgrundsinformation för EU:s beslut om livsmedelssäkerhet. Vetenskapliga styrkommittén Vetenskapliga kommittén för livsmedel Vetenskapliga kommittén för djurfoder Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa Vetenskapliga kommittén för växter Vetenskapliga kommittén för kosmetiska produkter och icke-livsmedelsprodukter avsedda för konsumenter Vetenskapliga kommittén för läkemedel och medicintekniska produkter Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö EU:s system för livsmedelssäkerhet håller för närvarande på att ses över för att det skall fungera ännu bättre. Detta sker med ledning av ett omfattande förslag som kommissionen lade fram i januari 2000. 13

Sund mat åt Europas medborgare Att hjälpa konsumenterna att välja sund och säker mat På senare år har allmänheten vid flera tillfällen haft anledning att oroa sig för livsmedelssäkerheten och man blir alltmer angelägen om kvaliteten på livsmedel. En opinionsundersökning som utfördes av Europeiska kommissionen 1997 visade att livsmedelssäkerheten var det som oroade konsumenterna mest. Dessa resultat ledde till att kommissionen startade en kampanj om konsumenthälsa och livsmedelssäkerhet. Kampanjen genomfördes i två etapper mellan 1998 och 1999, och hade som främsta mål att informera konsumenterna om de grundläggande aspekterna av livsmedelssäkerhet, uppmärksamma dem på den uppgift de själva har för att värna om livsmedelssäkerhet och stärka konsumentorganisationernas roll som värdefulla rådgivare till allmänheten när det gäller livsmedelssäkerhet. i matkulturen. Kampanjen koncentrerades på livsmedelsmärkning, särskilt när det gäller livsmedelstillsatser, hur livsmedel kan spåras och genetiskt modifierade organismer. Kampanjen genomfördes av olika organisationer i vart och ett av EU:s 15 medlemsländer för att återspegla mångfalden av nationella traditioner Genom informationskampanjer får allmänheten råd om kökshygienen. 14

Håll köket rent! Beroende på land gav organisationerna även råd beträffande livsmedelshygien och berörde frågor som renlighet i köket, rätt temperatur för matförvaring samt tillagningstider och temperaturer för vissa köttsorter. Ibland informerade man även om befintliga bestämmelser för livsmedelssäkerhet eller uppmuntrade folk att äta balanserade måltider. I Sverige ingick i kampanjen ett litet monster som visade runt i ett "skräckkök" för att påvisa vilka risker för hygien det finns i hemmet. "Skräckköket" trycktes upp på sex miljoner brickdukar som användes av en snabbmatskedja, vilket gjorde det möjligt att nå kampanjens främsta målgrupp, det vill säga tonåringarna. Genom kampanjen ville EU betona för konsumenterna hur viktiga de nationella myndigheterna och EUmyndigheterna är för att garantera livsmedelssäkerhet, men även peka på att allmänheten har en väsentlig uppgift för att se till att maten är säker. Alla åtgärder för att maten skall vara säker och sund från bondgården till snabbköpet är värdelösa om konsumenterna inte respekterar grundläggande hygienregler, exempelvis att förvara rå och tillagad mat var för sig i köket och se till att vissa matvaror, till exempel kyckling och äggprodukter, tillreds tillräckligt länge. 15

Sund mat åt Europas medborgare Livsmedelskvalitet och internationell handel Som en av världens största exportörer och importörer av jordbruksprodukter är Europeiska unionen mycket angelägen om att de internationella handelsbestämmelserna bidrar till att bibehålla den höga nivån för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet som EU-medborgarna numera förväntar sig. EU är medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), som fastställer riktlinjerna för internationell handel. Unionen ger ett mycket starkt stöd till WTO eftersom organisationen tillhandahåller ramen för en rättvis internationell handel. Det finns en särskild avdelning i WTO:s bestämmelser som gäller livsmedelssäkerhet och folkhälsa, nämligen Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder ("SPS-avtalet"). Enligt detta avtal kan en WTO-medlem vidta åtgärder för att försvara folkhälsan om det finns vetenskapliga bevis på att en viss produkt kommer att utgöra en risk för medborgarna om den släpps ut på marknaden. Ett exempel på hur WTO-bestämmelserna fungerar är oenigheten om vissa tillväxtfrämjande hormoner som används i köttproduktion. EU har förbjudit bönderna i EU att använda dessa hormoner, och förhindrar även import av kött från djur som behandlats med hormoner från länder utanför EU, eftersom resterna av hormoner i kött och andra livsmedel från djur kan vara farliga för konsumenterna. Förenta staterna och Kanada godtog inte EU:s argument för förbud mot tillväxthormoner och ifrågasatte förbudet inför WTO. WTO sade att Europeiska unionen inte hade tillräckliga vetenskapliga bevis som motiverade förbudet. Tills EU tillhandahåller bevis och frågan avgörs har Förenta staterna och Kanada enligt WTO rätt att vidta sanktioner på varuimport från EUländer till ett lika stort värde som den försäljning dessa två länder har gått miste om på grund av förbudet. Under förhandlingar om nya globala handelsavtal är det hela tiden av yttersta vikt för EU att se till att livsmedelssäkerheten och -kvaliteten är på högsta möjliga nivå. EU förespråkar också ett WTO-avtal om immateriella rättigheter för att skydda ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, och därmed underlätta försäljningen av mat av särskilt hög kvalitet. Internationella organisationer EU och dess medlemsländer deltar även i andra internationella organisationer som arbetar för att främja livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet. Den viktigaste organisationen är FN:s Codex Alimentarius i Rom, som verkar för gemensamma standarder för livsmedel i hela världen, för att försöka förbättra konsumentskyddet och underlätta rättvis handel. Ekologiskt jordbruk är exempelvis en fråga som diskuteras inom Codex Alimentarius. 16

Förenta staterna Brasilien Norge Turkiet Elfenbenskusten Argentina Nya Zeeland Thailand Kina Kanada Australien Indonesien 712 618 932 1 650 1 596 1 493 1 477 1 373 1 230 2 085 2 768 3 520 EU:s livsmedelsimport: Varje år importerar Europeiska unionen drygt 50 % av sina livsmedel. EU exporterar också stora mängder livsmedel, så det sammanlagda nettoberoendet av livsmedelsimport utgör cirka 15 %. I tabellen ser man de viktigaste länderna som EU importerar mat från. Tabellen gäller 1998 och värdet anges i miljoner euro. 17

Sund mat åt Europas medborgare Att utnyttja den nya teknikens möjligheter När biotekniken övervakas kan den erbjuda nya möjligheter till förbättring av grödorna på fälten. EKA Bioteknik, dvs. möjligheten att manipulera den genetiska uppbyggnaden av levande organismer för att förbättra vissa egenskaper, erbjuder stora möjligheter för framtiden. Tekniken kan göra grödorna mer motståndskraftiga mot skadedjur och därmed ge bättre skördar, och den kan öka näringsvärdet i livsmedel. Allmänheten har emellertid uttryckt viss skepsis mot denna nya teknik. Därför har Europeiska unionen infört stränga regler för att se till att dessa 18

nya livsmedel är lika säkra som de traditionella sorter som folk har ätit i generationer utan skadliga effekter. EU har också infört stränga regler om märkning så att konsumenterna får fullständig information om vilka livsmedel som innehåller ingredienser som framställts med hjälp av bioteknik. Omfattande kontroll i förväg Innan nya biotekniska produkter kan säljas som livsmedel måste producenterna lämna in omfattande dokumentation om produkterna, så att EU:s lagstiftare kan avgöra om det finns någon risk för folkhälsan. När det gäller sådana livsmedel som i EU:s terminologi går under beteckningen nya livsmedel måste varje ansökan bedömas av en särskild vetenskaplig kommitté bestående av oberoende vetenskapliga experter som yttrar sig om huruvida ett livsmedel kan konsumeras utan risk. Kommitténs rekommendationer granskas sedan av Ständiga kommittén för livsmedel, som består av tjänstemän från alla 15 EU-medlemsländer. Om medlemsländerna är oroliga att det nya livsmedlet kan innebära en risk kan de ta upp dessa farhågor och eventuellt blockera tillståndet för den nya produkten. En sådan skillnad kan utgöras av DNA eller protein som härstammar från en genetisk modifikation. Om produkterna inte innehåller genetiskt modifierade organismer får producenterna ange det på etiketten. För att försöka lösa problemet med producenter som har försökt hålla sina produkter fria från genmodifierade organismer men inte har kunnat förhindra ofrivillig blandning med tillåtna genmodifierade organismer, har EU fastställt ett gränsvärde enligt vilket sådana produkter inte behöver märkas om den ofrivilliga kontamineringen inte överstiger 1 %. För att ge konsumenterna så mycket information som möjligt om livsmedel och deras eventuella innehåll av genetiskt modifierade organismer har EU utfärdat stränga riktlinjer för märkning. Att produkter består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer måste framgå av märkningen. Produkter som härstammar från en genmodifierad organism måste märkas om produktens eller ingrediensens egenskaper skiljer sig från ett traditionellt livsmedel eller en traditionell livsmedelsingrediens. 19

Sund mat åt Europas medborgare Att använda vetenskapen till bättre och säkrare livsmedel: forskning och utveckling framgångsrik del i programmet för forskning och utveckling. Forskning kring livsmedel, som ingår i unionens Fair-program, har varit ett av de mest populära områdena om man ser på antalet ansökningar och den höga kvaliteten på forskningsförslagen. Forskningen har bidragit till att EU:s vetenskapsmän fått ökad förståelse för den roll som livsmedel spelar för en bättre allmän hälsa och ett ökat välbefinnande. Många är allergiska mot nötter. Den europeiska forskningen försöker ta reda på varför. Det är inte bara genom att se till att normerna för livsmedelssäkerhet följs som EU försöker förbättra kvaliteten på livsmedel. Inom ramen för unionens program för forskning och utveckling med en budget på 14,96 miljarder euro bekostar EU vetenskapliga projekt som har som mål mer näringsrik och hälsosam mat och som erkänner de objektiva egenskaperna i traditionella livsmedel. Under de senaste tio åren har den forskning inom livsmedelsproduktion, livsmedelssäkerhet samt hälsa och näring som bekostats av EU varit en mycket EKA Några av de framgångsrika projekten inom livsmedelsforskningen gäller förbättrat näringsvärde, allergiska reaktioner på vissa ämnen och faktorer som påverkar fetma. Det finns vidare undersökningar som har bidragit till ökade insikter i hur mat kan kontamineras och har lett till att man utarbetat snabbare metoder för att hitta skadliga ämnen i mat. Eftersom mat och kostvanor har en väsentlig inverkan på människors hälsa och välbefinnande har forskningsprojekten även inriktats på att utforma speciella eller anpassade livsmedel med särskilda hälso- och näringsfördelar för vissa delar av befolkningen. Att minska risken för cancer Att äta grönsaker ur brassica-släktet, dvs. bland annat kål, broccoli och brysselkål, kan bidra till att minska cancerrisken hos människor, men anledningen till detta är ännu inte helt utredd. I ett forskningsprojekt som samordnas av Institute of Food Research i Norwich i England har man undersökt de kemiska processer 20

genom vilka dessa grönsaker kan bidra till att minska cancerrisken. Resultatet av denna undersökning kommer att användas för att utveckla grönsaker med högre värden av de nyttiga beståndsdelarna. Att bekämpa matallergi Alltfler konsumenter reagerar på vissa livsmedel som t.ex. nötter och selleri. Metoderna för att spåra matallergier är tyvärr inte helt pålitliga. Inom ett projekt som styrs av Avdelningen för allergologi och immunologi i Milano i Italien arbetar man med att kartlägga några av de viktigaste ämnena i vissa livsmedel som orsakar allergier och med att förbättra metoderna för diagnostisering. Tack vare resultatet av detta arbete kommer läkare att kunna diagnostisera patienternas allergiska reaktioner med större precision. Konsumenterna kommer att ha glädje av bättre metoder för testning, eftersom de kommer att veta vilka livsmedel de är allergiska mot och kunna undvika dem. Forskningen kommer också att hjälpa livsmedelsindustrin att utveckla livsmedel som inte orsakar allergiska reaktioner. 21

Lästips Närmare uppgifter om EU:s kvalitetsmärkning finns på europa.eu.int/comm/dg06/qual/sv/index_sv.htm Information om konsumentpolitik och fullständiga inspektionsrapporter från EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor: europa.eu.int/comm/dg24 Utförlig information om EU:s utrikeshandel: europa.eu.int/comm/trade Information om EU:s forskningspolitik: europa.eu.int/comm/research/ index_sv.html Europeiska kommissionen har publicerat ett antal gratisskrifter om de ämnen som behandlas i denna broschyr. Katalog finns på Internetadressen europa.eu.int/comm/dg10/publications/ index_sv.html 22

Europeiska kommissionen Sund mat åt Europas medborgare Europeiska unionen och livsmedelskvalitet Serien: Europa på väg Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer 2000 22 s. 16,2 x 22,9 cm ISBN 92-828-8244-6 Kvaliteten på den mat vi äter har blivit en av de viktigaste angelägenheterna för Europas konsumenter. I denna broschyr presenteras Europeiska unionens (EU:s) insatser för att livsmedelssäkerheten och livsmedelskvaliteten skall vara på högsta nivå. Genom EU:s jordbrukspolitik uppmuntras bönderna att producera ett stort utbud av högkvalitativa livsmedel, bland annat genom ekologisk produktion. Det finns en gemensam EU-lagstiftning för att göra maten fri från skadliga ämnen och för att se till att märkning sker på ett sådant sätt att konsumenterna får bra information. EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor övervakar att man följer bestämmelserna om säkerhet. Även nya vetenskapliga rön och globala handelsregler som har betydelse för vår dagliga föda är viktiga verksamhetsområden för EU.

För vidare information om Europeiska unionen Information på Europeiska unionens alla språk finns att få via Europa-servern på Internet: http://europa.eu.int För att få fler upplysningar och publikationer om Europeiska unionen på svenska kan man vända sig till EUROPEISKA KOMMISSIONENS REPRESENTATIONER: Representationen i Sverige Nybrogatan 11, 3 tr Box 7323 S-103 90 Stockholm Tfn (46-8) 56 24 44 11 Internet: http://www.eukomm.se Representationen i Finland Norra esplanaden 31 PB 1250 FIN-00101 Helsingfors Tfn (358-9) 622 65 44 Tfn (info 9 11.30): (358-9) 62 26 54 82 Internet: http://europa.eu.int/offices/fi/homepage.htm EUROPAPARLAMENTETS KONTOR: Kontoret i Sverige Nybrogatan 11, 3 tr S-114 39 Stockholm Tfn (46-8) 56 24 44 55 E-post: epstockholm@europarl.eu.int info@europarl.se Kontoret i Finland Norra esplanaden 31 PB 26 FIN-00131 Helsingfors Tfn (358-9) 622 04 50 E-post: ephelsinki@europarl.eu.int Kommissionen och Parlamentet har också kontor i Europeiska unionens övriga medlemsstater. Kommissionens delegationer finns även på andra platser runtom i världen.

SV Kvaliteten på den mat vi äter har blivit en av de viktigaste angelägenheterna för Europas konsumenter. I denna broschyr presenteras Europeiska unionens (EU:s) insatser för att livsmedelssäkerheten och livsmedelskvaliteten skall vara på högsta nivå. Genom EU:s jordbrukspolitik uppmuntras bönderna att producera ett stort utbud av högkvalitativa livsmedel, bland annat genom ekologisk produktion. Det finns en gemensam EU-lagstiftning för att göra maten fri från skadliga ämnen och för att se till att märkning sker på ett sådant sätt att konsumenterna får bra information. EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor övervakar att man följer bestämmelserna om säkerhet. Även nya vetenskapliga rön och globala handelsregler som har betydelse för vår dagliga föda är viktiga verksamhetsområden för EU. 1 3 PH-26-99-231-SV-C ISBN 92-828-8244-6 -:HSTCSC=]]WYYX:> BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg