Innehåll. Sida 2 (13) Regnr: FFB Inledning Syfte med dokumentet Referenser Systemsäkerhetsaktiviteter...

Relevanta dokument
Swedavia Dokumenttyp Diarienummer Sida

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;

APRIL 2014 RISKUTREDNING AVSEENDE FLYGTRAFIK DEL 3 OCH 4 AV DANSERED 1:64 MFL AIRPORT CITY

GÖTEBORG ENERGI AB. Riskanalys Rävbacka vindkraftspark. Göteborg

PM Risk seniorboende Olovslund, Bromma

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

Utredning av höjdrestriktioner för Enköping, Knivsta och Håbo kommuner

Allmänt om flygbuller

BROMMA STOCKHOLM AIRPORT

PM risk "Dallashuset"

Olycka med flygplanet Air China B2442 den 14 juni 1996 på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län L-44/96

Riskutredning Ekhagen

Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV (13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje

Rapport C 1998:25 Olycka med flygplanet SE-DRZ den 11 oktober 1997 på Jönköping flygplats, F län L-86/97

Riskanalys avseende trafik på Västerdalsbanan

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

Rapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars Dnr L-017/00 ISSN

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Riskbedömning och riskanalys

FLYGBULLERMÄTNING ÅR 2010

Kompletterande riskberäkningar

Rapport C 1999:19 Olycka med flygplanet SE-XKG den 5 augusti 1998 öster om Eskilstuna/Kjula flygplats, D län L-74/98

ISSN Rapport RL 2009:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

CeHa. Enhet Upprättad av Referens. Swedavia Konsult David Casado Regajo, MS Utvecklingsplan

Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av

BAKGRUND INTRODUKTION

Vibrationsutredning Sandared 1:81

RISKHANTERINGSPROCESSEN

Hållsta 6:1 Vibrationsutredning

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Utbildningsplan för segelflygcertifikat begränsat till motorsegelflygplan (TMG)

Yttrande gällande riskbedömning urspårning och olyckor med tåg på Saltsjöbanan

MÄTNING AV FLYGBULLER KRING STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

Tillträdeskontroll och säkerhetsbevisning

SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB. Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun. Göteborg

VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg

Riskbedömning och riskanalys. Göran Ljungkvist Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin (AMM)

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

Beräkning av skydd mot brandspridning mellan byggnader

BILAGA 3 Underlag för beräkning av individrisk och samhällsrisk (riskberäkningar)

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

SAMRÅD MED STAFFANSTORPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods. Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m.

Säkerhetsbevisning. Lycksele flygplats. Utredning och åtgärdsförslag hinder, Berglunda kyrkogård

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst flygrörelser per årsmedeldygn.

Slutrapport RL 2013:19


PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

Detaljplan för Egelsta 2:8 Hällby inom Eskilstuna kommun. Dnr SBN/2011:226. Riskanalys. VAP VA-Projekt AB

PROCEDUR FO R ANVA NDNING AV TAXIBANSYSTEM VID BORA S FLYGPLATS

RAPPORT. Landvetter flygplats - redovisning flygbuller Upprättad av: Bengt Simonsson

Flygsäkerhetsanvisningar. För dig som arbetar på Dala Airport

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

BILAGA C RISKBERÄKNINGAR. Detaljerad riskanalys Lokstallet 6 1 (7) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt

RAPPORT. Riskanalys Kinnarps Förskola LEIF THORIN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

Slutrapport RL 2011:13

ISSN Rapport RL 2007:19. Rapporten finns även på vår webbplats:

GC-väg utmed Fyrisån, Ärna flygfält, Uppsala FÖRHANDSKOPIA

Ett bra år för säkerheten inom svensk luftfart även 2003

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

PM Kvalitativ Risklogg till stöd för leverantörer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Rapport RL 2002:15. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Rapport RL 2009:13. Tillbud med flygplanet LN-RPW i luftrummet mellan Oslo och Stockholm, den 24 oktober 2008

PM Risker med transport av farligt gods Kongahälla Östra, Kungälvs kommun

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

Riktlinjer för intern kontroll

Riskutredning av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde

PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA

Flygtrafiktjänsten och flygvägssystemet Stockholm Arlanda Airport

Rapport Riskbedömning med avseende på närhet till järnväg Missionen 1, Tranås kommun

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

Riktlinjer för intern kontroll

Vibrationsutredning Utby 3:25 m.fl.

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

VFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra

Flygfyren, Cyklopögat

Slutrapport RL 2012:17

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Bonum/Riksbyggen Rosie Kvål RKL LSS

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;

SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem

TEKNISK BESKRIVNING DEL II -

Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet

RAPPORT KONSEKVENSUTREDNING FÖR LUFTFARTEN VID PLANERAD BYGGNAD I KV LAGERN, SOLNA

RISKANALYS KV.TÖRNROSEN

Blankett för riskbedömning och handlingsplan

BILAGA C RISKBERÄKNINGAR Väsby Entré Upplands Väsby kommun Datum

SAMRÅD MED SKURUPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

ISSN Olycka med flygplanet N3711B den 19 juli 1998 på Varberg- Getterön flygplats, N län L-68/98

Ansökan om krantillstånd, Karolinska Sjukhuset Solna

Transportstyrelsens flygsäkerhetsöversikt Transportstyrelsens flygsäkerhetsöversikt 2010

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Transkript:

Sida 2 (13) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Syfte med dokumentet...3 1.2 Referenser...3 1.3 Systemsäkerhetsaktiviteter...4 2 Flygplatsen...4 2.1 Beskrivning...4 2.2 Omfattning...5 3 Möjliga orsaker...5 4 Ingångsdata...5 4.1 Flygplatsen...5 4.2 Luftfartyg...6 4.3 Landning / take off läge...6 5 Utvärdering...6 5.1 Banornas läge...6 5.2 Veer off utsträckning...7 6 Bedömning...8 6.1 Antaganden...8 6.2 Veer off sannolikhet...8 6.3 Veer off konsekvens...9 7 Slutsats...13

Sida 3 (13) 1 Inledning Detaljplaneläggning pågår av del av de i FÖP Arlandaområdet beskrivna kvarteren D35 och D37 (planområdet). Planområdet är lokaliserat inom Stockholm-Arlanda flygplats angöringsområde och planerad ny bebyggelse är kontor, hotell, parkeringshus samt angöringsfunktioner. I samband med detaljplanearbetet har riskfrågan risker för tredje man med anledning av flygtrafiken lyfts fram för ytterligare analys. Att behandla riskfrågor som denna är för branschen en normal process för undersökning av flygsäkerhetsrelaterade frågor. 1.1 Syfte med dokumentet Syftet med denna rapport är att redovisa en riskbedömning av vissa säkerhetsaspekter kring planområdet. Avsikten är att förenkla säkerhetsverifieringen dvs utvärderingen om den planerade områdesutvecklingen kan erbjuda tillräcklig säkerhet. Riskbedömningen omfattar sannolikheten att ett luftfartyg tränger in i området i samband med start och landning sk veer-off (avåkning i sidled på marken). I denna rapport defineras veer-off med att flygplanet antas köra i en rak linje från landningsbanan till den slutliga olycksplatsen i en 45-gradig vinkel till landningsbanans mittlinje. 1.2 Referenser ID Dokument Reg.nr D1 PHA Riskkälleanalys FFB08-0381 D2 Riskvärderingsmatris enl LFV Div. Stockholms publikation Säkerhetsledning, Flygsäkerhet

Sida 4 (13) 1.3 Systemsäkerhetsaktiviteter Analysarbetet har utförts med hjälp av formulär där potentiella riskkällor värderas i allvarlighetsgrad och är gjorda på blankett Preliminär riskkälleanalys (PHA). Analyserna har detaljerats så långt som möjligt utifrån tillgänglig information. Arbetet har genomförts genom informationsinsamling från Arlanda flygplats SAmSs, Sture Westberg samt ett besök på plats. 2 Flygplatsen 2.1 Beskrivning Stockholm-Arlanda flygplatsområde för flygtrafik utgörs primärt av av de tre rullbanorna med tillhörande taxibanor. 19R 26 08 19L 01L 01R Flygplatsens tre banor med de fyra flygplatsterminalerna nr 2 nr 5. Rödmarkeringen utgör området för denna riskanalys.

Sida 5 (13) 2.2 Omfattning 2.2.1 Bana 1 (01L, 19R) Ett luftfartygs veer-off konsekvens för det analyserade området. 2.2.2 Bana 2 (26, 08) Ett luftfartygs veer-off konsekvens för det analyserade området. 2.2.3 Bana 3 (01R, 19L) Ett luftfartygs veer-off konsekvens för det analyserade området. 3 Möjliga orsaker 4 Ingångsdata 4.1 Flygplatsen Tekniska fel t.ex: punktering, motorbortfall, bromsfel, fel på styrningen, fel på landningsstället. Yttre faktorer t.ex: sidvind, sikt, halka. Människans förmåga att råka göra fel, (mänskliga faktorn). Ca 1000 rörelser (starter och landningar) sker idag varje dygn för hela flygplatsen. Bana 1 (01L, 19R), är Arlandas huvudbana. Ungefär 60% av alla starter och 30% av alla landningar sker på denna bana. Bana 2 (26, 08), Ungefär 40% av landningarna och 40% av starterna sker på denna bana. Bana 3 (01R, 19L), Används i princip endast för landning, och då under högtrafikperioderna.

Sida 6 (13) 4.2 Luftfartyg Vanligast förekommande flygplanstyper utgörs av Boeing 737, Airbus 320 och MD80 84 87. Följande standardisering av dessas flygplansdata har antagits: Tomvikt: 40 ton Vikt vid veer off: 65 ton Start- och landningshastighet: < 150 knop Flygplatsens dimensionerande flygplanstyp är Boeing 747-400. Effekterna av en veer-off för 747-400 bedöms utgöra Worst Case Scenario pga modellens storlek. Följande standardisering av flygplanets data har antagits: Tomvikt: 180 ton Vikt vid veer off: 300 ton Start- och landningshastighet: < 150 knop 4.3 Landning / take off läge 4.3.1 Vid landning Flygplanet antas ta mark 300 m in på banan vid landning. 4.3.2 Vid start Flygplanet antas lyfta 2000 m in på banan vid start. 5 Utvärdering 5.1 Banornas läge Bana 1 (01L, 19R) ligger så till att en veer off enl definitionen bedöms kunna utgöra hot mot terminalområdet. Analyseras ytterligare. Bana 2 (26, 08), ligger så till att en veer off enl definitionen inte bedöms utgöra något hot mot terminalområdet. Analyseras inte ytterligare. Bana 3 (01R, 19L), ligger så till att en veer off enl definitionen inte bedöms utgöra något hot mot terminalområdet. Analyseras inte ytterligare.

Sida 7 (13) 5.2 Veer off utsträckning Figuren visar den utsträckning som hotar området vid veer off. De aktuella flygplanstyperna är infogade i veer off området. Innan planområdet nås måste flygplanet passera genom terminalbyggnationen. Bana 01L: Sträcka 1 börjar 300m från banans början och är 1000m lång. Avstånd till flygplatsterminalen är ca 830m. Sträckans bredd 500m. Bana 19R: Sträcka 2 börjar 420m från banans början och är 1000m lång. Avstånd till flygplatsterminalen är ca 930m. Sträckans bredd 540m.

Sida 8 (13) 6 Bedömning 6.1 Antaganden Vid starter bedöms hastigheten vara så låg att det innebär ett mindre hot mot terminalbyggnaderna jämfört med landning. Vid landning bedöms att maximalt halva landningsfarten finns kvar när terminalbyggnaderna nås. En veer off riktas vanligtvis inte mot området eller avstannar succesivt utan möjlighet att nå terminalbyggnaderna. Resonemanget bygger på logiken av att det aktuella veer off fönstret utgör 15% av banas längd samt att bromsande effekter uppstår tex pilotåtgärder eller naturligt av att flygplanet blir skadat eller av hinder. 6.2 Veer off sannolikhet Inga veer off incidenter har inrapporterats för bana 01L-19R sedan den öppnades i början av 60-talet. Ca 7 x 10 6 rörelser har hittills genomförts. Utifrån detta ansätts att sannolikheten för veer off för denna bana är < 1 x 10-7 vilket innebär veer off sannolikhet mindre än 2 st veer off inom 100 år. Sannolikheten att en veer off inträffar som riktas mot området och når fram till terminalbyggnaderna är avsevärt mindre. Antas utgöra en tusendel av de som inträffar. Sannolikheten blir < 1 x 10-10 och innebär mindre än 2 st framnående veer off som är riktade mot området inom 100.000 år. Av de som når byggnaderna är det en liten del som orsakar skador på byggnad. Sannolikheten att byggnad penetreras med största kraft antas vara en tusendel av sannolikheten enl ovan. Resonemanget bygger på logiken av att ca 1% av alla trafikrörelser sker med det största flygplanet.

Sida 9 (13) Att det inträffar < 10-7 Att det riktas mot området och når fram till terminal < 10-10 Att det träffar byggnad med största kraft < 10-13 Schema sannolikhet av scenario 6.3 Veer off konsekvens 6.3.1 Kollisionseffekt En Boeing 747 som väger 300 ton ger en rörelsemängd på ca 12000 tm/s i halva landningsfarten. Om man antar att hela rörelsen stoppas av byggnaden under 1,5 sek blir medelkraften 8 MN. Träffytan som ska uppta den huvudsakliga kraften uppgår till 450m 2. Träffytan utgår från mark med ungefärliga bredden 45m och höjden 10m. Motsvarande kollisionseffekt för de vanligast förekommande flygplanstyperna är generaliserad till medelkraft 2 MN. Träffyta 100m 2 med markbredd ca16m och höjden 6m. Anm: Som jämförelse ger motsvarande beräkning av attacken mot WTC en medelkraft av 14MN. Flygplanskroppen utgörs förenklat av längsgående balkar och cirkelformade bågar med ett yttehölje av lättmetall och ett innerhölje av kompositmaterial. Ett flygplan är alltså till största delen ett ganska mjukt skal. Motorer och landningsställ är dock massiva och i någon mån är vingarnas framkanter relativt hårda. I samband med kollision kan utläckande bränsle explodera och drabbar huvudsakligen byggnadernas väggar och bjälklag och kan starta en brand. Haveri orsakas av de initiella skadorna samt av ev efterföljande brand.

Sida 10 (13) 6.3.2 Scenario Veer off 01L a b c d Terminal 2 Terminal 3 Terminal 4 Sky City Terminal 4 Sky City Terminal 5 P-hus Områdesintrång Flödesschema 01L. Områdesintrång förutsätts innebära passering enl a - d. Veer off 19R e f g h i Pir B Pir B Terminal 5 Pir A Terminal 5 Sky City Terminal 5 Terminal 5 Områdesintrång Flödesschema 19R. Områdesintrång förutsätts innebära passering enl e - i.

Sida 11 (13) Terminalområdet i bild d c a b Scenario a d

Sida 12 (13) f g e i h Scenario e i. (Anm centralbyggnaden mellan Terminal 5 och Pir-F har byggts ihop vilket inte syns på bilden ovan)

Sida 13 (13) 7 Slutsats Sannolikheten att en veer off incident når terminalbyggnationen och samtidigt vara riktad mot planområdet bedöms som extremt liten. Påverkande faktorer är en positiv veer off historik, en begränsad del av banan är aktuell, lång marksträcka och succesiv fartminskning. Sannolikheten blir mindre än 1 x 10-13 för Worst Case Scenario. Ett flygplan som träffar terminalerna bedöms kunna stoppas av byggnationerna vilket bygger på slutsatsen av var träffarna kan inträffa och uppskattning av byggnationen på dessa ställen. Kollision kan leda till alltifrån mindre byggnadsskador på terminalerna till total förstörelse av terminalbyggnad. I flertalet av passagerna enl a - i utgörs barriären av två mellanliggande byggnader som träffas. Efter den första kollisionen påverkas både fortsatt kraft och riktning vilket ytterligare minskar risken för områdespåverkan. I samtliga utredda scenarier är planområdet skyddat från risker för tredje man i händelse av en veer-off olycka. Sannolikhet: I riskkälleanalysen PHA infogas riskvärdet 2 (extremt osannolik) för samtliga scenarier. Allvarlighetsgrad: I riskkälleanalysen PHA infogas skadedefinition 2 (mindre allvarlig händelse) för samtliga scenarier. Resultatet blir riskvärde 4 för samtliga scenarier vilket är en acceptabel risk.

Riskkälleanalys Granskad:H Malander Reg nr: FFB08-0381 Bilaga till FFB08-0380 Utfärdad av: H.Olofsson Fastställd: T Fahlén Process: Veer off bana 01L Flygplats: Stockholm-Arlanda Rev: 1.0 Datum : 2008-03-28 Utförd av: SAAB Aerotech Aktivitet S 2 2 4 Risk Delprocess / Konsekvens Före åtgärd Anmärkning / åtgärd Ö/S Efter åtgärd Process nr Riskkälla Skada Frekv Risk Skada Frekv Risk 1.1 Efter start 01L passering enl a 1.1.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte av 1.1.2 Veer off med mindre flygplantyper. veer off konsekvenser. 1.2 Efter start 01L passering enl b 1.2.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte av S 2 2 4 veer off konsekvenser. 1.2.2 Veer off med mindre flygplantyper. 1.3 Efter start 01L passering enl c 1.3.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte av S 2 2 4 veer off konsekvenser. 1.3.2 Veer off med mindre flygplantyper. 1.4 Efter start 01L passering enl d 1.4.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte av S 2 2 4 veer off konsekvenser. 1.4.2 Veer off med mindre flygplantyper. Filnamn: FFB08-0381 PHA Risklista Arlanda 1.0.xls, 01L start Utskriven: 2008-04-03 kl 09:34 Risk 4-10 Acceptabelt Risk 12-24 Ompröva Risk 32-72 Oacceptabelt Sida 1 av 5

Riskkälleanalys Granskad:H Malander Reg nr: FFB08-0381 Bilaga till FFB08-0380 Utfärdad av: H.Olofsson Fastställd: T Fahlén Process: Veer off bana 01L Flygplats: Stockholm-Arlanda Rev: 1.0 Datum : 2008-03-28 Utförd av: SAAB Aerotech Aktivitet Risk S 2 2 4 Delprocess / Konsekvens Före åtgärd Anmärkning / åtgärd Ö/S Efter åtgärd Process nr Riskkälla Skada Frekv Risk Skada Frekv Risk 2.1 Efter landning 01L passering enl a 2.1.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte 2.1.2 Veer off med mindre flygplantyper. 2.2 Efter landning 01L passering enl b 2.2.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 2.2.2 Veer off med mindre flygplantyper. 2.3 Efter landning 01L passering enl c 2.3.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 2.3.2 Veer off med mindre flygplantyper. 2.4 Efter landning 01L passering enl d 2.4.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 2.4.2 Veer off med mindre flygplantyper. Filnamn: FFB08-0381 PHA Risklista Arlanda 1.0.xls, 01L landn Utskriven: 2008-04-03 kl 09:34 Risk 4-10 Acceptabelt Risk 12-24 Ompröva Risk 32-72 Oacceptabelt Sida 2 av 5

Riskkälleanalys Granskad:H Malander Reg nr: FFB08-0381 Bilaga till FFB08-0380 Utfärdad av: H.Olofsson Fastställd: T Fahlén Process: Veer off bana 19R Flygplats: Stockholm-Arlanda Rev: 1.0 Datum : 2008-03-28 Utförd av: SAAB Aerotech Aktivitet Risk S 2 2 4 Delprocess / Konsekvens Före åtgärd Anmärkning / åtgärd Ö/S Efter åtgärd Process nr Riskkälla Skada Frekv Risk Skada Frekv Risk 3.1 Efter start 19R passering enl e 3.1.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte 3.1.2 Veer off med mindre flygplantyper. 3.2 S 2 2 4 Efter start 19R passering enl f 3.2.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 3.2.2 Veer off med mindre flygplantyper. 3.3 Efter start 19R passering enl g 3.3.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte 3.3.2 Veer off med mindre flygplantyper. 3.4 S 2 2 4 Efter start 19R passering enl h 3.4.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 3.4.2 Veer off med mindre flygplantyper. 3.5 Efter start 19R passering enl i 3.5.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte 3.5.2 Veer off med mindre flygplantyper. Filnamn: FFB08-0381 PHA Risklista Arlanda 1.0.xls, 19R start Utskriven: 2008-04-03 kl 09:34 Risk 4-10 Acceptabelt Risk 12-24 Ompröva Risk 32-72 Oacceptabelt Sida 3 av 5

Riskkälleanalys Granskad:H Malander Reg nr: FFB08-0381 Bilaga till FFB08-0380 Utfärdad av: H.Olofsson Fastställd: T Fahlén Process: Veer off bana 19R Flygplats: Stockholm-Arlanda Rev: 1.0 Datum : 2008-03-28 Utförd av: SAAB Aerotech Aktivitet Risk S 2 2 4 Delprocess / Konsekvens Före åtgärd Anmärkning / åtgärd Ö/S Efter åtgärd Process nr Riskkälla Skada Frekv Risk Skada Frekv Risk 4.1 Efter landning 19R passering enl e 4.1.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte 4.1.2 Veer off med mindre flygplantyper. 4.2 Efter landning 19R passering enl f 4.2.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 4.2.2 Veer off med mindre flygplantyper. 4.3 Efter landning 19R passering enl g 4.3.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 4.3.2 Veer off med mindre flygplantyper. 4.4 Efter landning 19R passering enl h 4.4.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 4.4.2 Veer off med mindre flygplantyper. 4.5 Efter landning 19R passering enl i 4.5.1 Veer off med 747-400 Skada på tredje man i det 12 2 24 Riskbedömt. Området nås inte S 2 2 4 4.5.2 Veer off med mindre flygplantyper. Filnamn: FFB08-0381 PHA Risklista Arlanda 1.0.xls, 19R landn Utskriven: 2008-04-03 kl 09:34 Risk 4-10 Acceptabelt Risk 12-24 Ompröva Risk 32-72 Oacceptabelt Sida 4 av 5

Sida 1 av 1 A l l v a r l i g h e t s g r a d Skadebeskrivning Acceptabel ( A ) Riskvärde < 12 Skade- Skade- Skade- Oacceptabel ( OA ) Riskvärde > 24 definition benämn faktor Ompröva ( O ) Riskvärde 12-24 Förlust av luftfartyg. Förlust av människoliv. Natur (mark, luft, vatten) utsätts för skador som även efter lång tid inte självläker eller som med stor arbetsinsats inte kan saneras. Bestående miljöskador under år/årtionde. Stor reduktion av säkerhetsmarginaler. Fysiska störningar eller arbetsbelastning så att personal ej kan fullgöra sina plikter. Allvarliga personskador eller dödsfall hos ett mindre antal. Natur (mark, luft, vatten) utsätts för skador som efter viss tid Betydande reduktion av säkerhetsmarginaler. Reduktion av personalens möjlighet att agera under svåra situationer som ett resultat av ökad arbetsbelasning. Natur (mark, luft, vatten) utsätts för skador som inom kort tid självläker eller genom ringa arbetsi Obehag för personalen. Operativa begränsningar, användande av nödprocedurer. Natur (mark, luft, vatten) utsätts för skador som inom kort tid självläker. Flera döda. Katastrof Stora materiella (KAT) skador. Mycket allvarlig miljöskada Döda. Materiella skador. Allvarlig miljöskada Personskador Materiella skador. Mindre miljöskada. Obehagligt Nödprocedur. Försumbar miljöskada S a n n o l i k h e t Mycket allvarlig händelse (MYAH) Allvarlig händelse (AH) Mindre allvarlig händelse (MIAH) 12 8 4 2 O 24 O 16 A 8 A 4 OA 36 OA 48 O 24 O 12 A 6 OA 32 O 16 A 8 OA 60 OA 40 Riskfaktor/frekvens Inte ett Kan en systems gång i ett en eller flera livslängd men enskilt gånger i ett fler gånger i systems enskilt ses som system av livslängd systems möjligt samma typ livslängd 2 3 4 5 6 Klassificering Extremt Extremt Avlägsen Sannolik Frekvent Kvalitativ definition osanolik avlägsen (EO) (EA) (A) (S) (F) Sannolikhet för Sannolikt Sannolikt inte under hända Kan hända inte under i flera system inträffande funktionens av samma typ livstid men måste Kvantitativ definition -9 per < 10 flygtimme 10-7 till 10-9 per flygtimme 10-5 till 10-7 per flygtimme O 20 A 10 10-3 till 10-5 per flygtimme OA 72 OA 48 O 24 O 12 > 10-3 per flygtimme