vid Ottenby 196l Ökffisångare ( SyIv ia n. nana[hrmrn. 6. Ennwn.l) Racu*n Eocexc :l..&{si*sg uoetbyorebr artrebolac - outafol,6 l93a



Relevanta dokument
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

Att vårda ett gammalt teakdäck. ( )

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Angående: Remiss , 0582, daterad gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Sandmaskrosor på Öland

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Fältprotokoll. Oskarshamn maj-junu Småbåtshamnen.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Bybladet. Oktober 2015

Breton stor hund i litet format TEXT & FOTO OLLE OLSSON Lennart Berglund från Forsa

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

Vickes strandäventyr


Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Grön Flagg Tema Vatten

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

PETER SCHMIDT. Dimman skingras kring domkyrkofalken

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

och klkumjtt l^n:/ HBN f/- d^- OVm-^/

VÅREN 2015 SNÖVIT 3-8 år lörd 17/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 21-22/1 kl:9:30 lörd 24/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 28-29/1 kl:9:30

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.

Flyginventering av grågås

Mötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid. Röhälla. En fosfatkartering. Maria Brynielsson Emma Sturesson

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Förändra och förnya med färg!

Brista i Norrsunda socken

The Portal Diary of an (un)teenager av Pete Johnson Vad är en tonåring? Förändras man när man fyller 13 år?

Från Lillå till Munkgata

SBK-Nytt Nr: 3, 2014 Kallelse till Höstmötet, torsdag den 25 september, kl

Norrbacka, Sigtuna, Vibrationsmätningar. Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm

till övergumpen gråaktigt brun med en rödbrun

Kvarteret Indien i Ulricehamn

Efterundersökning på Örelids gravfält

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV

2-2-1 anfall. Center tar position framför mål. Jagar boll mot hörnen och kan gå upp och möta boll.

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

ftåätwx áéçxààxü ECDD à ÄÄ ué~àüùwxà Ñü ^tàxwütäá~éätçá skolgård i Lund exwt~à Ü ^Ü áà Çt [tää Çw

Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!)

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

Ångbåt med brygga. Pepparkakshus års hus kräver en del improvisation. Vi böjde till och kapade lite hit och dit vartefter...

Gamla bilder på Lau kyrka

Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Om tröst och att trösta 1

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation

Får skäggmeshonor se ut hursomhelst?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Surt sa räven om skärfläckeäggen

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Strandinventering i Kramfors kommun

Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen:

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Personlig funktionalism

Text och foto: Hans Falklind/N

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del I

Nedan en bild från då Kishult torpmärktes (Kishult var ju dock inget torp )

En ny miljöstation vid Köping

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

Tid är en råvara. Kvalitet är vad vi gör av den. Daniel Berlin

Metapopulation: Almö 142

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

SUUNTO SK-8 DIVE COMPASSES ANVÄNDARGUIDE

JULMARKNAD i Jakriborg

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

A new exciting outdoor target game

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

1.2 Logotypens färgsättning


Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Nattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver.

Försäljning av fastigheten Gunnarsberg 2 i Hägersten. Genomförandebeslut

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

Du ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig

Tre smarta alternativ när du ska byta garageport

Transkript:

Sdrtryeh ur VÄR FÄGELVÄRD Års ar tf N" 4 Ökffisångare ( Syv ia n. nana[hrmrn. 6. Ennwn.l) vid Ottenby 196l Gfcdddradc nr H frln (itrenåy fåselstaffon) Av Racu*n Eocexc ler (Sylvia n. nana) in.sweden.) :l..&{si*sg uoetbyorebr artrebolac outafol,6 l93a

u ii ;,,'l l,'ii. :$ 'ii, ökensångare [Syluä n. nana (HEmen. a EHnnNn.)] vid Ottenby 1961 (vleddelande nr 54 från Ottenby fågelstation)r) Av RacNan Errnnc År 1961 kom för södra Ölands del att utmärkas genom en rad fynd av för landet ovanliga fåglar. Oktober månad innebar en kulmen med inte mindre än tre för landet nya arter konstaterade vid Ottenby inom loppet av en vecka. samtliga fall blev exemplaren tillvaratagna för närmare undersökning. De kommer att sedermera deponeras på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. De tre nya arterna, som presenteras i detta och efterföljande två meddelanden från fågelstationen, har uppenbarligen kommit till landet österifrån. vad mån fynden är direkt avhängiga den väderlek, som rådde under hösten, är givetvis svårt att fastställa. Det var den varmaste oktober vi haft i landet under de hundra år, som mätningar pågått. Värmen orsakades av milda och fuktiga luftströmmar från sydliga breddgrader. Månaden blev genomgående nederbördsrik. det följande ges en redogörelse för {yndet av ökensångaren och en sammanställning rörande artens hemvist och normala levnadsförhållanden. Bland en grupp fältornitologer från Örebro, som F y n cl d a t a. besökte Ottenby den 20.10.196, gjorde ErN,s.n Nrr,ssox sina kamrater uppmärksamma på en till synes ovanlig fågel, som uppehöll sig i strandvegetationerna vid Sandvik. lpptäckten gjordes kl. 12.45, och efter intensiva försök kunde fågeln två och en halv timma senare fångas i slöjnät. Diverse spekulationer gjordes om arttillhörigheten, men enighet rådde om att det gällde en raritet. Fågeln vägrade ofta vid drivningen att lämna det relativa skydd strandens täta bestånd av nässlor erbjöd. Ostörd tycktes den med förkärlek vilja uppehålla sig på strandens sandfläckar, där den ivrigt jagade insekter. Snarast möjligt efter fångsten fördes fågeln till fågelstationen där r) Medd. nr 33, se V} årg, 20, nr 4 (1961)..i' * 1i!' 275

j.tl RAGNAR EDBER,G tl l Fig. t. Ökensängarc (Sytai,a n. narut), Ottenby fågelstation, öland, den 20.f0.f961, Lägg märke t,il[ de vita yttre stjärtpennorna och det ljusa (gula) ögat. Foto: KNur Bone. tjänstgörande föreståndaren Wor,r JnNnrNc artbestämde den till Syluia nclnct. T bur lät fågeln höra ett läte av varningskaraktär, vilket finns bevarat genom bandinspelning. Lätet påminner enl. JnNNrnc om blåmesens och kan bokstaveras il,err d,err. R, a s k a r a k t ä r e r. Doc. Gusrar Ruonencx har detaljstuderat ökensångaren från Ottenby och meddelar följande om artens taxonomi: >Arten har tre ra,ser, nämligen nana (H. & E.), ileserti (Locrrn) och theresae MnrNnntzrrÄGnN. Raserna skiljer sig såvitt bekant inte nämnvärt i struktur eller storlek utan i färgkaraktärer. Rasen desert'i är mycket lätt igenkännlig genom sin starkt rödaktigt sandfärgade över 276

Vå,r Fågelorirld, 21 (1962) sida m.fl. karaktärer. Rasen theresae säges vara gråare och mörkare än nominatformen ovanpå och mindre cremefärgad, mera rent vit, undertill. Av theresae har jag inte sett något material. Det må framhållas, att denna ras endast är känd från vinterkvarteren i Sind från januari och februari. Dess häckningsområde är okånt. Eftersom ölandsexemplaret absolut inte tillhör il,eserti utan visar god överensstämmelse med nominatformen, anser jag det berättigat att t'rots det knapphändiga jämförelsematerialet hänföra fågeln till nominatformen, Syluia nana %ana, (Hnrmnrcn & EnnnNsnnc).r M å t t e t, c. 59 mm, tars 18, näbb 11,5, stjärt och total längd L22 rlrm. Vikten var 8 g. Kön ;f. Ålder: Ungfågel, av gonadernas storlek och utseende att döma. risfärg: Halmgul. Handpennornas inbördes förhållande gav följande formel: förkrympt och mm längre än handtäcka,re, f : V och 3 mm kortare än, och V lika och längst, V 0,5 mm kortare än V, Vf mm kortare ån V och V2 mm kortare än V. H e m v i s t. På den färska fågeln togs följande mått: vinge ltbredningen av Syluia nanu är blott vagt angiven i litteraturen, både beträffande häckningsområde och övervintringsplats. Vad gäller nominatformen torde den huvudsakligen finnas öster om Kaspiska havet ungefär till Aralsjön och söderut till Persien. Enl. vissa källor finns denna ras också i rak, Syrien och Turkiet. Rasen deserti förekommer i de centrala delarna av Sahara i Afrika. B. n. theresae är beskriven som övervintrare från Sind i Pakistan. Veterligt utgör vårt svenska fynd av arten det andra, i Europa. Ett tidigare &v r&sen d,eserti har gjorts i talien. f; t f Miljö, häckning och uppträdande. nom det på vidstående karta markerade häckningsområdet väljer ökensångaren uteslutande ökentrakter för bosättning. Enl. MnrNnnrzrrlcnm (1954) är det den enda fågel, som följer den spa,rsamma buskvegetationen ytterst, ut mot öknen. Det här föreslagna narnnet, ökensångare, tycks ytterligt väl återspegla dess levnadsförhållanden (jfr engelska Desert Warbler). Til uppträdandet skall den vara orädd och säges envist stanna kvar utan att låta sig drivas ur de små buskage där den placerar boet. Full kull innehåller fem ägg, som är vita med ljusblå toning och strimmade i brunt. zt

RAGNAR EDBERG Fig.2. Karta över ökensångarcns (Sgluia nana) rbbredning. l:8. n. nana,2:5. n. deserti ; prickat : övervintringsområde. Efter DnrrpNrrEv g54. LTTER,ATUR MornnnT zxeenr, R,. 1954. Birds of Arabia. Edinburgh & London. DnuoNrrnv, G. P., m. fl. 1954. Pticy Sovetskogo Sojuza (Sovjetunionens fåglar). Tom. 6. Moskva. Summary: Sweden. The first record of the Desert Warbler (Sylai,a n. nttna) in A Desert Warbler was observed in the seashore vegetation (Urtica\ near Ottenby bird station at noon on October 20th 196f. When rmdisturbed it seemed to prefer the tlare sand spots for insect hunting. The bird was caught, in a rnist net, l\easuremente: Wing 59 mm, tail 49 mm, bil ll.5 mrn, tarsus 18 mm, weight 8 g. Manuskriptet inlämnat den 4 september g62. tr'örf:s adress: Olaig. f l, Öretro. 278