Torskolan Antikvarisk förundersökning av del av skolan Torsås 4:111(3), Torsås socken och kommun Kalmar län, Småland Carita Eskeröd KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport juli 2010
Torskolan Antikvarisk förundersökning av del av skolan Torsås 4:111(3), Torsås socken och kommun Kalmar län, Småland Författare Fotografier Layout Utgivare Kartor Carita Eskeröd Carita Eskeröd, där annat inte anges Kalmar läns museum Kalmar läns museum Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Utförd av Kontaktperson Beställare Kontaktperson Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Carita Eskeröd, bebyggelseantikvarie Torsås Fastighets AB Ingemar Skotheim, förvaltare Fastighetsägare Torsås Fastighets AB Kontaktperson Ingemar Skotheim, förvaltare Dnr KLM: 31-432-2010 [3]
Innehåll Inledning...5 Uppdragets bakgrund...5 Områdesbeskrivning och karta...5 Aktuell skyddsstatus...6 Historik...7 Byggnadshistorik...8 Torsås gamla skola...8 Förbindelsebyggnaden...12 Byggnadsbeskrivning...16 Gamla skolan...16 Förbindelsebyggnaden...20 Beskrivning interiör Torsås gamla skola...22 Källare...22 Bottenplan...22 Plan 2...24 Vinden...26 Beskrivning interiör förbindelsebyggnaden...27 Kulturhistoriska värden...29 Antikvariska rekommendationer...31 Källförteckning...32 Arkiv...32 Kalmar läns museum...32 Torskolan arkiv...32 Torsås bostads AB & Torsås Fastighets AB arkiv.32 Internet...32 Tryckta källor och litteratur...33 [4]
Inledning Uppdragets bakgrund Kalmar läns museum har fått i uppdrag av Torsås Fastighets AB att utföra en antikvarisk förundersökning av den gamla skolan i Torsås samt förbindelsebyggnaden och del av mellanstadieskolan som berörs av ombyggnadsförslaget. Bakgrunden är att byggnaden planeras byggas om och renoveras. Detta kommer att innebära genomgripande förändringar främst invändigt i den gamla skolan men även yttre ändringar vid förbindelsen till mellanstadieskolan. Den antikvariska förundersökningens syfte är att tydliggöra berörda byggnaders värden och kvaliteter samt att fungera som ett underlag för den fortsatta projekteringen och ärendets handläggning. Uppdraget har utförts i två steg, dels i inledande arkiv- och litteraturstudier och dels i form av en fältbesiktning av byggnaden. Arbetet har utförts av antikvarie Carita Eskeröd som även sammanställt undersökningen. Arbetet har varit begränsat till fem arbetsdagar. I rapporten kommer byggnaderna att kallas för gamla skolan (den vita byggnaden), mellanstadieskolan (den gula tegelbyggnaden) och förbindelsebyggnaden, byggnaden mellan de två ovanstående. Områdesbeskrivning och karta Fastigheten Torsås 4:111(3) utgör en del av skolkomplexet i Torsås centrum. Den gamla skolan ligger längs med Allfargatan och mellanstadieskolan i vinkel till denna, orienterad mot Kalmarvägen. Området gränsar till Torsås kyrka och avgränsas mot kyrkogården genom en stenmur. [5]
Aktuell skyddsstatus Kulturminnesvårdsprogram för Torsås kommun 1990: Torsås tätort uppvisar en något splittrad bebyggelsestruktur men innehåller ändå en del kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett område är kring kyrkan-skolan-prästgården-hembygdsparken. Målen för bevarande av kulturarvet i Torsås kommun är bland annat. Att byggnader från skilda tidsepoker, vare sig de är unika eller typiska bevaras. Att byggnader som representerar olika sociala förhållanden bevaras. Gällande detaljplan är från år 1981. Planen medger användning A, allmänt ändamål, men saknar helt skyddsbestämmelser. [6]
Historik Idag har Torsås kommun ca 7 100 invånare. I Torsås gamla skola finns bland annat delar av högstadiet, vaktmästarverkstad samt rektor- och lärarrum. Ett av de första direktiven angående undervisning av barn angavs efter 1686 års kyrkolag. Prästen och klockaren ålades att lära barnen deras kristendomsstycken. Ännu under 1700- talet var det klockaren som skötte undervisningen men där han inte kunde, skulle särskilda barnlärare tillsättas. Ännu under lång tid sörjde kyrkan för undervisningen men 1842 kom folkskolestadgan.1 De första lärarna i Torsås var personer som mot en låg ersättning lärde barnen något. Folkskolestadgan innebar att varje socken skulle inrätta minst en skola med godkänd lärare. Barnens skolgång blev obligatorisk och fick inte skjutas upp längre än till det nionde levnadsåret. I Torsås utsågs den första skolstyrelsen 1842 och en examinerad folkskollärare valdes. Under de första åren byggdes ett par mindre skolhus men de lades på olämpliga platser. De första skolorna som byggdes i Sverige skiljde sig inte mycket från övrig bebyggelse. I folkskolestadgan angavs nu de krav som blev gällande, bland annat bör skolan ligga fritt och sunt, ej nära intill allmän körväg och ha nödvändiga rum. Under 1860- och 1870 talen utgav Överintendetsämbetet ut en samling Normalritningar till folkskolebyggnader. Ritningsförslagen var främst avsedda för landsbygden.2 Skolbyggnaderna i städerna präglades oftast av rådande arkitekturstilar och i slutet av 1800-talet blev undervisningsanstalter i tegel vanliga.3 1 Dahlgren, Ture (1942) s. 6 2 Hall, Thomas & Dunér, Katarina (red.) (1995) s. 182-190 3 Kristenson, Hjördis (2005) s. 143 [7]
Byggnadshistorik Torsås gamla skola Nybyggnadsår: 1884 Arkitekt: John Wilhelm Löfmark Ursprunglig funktion: Skollokaler, lärarinnebostad, kommunalsal och sparbankslokal Stomme: Murverk av tegel Ursprungliga yttre mått: 870m², ca 32,6 x 17 m 1879 lät Landshövdingen genom arkitekt Löfmark, Kalmar, utarbeta ritning till skolhusbyggnad i Torsås.4 Arkitekt John Wilhelm Löfmark, 1844-1928, var Kalmars förste lokale arkitekt, egentligen utbildad till järnvägsingenjör. Mellan åren 1865 och 1872 verkade han i Oskarshamn och kom till Kalmar 1872. Några av de byggnader han ritat i Kalmar är Kalmar Enskilda Bank (1881), Villa Skansen (1883) och Ångkvarnens kontor.5 Han upprättade även de slutgiltiga ritningarna för Tullbroskolan i Kalmar, vilken togs i bruk 1878. Inom ramen för denna utredning har inte originalritningar för Torsås gamla skolan gått att finna. Löfmarks ritningar godkändes då de var utförda på ett synnerligen utmärkt sätt. Skolan byggdes under åren 1882 1883 och till sommaren 1884 stod huset färdigt att tas i bruk.6 4 Dahlgren, Ture (1942). 5 http://www.kalmarlexikon.se/index.php/l/loefmark-johan-wilhelm.html 2010-07-06 6 Dahlgren, Ture (1942) s. 46 [8]
Foto 1889. Skolan uppfördes med tegelfasad. Taket är plåtklätt och utan takkupor. Under fönstret med tre rundbågar i gavelröstet står Skolhus skrivet på vit slät botten. Vägen går mellan skolan och kyrkan. Foto: Torsås hembygdsförening. Den gamla skolan kallades ursprungligen för Torsås Kyrkskola. Skolan är uppförd av byggmästare Carl Petersson i Torsås. Bygget föregicks av stora tvister då byggnaden ansågs som onödig och landshövdingen fick slutligen ingripa för att bygget skulle komma till stånd. Många sockenmän ansåg skolundervisning som en stor olycka som drog bort deras barn från jordbruksarbetet. Dock ålades sockenmännen efter alla stridigheter till skolhusbygge. Skolbyggnaden tilltogs också i överkant och var ett imponerande bygge för sin tid. I grannsocknarna kallades den även för Torsås fåfänga 7 Foto: troligen år 1904, Torsås hembygdsförening. 7 Erixon, Sigurd & Ericson, Olof (red.) (1958). s. 552 [9]
Skolan uppfördes i en våning med inredd vind och med källare. Ytterväggar av 1½ stens tegel, grund av natursten och taket var täckt med plåt. Innerväggarna var uppförda i tegel och i skolsalarna klädda till fönsterbröstningen med oljemålade pärlspåntade bräder, väggytorna därovan var putsade, en del väggar var helt klädda med pärlspånt liksom taken. Golven var av furu och fönsterbågarna hade enkla bågar med sekunda eller utskottsglas, dörrarna var fyllnadsdörrar och trapporna av trä. Uppvärmningen skedde med kaminer men rummen var kalla på grund av otillräcklig värmeisolering av golvbjälklaget. Dessutom var dagerbelysningen dålig.8 Fotografiet är troligen taget mellan åren 1890-1926. Dörren vetter enligt artikelskribenten mot Allfargatan. Källa: Kalmar läns museums arkiv. Skolhuset i Torsås ansågs på sin tid vara ett av de vackraste och förnämsta i södra delen av länet. Skolhuset hade fyra präktiga skolsalar på nedre våningen och två bostadslägenheter på övre. Utrymmena nyttjades till en början inte enbart för undervisning. I skolsalen mot nordost öppnade Torsås Sparbank 1896 för första gången sin expedition för allmänheten.9 Skolsalen var dock ingen idealisk lokal, då den 8 Torskolan arkiv. Torsås skoldistrikt. 16 maj 1946, 1 juni 1946, 24 augusti 1946. Länsarkitektkontoret i Kalmar län. 9 Bondeson, Gustaf (1946) s. 36 [10]
stod oeldad under tiden mellan expeditionsdagarna, men snart anskaffades en ordentlig kamin. I skolsalens förrum (väntrum) intill den yttre väggen uppfördes ett kassavalv med murade valv. I väntrummets inre del inreddes en vedbod. Själva banksalen var inredd med expeditionsdisk och kontorsmässiga inventarier.10 Då skolsalen inte var lämplig som banklokal tillsammans med att salen snart borde tas i bruk som undervisningslokal byggdes ett nytt sparbankhus 1902. Under slutet av 1800-talet uppfördes flera fasta skolor i socknens olika delar. Under 1920 talets början hade Torsås skola 240 elever och behovet av nya utrymmen var stort. Lärarbostaden och övrigt utrymme i övervåningen togs i anspråk. Där inrättade man fyra nya salar.11 Ritningar upprättades även för en påbyggnad med ytterligare ett våningsplan12 men detta bygge kom inte utfört. Fotografi 1950. Här finns även den nu rivna lärarbostaden i bild. Källa: Kalmar läns museums arkiv. År 1946 började man planera för en om- och tillbyggnad av gamla skolan. Skolan ansågs vara väl underhållen men i stort behov av genomgripande reparation. Golven och fönstren var förbrukade, trapporna i trä var mycket nedslitna, längs långa sträckor av takfoten hade läckor uppstått och ornamenteringar och listverk i fasaderna och frontonerna (frontespiserna) var mycket frostskadade. Frostskadorna 10 Bondeson, Gustaf (1946) s. 42 11 Barometern 1931-10-02 KLM arkiv Småland-Torsås sn. 12 Torskolan arkiv. Osignerade ritningar. [11]
ansågs så omfattande att det inte skulle lönas att återställa dem. 13 1954 beviljades ombyggnad för gamla skolan. Då ombyggdes gamla skolans värme- ventilations- och sanitetsanläggningar. Troligen renoverades skolan och fick nytt centralt trapphus och större takkupor. Vid denna tid användes det mittersta rummet som vetter mot gårdsplan på plan 2 som bibliotek. Ombyggnadsarkitekt var Åke Strindberg, Fritz Popper Arkitekter SAR, Kalmar. 1961 installerades fjärrvärme i de båda skolbyggnaderna (gamla skolan och mellanstadieskolan). 1983 genomfördes den senaste stora ombyggnationen för gamla skolan med brandcellsindelning, handikapphiss i förbindelsebyggnaden, lastbrygga vid gaveln samt stora interiöra renoveringar. Ritningarna upprättades av ARKINY arkitektkontor i Nybro AB. Dagens rumsindelning och ytskikt härrör från denna ombyggnation. Förbindelsebyggnaden Nybyggnadsår: Troligen 1951 Arkitekt: Länsarkitektkontoret i Kalmar Ursprunglig funktion: Entré och förbindelsegång Skisser till förbindelsebyggnaden och mellanstadieskolan upprättades av Länsarkitektkontoret i Kalmar län i september 1947.14 Byggnaderna uppfördes sannolikt år 1951. Inom ramen för denna undersökning har varken ritningarna eller bygglovet gått att finna, endast exteriöra skisser. Förbindelsebyggnaden fick inte exakt den utformning som de första skisserna visar. 13 Torskolan arkiv. Torsås skoldistrikt. 16 maj 1946, 1 juni 1946, 24 augusti 1946. Länsarkitektkontoret i Kalmar län. 14 Torskolan arkiv, ritningar daterade 23-9-47 [12]
Förslag till förbindelsebyggnad och ny skolbyggnad, Folkskola i Torsås 1947. Källa: Torskolans arkiv [13]
Situationsplan upprättad 1947. Källa. Torskolans arkiv. [14]
Fotografi daterat 1950, osäkert om årtalet stämmer. Förbindelsebyggnaden och mellanstadieskolan står klara. Runt den gamla skolbyggnaden finns byggnadsställningar. Källa: Kalmar läns museums arkiv. Fotografi 1964. Fasaden på gamla skolan är nu vitmålad och dörren mot Allfargatan bytt till fönster. På gaveln har fönster tagits upp på bottenplan och fönstren i gavelröstet är igensatta. Fönstren är vita. Källa: Kalmar läns museums arkiv. [15]
Byggnadsbeskrivning Gamla skolan Torsås gamla skola i mörkt rött tegel med detaljer och äkta material som anspelar på medeltiden är typisk för 1880-talets tegelarkitektur. Många skolor i denna stil uppfördes runtom i landet ända in på 1900-talet.15 Tegel tillverkades nu industriellt i stora mängder och det var även tekniskt möjligt att tillverka större glasrutor. Fönster med tvär- och mittpost blev vanliga. Fasad mot Allfargatan. Byggnaden har en rektangulär plan med något utskjutande mittparti (frontespis). Den är murad i tegel med rundfog, troligen kalkbruk, och vitmenad. Lisener skjuter ut obetydligt från fasaden vid hörnen och vid mittpartiet. I gavelröstena finns blindfönster med tre kopplade rundbågar. 15 Kristenson, Hjördis (2005) s. 147 [16]
Fasad mot gårdsplan. I Sockeln är i huggen fogad gråsten. Den övre kanten på gråstenen är släthuggen. Ovan sockeln löper en slätputsad sockelgesims. Mitt på sockeln i mittpartiet mot Allfargatan finns tecken efter en tidigare dörr med trappa. Stenarna är något annorlunda utformade samt något avvikande färg i en bredd som överensstämmer med dagens fönster. Även sockeln mot gårdsplan visar tecken på att dörren tagits upp senare. (Se föregående bild markering I). [17]
Anslutning gamla skolan och förbindelsebyggnaden mot gårdsplan. Sadeltaket är klätt med enkupigt rött tegel, skoningar i plåt. Takfoten är rikt utsmyckad. Långsidorna har en profilerad takgesims och tandsnitt i formtegel. Stuprör och hängrännor är moderna vitmålade. Fönstren är moderna vita, tvåluft med fast övre luft. Fönstren på långsidorna kröns av ett murat listverk och fönsterblecket vilar på en profilerad konsol. Fönstren i mittpartierna och gavelröstena kröns av sammanhängande rundbågslistverk (se bild sid. 16). I kuporna mot både gatan och gården sitter fönsterband där endast fönstren längst ut är öppningsbara till utrymningstrapporna. Takkuporna är klädda med vit plåt och delvis med vit masonit. Fönstren i källarplanet är av varierande storlek, färg och ålder. [18]
Gavlarna och frontespiserna pryds med tandsnitt och därunder ett slätt parti och en rundbågedfris. I frontespisernas spets sitter ett runt fönster med vit träbåge och plåtskoning i den nedre kanten. [19]
Förbindelsebyggnaden Förbindelsebyggnaden mot gårdsplan. Mellanstadiets skolbyggnad och förbindelsebyggnaden är typiska för 1950-talet genom deras form och material. 1800- talets tegelmureri levde kvar in på 1960-talet och kunskapen om tekniken och materialet fanns hos både arkitekter och hantverkare. Efter andra världskriget ansågs byggnader klädda med tegel var ekonomiskt försvarbara, underhållsfria. Men genom att välja bort funktionalismens ljusa släta hus, kan de även ha markerat en önskan om förändring och förnyelse, med traditionen som grund. I förbindelsebyggnaden ser vi teglet, skärmtaket med kopparplåt, dörrarna och formerna som tydligt visar tidens arkitekturideal. Invändigt har genuina material som Kolmårdsmarmor samt trä utan färgstrykning valts. Förbindelsebyggnaden förbinder den gamla skolan och mellanstadieskolan. Mot gårdsplan är fasaden spritputsad och vitmålad. Kring de tre kvadratiska fönstren löper en vitmålad murad utkragande tegelomfattning. Taket är flackt. [20]
Dagens ingång är orienterad mot Kalmarvägen. Fasaden är spritputsad och vitmålad. Sockeln är i granit liksom trappan. De två kvadratiska vita fönstren omfattas av utkragande omfattningar i gult tegel. Även dörren omfattas av en likadan tegelram. Dörren i ädelträ med tidstypiska draghandtag har glas upptill i dörrbladen och nertill omålad karosseripanel. Ingången skyddas av ett smäckert skärmtak. Undersidan är i vitmålad armerad betong formad i långa ränder. Takfoten är klädd med kopparplåt. [21]
Beskrivning interiör Torsås gamla skola Byggnaden är i två plan med källare och vind. Den har ett centralt placerat trapphus som leder till övre plan och till källaren samt en andra trappa mot förbindelsebyggnaden. Källare Man når källaren från det centrala trapphuset. Trappan är i grå kalksten. Golvet, väggarna och taket är gjutna och målade. Rummen används främst som förråd och verkstad för vaktmästaren. Även förbindelsegången har ett källarplan. Golv, väggar (formgjutna), trappa och tak är i gjuten betong. Bottenplan Trappa, vy från förbindelsebyggnaden. Bottenplanet når man både genom förbindelsebyggnaden, från gårdsplan samt från gavel som vetter mot kyrkan. Trappan från förbindelsebyggnaden är i Kolmårdsmarmor, här finns en monohiss. [22]
Mittkorridor i gamla skolan. Exempel på 1983 års renovering. Bottenplanet är indelat i många mindre rum för personalen, förråd samt undervisningslokaler för hemkunskap och klädvård. Golven är klädda med plastmattor, väggarna med ljust målad vävtapet och taken med vitmålade skivor. Taken är sänkta i alla rum förutom i centralförrådet och i hemkunskapssalen. Dörrarna är släta. [23]
Plan 2 Bild till vänster: Den centralt placerade trappan i gamla skolan är i grå kalksten med vitt räcke från mitten av 1900-talet. Bild till höger: Fönster i samma trapphus, till höger i bild trätrappa till den övre nivån i trapphallen. Trapphall på plan 2 och trätrappa till den övre nivån. Trapphallen och rummen i frontespiserna ligger på en lägre nivå än rummen mot gavlarna. Till den övre nivån, mot gavlarna leder två trappor i trä klädda med plastmatta och sidostycken i trästavar. [24]
Klassrum i hörn, takkupa med fönsterband. I vardera gaveln finns två klassrum samt två mot Allfargatan och mot gården ett datorrum. Här finns även en wc och en städskrubb. Golven är klädda med plastmattor, väggarna med ljust målad vävtapet eller med bröstningspanel och taken med vitmålade skivor. Dörrarna är släta. Väggen som delar gavelrummen möter mot de igensatta rundbågefönstren i gavelspetsarna. [25]
Vinden Man når vinden genom en taklucka i hallen på övre plan. Här finns minst en murstock. Vid undersökningstillfället var det inte möjligt att komma upp på vinden. Takstolar av bilade sparrar och snedsträvor, i fonden vitmålat tegel i frontespis. Sågade brädor i svallet. [26]
Beskrivning interiör förbindelsebyggnaden Förbindelsebyggnaden är indelad i en hall och en wc och avdelad med ett dörrparti i grå aluminium mot trappan som leder in till den gamla skolbyggnaden. Väggarna är vita och taket är klätt med obehandlad sågad träpanel. Fönstren är vitmålade och under fönstren mot gårdsplan löper en väggfast lång blomlåda klädd med smal ädelträpanel. Golvet är klätt med rektangulära Kolmårdsmarorplattor. Dubbeldörren orienterad mot Kalmarvägen har tidstypiska draghandtag från mitten av 1900-talet på både in- och utsidan. [27]
Trappan i mellanstadieskolan är också i marmor samt med likadant räcke från 1950-talet som i det centrala trapphuset i gamla skolan. [28]
Kulturhistoriska värden Den gamla skolbyggnaden har förvanskats genom ombyggnationer men har trots detta ett kulturhistoriskt värde som en institutionsbyggnad med lång tradition på orten. Byggnaden utgör till sin exteriör ett exempel på 1880-talets tegelarkitektur vilket förstärker dess värden. Byggnaden är ett exempel på den arkitektur som arkitekt Löfmark uppskattade. Hans byggnader är ofta i nyrenässans med särskilt tycke för pilasterarkitektur. Tullbroskolan i Kalmar och Torsås gamla skola påminner till mycket om varandra i det arkitektoniska uttrycket; rött tegel, lisener i hörn, mittparti med frontespis, frontespisens form med tre rundbågade fönster, takfot med tandsnitt och rundbågsfris samt fönster med stickbåge. Den gamla skolbyggnaden är till sin exteriör förvanskad främst på grund av den vitmenade fasaden, takkuporna och utbytta fönster. Den ursprungliga fönsterplaceringen är dock bevarad men på gavelfasaderna har nya fönster tagits upp och några har satts igen. 1946 beskrev Länsarkitektkontoret i Kalmar att längs långa sträckor av takfoten hade läckor uppstått och ornamenteringar och listverk i fasaderna och frontonerna (frontespiserna) var mycket frostskadade. Frostskadorna ansågs så omfattande att det inte skulle lönas att återställa dem. Det är möjligt att man därför valde att måla byggnaden. I fasaden kan man dock tack vare att dessa element fortfarande är bevarade utläsa något av det arkitektoniska uttrycket. Byggnadens interiör är betydligt mer förvanskad. Hela interiören präglas av 1980-talets renovering. Här har planen indelats i många små rum och man har tappat kvalitetskänslan och användandet av genuina material. Trots att inte ursprungsritningar gått att finna kan man ur beskrivningar delvis förstå den tidiga interiöra uppbyggnaden. [29]
Bottenplanet var uppdelat i fyra salar och trapphus. Idag är bottenplanet indelat i många små rum och en mittkorridor samt två trappor. De längsgående innerväggarna torde stå kvar på ursprunglig plats men nya öppningar är gjorda till rum och korridor. Den centralt placerade vinkeltrappan verkar ha ersatt en tidigare trappa i trä. Det är inte känt om trapphuset ligger på ursprunglig plats. Entrén bör ha varit placerad mot Allfargatan, då torde trappan ha funnits rakt fram, alltså på samma plats som idag. Trappan i kalksten med vitt räcke hör samman med om- och tillbyggnaden i början av 1950-talet. Det vita räcket med överliggare i trä visar material i god kvalitet från en av skolans tidigare renoveringar. Även trappan som leder ner till förbindelsegången håller hög materialkvalitet. Övervåningens planlösning är idag överskådlig, den ursprungliga planlösningen med lärarinnebostad är okänd. Under tidens gång har planet nyttjats till undervisning liksom idag och ett rum har även varit bibliotek. Förbindelsebyggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde tack vare den tidstypiska arkitekturen och detaljerna samt material av hög klass. Förbindelsebyggnadens form, skärmtak, detaljer och material är tidstypiska uttryck för arkitekturen vid mitten av 1900- talet. Det invändiga högklassiga materialet i golvet och trappan samt den väl utformade dörren och blomlådan talar för tidens omsorg om detaljer. Interiören är förändrad genom ett dörrparti i aluminium som delar rummet. Även trapphuset i mellanstadiet är utformat med högklassiga material. Form, volym och det gula teglet är typiska för 1950- talets skolor. [30]
Antikvariska rekommendationer Kalmar läns museum ser inga hinder till att den gamla skolan renoveras och varsamt byggs om till delvis ny funktion, bibliotek. Ej heller att förbindelsebyggnaden anpassas för ökad tillgänglighet till byggnaderna. Förändringar i den arkitektoniskt värdefulla förbindelsebyggnaden bör utföras ytterst varsamt. Byggnaden bör bevaras så intakt som möjligt. Vid ändringar rekommenderas att man håller en hög kvalitetsnivå på material och utformning eftersom både den gamla skolan och mellanstadieskolan ursprungligen byggdes med hög ambitionsnivå både vad gäller material och utformning. Önskvärt är att befintliga högklassiga material återanvänds i möjligaste mån. Listverk och omfattningar i fasad bör behandlas varsamt. För att höja det arkitektoniska uttrycket kan tegelfasaden på gamla skolan med fördel återställas till synligt rött tegel. Av tekniska skäl kan detta vara omöjligt. Fönsterplaceringen är viktig för den exteriöra symmetrin samt för den interiöra upplevelsen av rummet och bör därför bevaras. Blindfönstren kan med fördel öppnas upp. Även i den centrala trappan i den gamla skolan går 1950-talets höga material och känslan för detaljer igen och därför har denna del ett värde. Det hade varit önskvärt att trappan kunde bevaras på nuvarande plats eller återanvändas. Förbindelsebyggnaden har ett tydligt arkitektoniskt uttryck och har i sin helhet en mycket hög kvalitet i detaljer och material. Exempel på detta är skärmtaket, golvet, dörren och blomlådan. [31]
Källförteckning Arkiv Kalmar läns museum Barometern 1931-10-02 KLM arkiv Småland-Torsås sn. Barometern 1975-04-09 KLM arkiv Småland-Torsås sn Flygfotosamlingen 2000, Torsås sn Torskolan arkiv Torsås skoldistrikt. Utlåtande rörande om- och tillbyggnad av folkskolan. 1 juni 1946 Länsarkitektkontoret i Kalmar län. 16 maj 1946, 1 juni 1946, 24 augusti 1946. Odaterade ritningar (1920-tal) Om- och tillbyggnadsritningar Folkskola i Torsås, 1947 Torsås bostads AB & Torsås Fastighets AB arkiv Ritningar, Folkskola i Torsås ombyggnad Internet www.barometern.se 2010-02-19 http://www.kalmarlexikon.se/index.php/l/loefmark-johanwilhelm.html 2010-07-06 [32]
Tryckta källor och litteratur Bondeson, Gustaf (1946). Bygd och bank: Torsås sparbanks femtioårsskrift 1896-1946. Göteborg: Dahlgren, Ture (1942). Från skolcissan till magistern: några data ur Torsås sockens skolhistoria med anledning av folkskolans 100-årsjubileum. Torsås: [Förf.] Eriksson Nilsson, Birgitta (1990). Kulturminnesvårdsprogram för Torsås kommun 1990. [Torsås]: [Kulturnämnden] Erixon, Sigurd & Ericson, Olof (red.) (1958). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, D. 3, Arby, Dörby... socknar. Uddevalla: Hermes Hall, Thomas & Dunér, Katarina (red.) (1995). Svenska hus: landsbygdens arkitektur:från bondesamhälle till industrialism. Stockholm: Carlsson i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Sveriges radio Kristenson, Hjördis (2005). Skolhuset: idé och form. Lund: Signum [33]