F Y n d och F a s t a f o r n l ä m n i n g a r. U l l å n~~-e' 1 n g. )
Ångermanland. Ullånger. Med den annexa, som enligt 1314 års pastoratsförteckning hörde till Nordingrå DS 3, n. 1946) avses uppenbarligen det VIdanger, som redan i 1316 års uppbördslängd över bidragen till lösen av ärkebiskop Olof Björnssons pallium är uppfört som eget p~storat med en avgift av t mark att erläggas av kyrkan och l mark av prästen DS 3, n. 2043). Församlingen torde dock rätt snart återfallit som annex under Nordingrå, med vilket ävenledes under medeltiden införlivades det i början av 1300-talet självständiga Vibyggerå. De båda annexen betjänades åtminstone sedan 1500-talet av särskilda komministrar, vilka stundom alternerade med varandra se II, s. 333). I nådigt brev av den 20 mars 1891 förordnade kgl. Maj:t, att Ull ånger med indragande av komministraturen därstädes skulle efter dåv. khdens i Nordingrå och komministerns avgång avskiljas till eget gäll. Utbrytningen ägde rum l maj 1916, sedan khden P. Brandell i Nordingrå erhållit begärt tillstånd att.redan under sin livstid få frånträda Ullånger. Församlingens medeltida stenkyrka bestod före den senaste ombyggnaden av ett rektangulärt, 32 aln. långt och 19 aln. brett långhus i tvenne traveer, täckta med stjärnvalv. Vapenhus hade ursprmngligen saknats. Genom en under åren 1907-09 efter ritning av Gustaf Hermansson verkställd tillbyggnad av torn i väster och utbyggda armar i norr, öster och söder omdanades kyrkan till korskyrka. Invigningen förrättades av biskop E. Lönegren 20 juni 1909. Kyrkans gamla år 1754 uppförda klockstapel med sin lökformade takavslutning har flyttats till frilufts- museet i Hsand. Värdefullast bland de bevarade medeltida inventarierna är ett relikskrin i form av ett hus med sadeltak. Materialet av delvis för - gylld koppar med emalj beläggningar, och arbetet torde vara utfört i Limoges i Sydfrankrike under 1200-talets förra hälft. Avbildn. i Cornell, Norrl. kyrkl. konst, fig. 195). I Hsands muse um äro deponerade en madonnabild och ett par andra träskulpturer från ett medeltida altarskåp. Kyrkans utseende före och efter ombyggnaden framgår av bilder hos Cornell, fig. 38, 39 och i Från ådalar och fjäll 1920, s. 27, 29. L. Bygden 1923.
Ullånger K.lrk :.Q. Kyrkan av sten är ett långhus under två korsvalv. En nära 4 f. hög änglabild håller dopskålen. Å ena väggen hänger ett skåp utan dörrar, i vilket finnes en Mariabild, 4t f. hög, hållande barnet på ena armen, barnet blott l f. högt. Samma ledighet från proportionerna röjer sig hos målningarna å läktarskärmen, där t. ex. Simon är 2 f., men sågen hart nära 3 f. ). Ovan sakri stiedörren hänger ett crucifix i nära kroppsstorlek. I sakristian förvaras ett oblat) skrin, 6t t. långt, 5 t. högt och 2 t. brett. Skrinet är av koppar, rikt emaljerat i blått och grönt. Å sidorna och locket äro 14 rundlar, i vilka äro av förgylld, upphöjd koppar änglabilder, omgivna av röda emaljglori or. Rundlarnas ringar äro av vit emalj och förgylld koppar. Framsidans ena hörn har detta utseende: Det är verkligen just icke väl gjort). Karl Sidenbladh 1866. Ullånger. Bå~Q. Inv. nr 3141 Spjutspets av gulbrun flinta. Spetsen avbruten, f. ö. fyrkantigt huggen, vackert arbete. Längd 115 mm., Tjocklek 18 x 18 mm. Funnen i Båsjö. V/B) Norra ÅngermanI. Fornminnesfören. Samlingar. c ATA ÅN Röse. Fucke. --- Vi~ Fucke finnes på ett berg på gränsen mot Nordingrå sn ett stort röse av tämligen glattslipade stenar, troligen ett gravröse. Höjd över havet 80-100 meter. ATA ÅN Gravkummel. "Gravfynd i uilånger ll, t notis i Härnösands Posten d 5/10. "Under besök i Ullånger har folkskoleinspektören Th. Hellman i Härnösand, på Albert Westins hemman i Getberg i en skogsbacke c:a 100 m. nordost om gården påträffat 4 kummel, av vilka tre lågo i rad i forts.
forts. Getbeg. riktning öster - väster och ett strax norr därom. Av de fyra kumlen voro tre uppkastade i mitten, varemot det fjärde var i det närmaste orört. Kumlen mäta i diameter c :a 3 meter och det orörda i höjd c:a 85 cm. Gravplatsen ligger circa 180 m. över havet. " Invik. I åkern vid hässjan mellan vägen och bäcken å hemmanet Litt. C n:o 3 finnes lämningar efter tvänne högar om c:a 8 m. diameter. En tredje hög bredvid har borttagits. Tvänne andra högar hava i byn bortförts varvid man funnit spjut och spännbucklor. Förv. i Stat. hist. museum. ) Eski l Ol sson 1909. I ATA ÄN Inv. nr 7520 Spännbucklor a v brons. SHM ) l a) Dubbelskalig oval~ännbu ckla av brons, närmast lik M. 556. Ett hål på övre skalets mitt. Längd 11, 1 cm., St. bro 7 cm. l b) Dubbelskalig oval spännbuckla av brons, samma typ som föregående ; mitten på övre skalet borta, så att ett ungefär rektangulärt hål uppstått ; på nedre skalets mitt ett runt hål. Nedre skalet hopklämt. L. 11, 7 cm., St. bro 6, 3 cm. Mittknoppen till endera av dessa spännbucklor medfölja lös. Sålda av P. Edholm. - Dagb. 1884. F.n: 453:9. Kallsta Stendalen Fynd. Ett bryne av rödbrun sandsten eller skiffer, hittat av R.Viklund på torpet Stendalen på samma ställe som täljstensgrytbottnen och skifferkniven n:r ~6656:25. Brynet skänktes till Museet av hittaren. O.B.Santesson, juli 1929. Inv. nr 8685 a Kallsta. Murberget
lnv.nr 8685 a Ämne till spjutspets. Av brunröd skiffer. Grovt slaget. Oregelbundet triangulärt. Funnen i grus från ett grustag c:a l m. djupt å Aug. Törnkvists hemman, ett stycke från Viksättersjön. L. 9,9 cm., Br. 3 cm., Tj. l cm. Murberget Kepling. Jäppligg) Oct. 8. Fol. 24). Kepling: 3:ne högar. N:o /1/ 35 alr. 5 h. i denna skall enligt gammal sägn en Konung Gudmund blifvit begrafven. 2 d:o 17 al. 2. N.J.Ekdahl 1827-1830. Jäppling. C:a 100 m. S om Jäpplingesjön ligga tvänne högar: l) 11 m., c:a 2, 50 m. 2) 22 m. lång och 18 m. bred c:a 4 m. hög. Enligt sägen skall fylkeskonungarna på Kungsgården i Bjärtrå här ligga begravna. ATA ÄN Gravhögar. Artikel i Örnsköldsviks Allehanda 10/6 1927: "Kungagraven' i Ullånger undersökes?" Artikel i Västernorrlands Allehanda 2 3 / 9-27: "Kungagravarna i Ullångers sn i värdigt skick." D.n. 2207. 11/6-27. Till Riksantikvarien, Stockholm Alldeles i Rågången mellan Jepplings och Bräcke byar i Ullångers sno finnas två ansenl iga gravhögar belägna vid stranden av Kägelbäcken circa 300 m. från sydöstra änden av Lidsjön med det 332 m. höga Dalsberget i bakgrunden. Högarna ligga alldeles bredvid varandra Klappst~. Vid sydligaste gården är spår aven hög. 1000 f. SSV från byn är en avskalad, grävd, risig och stenig hög, 75 f. 2 f Karl Sidenbladh 1866.
l beteshagen mellan sydligaste torpet och Prästtjärn finnes en hög. 7 m. c:a l m. grävd. Sidenbladh) S. Eskil Olsson 1909 Lid. A den s. k. "Brån" 100 m. ovan torpet ligga tvänne steniga högar, båda något avlånga i riktningen SW - NO. l) 4 m., c:a 0, 30 m., grävd. 2) 6 m. "0,50 m., fl Eskil Olsson 1909. lnv. nr 8681 Stenyxa. Av grönsten. Utan skafthål. Slipad. Ena sidan välvd med trenne svagt markerade åsar, den andra sidan "tresidig". Tvärslipad egg, ej ful l bordad. Funne vid plöjning å hemmanet n:o l, torpet Granlunda, c :a 20 cm. under jordytan. L. 13, 3 cm., Br. 5, 5 cm., Tj. 2, 5 cm. Murberget Mäja. A berget ovan Ullångersviken och Mäja brädgård ligga tre fullständigt kringkastade kummel. A samma berg Djupto kallat, strax SO om föregående ligga i rad 9 kummel: l) 4 m., 2) 5 m., 3) 5 m., 4) 5) 6) 7) 8) 9) 7 m., Litet 5 m., 6 m., 4 m., 10 m. något avlångt. 11 " uppkastat. c:a 0,50 m.-, avlångt, uppkastat. 1, 00 m. " och kringkastat. c:a 0,50 m. uppkastat, spår av kista. tf 0,40 m., nästan överväxt med mossa. i längdri ktningen O - W, c:a l m. h. Vacker utsikt. Knäppa. Har av Sidenbladh förts på Vibyggerå.) Kornsvedjebergets spets har utan tvivel burit tvenne rösen. Karl Sidenbladh 1866.
l) 2) 3) 4) 5) I beteshagen 10 m., c:a Il m., " 7 m., II 7 m., " 7 m., II Ullånger Prästbordet. bredvid bäcken och landsvägen ligga fem högar. 1,25 m 1 Foto III. 1,00 m. J 1,00 m., grävd 0,50 m. 0,50 m. KVHAA B.A. Gravfält, Prästbolet, F.n: 207:33 Foto Eskil Olsson. Gravfält~ Prästbolet F.n: 1349:32. Foto K.A.Gustawsson 1931. Salom. l) 2) 3) 800 f. 55 f. 60 f. 70 f. ovan ostligaste gården ligga 3 steniga högar: 2..1. 2 3t 3 f. f. f. hälften överbyggd med ett hus. grävd, risig. Karl Si denbladh 1866. Salom har haft högar. S. l) 2) Å backen 400 f. S 75 f. 2t f. x) 72 f. 2t f. Skista. ---- från ostligaste gården äro två högae: stenig, grävd. " II Karl Sidenbladh 1866. Nedom nordligaste gården finnes lämningar efter en hög. Vid raserandet av denna fann man silverspännen. De av Sidenbladh beskrivna högarna, som legat vid nuvarande gästgivaregården äro b~a borttagna. Trenne andra högar hava inom byn förstörts, av vilka den ena skall hava v.ari t mycket stor. I denna fanns ett svärd samt en yxa; i en av de övriga en oval spännbuckla. x) Första talet angiver omkretsen, det senare höjden.
Utvik. --- Å slätten emellan gårdarna å ena och bäcken och landsvägen å andra sidan ligga 2 steniga, avskalade högar: l) 90 f. 2) 80 f. 2* f. 2.1.. f 2 Karl Sidenbladh 1866. Här har funnits högar. S. ÄSkj ;. Vid ostligaste gården äro två söndergrävda högar: l) 120 f. 3 f. ) 2) av obestämbar storlek ungefär lika med föregående). Vid södra sidan om Vabron är en avgrävd, buskig hög, 70 f. 2 ~ f. 800 f. SO från byn äro 3 höga!, grävda och alldeles övervuxna av ris. Den största synes hava varit av 60 f. omkr 100 f. O därifrån är en avgrävd och till 1/3 bortförd hög, stenig, 85 f. 3 f. Karl Sidenbladh 1866. W om gården N: o 3 i backen ovan landsvägen ligga fyra högar. l) 10 m., c : a 1,50 m. grävd 2) 6 m. " 0,50 m. " 3) 5 m. II 0, 50 m. II 4) 6 m. II 1,00 m. " Bakom gården till hem. n:o 5 äro två steniga högar l) 7 m.; nyligen grävd, men nu återställd i sitt forna skick. Brända ben förekomma i myckenhet liggande i ett brandlager. Ävenså hade man upplockat bitar av ett lerkärl. 2) hälften kvar aven ungefär lika stor hög. Å den skogklädda backen strax N intill gården är en rund stensättning om 8 m. Inom denna en obetydlig förhöjning. Bredvid är en liknande men mindre tydlig. I åkern inti~~ gården till hem. N:o 2 finnes tvänne högar. l) 10 m., c: a 1, 75 m. 2) 10 m., plattad, på denna har stått en smedja, därav kollagret på ytan. I åkern ett stycke nedom dessa utgrävdes och borttogs 1907 av forts.
forts. lngeniör Palm fr. Härnösand en stor hög. i Härnösands museum. De funna föremålen förvaras Ovan byn högst å Gårdberget ligger ett utkastat kummel. Även andra nu borttagna högar tycks enl. Sidenbladh hava funnits i byn. KVHAA B.A. l Västernorrl. läns museum. Spännen av brons m.~. Fyra dubbelskaliga ovala spännen, ett runt hänge, 2 mångkantiga spännen, fragment av ett dylikt, diverse järnnitar och andra järnsaker. F.n. " 71: 37 71: 38. ) ATA ÅN Notiser i Västernorrlands Allehanda 21/10 1907, Sundsvalls Posten 22/10 1907, Hernösands Posten 2/11 1907. - Artikel i Hernösands Posten 12/11 1907: "Gravhögen i Äskja undersökt: Den torde härröra sig från yngre järnålder. - Lantbruksingeniören Axel Palm har nu undersökt ' den förut av Hernösands Posten omnämnda gravhögen å hemmansägaren P.A.Äkerlunds ägor i Äskja by_ Förutom obrända hittades följande bronsföremål: Tvenne likarmade bågspännen och en brakteat samt ytterligare tre vackra ovala spännbucklor lika med den genom vederbörande kronolänsmans försorg till Statens Historiska Museum insända b~cklan, vilken därvid felaktigt uppgavs som hjälmprydnad. Dessutom tillvaratogs en del förkolnade obestämbara rester, 80 st. glaspärlor, förrostade dela~ av ett betsel samt ett tiotal förrostade grova järnspikar, vilkas läge i en rad utefter en kolnad rand i leran häntydde på rester aven båt. -.-.-. Beskrivning av ett gravfynd från Äskja, Ullångers sn., Ångermanland. Fotograferas ATA ÅN, ----- lnv.nr Järnyxa. Järnyxa lik Sv.F. 263 med korta skaft lappar, SHM 13118 eggen nedsvängd med tvär avslutning. L. 17,5 cm., eggens bro 9,6 cm. Inköpt från A.Byström för 5:- kr. F.n. 535:55:1 Ej avteckn. i inv.
Ullånger. Öd. Aborrudden. Fynd. Till Härnösandsmuseet hade inkommit en kniv av röd skiffer hittad på uddens västra sida. Mitt nedanför knivens fyndplats hittade jag en liten sten med ränna, möjligen för slipning. Vid sprängning för gödselstacken hittades en yxa utan skafthål och ett par fragment av sådana. Yxan kunde för tillfället ej anträffas, men däremot de båda fragmenten. Då yxan återfinnes, kommer den att sändas mig. O.B.Santesson, juli 1929. Inv.nr 8685 b Skifferkniv. Av brunröd skiffer. Med skaft. Bladet' ryggat, skilt från skaftet genom tvenne skåror. Skaftändan med tvenne "öron". Funnen 1926 på södra sidan om Viksättersjön. L. 9,3 cm., Br. 1,8 cm., Tj. 0,7 cm. -----0 Murberget