Fasta fornminnen/järnåldersgravar/ i Rösta by i Sollefteå socken, Ångermanland.

Transkript

1 Rapport 1947 Fasta fornminnen/järnåldersgravar/ i Rösta by i Sollefteå socken, Ångermanland. Fornlämning, Fastighet, Rösta Socken, Sollefteå Kommun, Sollefteå Landskap, Angermanland Erik Modin

2 murberget ].,ngermanland Sollefteå Rösta Västernorrlands län Ink. d. 14 okt.1947 Landska'1sliet Fasta fornminnen jjärnålders~ravarj i Rösta b~ Sollefteå socken, Ångermanland. En inventering, företagen den 25 september 1947 p begäran av Drätselkammarens i Sollefteå stad ordförand Herr F.Dahlquist. Vid genomgåendet av byn åtföljdes jag av herr Dah quist och hemmansägaren Erik Österberg, båda hemmafödd i byn och förtrogna med dess ägoförhållanden och tradi ioner. Under fortgången av undersökningen lämnades meddelande också av några andra bybor, bland vilka må nämnas hemm nsägaren Erik Rödin och änkan Ida Jacobsson. Sedermera erhöll s vissa upplysningar också av förre hemmansägaren och ri s dagsmannen A. Eriksson. Rösta by, belägen mellan byarna Hallsta i Ö och Skärvsta i V sträcker sig NNO - SSV ifrån Ängermanälve mot Graninge sockengräns. Den odlade bymarken begr2ns s i söder aven låg bergsrygg, Rösta berget. Ungefär i mitten av området går en c. 400 m. lång sandås, "Sandlcnösen ll kallad, tvärsöver marken, och östra delen av byn genomskäres aven mindre dalgång jbäclcdal/. Den gamla byn, byn före jordskiftenas dagar, låg i nordsluttningen av Röstaberget, 8 bondgårdar i en klunga, 2 något på sidan om dessa, inalles 10 hemman. Vid laga skiftet, mellan åren , sprängdes d n gamla bysamfälligheten; endast tvenne av dessa gårdar förblevo kvar, de övriga spriddes ut över hela det odlade byområdet eller kommo till stånd genom nyodlingar Rösta by består nu av Il hemmanslägenheter, de flesta ligga nu nedom den nämnda sandåsen. Vid skiftet avsat es denna som ett för hela byn gemensamt grustag. Var den tidigaste bosättningen skett, vet man ej,

3 r,:phända vid älven för fiskets skull; där har legat åtminstone en gravhög. ~en man måste antaga, att mycket tidigt bosättningen upp under berget skett, eftersom den egentliga byn uppstått där. I dennas närhet finnas inga gravhögar, dess åbor synas ha haft sin "ättebacke" nere på Sandåsen. Av de många där ännu varande hednatids högarna eller lämningarna av sådana är att sluta, att byn funnits till rätt länge före bygdens kristnande, som av flera omständigheter måste antagas ha skett framemot 1200-talet. Med kristnandet följde de dödas begravning på den gemensamma kyrkogården. Här som i andra hednatidsbyar i Ådalen har ett stort an tal av gravhögarna söndergrävts eller helt ödelagts, antingen genom Ilskattgrävare ll eller bortodling. Särskilt synes detta ha skett under senare hälften av 1800-talet. Här må nu anges, vidca högar eller rester av sådana, som ännu kunna ses på byns område och vid nu företagen inventering antecknades. Den kända nordligaste fredan nämnda/ av byns gravhögar har legat på Örns båtsmanstorp, där nu allmänna landsvägen går fram längs älven. Den fanns kvar, när Karl Sidenbladh år 1865 företog fornminnesundersökningar i Ådalen och han varnade Örn för åverkan på högen, som denne likväl senare företog sig, utan att dock åtalas. En hög längre upp på Österbergs hemman Rösta 4 2, raserades vid 1890 av C.V.Eklund vid anläggande av träd gård. På östra sidan OD den förut nämnda bäckdalen har även legat en hög, denna blev bortodlad efter laga skiftet på Rödins hemman, väster o~ dalgången, Rösta 2 3, är det som bygdens gravfält varit,så många och betydande högar.äro här ännu tillfinnandes i närheten av varandra, att de måste sägas bilda ett sådant. Högarna ligga h~r uppefter bäckdalens västra brädd upp mot den i vinkel mot denna från väster kommande sand.åsen. Den nedersta /nordligaste/ av de här liggande högarna Ilen stor sådan ll, sägs det, utgrävdes vid år 1900 av Janne Rödin för att bereda plats för Ilvandringen" till en loge. llirvid kommo i dagen olika delar av människoskelett, däribland ett kranium, som en gosse band ett snöre i och sprang omkring med. Benen lades emellertid tillbaka i den kvarblivna delen av högen. Strax därintill i SV är en urgrävd större hög och därintill, i samma riktning, ligger fältets största hög /sannolikt också den största av de i denna socken hittills bevarade/ "Storhögen opp i Knösen ll kallad; den mäter i genomskärning vid basen 12 m. och i höjd 2t m. Toppen är något urgrävd/omkring i m./ forts. 2.

4 murberget forts t.ngermanland Sollefteå Rösta. Trädbevuxen och välformad är denna hög en i sitt slag ståtlig företeelse. Cirka 10 m. sydväst om nu nämnda ög ses en annan omkring 7 m. i diameter men blott omkring 0,90 m. hög. på åsens yttersta del mot dalen ses, väs erut på denna, 3 rätt stora, men ej höga gravhögar; en av em 8 x l m; den västligaste toppgrävd. Där står en stor tall "Röstatallen", kring vilken de närliggande gårdar nas barn ofta samlats till lek. Vid Rödins gård längre norr i byn har det varit e medelstor hög, som utgrävdes vid utflyttningen hit frå gamla byn efter laga skiftet. på det väster därom belägna, Svanö bolag tillhöriga he~~anet Rösta n:r 3 /tidigare Erik Larssons/ finnes en rätt stor trädbevux n hög tätt intill mangårdsbyggningens nordvästra knut, något kantgrävd, men ej genomgrävd. ytterligare 2 min re välbevarade, låga högar /omkring 5 x ~ m/ finnas å kan en till Hallstabäcken. På den som grustag för byn vid laga skiftet, såso förut nämnts, avsatta sandåsen anses en och annan, här ej upptagen hög hava funnits, som vid grushämtning upp rivits utan att man gjort någon sak därav. P.t skilliga.;fynd från höear, vilka bortodlats elle avsiktligt grävts, omtalas. På f. ril:sdagsmannen A.Er kssons hemman hittades på 18g0-talet vid plöjning av åkern i närheten aven där bortodlad hög en vacker spjutspets av röd skiffer, vilken förmodas vara insänd till Stat. hist. museum. I en av högarna vid den förut nämnda bäckdalen skall ha funnits ett par stigbyglar av koppa /brons?/ och en stor kittel/kanske 2 fot i diameter/ av samma metall, men så förstörd av ärg, att den föll sönder, när man rörde vid den. Detta hittades vid gru - tag i åsen. Av det nu sagda framgår, att Rösta by varit rik p forngravar och ännu har flera sådana än någon annan av Sollefteå sockens hednatidsbyar, såvitt jag kunnat fin a vid de besök, jag vid olika tillfällen gjort i dem; dock har därvid ingen så noggrann undersökning skett, som nu här i Rösta. Vänd!

5 Det är prisvärt, att Staden nu syftar till åtgärder att få de ännu kvarbefintliga för framtiden skyddade för åverkan. Som ovan Erik Modin Riksantikvarieämbetets ombud.