Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Relevanta dokument
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

GROT är ett biobränsle

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Biobränslehantering från ris till flis

Miljöhänsyn vid uttag av skogsbränsle en möjlighet att förstärka hänsynen?

Underlag askåterföring

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Hänsyn vid uttag av grot

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Biobränslen från skogen

Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

skogsbränsle för klimatet?

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Potential för hållbara biodrivmedel

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Klimatfö ra ndringen öch miljö ma len. Climate change and the Envirönmental Objectives - CLEO

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Miljöpåverkan av skogsbränsleuttag

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen

Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi

Skogssko tsel i dynamisk ekosystemmodellering Vilka val ma ste go ras och vad bo r dom grundas pa?

Effektivare skogsbränslesystem

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Biobränsle från skogen

Modellering som verktyg vid miljöbedömning för uttag av skogsbränslen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Hållbara biodrivmedel

Avverkning som berör höga naturvärden

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

SKA 15 Resultatpresentation

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter

Skogsstyrelsens författningssamling

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 18. Potential för skogsbränsle i Värmland hinder och möjligheter

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

God bebyggd miljö - miljömål.se

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Naturhänsyn vid grothantering

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Skogsbränslehandledning

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Transkript:

Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet

Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet Klimat Metaller Övergödning Försurning (de J ong, J. et al., 2012. Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle. En syntes av Energimyndighetens forskningsprogram inom Skogsbränsle och Miljö 2005-2009. ER xxx. Energimyndigheten. Eskilstuna)

Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Grot (grenar och toppar) Stubbar och lite om behovsanpassad gödsling

Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? J a vi kan öka uttaget avsevärt under ett antal förutsättningar, t ex: Huvudsakligen grot från barrträd tas ut Näringskompensation utförs Körskador förhindras Bra generell hänsyn

På vilka sätt påverkar skogsbränsleuttag miljömålen (utöver substitutionseffekten)? H + H + Mg H + 2+ K +H+ Ca 2+ H + Bortförsel av näringsämnen (och buffringkapacitet) Omrörning, ökad risk för körskador Bortförsel av död ved

Klimat en ny uppgift för skogen produktion rekreation biodiversitet klimat

Klimat Skogsbränsleuttag kan bidra till Begränsad klimatpåverkan genom att substituera fossila bränslen. Inte helt koldioxidneutralt (framför allt inte stubbar) Förutsättningar: Grot och stubbar används för att ersätta fossila bränslen. Växthusgasavgång vid stubbskörd begränsas Behovsanpassad gödsling: Kan bidra till ökad kolinlagring och större mängder skogsbränsle. Risk för N 2 O.

Biodiversitet Skogsbränsleuttag förenligt med Levande skogar under vissa förutsättningar Förutsättningar: Huvudsakligen grot från gran. Stark begränsning av uttag av stubbar. Kan öka om naturvårdande åtgärder förstärks. Behovsanpassad gödsling: Högst på 10% i landskapet, och på rätt marker.

Försurning Skogsbränsleuttag förenligt med Bara naturlig försurning under vissa förutsättningar Förutsättningar: Näringskompensation krävs (speciellt vid stora uttag och i känsliga områden). Behovsanpassad gödsling: Påverkar inte om kväveutlakning kan undvikas

Övergödning Skogsbränsleuttag förenligt med Ingen övergödning. Stubbuttagets påverkan dock oklar. Förutsättningar: Askåterföring utförs så att risken för ökad utlakning efter behandling undviks. Behovsanpassad gödsling: Kan innebära en risk för ökad kväveutlakning

Metaller Skogsbränsleuttag förenligt med Giftfri miljö under vissa förutsättningar Förutsättningar: Körskador undviks (risken störst vid stubbskörd och i fuktiga områden). Vid askåterföring används lämplig dos och kvalitet. Behovsanpassad gödsling: påverkar inte (om det inte orsakar körskador)

Uttagsalternativ, Andel (%) Energi TWh Bestånd Landskap Grot Stubb Grot Stubb Kort sikt Lång sikt Slutavverkning 80 80 80 40 38,7 60 80 40 40 24,3 80 80 80 20 30,9 60 80 40 20 16,5 80 40 80 40 30,9 60 40 40 40 16,5 80 80 80 10 27,0 60 80 60 10 16,9 60 80 40 10 12,6 80 40 80 20 27,0 60 40 40 20 12,6 60% grot på beståndsnivå i 60% av landskapet 80 40 80 10 25,0 60 40 40 10 10,6 80% stubbar på beståndsnivå i 10% av landskapet 80 0 60 0 17,3 80 0 40 0 11,6 Ger ökning från 9 till 17 TWh 60 0 80 0 17,3 60 0 60 0 13,0 60 0 40 0 8,7 60 40 40 2 (från de J ong, et al., 2012) 9,0

Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? J a vi kan öka uttaget avsevärt under ett antal förutsättningar, t ex: Huvudsakligen grot från barrträd tas ut Näringskompensation utförs Körskador förhindras Bra generell hänsyn I nuläget uppfylls i många fall inte dessa förutsättningar.

Förutsättningar: exempel askåterföring (F rån Naturvårdsverkets rapport 6449)

Slutsatser Det finns en potential att öka grotuttag och stubbuttag för att ersätta fossila bränslen utan att påverka miljömålen negativt. Grotuttag begränsas främst av Bara naturlig försurning. Stubbuttag begränsas främst av Levande skogar och Giftfri miljö. Klimateffekten är även oklar. För att uttaget ska vara förenligt med miljömålen krävs bl a: d -att näringskompensation utförs -att körskador förhindras -att huvudsakligen grangrot tas ut -att den generella hänsynen förstärks

cecilia.akselsson@nateko.lu.se