Förskoleklass, grundskola,

RUTIN Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Förskoleklass, grundskola, gymnasium

2

3 Innehåll VAD ÄR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI?... 5 KORT OM DYSLEXI... 6 DEFINITION AV DYSLEXI... 6 SJUKVÅRDEN... 6 STYRDOKUMENT... 7 ATT UPPTÄCKA OCH UTREDA ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI... 8 TIDIG UPPTÄCKT... 8 UTREDNING AV LÄS- OCH SKRIVFÖRMÅGA KOPPLAT TILL PEDAGOGISKA ÅTGÄRDER... 8 PEDAGOGISK DIAGNOSTIK... 9 VEM FÅR STÄLLA DIAGNOS?... 9 INTYG... 9 Körkort anpassat kunskapsprov... 9 Utökad provtid på högskoleprovet... 10 LÄS- OCH SKRIVUTREDNING I ETT FLERSPRÅKIGT PERSPEKTIV... 10 ATT UNDERVISA ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI... 10 FRAMGÅNGSRIK LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING... 10 TIDIGA INSATSER... 10 FONOLOGISK TRÄNING... 11 SKOLVERKET TIPSAR... 11 INTENSIVTRÄNING GER SKJUTS I LÄSUTVECKLINGEN... 12 LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING ÄLDRE ELEVER... 12 ALTERNATIVA VERKTYG/ASSISTERANDE TEKNIK... 13 ELEVERS DELAKTIGHET... 13 BETYGSSÄTTNING - UNDANTAGSBESTÄMMELSEN... 13 LÄSA, SKRIVA, RÄKNA - EN GARANTI FÖR TIDIGA STÖDINSATSER... 14 KARTLÄGGNINGSMATERIAL I FÖRSKOLEKLASS... 14 NATIONELLA BEDÖMNINGSSTÖD I ÅRSKURS 1... 14 ÅTGÄRDER NÄR DET FINNS INDIKATIONER PÅ ATT EN ELEV INTE NÅR KUNSKAPSKRAVEN... 14 ANSVARET FÖR GARANTINS UPPFYLLANDE... 15 HÅBO KOMMUN... 15 SKOLDATATEK... 15 RUTIN OCH ARBETSGÅNG FÖR STÖDINSATSER I UTBILDNINGEN.... 15 REMISSER VIA SKOLSKÖTERSKA I HÅBO KOMMUN... 15 MODELL FÖR ARBETET KRING LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER... 16 REFERENSLISTA... 19

4

5 Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårt att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken till detta. Ca 20 25 % av eleverna i skolan, och även av populationen i stort, är i någon form av läs- och skrivsvårighet. Det finns många olika faktorer som kan leda till läs- och skrivsvårigheter; språkliga faktorer, t.ex. en svårighet att förstå och bearbeta språk, syn- och hörselnedsättningar, begåvningsfaktorer, neuropsykiatriska faktorer, mognad, för lite träning, dyslexi etc. Allt detta kan bland annat leda till text- och läsförståelsesvårigheter. Bilden beskriver olika faktorer som påverkar språk-, läs- och skrivutveckling (Jacobsson 2007) Goda pedagogiska och miljömässiga faktorer kan förebygga att barnet/eleven senare får läs- och skrivsvårigheter 1. Den tidiga läs- och skrivundervisningen har en avgörande betydelse för elevernas fortsatta skolgång. Bristande undervisning kan leda till ökade svårigheter. Dyslexi är ärftligt men man ärver egentligen inte dyslexi; man ärver gener som kan ge upphov till dyslexi under vissa miljömässiga omständigheter. Men studier visar att en stor andel av elever med stora läs- och skrivsvårigheter i åk 2 har kvarstående stora svårigheter i åk 9 2. 1 Jacobson, C. & Svensson, I. (2007) 2 Jacobson, C. (1998) Hagtvet, B. (2009)

6 Kort om dyslexi Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. De flesta med dyslexi läser mödosamt, hakar upp sig på orden, läser fel och utelämnar delar av eller hela ord. Läsning är en komplex förmåga och dyslexi tar sig därför olika uttryck hos olika personer. Vissa har till exempel större problem med att stava än att läsa. Med tidiga insatser och gott professionellt stöd kan hindren reduceras betydligt. Det som brukar kvarstå i vuxen ålder är då främst en låg läshastighet. En vanlig bedömning är att 5-8 procent av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art. Dyslexi är vanligare bland pojkar än bland flickor. Detta gäller också andra typer av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexi är inte kopplat till intelligens. Albert Einstein, John Lennon och Selma Lagerlöf är exempel på personer med dyslexi som lämnat bestående bidrag till vårt vetenskapliga och kulturella arv. Orsakerna till dyslexi är inte helt klarlagda. Många definitioner beskriver den som en neurologiskt förankrad funktionsnedsättning i språkets fonologiska komponent, som leder till svårigheter att tolka och lagra språkljud och att snabbt plocka fram ord ur minnet. Dyslexi förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som ADHD och dyskalkyli 3. Definition av dyslexi "Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder" 4. (Høien och Lundberg 2002, s. 20). Sjukvården Det finns internationella diagnossystem, avsedda för bruk inom sjukvården. I svensk sjukvård finns diagnoserna F81.0 Specifik lässvårighet och F81.1 Specifik stavningssvårighet. Den förstnämnda täcker svårigheter både med läsning och stavning; den senare endast skriv- och stavningsproblem. Symptombildning vid båda dessa diagnoser ska kännetecknas av Specifik och klart försämrad utveckling av läs- respektive skrivförmågan. Problemen får inte bero på låg mental ålder, synproblem eller inadekvat skolgång. Inget sägs om hur grava svårigheterna måste vara. 3 www.dyslexiforeningen.se 4 Høien, T. och Lundberg, I. (2002)

7 ICD-10 förekommer i specialistversioner; bl a har Svensk Foniatrisk-Logopedisk Diagnosklassifikation utvecklat en egen sådan. Där är ordalydelsen kring diagnoserna som rör läs- och skrivsvårigheter lite annorlunda. Ett annat internationellt diagnossystem, som i Sverige främst används inom psykiatrin är DSM-5. Styrdokument I styrdokumenten för skolväsendet nämns varken dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Elever med dessa funktionsvariationer ryms inom begreppen elever med svårigheter i skolarbetet och elever med behov av specialpedagogiska insatser. Rektor har skyldighet att tillse att det upprättas åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd 5. I skollagens första kapitel sägs allmänt att I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (SL 1 kap.4 ) Det är en regel som gäller alla delar av det offentliga skolväsendet. Enligt 2 kap. 8 a ska kommunen se till att resurser till skolväsendet fördelas utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Motsvarande krav finns för rektor när det gäller resursfördelning inom en skolenhet i 2 kap. 10. Bestämmelserna är ett förtydligande av vad som redan tidigare stod i läroplanerna om att resursfördelningen ska viktas i förhållande till olika elevers behov och förutsättningar. Det avsnitt som är mest relevant för elever med dyslexi är Skollagens kapitel 3, Barns och elevers utveckling mot målen. I paragraf 3 anges att alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas i sitt lärande. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Motiven till bestämmelserna finns i prop. 2013/14:148 och av dessa framgår bl.a. att dyslexi ingår i begreppet funktionsnedsättning. I paragraf 5 sägs att elever som inte förväntas uppfylla kunskapskraven skyndsamt ska ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Om intensifierade anpassningar inte hjälper ska detta anmälas till rektor, som då ska se till att behovet av särskilt stöd utreds skyndsamt ( 8) samt att åtgärdsprogram utarbetas ( 9). 5 SFS 2010:800 Skollag

8 Att upptäcka och utreda elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Tidig upptäckt Redan i den tidiga språkutvecklingen finns det tecken som kan förutsäga om ett barn är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter eller inte. Ett sådant tecken är t ex. en bristande fonologisk medvetenhet. De barn och elever som i förskola och förskoleklass har svårt att rimma och har svårt att identifiera ljud i ord ( -kan du höra sssss i sol? ) etc. kan behöva extra träning i att växla fokus från språkets innehållssida till dess formsida. Även elevers effektiva bokstavskunskap är något som ofta lyfts fram som till exempel att kunna identifiera och namnge många bokstäver 6. De elever som på höstterminen i åk 1 inte knäcker läskoden och lär sig läsa korta högfrekventa ord behöver snabbt få riktade insatser för att förhindra eventuella varaktiga avkodningssvårigheter. Lärarna behöver vara ytterst uppmärksamma redan under den första terminen och sätta in omedelbara åtgärder, inte vänta och se 7. Utredning av läs- och skrivförmåga kopplat till pedagogiska åtgärder Skolinspektionen har kvalitetsgranskat skolors arbete kring elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan 8. Man har sett att arbetet med att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skriv- svårigheter/dyslexi bedrivs på olika sätt och olika professioner involveras. Det är bekymmersamt att arbetet ofta inriktas på att belysa den enskilde elevens styrkor och svårigheter, medan förhållanden på grupp- och organisationsnivå, till exempel om undervisningen är utformad och anpassad på ett sätt som bidrar till en gynnsam läs- och skrivutveckling, inte belyses på motsvarande sätt. Det innebär att det saknas ett helhetsperspektiv, något som i sin tur kan påverka möjligheterna att vidta de åtgärder som behövs. Utredningar av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi syftar till att ge en fördjupad bild av vilka svårigheter som det är fråga om. Utifrån resultatet av dessa utredningar ska skolan vidta de åtgärder som behövs, enligt Skolinspektionens rapport. En uppfattning som ofta framförs av forskare 9, 10, 11 är att de system för bedömning av läs- och skrivutveckling som finns är otillräckligt kopplade till pedagogiska insatser. Om testning och bedömning genomförs utan att det har någon pedagogisk innebörd är testningen meningslös eller till och med skadlig. Det måste finnas en tydlig koppling mellan utredning och pedagogiska insatser och att den som genomför en läs- och skrivutredning ska vara insatt i skolans vardag. De betonar även vikten av att testresultaten sedan förmedlas så att de tas tillvara i ett utvecklande pedagogiskt arbete. 6 Lundberg, I (2007) 7 Myrberg, M. & A-L Lange (2006) 8 Skolinspektionen (2011) 9 Myrberg, M. & A-L Lange (2006) 10 Ericson, B. (2001) 11 Jacobsson, C & Lundberg, I. (1995)

9 Pedagogisk diagnostik Lärare upplever att diagnosen medför att eleven kan förstå sig själv och få större förståelse från föräldrar och lärare (Segelsbo Frick, 2014). Molander (2011) har i ett examensarbete gjort en intervjustudie med 6 lärare och 6 föräldrar. 4 lärare uttrycker att diagnosen medför ökad förståelse för elevens svårigheter och kan vara till nytta i det fortsatta arbetet, medan 2 lärare menar att den inte gör någon större skillnad. Föräldrar är däremot eniga i att diagnosen medför ökad förståelse, att man tas på större allvar och eleven får mer stöd i skolan. Dyslexi har med tiden möjligen fått en mer positiv klang än vissa andra diagnoser. Det kan dock vara av värde att vidga perspektivet och jämföra med diagnosen ADHD. Socialstyrelsen (2002) lyfter att många föräldrar oroar sig för en stämplande effekt av diagnosen och att barnets självbild riskerar att påverkas negativt. Det är av största vikt att man tar föräldrarnas oro på allvar och klargör vilket syfte man har med en utredning. När en utredning sedan är genomförd behöver man redogöra för resultatet så att det hjälper barnet och föräldrarna att förstå innebörden. En diagnos är ofta relativt allmänt skriven. Dess termer ger inte tillräcklig vägledning för hur specifika stödinsatser skall utformas för det enskilda barnet (Socialstyrelsen, 2002, s.162). Det mer konkretiserande arbetet behöver läraren, föräldrarna och eleven utforma tillsammans i en handlingsplan och åtgärdsprogram. Vem får ställa diagnos? Rätten att ställa en dyslexidiagnos är i Sverige inte reglerad i någon författning. Den person som har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och kompetens i utredningsförfarande kan ställa diagnos. Detta ställer krav på mottagaren att bedöma kvaliteten på utredningen. I praktiken görs utredningen oftast av speciallärare/specialpedagog eller logoped. Inom sjuk- och hälsovården används ett klassifikationssystem med koder. Inom skolan används den fonologiska förklaringsmodellen för att identifiera läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) så har alla elever inom skolan rätt till en undervisning som gör det möjligt att nå kunskapskraven. En pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter kan därför vara nödvändig för att kunna planera och genomföra adekvata åtgärder och den ska följas upp kontinuerligt 12. Intyg Intyg om läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan krävas i vissa fall, till exempel om man behöver extra tid på högskoleprovet eller när man ska ta körkort och göra teoriprov hos Trafikverket. Ibland kan man behöva utreda flera gånger i livet eftersom intyget inte får vara alltför gammalt. Körkort anpassat kunskapsprov Den som skriver ett intyg om läs- och skrivsvårigheter måste ha god kunskap inom området. En viktig bedömning är vilken anpassning personen behöver för att kunna visa sina kunskaper vid ett kunskapsprov. Exempel på personer med sådan kunskap är speciallärare eller specialpedagoger, personal på vissa trafikskolor eller logopeder och andra specialister inom området 13. 12 www.spsm.se 13 www.trafikverket.se

10 Utökad provtid på högskoleprovet Vid ansökan om förlängd provtid på högskoleprovet krävs ett intyg. Man kan få ett intyg på två olika sätt, antingen genom att göra en utredning hos en legitimerad logoped eller hos en intygsgivare som Universitets- och högskolerådet har godkänt 14. Gärd Roxin är godkänd intygsgivare i Håbo kommun. Läs- och skrivutredning i ett flerspråkigt perspektiv Många flerspråkiga elever är skickliga avkodare men kan ändå ha svårigheter med text- och läsförståelse. De ord och meningar som tränas måste vara bekanta och betyda något för eleverna så att det är läsningens funktion som hamnar i fokus. Ord som är lätta att ljuda behöver inte vara lätta att förstå. Elever som lär sig läsa samtidigt som de lär sig ett nytt språk behöver möta ord och begrepp som finns i deras värld och vardag och som de kommer att ha nytta av. Det är av stor vikt att läsningen äger rum i meningsfulla sammanhang och med texter där elevers bakgrundskunskaper och förförståelse kommer till användning 15. För att få en bild av den flerspråkiga elevens språkutveckling bör man observera eleven utifrån samtliga aktuella språk. Specialpedagogen och modersmålsläraren samarbetar vid en kartläggning av elevens läs- och skrivsvårigheter på elevens olika språk. I arbetet med elevens åtgärdsprogram samverkar klasslärare, modersmålslärare och specialpedagog tillsammans med elev och föräldrar 16. Att undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Framgångsrik läs- och skrivundervisning Forskningen visar att framgångsrik läs- och skrivpedagogik kräver bland annat ett tydligt ledarskap, många olika läs- och skrivaktiviteter, hög lärarkompetens, höga förväntningar på eleverna, samt att elevernas framsteg i läs- och skrivutvecklingen övervakas noga och systematiskt. Samverkan med föräldrar är också en viktig del i arbetet med läs- och skrivutveckling. Föräldrar är en viktig tillgång i arbetet med att upprätthålla en positiv lärandemiljö. En viktig förutsättning är också kompetensutveckling hos lärarna. Enskilda och kortsiktiga fortbildningsinsatser har inte gett någon större effekt på lärarnas kompetensutveckling 17. Det är viktigt att lärare känner till olika metoder för att hjälpa elever med dyslexi. Här krävs stor flexibilitet, eftersom olika elever lär sig på olika sätt 18. Tidiga insatser Det mest effektiva är att göra insatser tidigt i läsinlärningsfasen då hjärnan är som mest mottaglig för språk och innan felaktiga mönster befästs. En passiv inställning till potentiella läs- och skrivproblem kan leda till flera negativa konsekvenser, inte minst för elevers motivation och självförtroende. Om en elev riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är en vänta och se-attityd 14 www.studera.nu 15 Skolverket (2012) 16 www.spsm.se 17 Tjernberg, C. (2013) 18 www.skolverket.se

11 kontraproduktiv och ett tecken på att samspelet mellan elev och skolundervisning inte fungerar tillfredsställande. Istället bör skolan tidigt kartlägga risken för läs- och skrivsvårigheter 19. Fonologisk träning Det finns inget universellt arbetssätt för att lära elever med dyslexi att läsa, men mycket tyder på att elever med stora fonologiska avkodningssvårigheter i första hand bör få fonologisk träning och att denna inkluderar länkar till skrivna bokstäver 20. Att få träna fonologiska förmågor genom en-till-en-undervisning är ett sätt. Här är det viktigt att läraren lär sig uppmärksamma och förstå de strategier som eleven använder för att klara sina uppgifter, för att kunna vägleda vidare. Det är nödvändigt att i god tid fånga upp elever som uppvisar svårigheter och sätta in rätt stödåtgärder 21. Skolverket tipsar Några konkreta tips för läs- och skrivpedagogik vid dyslexi enligt Skolverket 22 : Sätt in tidiga insatser - inte minst för att förebygga negativ självbild datorbaserat stöd med enkla programvaror är värdefullt upprepad högläsning ger bra träning + avslöjar svåra trösklar ge extra tid och omsorg träna elever att ta risker för att uppnå känslan "jag kan" försök skapa upplevelser av utmaning och behärskning - eleven bör tränas att möta sina egna svagheter för att också kunna uppleva känslan av behärskning läslust bör vara både ett mål och ett medel - läraren måste tillämpa annorlunda pedagogik för läslust med målet att skapa läslust som bygger på elevens personliga intressen genom kompenserande hjälpmedel kan eleven arbeta både på och över sin egentliga förmåga uppmärksamma och förstå elevens strategier bli inte fixerad vid en metod ge en-till-en-undervisning avsätt de skickligaste lärarna till arbete med de sämst rustade eleverna bedöm alltid respektive elevs optimala utmaningsnivå följ upp och utvärdera verksamheten systematisera samarbetet mellan klassläraren och specialläraren anpassa om möjligt organiserandet av undervisningen efter klasstorleken Skolinspektionen har även uppmärksammat att ett bristområde i skolan är tillgång till specialpedagogisk kompetens. Detta är kunskaper som behövs för att eventuellt upptäcka och förstå på vilka sätt undervisningen kan anpassas för dessa elever 23. 19 Myrberg, M. (2003), Tjernberg, C. (2013) 20 SBU-rapport nr 225, LegiLexi Lära barn att läsa (2017) 21 Tjernberg, C. (2013) 22 www.skolverket.se 23 Skolinspektionen: Skolans arbete med extra anpassningar Kvalitetsgranskningsrapport, 2016

12 Intensivträning ger skjuts i läsutvecklingen Enligt skollagen har elever med läs- och skrivsvårigheter rätt till stöd. Vanligtvis erbjuder skolan specialundervisning någon timme i veckan, ofta under flera års tid. Men flera internationella studier har visat att om man startar med intensiv daglig träning under en begränsad period, så ger det bättre resultat för elever med läs- och skrivsvårigheter än endast mer utspridd stödundervisning. Elever som får öva intensivt på just det som de har svårt med, får en rejäl skjuts i läsutvecklingen och har då en chans att komma ikapp resten av klassen. Även om de ofta behöver extra stöd även efter avslutad intensivträning, har de höjt sin läsnivå så pass mycket att de kan tillgodogöra sig mer av den vanliga lästräningen i klassrummet, menar professorn och läsforskaren Ulrika Wolff 24. Läs- och skrivundervisning äldre elever På högstadiet och gymnasiet ställs höga krav på läsförmågan i alla ämnen. Eleverna möter en hög studietakt och fördjupade ämneskunskaper. En väl fungerande lässtrategi har stor betydelse och många elever kan behöva stöd i att ta till sig läromedelstexter. I Skolinspektionens rapport understryks vikten av goda relationer som en framgångsfaktor i undervisningen. I rapporten beskrivs de framgångsrika lärarna som pedagoger vilka har förmågan att skapar struktur i sin undervisning och samtidigt är tydliga kring vilka kunskapskrav man arbetar mot. Framgångsrik undervisning handlar om att lärare hela tiden anpassar undervisningen till elevernas förutsättningar 25. Arbetssätt som gynnar elever med språk-, läs och skrivsvårigheter gynnar ofta hela gruppen. All undervisning bör utgå från elevens förutsättningar och därför kan och bör individuella instruktioner och arbetssätt förekomma. Att medvetandegöra eleven om förväntningar och undervisningens syfte skapar motivation och känslan av delaktighet och en undervisningssituation som eleven känner att den behärskar stärker självkänslan 26. Elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter kan behöva mer tid att arbeta med uppgiften och möjlighet att ta stöd av alternativa verktyg/assisterande teknik, såsom inlästa läromedel, talsyntesprogram och rättstavningsprogram Undervisningen bör utgå från en konsekvent struktur med ett begränsat innehåll som genom korta, avgränsade instruktioner utan frågor i flera led tillgängliggör informationen. Att inleda varje lektion med att repetera den föregående lektionens huvudinnehåll och att sträva efter att relatera det nya kunskapsinnehållet till elevens förkunskaper främjar lärande. Elevens färdigheter utvecklas i en ämnesspråklig kontext genom tillägnandet av kunskaper om ämnesspecifika begrepp, grammatiska strukturer och genrespecifika drag 27. Eleven behöver vänjas vid att aktivt arbeta med texters innehåll 28. 24 www.kodknackarna.se 25 Skolinspektionen (2010) 26 Carlström (2010) 27 Roe (2014) 28 Parmenius Swärd (2018)

13 Samtal om texten under läsningen och förtydliganden av svårtillgängliga ord, exempelvis genom synonymer eller att sätta in orden i ett annat, för eleverna mer känt, sammanhang, främjar förståelse för textens innehåll. Att återberätta texten genom referat synliggör textens författare och minskar avståndet till det skrivna. Eftersom begreppsförståelse är kontextuellt bör eleven vara förtrogen vid begreppets innebörd inom det specifika ämnesområdet och behärska relationen mellan vardagsspråk och ämnesspråk 29. Stödstrukturer förtydligar och konkretiserar textens genretypiska drag vid elevens egna skrivande 30. Alternativa verktyg/assisterande teknik Läs- och skrivfärdigheter ökar förutsättningarna att kunna delta fullt ut i samhället. Stor del av undervisningen baseras på textläsning. För en elev med dyslexi krävs extra stora ansträngningar för att lära sig läsa. Detta kan påverka självförtroendet negativt. Vidare bör läraren balansera vikten av lästräning mot de möjligheter till teknisk kompensation som finns. Alternativa verktyg/assisterande teknik gör undervisningen tillgänglig och därmed ökar elevernas delaktighet och självständighet. Uppgifter kan redovisas på många andra vis än skriftligt. För en del elever är alternativa verktyg en förutsättning för att nå målen för sin utbildning. Därför måste alternativa verktyg finnas med från början i förskolans och skolans it-arbete 31. Elevers delaktighet Elevens delaktighet i lärandet har en tydlig förankring i våra styrdokument där delaktighet kopplas till ett demokratiperspektiv 32. De förutsättningar som lärare ger i undervisningssituationen är avgörande för om elever ska kunna vara delaktiga. För elever som har en funktionsnedsättning kan lärarens sätt att utforma och anpassa undervisningen vara av särskild betydelse för deras möjlighet att vara delaktiga 33. Lärare i samverkan med kollegor och personal i elevhälsan behöver få möjlighet att utveckla en ökad medvetenhet om hur anpassningar och valda prioriteringar får olika konsekvenser för olika elever. Att samtala med eleverna om hur undervisningssituationen fungerar, vad de lär sig liksom hur de lär sig bäst, är en viktig del i arbetet med att främja elevers delaktighet. Dessa samtal behöver omfatta alla elever i klassen 34. Betygssättning - undantagsbestämmelsen Skollagen ger möjlighet till att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl till detta. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav (Lag 2011:876). Läs- och skrivsvårigheter i olika former, exempelvis dyslexi, kan vara en sådan funktionsnedsättning som medför direkta hinder för att kunna ta till sig undervisningens innehåll i skriftlig form eller för att visa sin kunskap i skrift. Denna möjlighet brukar kallas Undantagsbestämmelsen eller PYS-paragrafen. Det krävs ingen dyslexidiagnos eller liknande, men läraren behöver bedöma att läs- och skrivsvårigheterna utgör 29 Jämför Cummins 2000 BICS och CALP 30 Jämför Kuyumcu 2004 31 Lära barn att läsa LegiLexi, (2017), Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM 32 Skolverket, 2011a; 2011b 33 Skolverket (2015) 34 Skolinspektionen (2018)

14 ett direkt hinder och inte är av tillfällig natur 35. Vid osäkerhet samråder läraren med elevhälsan eller rektorn. Eleven ska då betygssättas efter sin kunskapsnivå i de olika ämnena och inte få lägre betyg exempelvis för att hen redovisar sin uppgift muntligt i stället för skriftligt, eller för att det tar längre tid att skriva. Eleven måste få möjlighet att ta till sig och visa sina kunskaper på de sätt som fungerar bäst och betygssättas utifrån detta. Det bör dock betonas att undantagsbestämmelsen endast får användas vid betygssättning. Den får inte användas redan vid planering av undervisning som ett skäl att välja bort vissa moment. I stället ska eleven erbjudas möjlighet att genomföra svåra moment på alternativa sätt. Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser Den 1 juli 2019 börjar nya bestämmelser i skollagen gälla om en garanti för tidiga stödinsatser. Garantin syftar till att elever i behov av särskilt stöd, extra anpassningar eller extra utmaningar ska få det tidigt och utformat efter sina behov - rätt stöd i rätt tid. Tidiga stödinsatser till elever ska sättas in i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Kartläggningsmaterial i förskoleklass Hitta språket och Hitta matematiken är stöd för att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Materialen blir obligatoriska att använda från den 1 juli 2019 Nationella bedömningsstöd i årskurs 1 Bedömningsstöden i läs och skrivutveckling och taluppfattning är obligatoriska att använda i årskurs 1 36. Som lärare kan du med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i taluppfattningen inom matematik. Åtgärder när det finns indikationer på att en elev inte når kunskapskraven Om läraren eller förskolläraren vid användningen av dessa material ser att en elev visar indikation på att inte nå kunskapskraven ska följande göras: En särskild bedömning ska genomföras och stödinsatser sättas in vid behov. I slutet av förskoleklassen och lågstadiet ska stödinsatserna följas upp och därefter ska resultatet av uppföljningen överföras till mottagande lärare, det vill säga den som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. Planering och uppföljning av extra anpassningar samt den särskilda bedömningen genomförs som huvudregel i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. 35 Skolverket. (2018) 36 I Håbo kommun är nationella bedömningsstödet obligatoriskt även i åk 2 och 3

15 Ansvaret för garantins uppfyllande Garantin ska anses vara uppfylld när de åtgärder som garantin omfattar har vidtagits. I detta ingår att de extra anpassningar som planerats också har genomförts och följts upp för att säkerställa att de gett resultat. Huvudmannen ansvarar för att det finns tillräckliga organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att uppfylla garantin 37. Håbo kommun Skoldatatek På skoldatateket finns kunskap om olika digitala lärverktyg. Det kan vara verktyg som underlättar för elever som har behov av stöd som till exempel talsyntesprogram, stavningsprogram och bildstödsprogram. Skoldatateket ger stöd och fortbildning till Håbos pedagoger för att de ska kunna använda förskolans och skolans befintliga digitala resurser på bästa sätt i sitt arbete med barn och elever. Rutin och arbetsgång för stödinsatser i utbildningen. Utredning om behov av särskilt stöd sker när det finns oro att eleven inte kommer att nå kunskapskrav/att man genom screening ser att en grupp elever har svårt med läsningen. Miljön och undervisningen anpassas, eventuellt med stöd av kollegor/specialpedagog/speciallärare på skolan. Om extra anpassningar och intensifierade extra anpassningar inte ger effekt tas kontakt med elevhälsan på skolan. Rutinen är utarbetad efter Skolverkets Allmänna råd: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Remisser via skolsköterska i Håbo kommun Remisser till Länslogopedin, Uppsala Akademiska sjukhus, sker via skolsköterska, skolpsykolog eller skolläkare. Länslogopedin tar inte emot elever för att enbart bekräfta en dyslexidiagnos. De hänvisar till Svenska Dyslexiföreningens modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Elever i läs- och skrivsvårigheter ska alltså i första hand omhändertas av pedagoger på skolan. Specialpedagog/speciallärare kan hjälpa till med bedömning av svårigheterna, anpassning av skolsituationen samt uppföljning av insatser. 37 www.skolverket.se

16 Modell för arbetet kring läs- och skrivsvårigheter All kartläggning och utredning syftar främst till att utveckla elevens lärmiljö. Det handlar om att hitta fungerande undervisningssätt som är till stöd för eleven. Möter undervisning och lärmiljö elevens behov? Behövs kompetensutveckling för skolpersonalen? Behövs ytterligare extra anpassningar? I vissa fall kan rektor besluta om särskilt stöd enligt ett åtgärdsprogram. Då följs Rutin och arbetsgång för stödinsatser i utbildningen. Elevens situation och de förändringar som har gjorts följs upp och utvärderas. 1 2 3 4 5 Det uppmärksammas att elevs språk-, läs- och skrivförmåga inte utvecklas som förväntat eller på ett åldersadekvat sätt Ledning och stimulans i undervisningen (grupp- och organisationsnivå) a) Extra anpassningar (individnivå) b) Kompletterande tester c) Pedagogisk kartläggning Arbetslaget samarbetar med den samlade elevhälsan (EHT) Beslut om pedagogisk utredning inriktning läs- och skrivsvårigheter (rektor) Följ upp och utvärdera kontinuerligt!

17 1 Det uppmärksammas att elevs språk-, läs- och skrivförmåga inte utvecklas som förväntat eller på ett åldersadekvat sätt Exempel på hur man kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter: o Läraren uppmärksammar i den egna undervisningen o Vårdnadshavare berättar o Överlämning mellan olika stadier och skolformer, mellan lärare, mellan skolor o Obligatorisk screening, kartläggning, bedömning. Se vidare Plan för läs- och skrivutveckling F-3, (4-6, 7-9, gymnasiet under utveckling). Låga resultat ska uppmärksammas. o Arbete enligt kommunens Rutin och arbetsgång för stödinsatser i utbildningen 2 Ledning och stimulans i undervisningen, tillgänglig lärmiljö (grupp- och organisationsnivå) Utifrån vad som har uppmärksammats i steg 1 görs insatser i den ordinarie undervisningen för att möta elevernas behov: Tillgänglig undervisning i alla ämnen Eleverna görs delaktiga utifrån sina förutsättningar Elevernas utveckling följs genom observationer i undervisningen Samarbeta med andra lärare, modersmålslärare, studiehandledare mfl Samarbete med specialpedagog/-lärare Alternativa lärverktyg/assisterande teknik 3a 3b 3c Extra anpassningar (individnivå) När insatser på gruppnivå inte är tillräckliga kan det krävas extra anpassningar för en enskild elev: Eleven görs delaktig utifrån sina förutsättningar Samarbete med specialpedagog/-lärare kring lämpliga extra anpassningar Samarbeta med andra lärare, modersmålslärare Systematiskt arbetssätt som följs upp och utvärderas Alternativa lärverktyg/assisterande teknik/hjälpmedel Kompletterande tester Om eleven inte utvecklas trots undervisning och extra anpassningar, kan kompletterande tester behövas, för att skolan ska kunna erbjuda lämplig undervisning och eventuellt nya extra anpassningar: Förslag på kompletterande och/eller fördjupande tester finns i Plan för läsoch skrivutveckling F-3, (4-6, 7-9, gymnasiet under utveckling) Pedagogisk kartläggning Följ kommunens rutin för pedagogisk kartläggning Kan med fördel påbörjas utan rektors beslut.

18 4 Arbetslaget samarbetar med den samlade elevhälsan Det underlag som finns lyfts med den samlade elevhälsan. Underlaget utgörs av till exempel kunskaper om lärmiljön, undervisning, anpassningar, testresultat, eventuell pedagogisk kartläggning och utredningar. I mötet görs en analys utifrån olika kompetenser Analysen leder till insatser på olika nivåer (skola, grupp, individ) Bedömning görs om ytterligare underlag behövs 5 Beslut om pedagogisk kartläggning inriktning läs- och skrivsvårigheter (rektor) EHT bedömer att det finns en specifik frågeställning kring elevens läs- och skrivförmåga: Rektor beslutar att en pedagogisk läs- och skrivutredning ska göras Resultatet av utredningen diskuteras och analyseras i EHT med all skolpersonal som arbetar med eleven. Analysen kan leda till förändrade extra anpassningar eller att man behöver kartlägga i ett bredare perspektiv.

19 Referenslista Carlström, M (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I: Ericsson, B (red.) 2010. Utredning av la s- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon, UK: Multilingual Matters. Ericson, B. (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi Från teori till praktik. Andra utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur. Jacobson, C. (1998). Reading Development and Reading Disability: Analyses of eye movement and word recognition. PhD thesis. Lund: Lunds Universitet. Jacobsson, C. & Lundberg, I. (1995). Läsutveckling och dyslexi. Frågor, erfarenheter och resultat. Stockholm: Liber utbildning AB. Jacobson, C. & Svensson, I. (2007). 10 uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. Växjö: Växjö Universitet. Kuyumcu, E. (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam K. & Lindberg I. (red) (2013) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. LegiLexi (2017). e-boken Lära barn att läsa, Redaktör: Sofia Norén. Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning. Stockholm: Natur & Kultur Molander, E. (2011). Diagnostisering som ett redskap: en undersökning av lärares och föräldrars reflektioner kring nyttan av en diagnos. Examensarbete. Uppsala: Uppsala universitet; Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan i Stockholm. Myrberg, M. & Lange A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan i Stockholm. Parmenius Swärd, S (2018). Arbete med ämnesspecifika begrepp (Läslyftet; Modul: Att läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär. Språk-, läs- och skrivutveckling Gymnasieskola; Del 4). Skolverket Roe, A (2014). Läsdidaktik efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups. SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 225. Segelsbo Frick, K. (2014). Lärares attityder till diagnosen dyslexi. Studentuppsats. Östersund: Mittuniversitetet.

20 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen (2011). Olika elever samma undervisning Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem reviderad 2017. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). Greppa språket. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2014). Allmänna råd: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2015). Delaktighet för lärande. Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Betyg och bedömning. Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen (2002). ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen. Svenska dyslexiföreningen (2017). Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Reviderad november 2015. Ansvarig utgivare: Christina Hellman. Svenska dyslexiföreningen (2012). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Ansvarig utgivare: Peter af Trampe. Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Vetenskapsrådet (2007). Dyslexi en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007. www.dyslexiforeningen.se www.kodknackarna.se www.skolverket.se www.spsm.se www.studera.nu www.trafikverket.se

21