Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och Avgränsningar... 3 2 Kommunens riskbild... 3 2.1 Olyckor som kan föranleda räddningsinsats... 3 2.2 Risk- och sårbarhetsanalys... 4 3 Mål för arbetet med skydd mot olyckor... 5 3.1 Inledning... 5 3.2 Målstruktur... 5 3.3 Egenkontroll... 5 3.4 Mål för skydd mot olyckor... 5 3.4.1 Hållbar positiv ekonomisk utveckling... 6 3.4.2 Hållbar positiv företagsvänlig utveckling... 6 3.4.3 Hållbar positiv miljömässig utveckling... 7 3.4.4 Hållbar positiv social utveckling... 7 4 Organisation... 8 4.1 Inledning... 8 4.2 Organisation för det skadeförebyggande arbetet... 8 4.2.1 Särskilt om kompetens för det förebyggande arbetet... 8 4.2.2 Särskilt om rengöring och brandskyddskontroll... 9 4.3 Organisation för skadeavhjälpande verksamhet... 9 4.4 Station/Bemanning/Kompetens... 9 4.4.1 Särskilt om kompetens... 9 4.4.2 Särskilt om samverkan... 9 4.4.3 Behov av resursförstärkning/förändring:... 9 4.4.4 Uppgifter/Resurser/Utbildning... 10 4.4.5 Insatstider... 10 4.5 Särskilt om räddning i vattendrag... 11 4.6 Särskilt om höjd beredskap... 12 4.7 Särskilt om larmning 112 vid störning i teletrafiken... 12 2 (12)
1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt 3 kap. 3 och 8 lag (2003:778) om skydd mot olyckor skall kommunen upprätta handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst inom området skydd mot olyckor. Detta handlingsprogram ersätter det tidigare handlingsprogrammet beslutat av kommunfullmäktige 2009-05-18, 55. 1.2 Syfte och Avgränsningar Ödeshög kommun skall bedriva ett aktivt säkerhetsarbete både som utövare av verksamhet men också som tillsynsmyndighet över andra. Beslut togs av Kommunfullmäktige 2004-06- 21 om struktur för s framtida samhällsinriktade och interna säkerhetsarbete. Detta handlingsprogram avser främst åtgärder för skydd mot sådana olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Det är s ambition att handlingsprogrammet skall omfatta allt arbete kommunen bedriver inom området skydd mot olyckor efterhand som programmet revideras. Revidering av programmet skall enligt 3 kap. 2 och 8 Lag som skydd mot olyckor skall ske varje mandatperiod. 2 Kommunens riskbild Som grund för arbetet med skydd mot olyckor ligger kommunens riskbild. har genomfört flera analyser av de risker som finns i kommunen. Analys över olyckor som kan föranleda räddningsinsats Värdering av statistik över olycksfall Risk- och sårbarhetsanalys över händelser som kan leda till extraordinär händelse 2.1 Olyckor som kan föranleda räddningsinsats Analysen har avgränsats till att gälla endast de olyckor som kan föranleda räddningsinsats enligt lag om skydd mot olyckor. Analysen har utförts dels som en kvantitativ beräkning av riskerna dels en kvalitativ bedömning av de risker som inte lämpar sig för en matematisk beräkning. Skador på liv och hälsa värderas i olika klasser efter sina konsekvenser. Skadorna värderas till olika skadepoäng. Klass Beskrivning av konsekvenser Skadepoäng L1 Övergående lindriga obehag 0,2 L2 Enstaka skadade, lindrigt 2 L3 Enstaka skadade, svårt 50 L4 Enstaka dödsfall, flera skadade 400 L5 Flera dödsfall, medicinsk katastrof 2000 3 (12)
Riskanalysen har visat att trafikolyckor utgör den största risken för människors liv och hälsa följt av händelsen utsläpp farligt ämne. Störst ekonomisk skada orsakar brand i byggnad. Typ av händelse Förväntat antal händelser Skadepoäng Egendomsskada (kr) Brand 25 87 6 020 000 varav brand utomhus 5 3 450 000 varav brand i byggnad 14 81 6 020 000 varav brand i fordon 6 3 1 220 000 Trafikolycka 21 566 1 730 000 Vattenskada 6-250 000 Utsläpp farligt ämne 4 129 - varav vägtrafik 3,5 128,6 - Totalt 56 783 9 670 000 Utöver den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys gjorts på de händelser som kan vara särskilt allvarliga. Riskanalysen identifierar särskilt farligt godstransporter längs E4 och Rv50 som en betydande risk. Farligt godstransporter genom samhället bedöms utgöra den händelse som kan få de mest allvarliga konsekvenserna av de händelser som analyserats. Analysen påvisar också förekomsten av ett mindre antal industrier där en brand kan få stora konsekvenser. I kommunen finns några objekt där en händelse kan få stora konsekvenser för miljön. Det gäller framförallt de industrier som hanterar farliga ämnen. Det är också farligt godstransporterna som bedöms innebära stora risker för miljön. Det kan dock konstateras att metoderna för att bestämma miljöolycksrisker inte är bra. Arbetet med att bestämma miljöolycksrisker måste därför fortsätta. När det gäller människors liv och hälsa har analysen visat att det är trafikolyckorna som utgör den största risken, den insatsstatistik som används visar att det är till stor del längs europavägen och riksvägen de allvarliga händelserna sker. Riskerna för liv och hälsa i samband med utsläpp av farligt ämne är framförallt i samband med transporter varför det återigen är vägnätet som utgör den största risken. Ur tabellen kan utläsas att nästan 90 % av skadepoängen (695/783) genereras från vägnätet. Riskerna kopplade till händelsen brand är koncentrerade till tätorten då de flesta bostäderna och allmänna byggnaderna finns i tätorten. Riskanalysen visar att de största riskerna för liv och hälsa finns i våra bostäder följt av annan byggnad där t.ex. restauranger, samlingslokaler m.m. ingår. När det gäller egendomsskador är det dock annan byggnad och särskilt lantbruket som har de största riskerna. 2.2 Risk- och sårbarhetsanalys Under 2012 har kommunen låtit upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för att identifiera de risker som kan leda till så kallad extraordinär händelse. Rapporten visar att tre händelser som också kan identifieras som olyckor som kan föranleda räddningsinsats är sådana att de bör åtgärdas. En händelse har mycket hög risk men har mycket låg sannolikhet till låg sannolikhet: Vägtrafik/kemiska ämnen, olycka med farligt gods Två händelser med hög risk med måttlig sannolikhet: Vägtrafik, större olycka med skolbuss Brand, brand i publik lokal 4 (12)
3 Mål för arbetet med skydd mot olyckor 3.1 Inledning Varje medborgare och besökare i Ödeshög kommun skall beredas ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap 1 LSO). Kommunens organisation för att utföra räddningsinsatser skall planeras och organiseras så att en räddningsinsats kan påbörjas inom godtagbar tid och utföras på ett effektivt sätt (1 kap 3 LSO). Målsättningen är att den operativa räddningstjänsten skall ha god kompetens och resurser för att på ett effektivt sätt kunna begränsa skador vid bränder och annan olyckshändelse. Ödeshög kommun skall genom samordning, samverkan och samarbete med statliga myndigheter, angränsande kommuner, intresseorganisationer och medborgarna tillse att arbetet för skydd mot olyckor bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt. 3.2 Målstruktur Ödeshög kommun arbetar med mål i löpande tvåårsperioder i en Verksamhetsplan och Budget. Kommunfullmäktige fattar beslut om inriktningsmål, dessa mål har en tidshorisont om minst två mandatperioder. Nämnderna fattar därefter beslut om resultatmål kopplade till inriktningsmålen samt aktiviteter som skall genomföras för att uppnå målen. Resultatmålen skall uppnås inom mandatperioden. Med hänvisning till den nomenklatur som används i lag om skydd mot olyckor kan inriktningsmål/resultatmål anses motsvara säkerhetsmål och aktiviteterna prestationsmålen. Aktiviteter fastställs årligen. Detta ger en flexibilitet i arbetet för skydd mot olyckor som tidigare saknats. Respektive nämnd har att, i samband med beslut om Verksamhetsplan och Budget för respektive år, fatta beslut om fortsatt giltighet av beslutade aktiviteter eller nya aktiviteter som skall leda till måluppfyllelse. Ändringar av beslutade aktiviteter innebär ingen ändring av detta handlingsprogram. Ändringarna införs istället i kommunens egenkontrollsystem och redovisas till länsstyrelsen när länsstyrelsen så begär. 3.3 Egenkontroll Lagstiftningen ställer krav på egenkontroll. Då målen i detta handlingsprogram följer samma struktur som övriga mål i kommunens Verksamhetsplan och Budget följs de upp i samband med delårsbokslut och bokslut. Kommunstyrelsen svarar för att sammanställa kommunens arbete för skydd mot olyckor i en särskild rapport efter att bokslutet redovisats. Denna rapport skall ligga till grund för nämnder/förvaltningens arbete med att ta fram nya aktiviteter. 3.4 Mål för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål: Hållbar positiv ekonomisk utveckling, Hållbar positiv företagsvänlig utveckling, hållbar positiv miljömässig utveckling samt Hållbar positiv social utveckling. Kommunstyrelsen och övriga nämnder har identifierat vilka verksamhetsmål, inom området skydd mot olyckor, som kan kopplas till de övergripande målen. Verksamhetsmålen redovisas under respektive övergripande mål. Exempel på aktiviteter som planeras genomföras under 2013-2015 redovisas också. Varje underkapitel in- 5 (12)
leds med en förklarande text för det övergripande målet. Utifrån riskanalysernas resultat bör nämnderna arbeta in resultatmål och aktiviteter för perioden 2013-2015 enligt följande: 3.4.1 Hållbar positiv ekonomisk utveckling Arbeta för ett attraktivare Ödeshög som ger förutsättning för en befolkningsökning ska vara en attraktiv arbetsgivare ska stå på en stabil ekonomisk grund Ett växande Ödeshög kräver att medborgarna men även företag och organisationer upplever att Ödeshög är en trygg och säker plats att bo och verka i. Ytterligare en förutsättning för en positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer. Vidare är det viktigt att kommunen kan erbjuda verksamheter med god brandsäkerhet. Inom detta övergripande mål har identifierats följande verksamhetsmål inom området skydd mot olyckor: Trafiksäkerheten skall förbättras i Ödeshögs tätort samt övriga väg/gatunät där kommunen är väghållare. Aktiviteter som kan vara aktuella är t.ex.: Utbyggnad av GC-vägar, säkrare skolvägar samt trafiksäkerhetsutbildning för åk 4och 8 under varje läsår. skall verka för att trafiksäkerheten förbättras på vägnät där annan aktör är väghållare. Aktiviteter som kan vara aktuella är t.ex.: Utbyggnad av GC-vägar, säkrare skolvägar inkl. skolskjuts. Kommunala verksamheter som medborgare, företag, organisationer etc. nyttjar skall vara trygga och säkra. Aktiviteter som kan vara aktuella är t.ex.: Utbildning av personal i brandskydd, regelbundna brandövningar. 3.4.2 Hållbar positiv företagsvänlig utveckling ska arbeta för en positiv näringslivsutveckling. En förutsättning för en positiv näringslivsutveckling är att företag bereds möjlighet att etablera sig och expandera i kommunen. Inom detta övergripande mål har identifierats följande verksamhetsmål inom området skydd mot olyckor: skall arbeta för en positiv näringslivsutveckling. Aktiviteter som kan vara aktuella är t.ex.: Erbjuda företag utbildning i systematiskt brandskyddsarbete samt information om förebyggande åtgärder. 6 (12)
3.4.3 Hållbar positiv miljömässig utveckling ska verka för en klimatsmart utveckling. Allvaret i den pågående klimatförändringen är väl kända men för en kommun svåra att påverka. Kommunen måste dock arbeta med att minska konsekvenserna av de risker som följer i klimatförändringens spår. Inom detta övergripande mål har identifierats följande verksamhetsmål inom området skydd mot olyckor: skall förbättra kunskapsunderlaget för vilka effekter klimatförändringarna innebär för kommunen. Aktiviteter som kan vara aktuella är t.ex.: Inventera riskområden, kartlägga vattenvägar i kommunen samt underhålla den tekniska mätutrustningen för nivåmätning i de större vattendragen i kommunen. 3.4.4 Hållbar positiv social utveckling Alla i skall känna trygghet. En förutsättning för att man skall känna sig trygg och säker är att man bor och vistas i så brandsäkra miljöer som möjligt, då så många som var tredje brand i Sverige idag tros vara anlagd kan detta bidra till viss otrygghet, beaktas bör också att skadegörelse, kriminalitet och anlagd brand ofta hör ihop. Inom detta övergripande mål har identifierats följande verksamhetsmål inom området skydd mot olyckor. Risken för skada till följd av brand eller andra olycksfall i kommunens lokaler skall minska. Aktiviteter som kan vara aktuella är t.ex.: Utrusta lokaler med automatiska brandlarm, aktivt arbeta förebyggande mot brottslighet och anlagd brand samt säker hantering av brandfarlig vara. Kommunen skall förbättra den enskildes förmåga att skydda sig mot brand. Aktiviteter som kan vara aktuella är t.ex.: Räddningstjänsten skall fastställa tillsynsplan, bedriva utbildning gentemot enskilda, genomföra informationskampanjer etc. 7 (12)
4 Organisation 4.1 Inledning För att arbetet skall kunna bedrivas på mest effektiva sätt krävs samverkan. För att nämnderna skall uppnå de mål som beskrivs i detta handlingsprogram krävs samverkan. Den sakkunskap som finns inom kommunens tjänstemannaorganisation skall nyttjas. Det är också viktigt att samverkan söks utanför kommunens organisation. Skydd mot olyckor är en angelägenhet för alla aktörer i samhället. Kommunen bör särskilt samverka med de myndigheter som har ett direkt ansvar inom området såsom Polismyndigheten, Landstinget, Sjöfartsverket samt Länsstyrelsen. 4.2 Organisation för det skadeförebyggande arbetet Nedan beskrivs de politiska organ som har uppgifter enligt detta handlingsprogram: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Beslutar om handlingsprogram enligt LSO, anger de övergripande mål som skall uppnås inom mandatperioden alternativt inom angiven tidsram. Samordnar arbete med skydd mot olyckor. Ansvarar enligt bestämmelserna i 3 kap 11 LSO för att kommunens uppgifter enligt lagen fullgörs med undantag för tillsynsverksamheten enligt 5 kap. LSO. Miljö- och byggnämnden Nämnden är tillsynsmyndighet enligt 5 kap. LSO vilket även innefattar tillsyn över kommunens verksamheter. Barn- och utbildningsnämnd/ Socialnämnd Svarar för att inom sina respektive verksamhetsområden fastställa mål och aktiviteter som syftar till att nå kommunens inriktningsmål. För praktiskt hantera samordningsansvaret har Kommunstyrelsen inrättat en säkerhetsgrupp för skydd mot olyckor bestående av tjänstemän från samtliga berörda verksamhetsområden. 4.2.1 Särskilt om kompetens för det förebyggande arbetet Miljö- och byggnämnden svarar för tillsyn enligt LSO. För denna myndighetstillsyn skall nämnden tillse att tillgång finns till personal med utbildning motsvarande Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) utbildning Tillsyn B. Kommunen skall dessutom ha tillgång till Brandingenjörskompetens. Kommunen skall samverkan med angränsande kommuner men även med övriga kommuner i Östergötland. Samverkan skall syfta till att utveckla personalens kompetens samt utbyte av idéer kring hur det förebyggande arbetet kan utvecklas. 8 (12)
4.2.2 Särskilt om rengöring och brandskyddskontroll Kommunen har avtalat med en privat entreprenör (skorstens fejar mästaren) för att utföra rengöring och brandskyddskontroll. Skorstensfejarmästaren skall föra register över anläggningarna i kommunen som omfattas av bestämmelserna i LSO 3:4. 4.3 Organisation för skadeavhjälpande verksamhet Kommunen skall ha en organisation för att utföra räddningsinsats. Kommunstyrelsen svarar för att en sådan organisation finns och att den har den bemanning och de resurser som krävs utifrån de krav som anges i lag om skydd mot olyckor samt de direktiv som getts i form av säkerhetsmål och prestationsmål i detta handlingsprogram. Organisationen leds av en Räddningschef. 4.4 Station/Bemanning/Kompetens Följande räddningsstyrka och ledningsfunktioner skall finnas inom Ödeshögs räddningstjänst. Station Bemanning/funktion Anspänningstid Ant Ödeshög 1 Insatschef i Beredskap 90 sek Beredskap i hemmet Ödeshög 1 Styrkechef, 5 Brandmän 5 min Motala 1 Räddningschef i beredskap 90 sek, genom avtal med Motala kommun 4.4.1 Särskilt om kompetens (kompetensen anges enligt MSB s nuvarande vidareutbildningssystem) Insatschef Räddningsledning B samt Tillsyn B (eller motsvarande äldre utbildning) Styrkechef Räddningsledning A samt Tillsyn A (eller motsvarande äldre utbildning) 4.4.2 Särskilt om samverkan Kommunen skall samverka med grannkommunerna för att uppnå optimal insatstid både vad avser räddningsstyrkor och ledningsfunktioner. Samverkan sker genom: Samarbetsorganisationen Räddsam-E som omfattar länets samtliga kommuner. Avtalet inom Räddsam-E samarbetet innebär att resursförstärkning kan fås eller ges till annan kommun under insats. För samarbetet inom Räddsam-E skall särskild resursförteckning finnas upprättad. Avtal med Motala och Vadstena kommuner (Motala-Vadstena räddningstjänst) om gemensamt nyttjande av resurser. Avtalet innebär att de tre kommunerna Motala, Vadstena respektive Ödeshög betraktas som ett insatsområde. 4.4.3 Behov av resursförstärkning/förändring: Funktionen styrkechef bemannas idag med Brandförmän deltid (räddningsledning A). Organisationens långsiktiga mål är att funktionen även skall ha kompetens motsvarande Tillsyn A. Kompetens motsvarande Tillsyn B innehas idag endast av 1 person, organisationens mål är att ytterligare 1 person skall ha kompetensen Tillsyn B innan utgången av 2014. 9 (12)
4.4.4 Uppgifter/Resurser/Utbildning Räddningskåren ska ha personal, utrustning samt vara övad för att under normal beredskap kunna utföra uppgifter enligt nedanstående tabell. Uppgift Brandsläckning, utvändigt och invändigt, i byggnader t.o.m. 3 vån. Brandsläckning vid brand i brandfarliga vätskor och gaser Brandsläckning vid brand i liten omfattning i brandfarliga vätskor och gaser Samtidigt kunna göra livräddande insatser med rökdykare och utvändig släckning eller livräddning Invändig släckinsats med två rökdykargrupper samtidigt i industrier och andra objekt med långa inträngningsvägar Livräddande insatser med rökdykare Skogsbrandsläckning i närheten av bebyggelse och farbara vägar Utföra livräddande insats i kemmiljö Kemdykarinsats med en kemdykargrupp Oljeskadebekämpning Livräddande insatser i sjöar och vattendrag Losstagning av fastklämda personer vid trafikolyckor och andra nödlägen Räddningsinsatser vid trafikolyckor och andra nödlägen där ett stort antal skadade är inblandade Insatser vid rasolyckor Sjöräddningsinsatser på Vättern enligt avtal med Sjöfartsverket Tillämpliga nödlägen enligt 2 LSO (SFS 2003:677) : Skall kunna utföras, O: Skall kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka Ödeshög O O O 4.4.5 Insatstider Lagstiftningen betonar att en väsentlig del av räddningstjänstens effektivitet ligger i att tidigt kunna påbörja insats. Räddningstjänstens nuvarande placering av räddningsstyrkan ger en grundberedskap för insats inom kommunens hela område. Denna grundberedskap visas i kartan nedan. Tiderna som anges är de längsta insatstider som får förekomma i kommunen för insats om räddningstjänsten inte är upptagen av annan insats. Skulle räddningstjänsten vara upptagen av en pågående insats gäller att nästkommande insats skall fördröjas med maximalt 20 minuter varför de tider som anges i kartan skall ökas med 20 minuter. 10 (12)
4.5 Särskilt om räddning i vattendrag Kommunen skall ha en egen organisation för ytlivräddning, undsättning av båt eller annat nödläge i de sjöar och vattendrag. För sjön Vättern gäller dock särskilda bestämmelser. Enligt 4 kap 3 resp. 5 är sjöräddningstjänst (efterforskning och räddning) respektive miljöräddningstjänst (utsläpp farligt ämne) en statlig angelägenhet. Gränsen mellan det statliga ansvarsområdet och det kommunala markeras på nedanstående karta. Statens ansvar sträcker sig till strandlinjen. Lagstiftaren anger dock att olyckor som händer nära strandlinjen skall ingå i kommunens skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor. Kommunens organisation för räddningsinsats skall därför kunna verka i strandnära områden i Vättern. 11 (12)
Hästholmens hamn 4.6 Särskilt om höjd beredskap Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när: Sverige är eller har varit i krig Sverige är eller har varit i krigsfara det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utomlands Skulle höjd beredskap beordras är det viktigt att kommunens organisation för räddningstjänst fortsätter att fungera. Vid höjd beredskap behöver dock ytterligare uppgifter kunna lösas detta ställer också krav på utökad bemanning. skall med utgångspunkt från den fredstida organisationen organisera två typstyrkor. Varje typstyrka utgörs av 3 befäl och 11 brandmän/räddningsmän med material för släckning och undsättning. I ett anpassningsskede skall kompetens tillföras för ammunitionsröjning och NBC-insats. 4.7 Särskilt om larmning 112 vid störning i teletrafiken Normalt larmas kommunens räddningstjänst av SOS Alarm efter att den hjälpsökande ringt 112. Detta regleras genom avtal mellan och SOS Alarm. Vid telebortfall i både det fasta och det mobila nätet som berör fler än 500 personer och beräknas pågå mer än 3 timmar skall kommunen ordna alternativ för larmning till exempel genom att placera ut brandfordon. 12 (12)