KOSTPOLICY RIKTLINJER



Relevanta dokument
Kost skola. Kostpolicy. - riktlinjer. Foto: Designed by Freepik. kalmar.se

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

Kostpolicy - för förskola och skola

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Kostverksamheten

kostpolicy för botkyrka kommun

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Tjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy

Kostpolicy. Riktlinjer

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende

KOSTPOLICY MED ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

Kostpolicy med riktlinjer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige


Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Kostpolicy. för äldreomsorgen

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY MED RIKTLINJER FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN POLICYN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 14

Kosten kort och gott

Kostpolicy för äldreomsorgen

Projektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 104

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

Mål- och riktlinjer för kostverksamheten i Östhammars kommun

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige Tillägg fastställt av kommunfullmäktige

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Planering av måltiderna

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Projekt Kostpolicy

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige A different Kinda life

Upprättad Upprättad

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Till vårdnadshavare 1

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Karlskrona språkfriskola 2014

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Klara din vardag Tema år 8 i HK

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun

Regional rapport. Fokus Matglädje. Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012

Måltidsstrategi. Måltiden i centrum tillsammans gör vi måltiden till en god stund


Till dig med Måltidsservice

Bra mat i äldreomsorgen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Älsklingsmat och spring i benen

Va gledning fo r ha llbara ma ltider i Nackas kommunala fo rskolor och skolor

Måltidspolitiskt Program

Kost- och måltidspolicy för Linköpings kommun

Policy för hållbar utveckling och mat

Måltidspolitiskt program för Växjö kommun

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kostpolicy för äldreomsorgen

Skolmatens verktygslåda

Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för förskola gällande perioden

Gästenkät Skolor. Fazer Food Services. Hösten 2013 Oktober Restaurangen Igelbodaskolan (bas:158 svar) Restaurangen Igelbodaskolan Sid 1

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem

Kostpolicy - för förskola och skola

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Måltidspolitiskt program

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Regional rapport. Fokus Matglädje. Tierps kommun 2012

Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Riktlinjer för måltidsverksamhet

HÅLLBAR MAT POLICY

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Kost i skola och barnomsorg

HAPARANDA STAD. Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskottet

REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN

Tjänsteskrivelse kvalitetsåtagande maten i skolan

Transkript:

KOSTPOLICY RIKTLINJER

INLEDNING Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela Kost skolas verksamhet. Vidare är syftet att sprida kunskap om Kost skolas verksamhet och tydliggöra vilka förväntningar man som anställd, gäst och kund kan ha på densamma. Riktlinjerna gäller från den 21 mars 2016. De följs upp och revideras regelbundet. 2

GOD, HÄLSOSAM OCH NÄRINGSRIKTIG I arbetet med måltiderna följs Livsmedelsverkets senaste riktlinjer, Bra mat i skolan och Bra mat i förskolan. Vid val av livsmedel väljs företrädelsevis nyckelhålsmärkta produkter. Mejeriprodukter bör också vara magra, osötade och D-vitaminberikade. En bra måltid består av mycket grönsaker, frukt, bär, frön, fullkorn och mindre rött kött, charkprodukter, salt och socker. Frukost Frukosten bör motsvara 20 25 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen. Den dagliga frukostbasen består av: mjölk, naturell fil/naturell yoghurt, havrefras/rågfras/cornflakes/müsli, färsk frukt och grönsaker, mjukt bröd, knäckebröd, två sorters pålägg, smörgåsfett. Tillbehör för att variera frukosten: bär, kanel, kardemumma, torkad frukt, ägg, sill, pumpafrön, solrosfrön. 2 3 dagar i veckan serveras även gröt: Mannagryn/grahamsgröt eller havregryn/rågflingegröt med mjölk och bär eller fruktmos (sparsamt sötat). 3

Lunch Lunchen bör motsvara 25 35 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen. Tallriksmodellen är bra som utgångspunkt vid servering av lunch. Alla förskolor och skolor följer en gemensam matsedel där samtliga recept och maträtter är näringsberäknade. Maten lagas till största delen från grunden på råvaror av god kvalitet. Variation är viktigt och matsedeln ska innehålla såväl husmanskost som nya influenser. Andelen vegetarisk mat ökas successivt (med vegetariskt menas laktoovo-vegetarisk mat, vilket innebär att den innehåller mejeriprodukter och ägg). Till lunchen serveras sallad/råkost, hårt/mjukt bröd, smörgåsfett, vatten och ekologisk mjölk. Till julbordet serveras julmust endast i skolorna. På skolornas salladsbord finns alltid minst fem (helst fler) sorters grönsaker. Varm grönsak serveras minst två gånger i veckan. På skolorna finns alltid minst två olika soppor att välja på varav minst en är vegetarisk. Soppdagar serveras alltid hembakat mjukt bröd, pålägg, frukt och minst två sorters grönsaker (på skolorna bör det finnas fler). Utflyktsmat Dagens lunch då möjlighet finns att skicka/transportera. Pastasallad, bröd, smörgåsfett och frukt. Baguette, grönsak och frukt. Hamburgare med bröd, grönsak och frukt. Korv med bröd, grönsak och frukt. Dryck: Vatten Utflykten ska meddelas till köket senast sju arbetsdagar innan. Det är extra viktigt att tänka på hygien, temperatur och eventuella allergier/specialkost vid hantering av utflyktsmat. Ansvaret för maten går över till kunden i samband med utleveransen från köket. 4

Mellanmål Mellanmålet bör motsvara cirka 15 20 procent av dagsbehovet av energi och näringsämnen. Grunden är att mellanmålet inte ska ersätta eller störa aptiten inför nästa måltid. Ett exempel på bra mellanmål är en till två smörgåsar med pålägg, ett glas mjölk och en frukt. Mellanmålsbasen består av: mjölk, färsk frukt och grönsaker, mjukt bröd, knäckebröd, två sorters pålägg, smörgåsfett. Mellanmålet varieras med: naturell fil/naturell yoghurt, havrefras/ rågfras/cornflakes/müsli, drickyoghurt/smoothie (gjord på mjölk eller naturell fil/naturell yoghurt + bär/frukt/grönsaker), fruktsallad, grönsaksdipp. Vintertid vid mellanmål ute kan varm choklad serveras. Förstärkt mellanmål Förstärkt mellanmål serveras sallad/soppdagar. Består av ovanstående med förstärkning av något av nedan: gröt med mjölk och bär eller fruktmos (sparsamt sötat), matigare pålägg. Vid enstaka tillfällen serveras tillagad mat Frukt till förskole- och fritidsavdelning Frukt till avdelningarna erbjuds. Rekommendationen är ½ till 1 frukt per barn och dag utöver det som serveras från köket till frukost, lunch och mellanmål. Övrig frukt som enheten vill ha till personal eller barn/elever kan köpas från Kost skola. Ekologisk frukt ska serveras i möjligaste mån och inom befintlig budget. Vid kalas och firande förordas hälsosamma alternativ. 5

HÅLLBAR OCH MILJÖSMART Vid upphandling av livsmedel görs de bästa valen utifrån ett miljömässigt och etiskt synsätt. För att värna om miljön görs en medveten successiv minskning på mängden kött samtidigt som mängden vegetabilier ökas. I Kalmar kommun serveras enbart vegetarisk lunch flera gånger per termin i både förskola och skola. Dessutom erbjuds dagligen ett vegetariskt alternativ på de flesta skolor. År 2020 ska andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel uppgå till 70 procent. Inköpen av frukt, grönsaker och rotfrukter säsongsanpassas i möjligaste mån. Avfallet från köken källsorteras. Matsvinnet mäts två gånger per termin på skolor och en gång per termin på förskolor. Allmänna rutiner för att minska på matsvinnet: Inrapportering av frånvaro sker dagligen till köket. Rutiner i skolrestaurangerna som tillåter dem som vill ta om att gå före i kön. Mängden mat som sätts fram motsvarar den som beräknas gå åt under serveringen. Kost skola arbetar för att förskolorna serverar lunch och sallad/råkost som buffé i möjligaste mån. Öppen och tät kommunikation mellan tillagningskök och serverings-/ mottagningskök. Lagringstemperaturer optimeras för ökad hållbarhet på livsmedel. Tillagningsrester kyls ner snabbt. SÄKER Måltidspersonalen utbildas kontinuerligt i livsmedelshygien och specialkost. Måltidspersonalen ansvarar för att egenkontrollens rutiner följs. Gemensamma rutiner för hantering/märkning av livsmedel följs. Maten inom Kost skola får ej innehålla jordnötter, nötter, mandel eller sesamfrö. Djupfrysta bär ska kokas före användning. Tillfälliga rekommendationer och larm från Livsmedelsverket bevakas och följs enligt utskick från kostchef/dietist/enhetschef. Tydliga rutiner och bra introduktion till nyanställda och vikarier säkerställer en hög kvalitet och säker mat. 6

MÅLTIDUPPLEVELSE Måltidsmiljön Skolrestaurangen pyntas efter säsong. Elevmaterial används till utställningar/temadagar. Alla hjälps åt att hålla rent och fräscht. Lunchen bör schemaläggas så att matgästerna får sitta i lugn och ro i minst 20 minuter. Ett engagemang av alla för att få en trevlig måltidsupplevelse. Smak- doft och synupplevelse Maträtterna serveras på ett aptitligt och färgrikt sätt. Högtider och andra temadagar uppmärksammas och ger matsedeln variation under läsåret. Gästvänlighet Ett välkomnande och trevligt bemötande är viktigt för att matgästen ska trivas. Detta bygger på god kommunikation mellan alla parter där vett och etikett och givna trivselregler står i fokus. Pedagogiska måltider och samverkan Den pedagogiska måltiden är en viktig del i en trivsam måltid där barn och elever uppmuntras till att våga smaka all mat och äta sig mätta. Matråd ska finnas på alla enheter och bör hållas minst två gånger per år. För ökat inflytande erbjuds önskeveckor två gånger per år. Samverkan kan ske genom t.ex. matvärdar, internpraktik, studiebesök i köken, information ut i klasserna och på föräldramöten från köken etc. Föräldrar är välkomna att äta med sina barn en gång per termin och barn. 7

Läs mer om skolmaten i Kalmar på www.kalmar.se (sökväg: Invånare Barn och utbildning Skolmaten i Kalmar) där hittar du också kontaktuppgifter till kommunens kostansvariga. Läs mer om Livsmedelsverkets råd Bra mat i skolan och Bra mat i förskolan på www.livsmedelsverket.se Foton: www.fotoakuten.se 8