Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa



Relevanta dokument
Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Rövarna vid Rövarberget

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Morakärren SE

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Förslag till nytt naturreservat

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

7.5.7 Häckeberga, sydväst

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Metapopulation: Almö 142

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Karta över inventeringsområdet

Strandinventering i Kramfors kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Naturvärdesinventering (NVI)

BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

7.5.4 Risen - Gräntinge

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Naturreservat i Säffle kommun

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Kronobergs läns författningssamling

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Flyginventering av grågås

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Arvidsjaurs Natur & Kultur Guide. Sjöar 37 % Dystrofa sjöar 7 % Alpina vattendrag

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Grönholmarnas naturreservat

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Dalarnas län

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Övervakning av Öländsk tegellav

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Hjortmarka Naturreservat. Beslutshandling. Beslut KF , 131

Kapitel 10. Riksintressen

Bilaga 3 Naturinventering

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Trädesmarker i västra Åhus

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen.

Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Naturvärdesinventering och 11 i Funäsdalen. Härjedalens kommun, Jämtlands län

Innehåll. Flerdagarsäventyr

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Transkript:

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer

Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med toppstugan i bakgrunden. Tidigare togs här vatten till några av anläggningens snökanoner. Vid tjärnen finns flera stigar. Foto: Bengt Oldhammer. 2

Uppdrag Undertecknad fick i uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen i Mora-Orsa att utföra en översiktlig naturvärdesinventering av strandnära områden vid Grönklitt i Orsa kommun under september 2013 enligt bifogad karta. Totalt inventerades fyra tjärnar och lika många bäckar. Metodik Skyddsvärda naturtyper/biotoper inventerades från strandkanten och 100 meter av närmast liggande mark. Förekomst av en del växter, djur och fåglar noterades, framför allt typiska arter, rödlistade (NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad), mindre vanliga eller sällsynta. Det bör observeras att det inte gjordes någon systematisk artinventering eller sammanställning av redan kända uppgifter. Artexemplen kan snarare ses som smakprov. Koordinater togs med GPS (RT90). Definitionsmässigt är naturtyp ett område med ganska enhetlig karaktär och struktur som har ett visst växt- och djursamhälle. På uppdrag från Naturvårdsverket använder ArtDatabanken vid SLU naturtyper som ett viktigt verktyg i arbetet med miljöövervakning och uppföljning av Sveriges arter och natur. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Stränderna fyller många olika och viktiga funktioner. Ofta är det särskilt artoch individrikt i gränszonen mellan vatten och land. Strandnära miljöer är exempelvis viktiga för fiskliv och fåglar. Fyra tjärnar och lika många bäckar inventerades, totalt åtta objekt. De beskrivs kortfattat och är numrerade. Samma nummer återfinns på bifogad karta och i bildbilagan. Resultat Grönklitt är starkt påverkat av vägar, bebyggelse och olika anläggningar, särskilt i det avgränsade inventeringsområdets södra och sydvästra del. En stor del av Grönklitt är hårt skogsbrukat och består därför av yngre skog. Vid tidigare kalavverkningar sparades dock en del äldre tall i varierande omfattning. Trots 3

avverkningarna angränsar inventeringsområdet till flera värdefulla naturskogar (Turander 1996, Oldhammer 2013) samt två skyddsvärda myrområden. Myrarna har avgränsats i Länsstyrelsen Dalarnas våtmarksinventering (Rafstedt och Bratt 1990). Kallbolsfloten har där erhållit klass två: Värdefulla objekt med starka bevarandevärden och området vid Rädsjön klass tre: Objekt med vissa naturvärden. Grönklittsanläggningens centrala del 1. Råtjärnen (öster om Söderbacken) Sjön är helt omgärdad av yngre skog eller första gallrings-skog samt ett nyupptaget hygge i nordost. Inslag av gamla tallar vid myren med tallticka (NT) och garnlav (NT) på ett ställe, 6789041/1432764, i sydöstra kanten. I sydligaste delen av området finns några äldre tallar sparade på en knalle i en för övrigt ganska ung skog. Precis i gränsen till område 5 längs bäcken finns inslag av äldre träd (se område 5). På myren runt sjön växer ljung, odon, hjortron, blåbär och dvärgbjörk. I våtare partier finns vitmossor, tuvsäv, tuvull och tranbär. I strandkanten vattenklöver. En artfattig flora med andra ord. Det finns flera stigar på myren samt spår efter fyrhjuling. Intill bryggan i östra delen är stranden med vitmossa tämligen söndertrampad. 2. Damm vid receptionen En reglerad damm för ädelfiske med starkt slitage runt vattnet. Inga särskilda naturvärden. Noteras kan att vattenpest (Elodea canadensis) finns i dammen. Den härstammar från Nordamerika men är införd till Europa där den ibland gör skäl för sitt namn. I Orsa finns den endast på ett par platser vid Orsasjön. Lokalen i Grönklitt är en av de nordligare i Dalarna och en av de nordligaste/ nordvästligaste i Sverige. Nämnas kan att arten är en vanlig akvarieväxt och växer snabbt. Den är tvåbyggare och i Europa finns endast honplantor. Den sprider sig i huvudsak vegetativt genom att delar av växten lossnar. 4

3. Liten tjärn i sydväst En vacker liten orörd tjärn omgiven av blötmyr. En stig går på fastmarken i södra kanten. Runt tjärnen finns inslag av gamla tallar, särskilt norr om tjärnen, där det också finns en mindre vältrampad stig. Myren har en artfattig vegetation. Som helhet vackert men inget anmärkningsvärt. 4. Bäckar från Ö Rädsjön och Söderbacken Bäcken norr om receptionen utgörs mestadels av ett dike som rinner i en starkt påverkad miljö. Bäcken från Östra Rädsjön till receptionen är starkt påverkad i nedre delen. De sista cirka 100 metrarna före inventeringens västra gräns vid myren utgörs av ett litet parti med naturskogskaraktär där det finns torrträd och gammal tall. En grov låga med vitmosslav (signalart) noterades vid en bro. Södra delen av bäcken nedan reningsverket är lite mer näringsrik och hyser växter som ögonpyrola, kärrfibbla, flädervänderot och majbräken. Medelålders granskog och blandskog med inslag av bland annat sälg, björk, rönn. Skogen är olikåldrig med inslag av någon gammal tall. En del döda träd finns längs bäcken. Spår av tretåig hackspett, 6788312/1432118, (NT) på en död gran. Generell naturhänsyn med 1-2 sparade trädlängder längs bäcken vid eventuell avverkning torde vara ett tillräckligt skydd. Skogen längs bäcken bör alltså sparas. Bäcken ovan reningsverket är betydligt mer påverkad i omgivningarna. En hel del relativt nydöda träd med angrepp av bland annat större märgborre och bastborre. Troligen har träden försvagats av översvämning/högt vatten i kombination med tjäle. I intakta naturskogslandskap är detta en form av dynamik som förekommer då och då längs bäckar, även om det är föga uppmärksammat i den skogsbiologiska litteraturen. 5. Bäck söder Råtjärnen En liten och knappt synbar bäck som rinner genom gräsrik ungskog med björk och lite tall. Ganska uttorkat 2013 men ändå sumpiga partier med vitmossa. En liten fläck med naturskog intill område 1 med violettgrå tagellav (NT) och garnlav (NT), 6789036/1432918. I denna gräns mot område 1 en del äldre senvuxen gran i en myr, även där med violettgrå tagellav, 6789077/1432911. En örtrik liten myr med starr och orkidéer, bland annat skogsnycklar, noterades strax väster om bäcken, 6788932/1432974. 5

6. Bäck öster Råtjärnen Litet bäckdrog som börjar i en sluttning med 30-årig tallskog. Bäcken rinner sedan ner till en liten myr där det finns sumpskog. Inget anmärkningsvärt. Bedömning: Inga särskilda naturvärden med undantag av små, eller mycket små, fläckar med äldre naturskog. Stränderna är rent allmänt slitagekänsliga där det är myr och växer vitmossa. Olika typer av skador finns redan vid Råtjärnen. Norr om Grönklitts toppstuga 7. Damm i nordligaste delen En damm utan naturvärden. Se bilder. 8. Två bäckar som rinner ner i dammen Norra bäckdroget har sumpskogsmiljöer med ungt löv längs vattnet. Skogen som angränsar till bäcken är hårt skogsbrukad utan några naturvärden. Bäckdroget som rinner söderifrån nerför sluttningen ligger också på starkt skogsbrukad mark. Det finns inga äldre träd kvar. Bäcken är liten och smal. Delvis rinner den i en mindre ravin. Här och var längs hela bäckens sträckning växer torta. Där bäcken börjar ligger en skyddsvärd skogsbevuxen myr med en del äldre tallar och torrakor. Den rinner i början via underjordisk dränering 100-200 meter. Där står granskog och vegetationen är örtrik med älgört, hallon, torta, ormbunkar och mycket mossor. Detta parti bör inte avverkas. Bedömning: Bäcken vid myren med underjordisk dränering är skyddsvärd. I övrigt är området som helhet starkt exploaterat av anläggningar och skogsbruk. 6

Referenser Gärdenfors, U (red). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. SLU, ArtDatabanken. Rafstedt, T. och Bratt, L. 1990. Våtmarker i Kopparbergs län. Länsstyrelsen i Kopparbergs län rapport 1990:2. Hermansson, J., Bratt, L. och Oldhammer, B. 2008. Hotade och sällsynta växter i Dalarna, del 2 lavar och mossor. Dalarnas Botaniska Sällskap. Oldhammer, B. 2013. Översiktlig naturinventering av strandnära miljöer i Orsa kommun 2013. Stencil. Orsa kommun. Turander, P. 1996. Kallbolsfloten. En inventering av de skogliga naturvärdena på Kallbolsfloten 1995. Länsstyrelsens Dalarna 1996:2 och Miljökontoret Orsa kommun rapport 2:96. Text och foto: Bengt Oldhammer Mylia Natur och Skrivservice Stenbergsvägen 79 794 92 Orsa bengt.oldhammer@telia.com. 7

Bilaga bilder och karta Bild 1-2. Område 1. Råtjärnen. Söndertrampad myr vid brygga på norra sidan ovan och nedan samma sjö med vy från sydöstra änden med toppstugan i fonden. 8

Bild 3-4. Tallticka (NT) på gammal tall i område 1. Råtjärnen. Fyra gamla stubbar från sedan länge avverkade träd på myren syns på nedre bilden. 9

Bild 5-6. Område 1. Ung skog går ända ner mot Råtjärnen på södra sidan. På norra sidan finns det några äldre tallar kvar på själva myren, men där bakom vidtar yngre skog. 10

Bild 7. Område 1. Råtjärnen. Miljöbild från myrens östra del. Inte särskilt gamla tallar. 11

Bild 8. Område 2. Damm vid receptionen med vattenpest i förgrunden. 12

Bild 9-10. Område 3. En vacker liten tjärn med enstaka gamla tallar i dess närhet. Norra sidan överst och södra sidan nedan. 13

Bild 11. Område 4. Västligaste delen av bäcken från Ö Rädsjön. Ett litet (mycket litet) parti med naturskogskaraktär finns vid myren och längs bäcken. Gamla tallar och granar samt lite död ved i form av lågor och torrakor. 14

Bild 12. Område 5. Sumpig bäck från Råtjärnen rinner mestadels i ung lövskog. Den var 2013 knappt synlig, kanske beroende på den varma och nederbördsfattiga sommaren? Lite längre söderut mer tall och lite gran. Mycket ont om gamla träd utom i nordligaste delen intill område 1. 15

Bild 13. Område 6. Bäcken rinner delvis i sumpskog vid myren där det också finns granskog i en sluttning. 16

Bild 14-15. Område 7. Dammen. Här med lågt vattenstånd. 17

Bild 16-17. Område 8. Bäcken i nordväst. Sumpigt och mycket ungt löv. Bilden nedan södra bäcken intill en nedfart för skidor. Skogen med underjordisk dränering börjar i granskogen till höger på bilden. 18

Bild 18. Område 8. Längs södra bäcken växer det torta på många ställen. 19

Bild 19. Område 8. Södra bäcken startar vid denna myr med en del gamla tallar och torrakor. Skyddsvärt från myren och 100-200 meter längre ner där en nedfart för skidor går över bäcken. 20

Bild 20. Område 8. Södra bäcken. Från myren och 100-200 meter norrut är det delvis underjordisk dränering med rik växtlighet och fina mattor med mossor. Bör sparas intakt. 21

Inventerade områden. 22