som gäller plankartan daterad 21.4.2016 Detaljplaneändringen gäller detaljplanen för Masaby centrum k 2022 och 2023, Masaby centrum, ändring - detaljplanens kvarter 2027 och 2030 samt detaljplanen för Banvallen, kvarteren 2026 och 2030 samt till dem gränsande gatu- och rekreationsområden. I detaljplanen bildas kvarteren 2022, 2023, 2026, 2027 och 2030 samt gatu-, park- och rekreationsområden som gränsar till dem. Uppgjord av planläggningsarkitekt Annika Pousi, Kyrkslätts kommun, tfn: 050 327 3413 Anhängiggjord Kungörelse 16.1.2015 Behandling Projektnummer 33110 Program för deltagande och bedömning (PDB) Samhällstekniska nämnden 24.10.2013 ( 80) Samhällstekniska nämnden 23.10.2014, granskning av programmet för deltagande och bedömning ( 64) Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ärendenummer 887/10.02.03/2013 Ritning nr 3247 och 3248
Beskrivningen av detaljplanen för Bjönsbacken 21.4.2016 MASABY CENTRUM BJÖNSBACKENS PLANERINGSOMRÅDE 1
1 SAMMANDRAG... 5 1.1 Detaljplan... 5 1.2 Skeden i planprosessen... 6 1.3 Genomförande av planen... 6 2 UTGÅNGPUNKTER... 7 2.1 Utredning om förhållandena på området... 7 2.1.1 Allman beskrivning av området... 7 2.1.2 Naturmiljö... 9 2.1.3 Bebyggd miljö... 10 2.2 Planeringssituation... 14 3 PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALLJPLANEN... 18 3.1 Behov av detaljplanering... 18 3.2 Planerinsstart och beslut som gäller den... 18 3.3 Deltagande och samarbete... 18 3.3.1 Intressenter... 18 3.3.2 Anhängiggörande... 19 3.3.3 Deltagande och vaxelverkan... 19 3.4 Mål med detaljplanen... 20 3.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet... 20 3.4.2 Mål som uppkommit under processens gång... 20 4 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN... 20 4.1 Planens innehåll... 21 4.2 Områdereserveringar... 21 4.2.1 Kvartersområden... 21 4.2.2 Rekreationsområden... 22 4.2.3 Parkeringsområden... 22 4.2.4 Övriga områden... 22 4.3 Planens konsekvenser... 23 4.3.1 Miljökonsekvenser... 23 4.3.2 Sociala konsekvenser... 24 4.3.3 Kulturella konsekvenser... 25 4.3.4 Samhällsekonomiska konsekvenser... 25 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser... 26 4.5 Namnskick.... 26 5 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN... 27 5.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet... 27 5.2 Genomförande och tidtabell... 27 2
Vy från Tinavägen till Bjönsbacken på 1970-talet ungefär Planförfattare: planläggningsarkitekt Annika Pousi tfn 050 327 3413 e-post: Annika.pousi@kirkkonummi.fi adress: Kyrkslätts kommun Planläggnings- och trafiksystemtjänster PB 20, 02401 Kyrkslätt 3
Bilaga 1 Blankett för uppföljning av detaljplanen Bilaga 2 Utdrag ur inventeringen av den byggda kulturmiljön 2014 a) Karta b) Objektsförteckning Bilaga 3 Utdrag ur de gällande detaljplanerna Bilaga 4 Förminskning av plankartan och -bestämmelserna, ritningsnr. 3247 Bilaga 5 Illustration, ritningsnummer 3248 Bilaga 6 Illustrationer av genomförandet av tomt 11 i kvarter 2030 uppgjord av Arkkitehtitoimisto Petri Rouhiainen Oy Bilaga 7 Illustrationer av genomförandet av tomt 2 i kvarter 2022 Bilaga 8 uppgjord av Optiplan Oy Underjordiska ledningar 1. Dagvattenutredningen för Masaby centrum, Destia Oy, 2015 2. Inventering av den byggda kulturmiljön, Stadionark Oy, 2014 2. Utvecklingsbild för markanvändningen i Kyrkslätt, Pöyry Oy, 2014 3. Utvecklingsbild för Helsingforsregionen 2050 "Gränslös metropol", MBT-delegationens inlägg, 2011 4. MBT 2020, Genomförandeprogrammet för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen 2020, Helsingfors stads centralförvaltnings publikation, 2012 5. Utvecklingsutredning för Masabyvägen 2010, Sito Oy, 2010 6. Lännentiet, utredning om utvecklingskorridor, kommunerna i Västra Nyland, Nylands förbund, Strafica Oy, FCG Planeko Oy, 2009 7. Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan, Vägverket, 2008 8. Bullerutredning för Banvallens detaljplan, Sito Oy, 2011 9. Kyrkslätts servicenätsutredning 2025, 2011 10. Trafiksäkerhetsutredning i grundskolorna i Kyrkslätt, 2011 11. Bjönsbacken Masaby, områdesplan kvarter 2022, Optiplan Oy, 2016 12. Bjönsbacken Masaby, områdesplan kvarter 2030, Arkkitehtitoimisto Petri Rouhiainen Oy, 2016 13. Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt (Sigbritt Backman, 1992) 14. Allmän plan för gator och vattenförsörjning i Bjönsbacken (FCG, blir klar våren 2016) 15. Allmän plan för Masabyvägen och kvalitetshandbok FCG, blir klar hösten 2016) 4
1 SAMMANDRAG Tyngdpunkten inom planläggningen i kommunen har efter affärsområdet i kommuncentrum flyttat till utvecklingen av Masaby centrum. Bjönsbackens detaljplaneområde ligger i Masaby centrum på en mycket central plats bara några hundra meter från Masaby järnvägsstation. Målsättningen med detaljplanen är utveckling och kompletterande byggande av centrumområdet, samt förbättring av gång- och cykeltrafikförbindelserna och trafiksäkerheten i samband med den allmänna planeringen av Masabyvägen. Samtidigt försöker man trygga Masabyvägens ställning som en del av den kulturhistoriskt betydande Stora Kustvägen. På planeringsområdet finns bl.a. en ur bruk tagen affärsbyggnad, vars markanvändning ändrar. Dessutom undersöks den på området belägna handelsenhetens behov av utvidgning och placering av ett affärsutrymme på marknivå i nybyggnaderna. På området belägna Masaby kyrkas stadsbildsmässiga ställning beaktas i planeringen. Detaljplanen har anhängiggjorts 29.11.2013 på NCC Oy:s och privata markägares initiativ och kommunen har ingått ett avtal om inledande av planläggning med NCC Rakennus Oy 18.9.2013. Enligt avtalet svarar markägaren på sin kostnad för undersöknings- och utredningsarbeten gällande planläggningsarbetet, men kommunen uppgör den slutliga detaljplanen. Bjönsbackens detaljplaneprojekt ingår i Kyrkslätts planläggningsprogram 2016-2020 som godkändes i kommunfullmäktige 31.8.2015 ( 77). Programmet för deltagande och bedömning för projektet godkändes i samhällstekniska nämnden 29.11.2013 ( 80). Eftersom det preliminära planeringsområdet utvidgades betydligt, justerade programmet för deltagande och bedömning för planen 23.10.2014 och detaljplaneändringen anhängiggjordes på nytt genom kungörelse 16.1.2015. Planeringsområdet ligger i Masaby centrum bara några hundra meter från Masaby järnvägsstation. Områdets areal är ca 5,7 ha. Det gränsar i söder till Vernersvägen och Köpasstigen och i norr till Tinagränden och kvarteren norr om Tinavägen. Masabyvägen som löper genom planeringsområdet från sydväst till sydost är huvudled på planeringsområdet och i hela Masaby. Järnvägen blir på planeringsområdets sydöstra sida. De största markägarna på området är utöver Kyrkslätts kommun NCC Oy, YIT Oy och privata markägare. På området finns totalt ca 6200 v-m2 byggd våningsyta, av vilket ca 3 300 v-m2 är bostadsvåningsyta. I den norra delen av planeringsområdet finns Masaby kyrka, som har en betydande ställning i Masabys stadsbild. På kullen bakom kyrkan finns gammalt, delvis skyddat byggnadsbestånd på lägenheten Furugårds område. På gårdsområdet finns två bostadsbyggnader, en senare som bevattningsbassäng använd grund till en väderkvarn samt lämningar av grunden till den gamla huvudbyggnaden. I den södra delen av planeringsområdet finns några kvarter som håller på att byggas. De hör till Banvallens detaljplaneområde. Arbetsplatser på området finns hos Kyrkslätts kyrkliga samfällighet och livsmedelsbutiken på området. Planeringsområdet ligger på serviceområdet i Masaby och på promenadavstånd finns flera kommunala tjänster, bl.a. skolor, daghem och idrottstjänster. På planeringsområdet gäller tre detaljplaner: Ändring av byggnadsplanen i Masaby centrum, som vunnit laga kraft 1.10.1998, ändring av detaljplanen för Masaby centrum, som godkänts i kommunfullmäktige 30.8.2001 och Banvallens detaljplan, som trädde i kraft 25.11.2011. Bjönsbackens detaljplan ligger i centrumkärnan i Masaby, på ett tyngdpunktsområde för utvecklingen av markanvändningen. Måluppställningen i planen stämmer överens med de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Detaljplanen gör den befintliga samhällsstrukturen i stationsområdet tätare, förbättrar trafiksäkerheten och kollektiv- och gång- och cykeltrafikens funktionsförutsättningar, samt beaktar de byggda kulturmiljöerna på området. 5
Mellan Helsingforsregionens kommuner och staten finns för närvarande inget gällande MBT-avtal, men förhandlingarna är anhängiga (situationen våren 2016). Planprojektet främjar dock den med det tidigare MBT-intentionsavtalet förenliga målsättningen för bostadsbyggrätt i kommunen, som är 30 000 v-m2 per år. Dessutom är Bjönsbackens detaljplan förenlig med utvecklingsbilden för Kyrkslätt 2040 och Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050. Detaljplaneförslaget grundar sig på markanvändningsutkast som markägarnas konsulter uppgjort. Markanvändningsutkastet för kvarter 2022 har utarbetats av Optiplan Oy och för kvarter 2030 tomt 6 av Arkkitehtitoimisto Petri Rouhiainen Oy. I detaljplanen anvisas för området ytterligare ca 17 500 v-m2 för flervåningshusbyggande avsedd våningsyta, av vilka ca 2 400 v-m2 är byggda. I kvarteren 2026 och 2030 på området för ändringen av Banvallens detaljplan ligger 7 000 v-m2 obyggd våningsyta. I fråga om dessa kvarter är planändringen i hög grad teknisk. AO- och AP-kvarteren anvisas ca 3 100 v-m2 byggrätt. I planförslaget bildas invid Suomelastigen sex AO-tomter av vilka tre är i kommunens ägo. För de fyra bostadsbyggnaderna som kommunen äger på kullen bakom kyrkan föreslås skyddsbeteckning, och på området tillåts kompletterande byggande i liten skala. I fråga om AK-kvarteren är bilplatsdimensioneringen 1 bp/80 v-m2, för butiksutrymmen 1 bp/40 v-m2, för butiksutrymme för livsmedel 1 bp/20 v-m2, för AP-kvarter 1,5 bp/bostad och för AO-kvarter 2 bp/bostad. För LPAområdet som betjänar kvarter 2022 och YK-tomten i kvarter 2023 har i planbestämmelserna ställts ett krav på att bevara området öppet för att bevara utsikten och Masaby kyrkas stadsbildsmässiga ställning. Kvartersbeteckningen för den befintliga livsmedelsbutiken ändras till KL-beteckning och butikens byggnadsyta anvisas rätt till utvidgning om 500 v-m2, varvid tomtens totala byggrätt blir 1 500 v-m2. På planeringsområdet finns två rekreationsområden. I den norra delen ligger Tinaparkens närrekreationsområde (VL), som anvisas nya rekreationsruttsförbindelser som fortsätter norrut och österut till Tinaparkens detaljplaneområde. Söder om Masabyvägen ligger Vernersparken (VP). På området bor för närvarande ca 60 personer och planändringen möjliggör att invånarantalet höjs till ca 400 invånare. Ändringen av detaljplanen har anhängiggjorts med en 29.11.2013 publicerad kungörelse i kommunens annonstidningar Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland samt på kommunens officiella anslagstavla. Om anhängiggörandet har också meddelats på kommunens webbplats, www.kyrkslatt.fi. Om anhängiggörandet har dessutom meddelats skriftligt till planeringsområdets markägare samt till dem som äger fastigheter som gränsar till planeringsområdet. Eftersom det preliminära planeringsområdet utvidgades betydligt, justerade programmet för deltagande och bedömning för planen 23.10.2014 och detaljplaneändringen anhängiggjordes på nytt genom kungörelse 16.1.2015. Kommunen har ingått ett avtal om inledande av planläggning med NCC Rakennus OY 18.9.2013. Om genomförandet av planprojektet ger markägarna på området avsevärd ekonomisk nytta, sluter kommunen markanvändningsavtal med dem då detaljplaneförslaget blir färdigt. I planläggningsprogrammet för Kyrkslätt 2016-2020 är målet att detaljplanen godkänns under 2016. Tidtabellen för godkännandet av detaljplanen beror på områdets privata markägare. I kommunens planläggnings- och investeringsprogram beräknas planeringen och byggandet av kommunalteknik på området ske 2017-2018. Husbyggandet beräknas enligt planläggningsprogrammet inledas år 2017. 6
2 UTGÅNGSPUNKTER Planeringsområdet ligger i Masaby centrum bara några hundra meter från Masaby järnvägsstation. Områdets areal är ca 5,7 ha. Det gränsar i söder till Vernersvägen och Köpasstigen och i norr till Tinagränden och kvarteren norr om Tinavägen. Masabyvägen som löper genom planeringsområdet från sydväst till sydost är huvudled på planeringsområdet och i hela Masaby. Järnvägen blir på planeringsområdets sydöstra sida. 1 km Bild 1. Detaljplaneområdets dvs. planeringsområdets avgränsning På området finns totalt ca 6 200 v-m2 byggd våningsyta, av vilket ca 3 300 v-m2 är bostadsvåningsyta. I den norra delen av planeringsområdet finns Masaby kyrka, som har en betydande ställning i Masabys stadsbild. På kullen bakom kyrkan finns gammalt, delvis skyddat byggnadsbestånd på lägenheten Furugårds område. På gårdsområdet finns två bostadsbyggnader, en senare som bevattningsbassäng använd grund till en väderkvarn samt lämningar av grunden till den gamla huvudbyggnaden. I den södra delen av planeringsområdet finns några kvarter som håller på att byggas. De hör till Banvallens detaljplaneområde. Arbetsplatser på området finns hos Kyrkslätts kyrkliga samfällighet och livsmedelsbutiken på området. Planeringsområdet ligger på serviceområdet i Masaby och på promenadavstånd finns flera kommunala tjänster, bl.a. skolor, daghem och idrottstjänster. 7
Masaby, precis som Jorvas, utvecklades tack vare de goda trafikförbindelserna som tågbanan erbjöd och blev i början av 1900-talet en blomstrande handelsträdgårdskoncentration. En av dessa handelsträdgårdar var Furugård, som grundades i början av 19000-talet på Masaby gårds gamla tomt på Bjönsbackens detaljplaneområde. Masaby gård har funnits sedan 1500-talet. Masabys trädgårdar och växthus förstördes nästan helt som en följd av arrendetiden, och så gick det också för Furugård. Trädgårdsodlingen fortsatte på området, men i mindre skala än tidigare. Furugårds nuvarande byggnadsgrupp i Masaby centrum är idag i Kyrkslätts kommuns ägo. På gårdsområdet på backen bakom kyrkan har en äldre bostadsbyggnad från 1800-talet och tre bostadsbyggnader från 1900-talet bevarats. På berget finns en stor rund grund som man tror varit en bevattningsbassäng för trädgårdslanden. Bild 2. Ur sockenkartan från år 1840 Bild 3. Senatskartoteket från år 1870 Bild 4. Baskarta från år 1960 8
Planeringsområdets högsta punkt är ca +35 meter ovanför havsytan, och ligger i en bergig backe norr om kyrkan. Planeringsområdet är som lägst under +15 meter ovan havet på området söder om Masabyvägen. Masabyvägen, som löper tvärs genom området, är ca + 20 meter ovanför havet. Planeringsområdets jordmån är huvudsakligen berg och morän, men det finns lerjord på det låglänta området söder om Masabyvägen. En stor del av berget är kalt, i synnerhet på de högsta punkterna i planeringsområdets norra del, där bergsområdet ställvis sluttar brant. Kommunen har inte låtit göra upp byggbarhetsutredningar, eftersom området redan är rätt långt byggt. Bild 5. Planeringsområdets jordmånskarta Den landskapsmässigt betydande Masabyvägen klyver planeringsområdet och delar området klart i en södra och norra del. Vid Bjönsbacken stiger Masabyvägen över en backe, vilket skapar variation i körupplevelsen. Masabyvägens linje har under tidens gång hållits rätt oförändrad (jämför med sockenkartan från år 1840, bild 2). Området är nästan helt bebyggt, och terrängformerna har i samband med byggnadsarbetena ställvis omformats rätt mycket. Ytformerna har utjämnats i synnerhet på områdena söder om Masabyvägen, som för tillfället bebyggs enligt detaljplanen för Banvallen. På området norr om Masabyvägen, där terrängen höjer sig till en väldigt brant bergig backe, har inte gjorts några större terrängomformningar. Köpasstigen, som löper runt backen och leder norrut från planeringsområdet, följer terrängformerna och delvis också de gamla väglinjerna. Köpasstigen har idag reserverats för gång- och cykeltrafikens bruk. Rutten från Masaby gård till Furugårds gamla gårdsmiljö är en för stadsbilden viktig linje i landskapet. Utsiktslinjen går längs Tinavägen, som leder till kyrkan, och fortsätter som en trafikled inom tomten till Furugårds gårdsområde. Områdets gamla byggnadsbestånd, så som Furugårds gårdsmiljö, har placerats i landskapet nedanom den bergiga sluttningen. Det nyare byggnadsbeståndet har placerats på tomterna längs Masabyvägen. 9
Bild 6. Höjdmodell och flygfoto om terrängformerna längs Masabyvägen. Planeringsområdet har ingått i naturutredningen för Masaby och Bobäck (Enviro, Pekka Routasuo), som blev klar år 2015 i samband med delgeneralplaneringen. I naturutredningen undersöktes två formationer på området som ska detaljplaneras. Båda var gamla talldominerade färska moskogar. I utredningen konstaterades inte formationerna ha något särskilt naturvärde. Därför har det inte varit nödvändigt att göra en preciserad naturutredning på området. Dessutom blir båda formationerna som utretts grönområden i förslaget till detaljplan. Tidigare odlingsmark Färsk mo Färsk mo Lundaktig mo Färsk mo Bild 7. Utdrag ur naturutredningen för Masaby och Bobäck 2015 10
På planeringsområdet bor för närvarande ca 60 personer. På området har inte skett stora förändringar sedan flervåningshusen byggdes på 1970-talet, och Bjönsbacken är glest bebyggt för att vara centrumområde och ligga på ett stationsområde: 850 invånare/km 2, då den genomsnittliga befolkningstätheten i en tätortszon i Nyland är ungefär 1 750 invånare/ km 2. Enligt systemet för uppföljning av samhällsstrukturen (YKR) som upprätthålls av Finlands miljöcentral (SYKE) är planeringsområdet samt dess närmiljö i sin helhet tätortsområde. SYKE:s tätortsgräns är Finlands officiella tätortsgräns som Statistikcentralen använder i sin statistikföring. Med tätort avses ett tätt bebyggt område med minst 200 invånare. Avgränsningen grundar sig på ett 250 m x 250 m rutnät som utöver invånarantalet beaktar antalet byggnader, våningsyta och centraltendens. Avgränsningen är jämförbar både tidsmässigt och regionalt. Enligt YKR:s Samhällsstrukturens zoner 2010 är Bjönsbackens detaljplaneområde och en stor del av Masabys tätortsområde fotgängarzon i sekundärcentrum. Materialet Samhällsstrukturens zoner 2010 har sammanställts genom att klassificera och kombinera 250 x 250 meters rutor i uppföljningen av samhällsstrukturen (YKR) till fotgängar-, kollektivtrafik- och bilzoner på basis av avståndet till centrum och servicenivån inom kollektivtrafiken. Fotgängarzonen är ett tättbebyggt område med många arbetsplatser och tjänster som gränsar till ett kommersiellt centrum på en till tre kilometers avstånd. I sekundärcentra promenerar och cyklar man mycket precis som i centrums fotgängarzon. De verkar också ofta som knutpunkter för kollektivtrafiken, även om förbindelserna mellan sekundärcenta ännu är svaga i Finland. Tack vare planeringsområdets centrala läge ligger de viktigaste tjänsterna på planeringsområdet eller i dess omedelbara närhet på Masaby centrums område. Tjänster på planeringsområdet är Masaby kyrka och en dagligvaruhandel. På promenadavstånd från planeringsområdet ligger bl.a. hälsocentralen, biblioteket, ett privat motionscenter samt Masaby idrottspark, som utvecklas som bäst. I Masaby finns både finska och svenska kommunala daghem. Den finskspråkiga grundskolan för de lägre och högre årskurserna ligger i Masaby. Den närmaste svenska skolan för de lägre årskurserna ligger i Bobäck. Det finska gymnasiet och den svenska skolan för de högre årskurserna och det svenska gymnasiet ligger i kommuncentrum. På planeringsområdet finns för tillfället ett tiotal arbetsplatser inom Kyrkslätts kyrkliga samfällighet och affärerna på området. På Masaby affärsområde finns lite över tusen arbetsplatser (situationen i slutet av år 2014). Masabyvägen fungerar klart som områdets huvudsakliga trafikled. Tinavägen, Tinagränden och Vernersvägen, som tar av från Masabyvägen, är gator som slutar vid tomterna. Fortums fjärrvärmerör löper genom planeringsområdet. Områdets fastigheter har möjlighet att ansluta sig till dem. Områdets fastigheter är anslutna till vattenlednings- och avloppsnät. De kommunaltekniska näten framgår av bilaga 8. På området finns totalt ca 6 200 v-m2 byggd våningsyta, av vilket ca 3 300 v-m2 är bostadsvåningsyta. Utöver bostadsbyggande finns det en livsmedelsaffär på området, samt Masaby kyrka, där det också finns klubblokaler. I flervåningshusens nedersta våningar finns affärslokaler. Byggnadsbeståndet består av hus av mycket olika ålder: de äldsta byggnaderna är från 1800-talet och de nyaste har byggts på 2000-talet. Masaby kyrka blev klar år 1999. De äldsta byggnaderna ligger på backen bakom kyrkan och är en del av Furugårds gamla gårdsmiljö. 11
Kyrkliga byggnader Affärsutrymme Flervåningshus Bostadsbyggnader; småhus Bild 8. Byggnadsbeståndets användningsändamål. 2001-1981-2000 1961-1980 1941-1960 1921-1940 1901-1920 1800-1900 Bild 9. Byggnadsbeståndets ålder. 12
I samband med delgeneralplanläggningen av Masaby beställde kommunen en inventering av kulturmiljön, som omfattar Bjönsbackens detaljplaneområde. Inventeringen blev klar våren 2015 och den gjordes av Stadionark, dvs. Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson med Kati Salonen och Mona Schalin Arkkitehdit Oy. Ett utdrag ur inventeringen av den byggda kulturmiljön ingår som bilaga 2 till planbeskrivningen. Genom planeringsområdet löper Stora Kustvägen från 1200-talet, den nuvarande Masabyvägen, som delar planeringsområdet i en västlig och östlig del både landskapsmässigt och funktionsmässigt. Stora Kustvägen följer rätt väl den gama vägsträckningen på Masabyområdet. Den är vid sidan av Tavastländska Oxvägen (Hämeen Härkätie) Finlands viktigaste historiska landsvägsförbindelse och därför en kulturmiljö av riksomfattande betydelse. Området bakom kyrkan består av gamla trähus och det representerar en rätt välbevarad bybacke från historisk tid på en central plats i närheten av Masaby kyrka. På backen fanns gården Furugård, men efter arrendetiden kvarstår endast väderkvarnen och en liten stuga, den s.k. Tina-stugan. Stugan har veterligen byggts av hembygdsföreningen och den verkade som bostad för museivakten. Väderkvarnen har senare flyttats till Gesterby där hembygdsföreningens andra museiobjekt finns. Man håller också på att flytta bort Tina-stugan till museiområdet, och därför har man lämnat bort den i plankartan. Området ingår i en arkeologisk inventering från 2012 (Vitträsk, arkeologisk inventering av planområdet, Museiverket), så Museiverket har vid ett myndighetssamråd 19.9.2013 konstaterat att utredningarna i fråga om fornlämningar är tillräckliga. Området är redan rätt kraftigt byggt, och det är inte troligt att man finner fornlämningar som man inte tidigare känt till. Vid inventeringen hittades en fast fornlämning på området: Masaby (objekt nr. 1000022597). Objektet ligger i Masaby centrum i Kyrkslätt, i terrängen mellan Tinabrinken och Tinavägen, vilka löper nordvästerut från Masabyvägen. På området finns gröna egnahemstomter och mellan dem tom och obebyggd tomtmark. Enligt jordeboken från år 1560 finns det annan tomtmark på området och på en karta från 1780 en by, vars storleksklass är 3. Området granskades i en inventering år 2012 och då man borrade på den tomma tomten gjorde man flera observationer av sotblandad sand. Man upptäckte inte stenkonstruktionerna på grund av mycket tät kardborrsväxtlighet. Området fortsätter nordvästerut till Gamla-Tinas gamla museiområde, där det finns flera byggnadsgrunder och museets minnessten. Enligt inventeringen fordrar en exaktare bedömning av objektet då markanvändningen ändrar provgrävningar, och området har i planförslaget anvisats egnahemshustomter. Objektsområdet är i kommunens ägo, så kommunen har beställt en noggrannhetsinventering av ett arkeologiskt objekt till en fast fornlämning i Masaby. Inventeringen utförs under våren 2016. På planeringsområdet finns inga naturskyddsområden. Masabyvägens vägren är bullerområde och buller från järnvägen når också kvartersområdet i planeringsområdets södra del. Flervåningshuskvarterens markägare gör upp en bullerutredning för området under planförslagets framläggningstid. På basis av bullerutredningen kan man göra preciseringar i planbestämmelserna efter framläggningen. Byggnadsmassan på tomterna skyddar dock gårdsområdena rätt väl från buller, och avgränsar buller området till främst avsnittet mellan byggnaderna och vägen. 13
MASABY MASABYVÄGES HISTORISKA VÄGLINJE Bild 10. Objekten i Museiverkets registerportal: Masabys fasta fornlämning och Masabyvägens historiska väglinje. Detaljplaneprojektet Bjönsbacken ingår i Kyrkslätts planläggningsprogram 2016-2020 som godkändes i kommunfullmäktige 13.8.2015. Planprojektet grundar sig utöver på planläggningsprogrammet dessutom på olika planer av högre graden som redan definierar användningen av området och styr detaljplaneringen av det. De riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) är en del av systemet för planering av markanvändningen i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL). Målen för områdesanvändningen har som uppgift att bl.a. säkerställa att frågor av riksomfattande betydelse beaktas i planläggningen i kommunerna. De riksomfattande målen för områdesanvändningen som statsrådet beslutade 13.11.2008 behandlar följande helheter: 1. fungerande regionstruktur 2. enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. specialfrågor i Helsingforsregionen 6. särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. Enligt målen för områdesanvändningen ska betydande byggande placeras till områden med tillgång till kollektivtrafik, särskilt spårbunden trafik. Genom dimensioneringen av områdesanvändningen ska man förbättra kollektivtrafikens verksamhetsbetingelser och möjligheterna att nyttja kollektivtrafiken. Trafiksystemen ska planeras och utvecklas som helheter bestående av olika trafikslag som betjänar såväl 14
bosättningen som verksamhetsbetingelserna för näringslivet. I områdesanvändningen ska man förebygga glesbyggande utanför den befintliga samhällsstrukturen och främja energisparande samt förutsättningar för användning av förnybara energikällor och fjärrvärme Måluppställningen i detaljplanen för Bjönsbacken stämmer överens med de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Detaljplanen gör den befintliga samhällsstrukturen i stationsområdet tätare, förbättrar trafiksäkerheten och kollektiv- och gång- och cykeltrafikens funktionsförutsättningar, samt beaktar de byggda kulturmiljöerna på området. I Nylands landskapsplan, etapp 2, som fastställdes år 2014, har området anvisats helt som område för tätortsfunktioner som ska göras tätare och som ett område för centrumfunktioner. Masabyvägen, som löper genom området, har anvisats som en viktig väg med tanke på värnandet om kulturmiljön. Genom Masaby har anvisats ett grönförbindelsebehov i riktningen norr-söder, men det blir utanför planeringsområdet. MASALA Bild 11. Utdrag ur sammanställningen av Nylands landskapsplaner. På planeringsområdet gäller Kyrkslätts generalplan 2020 (fastställd 13.9.2000). I generalplanen är planeringsområdet nästan helt och hållet område för centrumfunktioner (C). I områdets norra del har på Tinaparkens område anvisats ett grönområde (VL). Dessutom har längs Masabyvägen, på vägens norra sida, anvisats en gång- och cykelled. Kommunen har låtit göra upp en utvecklingsbild för markanvändningen i hela kommunen och den godkändes i kommunfullmäktige 1.9.2014. Utvecklingsbilden gjordes av Pöyry Finland Oy. Utvecklingsbilden för markanvändningen är en strategisk plan som omfattar kommunens utvecklingsmål. Den har inga rättsverkningar som avses i markanvändnings- och bygglagen. Med utvecklingsbilden försöker man göra upp långsiktiga lösningar i frågor gällande samhällsstruktur. Sådana frågor är bl.a. samhällsstrukturens funktionalitet, principer för placering av tilläggsbyggande, planering av centrum- och servicenät, trafikarrangemang och utveckling av samhällets grönstruktur. 15
Bjönsbackens detaljplaneområde ligger i utvecklingsbilden helt och hållet på tyngdpunktsområde för utveckling av markanvändningen samt i närheten av den befintliga tågstationen (radie 800 m). Masaby har föreslagits vara ett av kommunens servicecenter. Bild 12. Utdrag ur Kyrkslätts generalplan 2020. Bild 13. Utdrag ur utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2020 På planeringsområdet gäller tre detaljplaner: Ändring av byggnadsplanen i Masaby centrum, som vunnit laga kraft 1.10.1998, ändring av detaljplanen för Masaby centrum, som godkänts i kommunfullmäktige 30.8.2001 och Banvallens detaljplan, som trädde i kraft 25.11.2011. I de gällande detaljplanerna är områdets norra del rekreationsområde, området på båda sidorna av Masabyvägen är kvartersområde för affärsbyggnader och området längs Tinavägen kvartersområde för boende. Bostadsbyggnaderna bakom kyrkan har skyddats som område med beteckningen YL/s i detaljplanen. Ett utdrag ur områdets gällande detaljplaner ingår som bilaga 3 till planbeskrivningen. 16
Bild 14. Utdrag ur sammanställningen av gällande detaljplaner Kyrkslätts byggnadsordning godkändes av kommunfullmäktige 29.6.2006. Byggnadsordningen trädde i kraft efter kungörelsen 17.9.2008. Masaby delgeneralplan är som bäst anhängig på området. Enligt målet i planläggningsprogrammet ska planen bli klar under år 2017. För Masaby och Bobäcks delgeneralplaneområden uppgörs under våren 2016 först en gemensam utvecklingsbild, i vilken områdets markanvändning granskas mer strategiskt än i generalplanen. I planläggningsprogrammet 2016-2020 har antecknats att en ändring av detaljplanen för Masaby stationsområde i planeringsområdets östra del ska inledas år 2017. Planläggningsprogrammets mål är att planen skulle vinna laga kraft under år 2019. I ändringen av detaljplanen är avsikten att utveckla de delvis obyggda flervåningshustomterna på Masabys centrumområde, höja byggeffektiviteten och förbättra tätortsbilden. Dessutom utreds områdets servicebehov i planen. Bild 15. Utdrag ur Kyrkslätts planläggningsprogram 17
3 PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEN Området ligger i Masaby centrum på en mycket central plats bara några hundra meter från Masaby järnvägsstation. Målsättningen med detaljplanen är utveckling och kompletterande byggande av centrumområdet, samt förbättring av gång- och cykeltrafikförbindelserna och trafiksäkerheten i samband med den allmänna planeringen av Masabyvägen. Samtidigt försöker man trygga Masabyvägens ställning som en del av den kulturhistoriskt betydande Stora Kustvägen. På planeringsområdet ligger bl.a. en tom affärsbyggnad, och man undersöker om den kan ändras till en bostadsbyggnad. Dessutom undersöks den på området belägna handelsenhetens behov av utvidgning och placering av ett affärsutrymme på marknivå. På området belägna Masaby kyrkas stadsbildsmässiga ställning beaktas i planeringen. De på Kyrkbacken belägna bostadsbyggnadernas och fornlämningarnas skyddsbehov undersöks. Detaljplanen har anhängiggjorts 29.11.2013 på NCC Oy:s och privata markägares initiativ och kommunen har ingått ett avtal om inledande av planläggning med NCC Rakennus Oy 18.9.2013. Enligt avtalet svarar markägaren på sin kostnad för undersöknings- och utredningsarbeten gällande planläggningsarbetet, men kommunen ritar den slutliga detaljplanen. Bjönsbackens detaljplaneprojekt ingår i Kyrkslätts planläggningsprogram 2016-2020 som godkändes i kommunfullmäktige 31.8.2015 ( 77). Om genomförandet av planprojektet ger markägarna på området avsevärd ekonomisk nytta, sluter kommunen markanvändningsavtal med dem då detaljplaneförslaget blir färdigt. I enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL) fastställs intressenterna i planeringens begynnelseskede. Intressenter är planeringsområdets markägare samt de vars arbete eller andra omständigheter detaljplaneändringen avsevärt kan påverka. Intressenter är dessutom myndigheter och samfund vars sektor behandlas vid planeringen. Intressenter i detaljplaneändringen är bl.a.: Markägarna och ägarna till byggnader på planeringsområdet och dess närområde Kyrkslätts kommun - byggnadstillsynen - miljövården - bildningsväsendet - kulturväsendet - idrottsväsendet - ungdomsväsendet - vård- och omsorgsväsendet - näringslivsväsendet - namnkommittén - äldrerådet - handikapprådet Övriga myndigheter - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Nylands förbund - Museiverket 18
- Västra Nylands landskapsmuseum - Esboregionens miljö- och hälsoskydd - Västra Nylands räddningsverk - Polisinrättningen i Västra Nyland - Helsingforsregionens trafik (HRT) - Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Föreningar och organisationer - Kyrkslätts hembygdsförening rf - Kirkkonummen pienkiinteistöyhdistys ry - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätts Natur och Miljö rf - Kyrkslätts företagare - Kyrkslätts kommuncentrumförening KIDE rf - Masaby invånarförening rf Övriga utlåtandeinstanser: - Fortum Espoo Distribution Oy - Fortum Power and Heat Oy - TeliaSonera Abp - Elisa Abp Ändringen av detaljplanen har anhängiggjorts med en 29.11.2013 publicerad kungörelse i kommunens annonstidningar Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland samt på kommunens officiella anslagstavla. Om anhängiggörandet har också meddelats på kommunens webbplats, www.kyrkslatt.fi. Om anhängiggörandet har dessutom meddelats skriftligt till planeringsområdets markägare samt till dem som äger fastigheter som gränsar till planeringsområdet. Eftersom det preliminära planeringsområdet utvidgades betydligt, justerade programmet för deltagande och bedömning för planen 23.10.2014 och detaljplaneändringen anhängiggjordes på nytt genom kungörelse 16.1.2015. För detaljplaneändringen och utvidgningen har man uppgjort en plan för deltagande och bedömning, som har godkänts av samhällstekniska nämnden 29.11.2013 ( 80). Programmet för deltagande och bedömning har kungjorts samtidigt som anhängiggörandet av planen och har meddelats i samma brev till markägarna på planeringsområdet och fastigheter som gränsar till det, som anhängiggörandet. Programmet för deltagande och bedömning finns fortfarande till påseende på kommunens webbplats och i kommunhuset. Planförslaget behandlas först i samhällstekniska nämnden och därefter i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen lägger samtidigt fram detaljplaneutkastet i kommunhuset och i kommunens bibliotek i 30 dagar. Under framläggningstiden kan intressenterna lämna skriftliga anmärkningar om detaljplaneförslaget till kommunstyrelsen. Om framläggningen av detaljplaneförslaget informeras med en kungörelse i Kirkkonummen Sanomat, Västra Nyland och på kommunens officiella anslagstavla samt per brev till markägarna på planeringsområdet och på fastigheterna som gränsar till det. Man begär dessutom utlåtanden om förslaget av ifrågavarande myndigheter och föreningar. Då planläggaren justerat förslaget till plan på basis av responsen som inkommit om utkastet i form av anmärkningar och utlåtanden, behandlas den slutliga detaljplanen och bemötandena till anmärkningarna och utlåtandena först av samhällstekniska nämnden och därefter av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige godkänner slutligen detaljplanen och bemötandena. Ifall planläggaren gör relevanta ändringar efter framläggningen av planförslaget, läggs förslaget fram på nytt och föreläggs därefter samhällstekniska nämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för behandling för godkännande. Beslutet om godkännande av planen kungörs i Kirkkonummen Sanomat, Västra Nyland och på kommunens officiella anslagstavla samt meddelas per brev till dem som skriftligt bett om det i anmärkningarna och som meddelat sin adress. Beslutet om godkännande av planen kan överklagas hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 19
Enligt planläggningsprogrammet är målet att utveckla Masabys centrumområde på båda sidor av Masabyvägen, inklusive bl.a. flervåningshus och affärsutrymme i deras stenfot. I planeringen ska Masabyvägens utvecklingsutredning, bullerskydd och dagvattnets behandlingssätt beaktas. I Bjönsbackens detaljplans inledningsskede hölls en myndighetsförhandling med representanter för Nylands förbund och Nylands NTM-central 19.9.2013. Vid förhandlingen lyfte man upp bl.a. följande som viktiga mål: placering av stenfotsbutiker och affärsutrymmen i markplansvåningarna samt uppgörande av en byggnadsoch landskapsinventering. Planområdet är litet till omfattningen, men ligger på ett synligt och landskapsmässigt viktigt ställe, så det är viktigt att utreda hur byggnadsbeståndet kan bevaras samt byggandets historia och kulturmiljöns värden. Planområdets avgränsning har justerats två gånger under processen. Man har blivit tvungen att i den ursprungliga avgränsningen inkludera två kvarter från detaljplaneområdet Banvallen för att genomföra nya trafikarrangemang. Tomten som ägs av Klinger Oy i planeringsområdets södra del har lämnats utanför det slutliga planområdet och överförts till en del av ändringen av detaljplanen för Masaby stationsområde, som beräknas inledas år 2017. PDB 29.11.2013 Granskad PDB 23.10.2014 Planförslagets avgränsning Bild 16. Ändringen av planeringsområdet under planläggningen. 20
4 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Detaljplanen för Bjönsbacken uppgjordes direkt som ett förslag utan utkastskede, men flera olika alternativa lösningar till förtätning av området undersöktes dock under detaljplaneprocessen. Planeringsområdets markägare har från början deltagit i planeringsprocessen, och lösningarna granskades både av kommunen och områdets markägares konsulter. Bjönsbackens planområde hör i den gällande generalplanen helt till området för centrumfunktioner och är ett strategiskt viktigt område som ska förtätas, både som stationsområde och på statlig och kommunal nivå. Den föreslagna planlösningen förverkligar målen som ställts i planerna av den högre graden. Planens mål är att stöda förnyandet av Masaby affärsområde genom att stärka dess dragningskraft som centrum, koncentration av service och som ett trivsamt ställe att bo på. I planen anvisas högre byggande på tomterna längs Masabyvägen medan man strävar efter att bevara karaktären och småskaligheten av det gamla trähusområdet bakom kyrkan i planområdets norra del. I planen anvisas våningsyta om ca 8 000 v-m2 för nytt bostadsbyggande. Våningsytan för kvartersområde för affärsbyggnader minskar, eftersom K-tomten till affärsutrymmet som tagits ur bruk ändras i planförslaget till boende (AK). Affärslokalen som utgår har dock ersatts genom att anvisa affärsutrymmen i flervåningshusens stenfötter. I det nya AK-kvartersområdet norr om Masabyvägen har anvisats våningshusbyggande i IV-VI-våningar som lamellhus. På tomten söder om Masabyvägen har anvisats ett punkthus i åta våningar. Det bildar ett par med det punkthus i åtta våningar som anvisats på detaljplanen för Tinaparken på båda sidor av Tinagränden, som leder till Masaby station. I planen har använts följande dimensionering för ordnande av parkeringen: AK-kvartersområden: AK-kvarter: 1 bp. / 80 v-m2. - bostadsutrymme för specialgrupper 1 bp / 150 v-m2 - klubb- och gemensamma utrymmen för specialgrupper 1 bp / 100 v-m2 AO-kvarteret: AP-kvarter: YK- kvarter: KL-kvarteret: Butiksutrymme för livsmedelsförsäljning: Butiksutrymme (m) 2 bp. / bostad. 1,5 bp. / bostad. 1 bp. / 10 sittplatser 1 bp. / 40 v-m2. 1 bp. / 20 v-m2. 1 bp / 40 v-m2. 4.2.1 I detaljplanen bildas två nya AK-kvartersområden i kvarteren 2022 och 2030. I dessa kvarter föreslås totalt ca 8 000 v-m2 våningsyta för nytt flervåningshusbyggande, utöver vilket det anvisas affärsutrymmen för totalt 180 v-m2 i markplansvåningarna. AL-beteckningen i den gällande detaljplanen uppdateras till AK-beteckning i kvarter 2027. 21
Dessutom omfattar detaljplaneområdet fyra tomter anvisade för flervåningshusbyggande i kvarteren 2016 och 2030, vilka stämmer överens med den gällande detaljplanen för Banvallen, och som berörs av en främst teknisk planändring. I dessa kvarter har anvisats ca 7 000 v-m2 för bostadsbyggande och 150 v-m2 för affärsutrymmen i flervåningshus. Med detaljplanen möjliggörs bildande av ett nytt kvartersområde för bostadssmåhus i kvarter 2022. På APtomterna anvisas byggrätt i planen om 500 v-m2 och det maximala våningsantalet är två. Med detaljplanen möjliggörs bildande av kvartersområden för fristående småhus i kvarteren 2027 och 2023. De befintliga småhustomterna anvisas småskaligt kompletterande byggande, av vilket en del redan anvisats i den gällande detaljplanen. Dessutom uppdateras YL/s-beteckningen för byggnader som ska skyddas i kvarter 2023 i den gällande detaljplanen, till ett AO-kvartersområde, där byggnaderna som ska skyddas anvisats med sr-beteckning. Med detaljplanen får kommunen tre nya tomter för fristående småhus. Med planen möjliggörs en 500 v-m2 stor utvidgning av kyrkobyggnaden, som för tillfället är 1 000 v-m2. YKkvarteret har anvisats byggrätt om 1 500 v-m2, vilket inte är någon ändring jämfört med den gällande detaljplanen. Maximivåningsytan i kvarteret är två. I detaljplanen anvisas två kvartersområden för affärsbyggnader. Byggrätten i KL-kvartersområdet vid Vernerstorget i kvarter 2026 är 100 v-m2, och dess mål är att möjliggöra placering av en kiosk eller en liten affärsverksamhet invid torget. På KL-kvartersområdet i kvarter 2030 ligger ett affärsutrymme för försäljning av livsmedel. Den utnyttjade byggrätten är 1 000 v-m2. I planen möjliggörs utvidgning av livsmedelsaffären med 500 v-m2. Affärens parkering har skötts på tomten, och tack vare tilläggsbyggrätten har mera yta anvisats för parkering. I detaljplanen anvisas två rekreationsområden: Tinaparken (VL) i områdets norra del och Vernersparken (VP) i den södra delen. Vernersparken har anvisats i den gällande detaljplanen för Banvallen, men ytan minskar i och med tomtgatan som ska byggas till AK-kvartersområdet. Tinaparkens rekreationsområde fortsätter både till planeringsområdets norra del och till det bredvidliggande Tinaparkens planområde, vilket anvisats friluftsstråk för fotgängare och cyklister. Med detaljplanen möjliggörs bildande av ett nytt LPA-kvartersområde i kvarter 2063, utöver vilket det till planområdet hör två LPA-kvartersområden på den gällande Banvallens detaljplaneområde i kvarteren 2026 och 2030. Avsikten med kvartersområdena för bilplatser som bildas i kvarter 2063 är att fungera som parkeringsområde för den invidliggande flervåningshustomten och kyrkan. Man har föreslagit plats på området för två befintliga parktransformatorer (et/m), av vilka den ena ligger på KL-kvartersområde i kvarter 2030 och den andra på den nya AO-tomtens område som bildas i kvarter 2027. På Vernerstorget har anvisats en objektsbeteckning för ett släckvattensystem, och på KL-kvartersområdet en beteckning för en miljöstation. 22
Detaljplanens konsekvenser har bedömts och bedöms förutom på själva planeringsområdet även på ett område som är vidare än planeringsområdet och där planen antagligen förorsakar förändringar (se kartbilden). Vid bedömningen har man utnyttjat och utnyttjar ursprungsmaterial som nämns i början av planbeskrivningen (se förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen) samt respons man får in av sakägare. Detaljplanens influenser jämförs för detaljplaneändringens del med situationen om omgivningen hade byggts fullt ut enligt den gällande detaljplanen. Bild 17. Planens influensområde (området som presenteras med en svart bruten linje). Båda alternativen förstärker klimatförändringen eftersom t.ex. nytt byggande, ny service samt nya gator och gång- och cykelleder anvisas området. Byggande av dessa förbrukar naturresurser. Planförslaget är dock som en lösning som förtätar samhällsstrukturen bra med tanke på förebyggande av klimatförändringen, eftersom det möjliggör ett tätare byggande på stationsområdet, nära service, och det stöder användningen av kollektivtrafik. Detaljplanen förtätar samhällsstrukturen. Man blir dock tvungen att riva befintligt byggnadsbestånd, som delvis är i dåligt skick, längs Masabyvägen där flervåningshusen ska byggas, vilket förminskar det förtätande byggandet. Det nya byggandet är dock effektivare än det som rivs, och medför nya invånare och tjänster till området. Detaljplanen medför inga betydande förändringar i trafiknätet, och Masabyvägen bevaras som den klara huvudgatan på området. Masabyvägen ändras med planen till en kommunal gata. I detaljplanen anvisas en 23
ny vägförbindelse: Rydmansvägen, som är en gata som slutar vid tomterna. Suomelastigens användningsändamål ändras från en gång- och cykelväg till en tomtgata. På gatan har det dock tills idag varit tillåtet att köra till den befintliga tomten, så planändringens konsekvenser blir liten i praktiken. I och med den allmänna planen för Masabyvägen och den grundliga förbättringen av vägen, förstärks vägens ställning som huvudgata ytterligare. Den allmänna planen för Masabyvägen, som uppgörs i samband med planen, har också positiva konsekvenser för förbättringen av trafiksäkerheten. Direkta tomtanslutningar från Masabyvägen skärs ner, och gång- och cykeltrafikförbindelserna förbättras tack vare nya cykelvägar och anslutningar med mittrefuger. Nuläge Byggande som planen möjliggör Bild 18. Planens konsekvenser för samhällsstrukturen: graderingsschema. I naturutredningen upptäcktes inga värdefulla naturtyper på området. Dessutom har alla områdena som bedömts i naturutredningen lämnats som grönområden i planförslaget, så det uppstår inga konsekvenser för naturens nuvarande tillstånd eller mångformighet. Nybyggande ska anslutas till de kommunaltekniska nät som redan byggts på planeringsområdet. Detaljplaneringen torde inte i någotdera alternativet förutsätta betydande förbättringsåtgärder för vattenförsörjningens stamnät. Under våren 2016 görs en allmän plan för områdets vattenförsörjning, ur vilken konsekvenserna för vattenförsörjningen framkommer tydligare. På området bor för närvarande ca 60 personer och planändringen möjliggör att invånarantalet höjs till ca 400 invånare. Det av planen möjliggjorda invånarantalet har räknats från Masabys genomsnittliga boendetäthet, vilken är ungefär 50 v-m2 per invånare. Även om invånarantalet på planeringsområdet mångfaldigas med planen, kommer den ökande invånarmängden troligen inte att skapa betydande förändringar i den sociala strukturen på området i Masaby centrums skala. 24
Verksamhetsförutsättningarna för handeln, kollektivtrafiken och servicen för invånarna förbättras i och med att invånarmängden på planeringsområdet ökar. Detaljplanen förbättrar planeringsområdets kommersiella tjänster. Ifall de riktgivande affärsutrymmena som planen möjliggör genomförs, skapar planförslaget 830 v-m3 affärsutrymme på området, av vilket 500 v-m2 är utvidgning av en existerande livsmedelsaffär. På området anvisas inga kommunala tjänster, eftersom de finns på Masabys serviceområde i planeringsområdets omedelbara närhet. Med planen möjliggör man lättare rekreationsförbindelser från Tinaparkens närrekreationsområde i planeringsområdets norra del österut till Tinaparkens detaljplaneområde samt norrut. Tinaparkens rutter är en del av den viktiga rekreationsförbindelsen från Masabyvägen norrut till de mer omfattande och enhetliga grönområdena. Dessutom byggs det i och med planen en ny park, Vernersparken på området, vilken utöver rekreation också erbjuder invånarna möjligheter att umgås med varandra. Masaby kyrkas centrala roll som landmärke i Masabys tätortsbild tryggas med kraven i planbestämmelserna. Framför YK-tomten placeras i stället för byggande ett parkeringsområde, där det inte får planteras träd eller höga buskar så att utsiktslinjen från kyrkan till Masabyvägen och mot Masaby station bevaras. Planen har en stor effekt på tätortsbilden längs Masabyvägen. Byggandet som anvisats i planen ändrar områdena längs Masabyvägen till en mer stadslik miljö: byggandet är högre och tätare än idag. Också stenfotsbutikerna som kommer till området gör tätortsbilden mer stadslik. Man kan anse att tätortsbilden förbättras avsevärt i och med planen då man istället för den nuvarande tomma affärsbyggnaden, som håller på att förfalla, anvisar nytt byggande, en gång- och cykelvägsrutt och affärsutrymmen i stenfötterna. Tätortsbilden förbättras även av den allmänna planeringen av Masabyvägen, där gång- och cykelvägarna längs vägen byggs på ett högklassigt sätt så att de passar in i stadsmiljön. Alla byggnader som i inventeringen av den byggda miljön i Masaby föreslås skyddas har anvisats att ska skyddas också i förslaget till detaljplanen. Skyddsbestämmelsen möjliggör rekonstruktion av de skyddade byggnadernas utseende. Byggnaderna som ska skyddas i Furugårds f.d. gårdsmiljö bildar en rätt välbevarad kulturmiljöhelhet. Gårdsmiljön finns bakom kyrkan, och i omedelbar närhet av den har inte anvisats effektivt byggande i planen. I gårdsmiljön finns i nuläget redan rätt varvat byggnadsbestånd. Trähusen har byggts mellan 1800-talet och 1960-talet. Det småskaliga kompletterande byggandet i gårdsmiljön hotar inte bevarandet av kulturmiljön med anledning av den befintliga skiktningen. I planen tillåts byggande av en ny för miljön lämplig bostadsbyggnad i gårdsmiljön. Det är samhällsekonomiskt motiverat att bebygga planeringsområdet eftersom det ligger i influensområdet av existerande kommunaltekniska nätverk och inte i detta avseende medför stora kostnader. Planläggningen ökar kommunens investeringar bl.a. beträffande byggande av områdets gatu-, service- och parkbyggande men inbringar kommunen lite inkomster från tomtförsäljning (tre tomter för fristående småhus), markanvändningsavtal och de nya invånarnas skatteintäkter. Detaljplanens konsekvenser för kommunens ekonomi framkommer tydligare då den allmänna planen för gator och vattenförsörjning, blivit klara samt deras kostnadsberäkningar preciserats. 25
Detaljplaneområdet ligger inte på områden som är viktiga för jord- och skogsbruk. Planbeteckningarna och -bestämmelserna finns i plankartan och i bilaga 4. Planbeteckningarna och -bestämmelserna finns i plankartan och i förteckningen nedan: På finska På svenska I den nuvarande planen Gator Masalantie Masabyvägen Rydmanintie Rydmansvägen ny gata Suomelanpolku Suomelastigen gång- och cykelled Tinantie Tinavägen Gator för gång- och cykeltrafik Aittakuja Bodgränden Köpaksenpolku Köpasstigen Grönområden Tinanpuisto Vernerinpuisto Tinaparken Vernersparken Övriga Vernerintori Vernerstorget 26