Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Relevanta dokument
Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Sortanpassad kvävegödsling

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävestrategi i höstvete

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Kvävestrategi i höstvete

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Kväve i höstvete 2013

Kvävestrategi i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävepass med Gunsorna

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Västerås NPK-stege i vårkorn

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Sortförsök i vårkorn

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Sortförsök i vårkorn

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

SKÅNEFÖRSÖK. Försöksrapport 2017

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Kvävestrategi i höstvete

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Kvävestrategi i höstvete

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Kväveform och strategi i höstvete

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Kvävestrategier i höstvete

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Tillskottsbevattning till höstvete

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Korn, tidiga sorter. Sorter

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Kväve- och fosforgödsling till majs

Odlingssystem i höstvete

Optimal N-giva på våren till höstraps

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Kvävestrategier till höstraps

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Korn, tidiga sorter. Sorter

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Två såtidpunkter i höstvete

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Transkript:

Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet Skåne Sammanfattning I årets sammanställning ingår 7 försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets försök konfirmerar en del av de erfarenheter vi såg i försöken från 2016. Det finns både likheter och skillnader i sorternas proteinhalts utveckling med ökad kvävegiva. Där Planet sticker ut med klart lägre proteinhalt och en svagare proteinhalts stegring vid ökad kvävegiva. Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1 för 45 kg N. Medan det för Planet krävs 55 kg N för samma ökning. Planet har även 0,7 lägre Proteinhalt än Propino vid samma gödsling. Bäst skörd har KWS Irina haft i två av försöken och Planet i 5 av försöken. I genomsnitt har Planet haft ca 700 kg högre skörd än Propino vid optimal kvävegiva. Skillnaden i optimal kvävegiva mellan sorterna är mindre 2017 än 2016. I medeltal är det samma optimala kvävegiva mellan sorterna, ca 120 kg N/ ha för Propino och 130 kg N/ha för Planet och KWS Irina. Men tittar man på enskilda försök finns det större skillnader. Försöksupplägg Försöket består av sex sorter med en kvävestege 55, 100, 145, 190 kg N/ha. Svampbehandling som sortförsöken. Led Sort Kvalitet 1 Propino (SW) Maltkorn 2 RGT Planet (SW) Maltkorn 3 Brioni (SW57065) Whiskey Maltkorn (hög protein) 4 KWS Irina (SSd) Maltkorn 5 Salome (08/2413) (SSd) Foderkorn (Eko Malt) 6 Bente (Nord 13/1114)-dubl Foderkorn Gödsling i varje sort Led tid medel N/ha P/ha K/ha S/ha Mg/ha A vid sådd 262 kg NPK 22-6-6 56,6 15,5 15,2 7,9 1,6 B Vid sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 C Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 Före DC 30 167 kg Axan 45 6,2 0,8 D Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 Före DC 30 167 kg Axan 45 6,2 0,8 DC 31-32 290 kg Ksp 45 26 ANIMALIEBÄLTET SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

Resultat Bäst Netto har KWS Irina haft i två försök Halland och Logården, medan RGT Planet varit bäst på de andra 5 försöksplatserna. I medeltal har den optimala kvävegivan till Maltkorn varit 120 130 kg N/ha 2017, med en stor variation mellan försöksplatserna. För Whiskysorten Brioni har den optimala kvävegivan varit i medeltal 164 kg N/ha. Vi ser att den sorten inte har hängt med ekonomiskt i år. Tabell 1a: Netto ekonomi Maltkorn 7 försök 2017. Brioni = Whiskymaltkorn, i ekonomiska beräkningen avräknat som Whiskymalt. Försöksnr. 001 002 003 004 005 007 008 medel Försöksplats Halland Logården Borgeby Kristian-stad Brunnby Gotland Vreta Kloster 7 försök 2017 Optimal N-giva (kgn/ha) Proteinhalt vid opt N () Netto vid opt. N (kr/ ha) Skörd vid optimum (kg/ha) Propino 101 164 138 128 92 86 124 119 Planet 128 190 141 133 85 118 112 130 KWS Irina 94 174 136 133 91 127 122 125 Brioni 190 190 165 155 106 152 190 164 Propino 9,5 10,0 10,3 11,1 11,8 10,7 10,4 10,5 Planet 9,7 10,1 9,5 10,1 11,2 11,1 9,5 10,2 KWS Irina 9,3 10,0 10,0 10,7 11,6 11,6 10,3 10,5 Brioni 12,3 11,1 11,7 12,0 12,4 13,3 11,7 12,1 Propino 10200 8600 10600 8800 6000 9700 9800 9100 Planet 10200 8400 11200 10200 6800 10300 10700 9700 KWS Irina 10400 8700 10900 9600 6100 9500 10600 9400 Brioni 9000 7900 9700 8700 6200 9400 9200 8600 Propino 8800 8000 9400 8000 5500 8300 5500 7700 Planet 9400 8300 10300 9400 6200 9300 6200 8400 KWS Irina 9400 8400 9900 8800 5700 8800 5700 8100 Brioni 8400 7800 8900 7800 5600 8300 5600 7500 SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 ANIMALIEBÄLTET 27

Tabell 1b: Netto ekonomi Foderkorn 7 försök 2017, samt medeltal 7 försök 2017 Försöksnr. 001 002 003 004 005 007 008 medel Försöksplats Halland Logården Borgeby Kristian-stad Brunnby Gotland Vreta Kloster 7 försök 2017 Optimal Propino 89 154 135 129 93 80 115 114 N-giva (kgn/ha) Planet 112 190 119 129 81 105 88 118 Brioni 89 165 117 141 96 134 94 119 KWS Irina 83 167 135 129 92 161 116 126 Salome 69 139 122 103 ej* 158 74 111 Bente 94 158 124 144 88 170 107 126 Netto vid Propino 8000 6600 8200 6800 4700 7600 7500 7100 opt. N (kr/ ha) Planet 8300 6600 9200 8200 5500 8300 8800 7800 Brioni 6800 6200 7700 6400 4600 7000 7700 6600 KWS Irina 8700 6800 8700 7700 4900 7800 8500 7600 Salome 7500 6300 8700 7900 6300 8000 8200 7500 Bente 8100 6300 9100 8000 5400 8300 8400 7600 *Optimum går inte att fastställa i försöket, bästa led 55 kg N/ha Om vi räknar optimal giva utifrån en foderkornsavräkning ser vi att den optimala kvävegivan faktiskt blir något lägre än för maltkorn. Detta beror på att skörderesponsen för ökad kvävegiva har varit låg i år. Bäst Netto når vi här i Planet i 4 försök, KWS Irina i två försök och Salome i ett försök. De ekonomiska kalkylerna Maltkorn har räknats utifrån ett grund pris på 1,53 kr/kg för Propino. Övriga sorter har ett avdrag med 4 öre/kg och Brioni har ett tilläg om 4 öre/kg. Foderkornspris 1,27 kr/kg. Skördeomkostnader har dragits av om 0,25 öre. Kvävepriset är satt till 10,13 kr/ kgn. Proteinhaltsreglering och sortering har det tagits hänsyn till. Brioni har en egen proteinhalts reglering med avdrag mellan 12 11 protein om som mest 7 öre/kg. Under 11 nedklassas varan till foderkorn, och över 12 inga avdrag. Beräkningarna är utförda för varje försök. Proteinhalten har liknande respons som 2016. Dvs det går åt 45 kg N/ha för att höja proteinhalten 1 i sorterna KWS Irina och Propino. För Planet går det åt 55 kg N/ha för samma proteinhalts höjning. Sorten Planet har även en betydligt lägre Proteinhalt än övriga sorter. Vid 145 kg N nivån är Planets lägre proteinhalt statistiskt skiljd från alla sorter. Vid denna nivån har Planet 0,7 enheter lägre proteinhalt än Propino. Vid samma kvävegiva är även Brioni statistiskt skiljd från de andra sorterna med en högre proteinhalt, den är här 0,4 enheter över Propino. 28 ANIMALIEBÄLTET SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

Diagram1: Sammanställning 7 försök 2017. Av 6 sorter har 4 sorter i princip samma proteinhalt och proteinhaltsutveckling. Brioni sticker ut med klart högre proteinhalt och Planet med klart lägre. Protein, Sammanställning 7 försök 2017 Råprotein av ts 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 50 70 90 110 130 150 170 190 kg N/ha Propino Planet Brioni KWS Irina Salome Bente Linjär (Propino) Linjär (Planet) Linjär (Brioni) Linjär (KWS Irina) Linjär (Salome) Linjär (Bente) Linjär (Bente) Diagram2: Sammanställning 7 försök 2017. Propino har bättre sortering framför allt vid de högre kvävenivåerna. 99,5 99,0 Sortering, Sammanställning 7 försök 2017 Sortering 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 kg N/ha Propino Planet KWS Irina Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (KWS Irina) SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 ANIMALIEBÄLTET 29

Tabell 2. Seriesammanställning L7-426, 7 försök 2017. Försöksled Skörd 15 vh Ax, /m2 Stråstyrka Axbrytning Stråbrytning A 55N Propino 67,8 641 100 25 3 56,9 680,5 9,4 98,9 62,6 B 100N Propino 77,5 723 100 27 11 57,6 693,6 10,1 98,8 62,4 C 145N Propino 81,1 782 99 27 26 57,2 692,1 11,1 98,9 61,7 D 190N Propino 79,3 791 92 26 45 55,2 688,6 12,2 98,3 60,7 A 55N RGT Planet 75,7 674 100 25 3 55,6 682,8 9 98,8 63,1 B 100N RGT Planet 85,7 760 100 27 20 56,2 693,6 9,6 98,6 63,3 TKvikt g Rymdvikt g Protein Sortering >2,5 mm Stärkelse C 145N RGT Planet 88 862 96 26 38 55,6 692,7 10,4 98 62,6 D 190N RGT Planet 87,1 822 88 25 49 55 688,4 11,4 97,3 61,9 A 55N Brioni 63,8 635 100 26 1 50,2 709,2 9,8 98,7 63,3 B 100N Brioni 73,5 704 98 27 19 50,7 717,4 10,4 98,1 63,1 C 145N Brioni 77,5 709 93 26 33 51,2 722,9 11,5 98,1 62,4 D 190N Brioni 78,7 748 89 26 51 50,7 720,5 12,6 97 61,5 A 55N KWS Irina 72,1 694 100 26 1 55,1 669,4 9,2 98,6 62,5 B 100N KWS Irina 82,2 752 100 20 10 56 678,5 10 98,7 62,8 C 145N KWS Irina 85,9 833 100 27 13 55,2 682,1 11 98,1 62,2 D 190N KWS Irina 85,7 836 94 26 45 53,7 685,4 12,1 97,2 61,6 A 55N Salome 75,1 689 100 26 6 54,4 687,7 9,3 98,4 62,7 B 100N Salome 81,7 776 100 26 22 54,8 693,8 10,1 98,4 62,6 C 145N Salome 84,7 838 99 26 37 54,4 691,4 11,1 97,5 61,8 D 190N Salome 83 852 89 25 53 52,3 688,2 12,1 96,6 60,9 A 55N Bente 73,8 629 100 26 4 59 691,4 9,4 98,9 62,6 B 100N Bente 82,9 705 100 27 13 59,6 697,9 10 99 62,5 C 145N Bente 87,9 760 99 27 21 58,7 701,6 11 98,6 61,9 D 190N Bente 88 790 93 25 39 58 697,1 12 97,9 61,3 Antal försök 7 7 5 4 6 7 7 7 7 7 LSD P =.05 4,65 60,6 12 3,6 22,3 1,31 9,46 0,31 0,98 0,59 Standard Deviation 4,4 57,3 9,6 2,6 19,5 1,24 8,95 0,29 0,93 0,56 CV 5,5 7,64 9,87 9,96 83,43 2,25 1,29 2,75 0,94 0,9 Replicate Prob(F) 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 30 ANIMALIEBÄLTET SVERIGEFÖRSÖKEN 2017