Remissversion Remissversion



Relevanta dokument
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Faktadel Täbys klimatoch energistrategi. Remissversion FOTO: OLOF HOLDAR.

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

begränsad klimatpåverkan

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Klimat- bokslut 2010

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Biogaskunskaper på stan

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Klimatprogram För Kumla kommun

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

Klimat- och energimål för Gotland

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Simulering av koldioxidutsläpp

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Energi- och klimatplan

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Förslag till Energistrategi för Skåne

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Energiläget i Halland 2010

KLIMATBOKSLUT (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Klimatbokslut uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att smfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige , 91. Giltighetstid

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Energistrategier för fossiloberoende kommuner:

Energiläget i Dals-Ed

ÅRSREDOVISNING Miljönämnden

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

fjärrvärme & miljö 2015

Energigaser bra för både jobb och miljö

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkontrakt för Hyllie

Miljöbilssituationen i Höör

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans Kronobergs län

STHLM ARBETSMARKNAD:

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Biogasanläggningen i Boden

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

3. Bara naturlig försurning

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Miljöbilssituationen i Nacka

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Max klimatpåverkan år 2014

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

Energistrategi för. Kramfors Kommun och Krambo Bostads AB

Energiöversikt Överkalix kommun

Gemensam handlingsplan 2013

Fossiloberoende fordonspark 2030

Indikatornamn/-rubrik

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

Transkript:

REMISSHANDLING 2012 Faktadel Täbys klimatoch energistrategi FOTO: OLOF HOLDAR STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se

Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se 2 (57)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 1 - Förklaring av vision och mål Vision......................................................... 5 Mål 2020 för Täbys geografiska område............................. 5 Mål 2014 & 2020 för kommunens interna verksamhet.................. 8 Bilaga 2 - Bakgrund och nuläge Varför behövs en klimat- och energistrategi i Täby?..................... 13 Energi- och klimatmål - från det globala till det kommunala............... 13 Strategins roll och omfattning...................................... 16 Hur klimat- och energistrategin kommit till............................. 17 Hur nulägesbeskrivningen tagits fram............................... 17 Nuläge Totala utsläpp av växthusgaser i Täby............................. 18 Total energianvändning i Täby.................................... 20 Sektorsvis energianvändning...................................... 21 Historisk energianvändning inom kommunen.......................... 23 Energianvändning för el och värme.................................. 25 Transporter i Täby............................................... 26 Transporternas klimatpåverkan..................................... 29 Konsumtion och avfall i Täby....................................... 32 Energiproduktion i Täby idag....................................... 35 Energianvändning i den kommunala verksamheten.................. 36 Energianvändning och klimatpåverkan från kommunala byggnader......... 37 Energianvändning och klimatpåverkan från kommunala transporter........ 38 Klimatpåverkan från kommunala tåg- och fl ygresor..................... 41 Konsumtion och avfall i den kommunala verksamheten.................. 43 Potential för förnybar energi i Täby Vindkraft...................................................... 43 Solenergi...................................................... 46 Solel.......................................................... 46 Solvärme...................................................... 47 Geoenergi..................................................... 47 Bioenergi...................................................... 48 Biogaspotential från avfall och avlopp................................ 49 Avfall......................................................... 49 Avlopp........................................................ 51 Bilaga 3 - Energislag och växthusgaser i Täby... 52 Bilaga 4 - Miljöbedömning av energi- och transportsystemets klimatpåverkan...54 Bilaga 5 - Litteraturförteckning...56 3 (57)

FAKTADEL Faktadelen en av Klimat- och energistrategi för Täby kommun mun förklarar de mål kommunen tagit fram samt sätter dem i sitt sammanhang. Nuläge och målvärden förklaras i Bilaga 1 och vilka åtgärder som är särskilt viktiga för att nå målen presenteras. Faktadelen innehåller en omfattande nulägesbeskrivning, Bilaga 2, som beskriver energianvändning och klimatpåverkande utsläpp inom kommunens geografiska område idag samt den energianvändning och klimatpåverkan kommunens interna organisation ger upphov till. I Bilaga 3 beskrivs de olika energislagen och klimatpåverkande växthusgaserna. I Bilaga 4 presenteras hur miljöbedömningen av energi- och transportsystemets miljöpåverkan har gjorts. Bilaga 5 innehåller en litteraturförteckning. 4 (57)

BILAGA 1 VISION & MÅL I denna bilaga förklaras visionen och målen. En beskrivning av hur det ser ut idag och vilka åtgärder som är särskilt viktiga för att nå målen presenteras. Mer om de olika åtgärderna går att läsa i handlingsplanen, avsnitt som återfi nns i huvuddokumentet Klimat- och energistrategi för Täby kommun. Vision 2050 Täby är klimatneutralt och ses som en föregångskommun då vi ligger ger i framkant med klimatarbetet Både EU och Sverige har antagit två-gradersmålet vilket innebär att medeltemperaturen på jorden inte får öka med mer än två grader över förindustriell nivå. För att nå målet behöver vi globalt minska våra utsläpp med omkring 70-90 procent till 2050. 0. I Täby, Stockholmsregionen och Sverige har vi goda möjligheter att minska vår klimatpåverkan. Vi har resurser, teknik och vilja som gör att vi kan formulera visioner om klimatneutralitet 2050. Täbys vision om att vara klimatneutralt år 2050 innebär nebär att kommunen inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och överensstämmer med den nationella visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp år 2050. Mål till 2020 för Täbys geografiska område De klimatpåverkande utsläppen är 25 % lägre per invånare än 2009 Målet är något ambitiösare än det regionala målet för minskade utsläpp per invånare. Det regionala målet är att minska utsläppen med 25 % jämfört med 2006. (Klimat- och energistrategi för Stockholms län, Länsstyrelsen 2012) De klimatpåverkande utsläppen per invånare har mellan 2006 och 2009 minskat med cirka 3 procent i Täby vilket gör målet ambitiösare än det regionala målet. Basår 2009: 1,8 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Uppdateras med nya siffror för energianvändning våren 2013, RUS (Regional utveckling och samverkan inom miljömålsområdet, nationella emissionsdatabasen) visar enbart energiproduktion och emissionsfaktorer för CO2-ekv. saknas för nordisk elmix och fjärrvärme. TMR har beställt framtagande av nya siffror för utsläpp i länet och kommuner, då får vi nya utsläppsberäkningar samt ev. fastställda emissionsfaktorer. Mål år 2020: 1,35 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Mätvärde år 2010: 1,8 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Samtliga föreslagna åtgärder i handlingsplanen har bäring på detta övergripande mål om att totalt minska de klimatpåverkande utsläppen. Åtgärder föreslås inom kommunens verksamhet samt inom kommunens geografi ska 5 (57)

område. Särskilt viktiga åtgärder är fjärrvärmeutbyggnaden, planering av hållbara transporter, hållbart byggande och energirådgivning/miljökommunikation. De klimatpåverkande utsläppen som energianvändningen (el och värme) ger upphov till minskar med 30 % per invånare jämfört med 2008 Målet är ambitiösare än det regionala målet för minskade utsläpp inom energisektorn. Det regionala målet är att minska utsläppen från energianvändningen med 30 % per invånare jämfört med 2005. För Täby används 2008 som basår. För uppföljning av målet används statistik från SCB över energianvändning i hushåll, offentlig verksamhet (ex. sjukvård, skola, vatten- rening, gatubelysning) samt övriga tjänster (ex. kontor, handel). Då statistik för dessa sektorer saknas för 2009 används istället 2008 som basår. Att Täbys mål är skarpare än regionens beror på den beräknade effekten av fjärrvärmeutbyggnaden som innebär en sänkning av utsläppen inom energisektorn med cirka 15 000 ton koldioxid till 2027. Basår 2008: 1035 kg koldioxid per invånare. Vill ha CO2-ekv, men hittar inte emissionsfaktorer för fjärrvärme och nordisk elmix. TMR har beställt framtagande av utsläpp för länet och kommuner, då får vi nya utsläppsberäkningar samt fastställda emissionsfaktorer. Strategin kompletteras med dessa siffror under våren 2013 då de tagits fram. Mål år 2020: 725 kg koldioxid per invånare. nare. Kompletteras efter TMRs arbete. Flera åtgärder i handlingsplanen har bäring på målet om minskad klimatpåverkan inom energisektorn i kommunen. Den allra viktigaste åtgärden är utbyggnaden av fjärrvärme men även energirådgivning, ning, hållbart byggande och kartering av solcellspotential. Energianvändningen (el och värme) har minskat med 20 % per invånare jämfört med 2009 Målet är en modifi ering av det regionala målet för minskad energianvändning. Det regionala målet är att regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). (Klimat- och energistrategi för Stockholms län, Länsstyrelsen 2012) Offi ciell statistik över energiintensitet saknas dock idag och målet har därför modifi erats. Täbys mål betyder att vi ska använda mindre energi samt använda energin effektivare än vad vi gör idag. För uppföljning av målet används statistik från SCB över energianvändning i hushåll, offentlig verksamhet (ex. sjukvård, skola, vattenrening, gatubelysning) samt övriga tjänster (ex. kontor, handel). Basår 2009: 12 324 kwh/ invånare. Mål år 2020: 9859 kwh/ invånare. 6 (57)

För detta mål är hållbart byggande samt energirådgivning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag viktiga åtgärder för att uppnå en effektivare energianvändning till år 2020. Även energieffektivisering av kommunens byggnader inverkar på målet, men endast marginellt då de kommunala byggnaderna utgör en mycket liten del av det totala byggnadsbeståndet i kommunen. 20 % förnybart bränsle i transportsektorn Målet överensstämmer med det regionala målet för ökad andel förnybara bränslen i transportsektorn (Klimat- och energistrategi för Stockholms län, Länsstyrelsen sty 2012). Målet är en utmaning för Täby där transporterna står för en stor del av utsläppen. Då regeringens mål är en fossilfri fordonsfl otta år 2030 bör målet vara rimligt och åtgärder förväntas vidtas även på natio- nell nivå. De inblandade delarna etanol i bensin samt FAME (fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter, till exempel rapsolja) i diesel kan till l exempel komma att höjas från de 5 procenten som inblandas idag. För uppföljning av målet används två mått: andel registrerade personbilar i kommunen som drivs på förnybara bränslen samt andel förnybart bränsle som säljs inom kommungränsen. Då statistiken överbränsleförsäljning år 2009 är bristfällig och då de två försäljningsställena för biogas ej etablerats då används istället 2010 0 och 2011 som basår. Basår 2011: 8,5 % av de registrerade personbilarna inom Täby kommuns geografi ska område drivs på förnybara bränslen (elbilar, etanolhybrider, övriga hybrider samt gasbilar). 45 % av det drivmedel som säljs inom kommungränsen är förnybart, att andelen är så stor kan bero på att antalen tankställen för biogas i Stockholms län är begränsat. Totalt fi nns tjugotvå tankställen för biogas i länet varav två fi nns i Täby. Mål år 2020: Minst 20 % av de registrerade personbilarna inom Täby kommuns geografi ska område kan drivas på förnybara bränslen (elbilar, nolhybrider, övriga hybrider samt gasbilar). Andelen såld mängd förnybara drivmedel inom kommungränsen ska eta- öka. För att öka andelen förnybara bränslen i transportsektorn bör kommunen föregå med gott exempel och själv använda förnybara bränslen i sina bilar. Vidare är en etablering av fl er tankstället för förnybara bränslen och el en möjlighet att göra förnybara bränslen mer lättillgängliga och attraktiva för invånarna i kommunen. Även åtgärder som underlättar alternativa färdmedel som kollektivtrafi k, gång och cykel föreslås i handlingsplanen. 7 (57)

Mål för kommunens verksamhet Mål till 2020 100 % förnybar energi (el och värme) i kommunens verksamhet Målet är ambitiöst och innebär att all olja för uppvärmning av kommunens fastigheter ersätts med förnybara alternativ, till exempel fjärrvärme. Målet innebär även att kommunen endast upphandlar förnybar eller miljömärkt el. Basår 2009: 21 335 MWh energi från olja i kommunal verksamhet. Upphandling av förnybar el i kommunens verksamhet genomfördes under 2012. Mål år 2020: Noll procent olja i kommunens fastigheter samt endast förnybar eller miljömärkt el. För att t nå målet krävs även att kommunen upphandlar 100 procent förnybar eller miljömärkt märkt el till den kommunala verksamheten och att alla oljepannor byts ut. År 2011 hade oljeanvändningen minskat med cirka sex procent jämfört med 2009 (normalårskorrigerade värden). Elförbrukningen i kommunens munens byggnader ska minska med minst 10 % jämfört med 2009 Målet är rimligt då förbrukningen av el väntas öka för uppvärmning till följd av att alternativ uppvärmning ersätter oljepannor. Basår 2009: 143 kwh el per kvadratmeter i kommunens munens fastigheter (normalårskorrigerat för elvärme). Mål år 2020: Högst 129 kwh el per kvadratmeter i kommunens fastigheter. För att nå målet behöver energisparande åtgärder genomföras. Exempelvis kan energieffektiv belysning och vitvaror köpas in. Klimatskal i byggnader förbättras för att optimera driften och ventilationssystem med dålig återvinning byts ut till nya med hög återvinningsgrad. År 2011 var elanvändningen per kvadratkilometer 122 kwh, vilket innebär att målet redan kan sägas vara uppnått, dock väntas elanvändningen öka något kommande år då oljepannor byts ut till värmepumpar i områden där fjärrvärmen ej kommer att byggas ut. 100 % av kommunens personbilar ska vara miljöklassade enligt gällande statlig miljöbilsdefinition Målet är rimligt, i synnerhet då Täby redan idag ställer krav på att upphandlade bilar ska vara miljöklassade. Defi nitionen av miljöklass som gäller 2012 återfi nns i förordning (2009:1) om miljö- och trafi ksäkerhetskrav för myndig- 8 (57)

heters bilar och bilresor. Defi nitionen kan dock komma att ändras i takt med teknikutveckling och dylikt, bland annat kommer defi nitionen att ändras från och med januari 2013. Uppföljning kommer därför att ske genom förordning (2009:1) samt defi nitionen av miljöbil 2013. Idag: 42 av 46 personbilar är miljöklassade enligt förordning 2009:1, det vill säga 91 procent. Inga av kommunens bilar är klassade enligt miljöbil 2013. Mål år 2020: 100 procent miljöklassade fordon. För att nå målet behöver miljökrav fortsatt ställas vid upphandling av bilar. Vid kravställande ska gällande statlig miljöbilsdefi nition kontrolleras. 60 % av kommunens lätta lastbilar (< 3,5 ton) ska vara miljöklassade sade enligt gällande statlig miljöbilsdefinition Målet är rimligt att uppnå. Anledningen till att de lätta lastbilarna särskiljs från kommunens personbilar beror på den låga utbytestakten hos de lätta lastbilarna. arna. Många av bilarna används i över tjugo år innan de byts ut. Defi nitionen nen av miljöklass som gäller 2012 återfi nns i förordning (2009:1) om miljö- och trafi ksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Defi nitionen kan dock komma att ändras i takt med teknikutveckling och dylikt, bland annat kommer defi nitionen att ändras från och med januari 2013. Uppföljning kommer därför att t ske genom förordning (2009:1) samt defi nitionen av miljöbil 2013. Idag: 1 av 13 lätta lastbilar är miljöklassade enligt förordning 2009:1, det vill säga 7,6 procent. Inga lätta lasbilar är klassade enligt miljöbil 2013. Mål år 2020: 60 procent miljöklassade lastbilar. För att nå målet behöver miljökrav fortsatt ställas las vid upphandling av bilar. Vid kravställande ska gällande statlig miljöbilsdefi nition kontrolleras. Minst 50 % av kommunens fordonsflotta ska bestå av miljöbilar drivna på förnybara bränslen eller el. Detta gäller såväl kommunägda som leasade bilar Målet innebär att bilarna, utöver att de är miljöklassade, till minst 50 procent ska drivas på förnybara drivmedel. Idag: 6 av kommunens 51 personbilar och lätta lastbilar kan drivas på förnybara bränslen, det vill säga 12 procent. Endast 0,1 procent av inhandlat drivmedel utgörs dock av förnybart drivmedel enligt tillgänglig statistik. Mål år 2020: 50 procent av kommunens bilinnehav, leasade och ägda består av miljöbilar drivna på förnybara bränslen. Andel förnybara bränslen ska ha ökat till minst 50 procent av kommunens totalt inköpta volym bränslen. För att nå målet krävs utökade krav vid upphandling av nya fordon, kommunen behöver när så är möjligt efterfråga fordon drivna på förnybara bräns- 9 (57)

len. Information till anställda som nyttjar kommunens bilar om att förnybart bränsle ska väljas i fl exifuelbilar när så är möjligt. Alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala Målet innebär att samtliga av kommunens resor ska klimatkompenseras. Målet kräver uppföljning av klimatpåverkande utsläpp från kommunens resor samt statistik kring hur många resor som klimatkompenseras. Idag: Inga uppgifter fi nns angående klimatkompenserade resor i kommunen. Mål år 2020: 100 procent av kommunens resor klimatkompenseras. För att nå målet krävs information om varje resas klimatpåverkan, denna information erhålls enligt avtal från kommunens upphandlade resebyrå samt genom uppföljning av bränsleanvändningen i kommunens bilar. Även biltransporter inkluderas om intern klimatkompensation tillämpas, köper vi klimatkompensation kan detta göras genom resebyrån och ev. ska då endast resor med fl yg, tåg och båt klimatkompenseras. Vid intern klimatkompensation är det viktigt att resor dokumenteras per verksamhet. Ev. tillägg görs i tjutet till KS och KF med förslag på upplägg för intern klimatkompensation. Samtliga verksamheter källsorterar matavfall, förpackningsoch tidningsmaterial. Matavfallet let ska omhändertas så att biogas kan produceras och växtnäring tas tillvara Målet innebär en investering för att skapa möjlighet till källsortering i samtliga av kommunens byggnader. Målet innebär också att hämtning av respektive material upphandlas. Idag: Inga uppgifter fi nns idag om hur många av kommunens verksamheter som källsorterar matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial. al. Mål år 2020: Samtliga verksamheter har möjlighet att källsortera matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial. Målet innebär att möjlighet till källsortering fi nns i samtliga av kommunens byggnader. Målet innebär också att hämtning av respektive material upphandlas. För att kunna följa upp hur stor andel av kommunens avfall som källsorteras bör statistik föras över detta. Mål till 2014 Oljeanvändningen i de kommunala byggnaderna ska minska med minst 50 % jämfört med 2009 Målet är rimligt då fl era av oljepannorna är i behov av utbyte, inte enbart ut klimatsynpunkt utan även på grund av slitage. 10 (57)

Basår 2009: 90 kwh olja per kvadratmeter i kommunens fastigheter (normalårskorrigerat för elvärme). Mål år 2014: Högst 45 kwh per kvadratmeter energi från olja i kommunens fastigheter. För att nå målet behöver ett antal oljepannor ersätts med förnybar uppvärmning, till exempel fjärrvärme. År 2011 hade energianvändningen från olja minskat till cirka 80 kwh per kvadratmeter, alltså med cirka elva procent. Elförbrukningen i byggnaderna ska minska med minst 5 % jämfört med 2009 Målet är ambitiöst då förbrukningen av el väntas öka för uppvärmning till följd av att alternativ uppvärmning ersätter oljepannor. Basår 2009: 143 kwh el per kvadratmeter i kommunens fastigheter (normalårskorrigerat för elvärme). Mål år 2014: Högst 136 kwh el per kvadratmeter i kommunens fastigheter. För att nå målet behöver energisparande ergisparande åtgärder genomföras. Exempelvis kan energieffektiv belysning och vitvaror köpas in. Klimatskal i byggnader förbättras för att optimera driften och ventilationssystem med dålig återvinning byts ut till nya med hög återvinningsgrad. ngsgrad. År 2011 var elanvändningen per kvadratkilometer 122 kwh, vilket innebär att målet redan kan sägas vara uppnått, dock väntas elanvändningen öka något kommande år då oljepannor byts ut till värmepumpar i områden där fjärrvärmen ärmen ej kommer att byggas ut. 100 % förnybar el i kommunens verksamhet Målet innebär att kommunen upphandlar 100 procent förnybar el till sin verksamhet. Målet är rimligt då krav på förnybar eller miljömärkt el redan ställs i kommunens elupphandlingar. Idag: Upphandling av förnybar el i kommunens verksamhet genomfördes under 2012. Mål år 2014: 100 procent förnybar el i kommunens verksamhet. För att nå målet krävs att kommunen fortsatt upphandlar 100 procent förnybar eller miljömärkt el till den kommunala verksamheten. 11 (57)

Kommunen ska ha en uppdaterad förteckning över sitt fordonsbestånd samt antalet miljöbilar enligt gällande statlig miljöbilsdefinition. Målet innebär att någon funktion i kommunen ges ansvar att ajourhålla en förteckning över kommunens fordonsbestånd. Defi nitionen av miljöklass som gäller 2012 återfi nns i förordning (2009:1) om miljö- och trafi ksäkerhets- krav för myndigheters bilar och bilresor. Defi nitionen kan dock komma att ändras i takt med teknikutveckling och dylikt, bland annat kommer defi nitio- nen att ändras från och med januari 2013. Idag: Inget utpekat ansvar fi nns för att upprätthålla en förteckning över kommunens fordon. Mål år 2014: Ansvar för att föra en uppdaterad förteckning över kommunens fordonsbestånd är framtaget. För att nå målet krävs att ansvar för förteckningen pekas ut. Alla tjänsteresor (exklusive bil) ska vara klimatneutrala Målet innebär att samtliga av kommunens tåg-, flyg- och båtresor ska klimatkompenseras. Målet kräver uppföljning av klimatpåverkande utsläpp från kommunens resor samt statistik kring hur många resor som klimatkompenseras. Idag: Inga uppgifter fi nns angående klimatkompenserade ade resor i kommunen idag. Mål år 2020: 100 procent av kommunens tåg-, fl yg- och båtresor r klimatkompenseras. För att nå målet krävs information om varje resas klimatpåverkan, denna information erhåller enligt avtal från kommunens upphandlade resebyrå. Klimatkompensationen kan göras för varje resa eller samlat för varje år. Eventuellt föreslås intern klimatkompensation då bör kompensationen göras för varje år, viktigt är då att resor dokumenteras per verksamhet. Ev. tillägg görs i tjutet till KS och KF:s möten i april/maj med förslag på upplägg för intern klimatkompensation. 12 (57)

BILAGA 2 BAKGRUND & NULÄGE Bakgrund Varför behövs en klimat- och energistrategi i Täby? Klimatförändringarna är en av vår tids stora utmaningar och Täby kommun har en viktig roll att spela i energi- och klimatarbetet. Klimatfrågan prioriteras allt mer i kommunen, vilket framgår av Miljöplanen som antogs av kommunfullmäktige 2010. 0. I miljöplanen pekas minskad klimatpåverkan ut som en av kommunens prioriterade rade miljöfrågor. Med strategin utvecklas Täbys arbete med att ställa om till en mer hållbar energianvändning som bidrar till minskade utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Vi tar därigenom vårt ansvar för att vara med och skapa en hållbar framtid. Klimat- och energistrategin gin ska utgöra Täbys energiplan och uppfyller därför kraven i lagen om kommunal energiplanering (1977:439) där det bland annat står: I varje kommun skall det fi nnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Lagen poängterar även att möjligheter till samverkan med andra kommuner och betydande intressenter på energiområdet ska tas tillvara i planeringen. Klimatfrågan kan kommunen inte lösa själv. Det är oerhört viktigt att samarbeta med andra aktörer som till exempel högskolor och universitet, det lokal nä ringslivet, kommuninvånarna och exploatörer. Energi och klimatmål från det globala till det kommunala munala Globalt sett är koldioxid den gas som står för det största bidraget till växthuseffekten, men även övriga växthusgaser står för ett betydande bidrag. I Sverige släppte vi under 2010 ut 66,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av utsläppen i Sverige utgör inrikes transporter den största utsläppskällan, därefter följer industrin samt el- och värmeproduktion. (Naturvårdsverket, 2012) Mål inom energi- och klimatområdet fi nns på fl era nivåer. EU har tagit fram mål till år 2020 som brutits ned och i vissa fall skärpts i Sveriges nationella mål för klimatarbetet. 13 (57)

EU MÅL 2020 Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent. Remi Energianvändningen ska minska med 20 procent. Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU. missversion Biodrivmedel ivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn. NATIONELLA MÅL 2020 Minst 50 procent av energin ska vara förnybar. Minst 10 procent förnybar energi ergi i transportsektorn. 20 procent effektivare energianvändning jämfört med år 2008. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent jämfört med 1990. REGIONALA MÅL 2020 Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 25 procent till år 2020 jämfört med år 2005. Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet. De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 jämfört med år 2005, och med 40 procent till år 2030. 20 procent av energianvändningen i transportsektorn är förnybar. Energiproduktionen i länet sker till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktionen oräknad. 14 (57)

KOMMUNALA MÅL I ANDRA STYRDOKUMENT MINSKAD KLIMATPÅVERKAN GOD VATTENMILJÖ TÄBYS MILJÖPLAN Utsläpp av luftförore ningar och växthusgaser i Täby ska följa de mål för minskningar och halter som anges i de regionala miljömålen. Täby ska aktivt arbeta för att minska de klimatpåver kande utsläppen. HALVA TÄBY GRÖNT GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖPLAN för Täby kommun 2010 2014 Täbys energiförsörj ning ska främja resurshushållning, förnyelsebara bränslen och minskad klimatpåverkan. Utbyggnad av fjärrvärme ska ske. Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun i samarbete med SÖRAB Planering av nybyggnad ska ske med god kol lektivtrafi kförsörjning och energiförsörjning med låg klimatpåverkan. Naturen ska förvaltas så att de rekreations- och kulturhistoriska värdena och den biologiska mångfalden gynnas. Täby kommun Antaget av kommunfullmäktige 15 december 2008. Gäller från och med 1 januari 2009. AVFALLSPLAN 2020 Det ska det fi nnas etablerad återbruksverksamhet i kommunen. 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning ng inklusive biologisk behandling. Minst 35% av matavfallet från hushåll och verksamheter ska återvinnas genom biologis behandling. GRÖNPLAN Halva Täby ska vara grönt Träd och grönska tar upp koldioxid och omvandlar den till syre vilket gör att all koldioxid vi släpper ut inte går rakt ut i atmosfärden. Grönskans upptag av koldioxid och andra föroreningar minskar klimatpåverkan och ger en bättre luftkvalitet i kommunen vilket gör att målet halva Täby grönt, utöver rekretativa, kulturella och biologiska värden gör stor nytta även för klimatet. Det nya Täby ÖVERSIKTSPLAN 2010-2030 ÖVERSIKTSPLAN 2010-2030 Skapa energisystem som främjar god resurshushållning, förnyelse bara bränslen och minska klimatpåverkan. Närhet till sjöar och hav Täby växer DET NYA TÄBY ÅTAGANDEN I RUFS 2010 Skolor i toppklass Effektivisera energiför sörjningen och ställ om till förnyelsebara energikällor. Expandera, förstärk och koppla samman försörjningssystemen. 15 (57)

Strategins roll och omfattning Täby är beläget i den nordöstra delen en växande Storstockholmsregion. De regionala sambanden gör Stockholmskommunerna beroende av varandra för en positiv utveckling. Sambandskedjorna är komplexa, bland annat vad gäller kommunikationer, fl yttning, arbetstillfällen, skolval etcetera. I Täby bor år 2012 omkring 64 500 invånare och i kommunen fi nns cirka 26 300 bostäder. Fördelningen mellan bostäder i fl erbostadshus respektive småhus är jämn. Andelen småhus är något större än andelen lägenheter i fl erbostadshus. Figur 1. Täbys geografiska område. I Täby förvärvsarbetar 83 procent av befolkningen mellan 20 64 år, av dessa pendlar omkring 40 procent ut ur kommunen. Närmare 14 000 personer pendlar till Täby från andra kommuner för att arbeta. Under lång tid har befolkningstillväxten i Täby varit låg och planeringen har i huvudsak haft till syfte att möta den befi ntliga befolkningens behov. Men då Stockholmsregionen växer, med Täby som en av de regionala stadskärnorna, riktas nu utvecklingen mot ett växande Täby. År 2020 väntas Täby ha omkring 75 000 invånare, vilket är nästan 10 000 fl er än 2012. Kommunen ska bygga över 6000 bostäder till 2020 och antalet verksamheter samt arbetstillfällen ska öka. En sådan utveckling ställer ökade krav på hållbarhetsarbete och en klimatsmart utveckling. Ett mer stadsmässigt Täby kan samtidigt ge förutsättningar för hållbarhet genom ökad tillgänglighet, ett högre serviceutbud, fl er arbetsplatser inom kommunen samt underlag för förbättrad kollektivtrafi k. 16 (57)

Klimat- och energistrategin ska bidra till att ställa om Täbys energianvändning så att den blir mer hållbar och bidrar till minskad klimatpåverkan. Strategin innefattar kommunen som geografi skt område, Figur 1, och den kommunala verksamheten. Hur klimat- och energistrategin kommit till Klimat- och energistrategin har tagits fram 2012-2013 med en arbetsgrupp från stadsbyggnadskontoret och med referensgruppsdeltagare från fl era av kommunens förvaltningar. Strategin har diskuterats inom arbets- och referensgrupperna och skickats på remiss internt till kommunens olika förvaltningar samt externt till kommunerna munerna i Stockholm Nordost, Naturskyddsföreningen i Täby, SÖRAB (Söderhalls renhållningsverk AB), AGA Gas AB, Länsstyrelsen i Stockholms län samt till Energimyndigheten. Konsult för arbetet har varit Sweco, som inhämtat material, sammanställt statistik samt beräknat och analyserat klimatpåverkan i kommunen. Prioritering av mål och åtgärder har gjorts av kommunen och Sweco utifrån nuläget. Inkomna remissynpunkter har påverkat strategins utformning och innehåll och viss statistik samt mål och åtgärder har uppdaterats av kommunen. Hur nulägesbeskrivningen ngen tagits fram Nulägesbeskrivningen inkluderar energianvändning och klimatpåverkan från kommunens geografi ska område och den kommunala verksamheten. I nuläget ges en förklaring av utsläppen och dess eventuella förändring över tid. Information och statistik har samlats in, bearbetats och sammanställts för att beskriva nuläget inom kommunen. För att få en så komplett bild som möjligt över energifl öden och utsläpp i Täby kommuns geografi ska område används statistik om energianvändning från SCB (Statistiska centralbyrån) i kombination med utsläppsdata från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Statistik och uppgifter för den kommunala verksamheten har erhållits från kommunens ekonomiska uppföljningssystem, egna energiavläsningar, upphandlande resebyråtjänster samt från Kommunfastigheters inventeringar av energianvändning samt arbete med att energieffektivisera kommunens byggnader. Det basår som används i strategin är 2009. SCB:s databas för år 2009 redovisar statistiken mer översiktligt jämfört med tidigare år på grund av nya redovisningsregler. För energiredovisningen innebär detta bland annat att flera kategorier av energislag har slagits samman till en gemensam kategori vilket sänker detaljnivån avsevärt. Exempelvis har bensin, diesel och eldningsolja, som tidigare redovisats var för sig, slagits ihop till kategorin Flytande (icke förnybara). Utöver sammanslagningarna har fl era kategorier blivit sekretessbelagda vilket har bidragit till att felmarginalen för en del av den presenterade statistiken kan vara stor. Energistatistik för 2008 har därför i vissa fall använts som jämförelse och basår. Utsläppsdata som presenteras på RUS är av generell karaktär. Statistik från RUS används för redovisning av utsläpp av växthusgaser inom kommungränsen. Statistiken omfattar koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), HFC (hydrofl uorkarboner), PFC (perfl uorkarboner) och SF6 (Svavelhexafl uorid). 17 (57)

I nulägesbeskrivningen ingår en bedömning av respektive energislags utsläpp av växthusgaser. I Bilaga 3 beskrivs de olika energislagen och de olika växthusgaserna kortfattat. I Bilaga 4. Miljöbedömning av energi- och transportsystemets klimatpåverkan redovisas och analyseras den miljöpåverkan som energi och transportsystemet ger upphov till. Nuläge I följande kapitel presenteras nuläget i Täby kommun, både för det geografi ska området och för den kommunala verksamheten. Statistik från SCB, RUS och Täby kommun varvas med en beskrivning av den kommunala organisationens struktur samt hur kommunen arbetar med energifrågor. År 2009 är det basår som används för mål och nuläge. I de fall statistik saknas för 2009, till följd av SCB:s ökade sekretess, presenteras istället siffror från 2008. Totala utsläpp av växthusgaser i Täby De totala utsläppen av växthusgaser inom Täby kommun uppgick enligt RUS till 116 000 ton koldioxidekvivalenter under år 2009. Detta motsvarar mindre än en procent av de totala utsläppen i Sverige och motsvarar 1,8 ton per invånare. Jämförelsevis släppte varje invånare i Stockholms län ut cirka 2,6 ton koldioxidekvivalenter år 2009 enligt RUS siffror. Uppdateras med energianvändning efter TRM tagit fram nya siffror. Täbys utsläpp är alltså lägre än genomsnittet för länet. Detta beror till viss del på att Täby inte har någon större industriverksamhet. I den kommunala statistiken fi nns inte heller konsumtionens klimatpåverkan presenterad. Konsumtionens klimatpåverkan är svår att mäta och det fi nns ingen statistik om till exempel Täbybornas fl ygresor, shoppingvanor eller livsmedelsinköp. Konsumtionsperspektivet berörs dock översiktligt under rubriken Konsumtion och avfall. Diagram 1. Utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) inom Täby kommun 2009. 18 (57)

Utsläppen av växthusgaser i kommunen redovisas i Diagram 1 nedan. Av de totala utsläppen av växthusgaser står koldioxid för nästan 90 procent. Övriga växthusgaser utgörs av metan, N2O (dikväveoxid, även kallat lustgas) och HFC (hydrofl uorkarboner). Utsläppen av resterande växthusgaser PFC (perfl uorkarboner) och SF6 (Svavelhexafl uorid) är så låga att de inte visas i Diagram 1. Utsläppen av totala växthusgaser i Täby kommer främst från transporter (61 %) och energitillförsel (21 %). Resterande utsläpp kommer från arbetsmaskiner (8 %), avfall och avlopp (4 %) samt industriprocesser, lösningsmedelsanvändning och jordbruk som bidrar med någon procent vardera. Fördelningen av utsläpp per sektor i Täby är relativt lik den för Stockholms län som helhet, även i länet utgör transporterna en betydande del av utsläppen (53 %). Energitillförseln utgör cirka 30 procent av utsläppen i länet. I Diagram 1 framgår det tydligt att koldioxid är den klart dominerande växthusgasen i kommunen och därför är det viktigt att fokusera på att minska utsläppen av koldioxid för att minska den totala klimatpåverkan. Koldioxidutsläppen härrör från ett fl ertal olika källor, se Diagram 2. I diagrammet framgår det att transporter står för cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen medan energitillförsel (den energi som produceras i kommunen) står för nästan en fjärdedel. Övriga utsläpp kommer från arbetsmaskiner och lösningsmedel. Diagram 2. Koldioxid fördelat per utsläppskälla i Täby, år 2009. 19 (57)

Koldioxidutsläppen står för 88 procent av växthusgasutsläppen. Därtill bidrar metan, dikväveoxid samt HFC (hydrofl uorkarboner) till utsläpp av växthusgaser inom kommungränsen, se Diagram 3. Metan- och dikväveoxidutsläppen är väldigt spridda och kan inte härledas till en specifi k källa medan HFC oftast har sitt ursprung i kylskåp och kylanläggningar. ersion Diagram 3. Utsläpp av övriga växthusgaser (ton CO2-ekvivalenter), år 2009. Total energianvändning i Täby Den totala användningen av energi i Täby var 1 277 GWh år 2009, se Diagram 4. I den totala energianvändningen ingår samtliga sektorer som förbrukar energi i kommunen. Dessa sektorer är jordbruk, industri, offentlig verksamhet, transporter, övriga tjänster, småhus, fl erbostadshus samt en sammanslagen övrig kategori för jordbruk/transporter/fritidshus och övrigt där energianvändning som ej kan härledas till en specifi k källa ingår. Se diagram 4 för information om de olika sektorernas energianvändning. Totalt sett stod Flytande (icke förnybara) energislag såsom bensin, diesel och eldningsolja tillsammans med elförbrukning för de två i särklass största energislagen inom kommunen år 2009, 44 % respektive 49 %. Den sammanslagna posten Flytande (icke förnybara) energislag är för 2008 års statistik uppdelat per bränsleslag. Om fördelningen antas vara liknande för 2009 som för 2008 utgör bensin det största bidraget inom kategorin fl ytande icke förnybara energislag följt av diesel. Gas (icke förnybar), trädbränslen, och annan fast biomassa och fjärrvärme utgjorde resterande mängd använd energi inom kommunen 2009. 20 (57)

Remissversi Diagram 4. Slutanvändning 2009 uppdelat efter energislag (GWh). Källa: SCB Sektorsvis energianvändning Den sektorsvisa energianvändningen för 2009 är uppdelad enligt Diagram 5. Den totala energianvändningen var 1 277 GWh. De olika kategorier som redovisas i SCB:s statistik är jordbruk, industri, offentligt verksamhet, transporter, övriga tjänster, småhus och fl erbostadshus. Fyra av kategorierna (jordbruk, transport, övriga tjänster och fritidshus) presenteras med ofullständig information på grund av sekretess på SCB för 2009. Detta ger en restpost på 22 GWh som inte går att fördela mellan de fyra kategorierna, vilket förklarar varför dessa presenteras som en gemensam post i slutet av diagrammet. Diagram 5. Energianvändning uppdelad sektorsvis (GWh). Källa: SCB 21 (57)

De olika sektorernas energianvändning beskrivs utförligare nedan: Inom jordbruk användes cirka 2 GWh från fl ytande fossila energislag år 2009. Utöver dessa används även el. Denna post är emellertid sekretessbelagd. Industrin använde cirka 31 GWh till deras olika verksamheter år 2009. Det som är redovisat detta år är gas (icke förnybar) och fjärrvärme vilka stod för 17 MWh respektive 0,5 GWh. Övrig energi utgörs av el och fl ytande fossila energislag men är ej redovisade. Baserat på statistik från 2007 står dock el för den största delen av energiförsörjningen (kring 85 %) medan fl ytande fossila energislag står för cirka 10-12 %. I den offentliga verksamheten användes cirka 133 GWh år 2009. Av det utgjorde Flytande (icke förnybara) bränslen, det vill säga främst eldningsolja 1 och diesel cirka 44 GWh. Resterande energi fördelas mellan fjärrvärme och el som är sekretessbelagt. Det är svårt att anta någon viktning mellan energislagen. Alla energislag (olja, diesel, fjärrvärme och el) har mellan åren 2000 2008 varierat väldigt mycket utan några tydliga trender. Inom transport användes lite drygt 486 GWh i form av fl ytande (icke förnybara) drivmedel. Bland dessa inkluderas bensin och diesel samt låginblandning av etanol och RME i bensin n respektive diesel. El är inte medräknat då det är sekretessbelagt av SCB. I kategorin övriga tjänster används nds lite drygt 208 GWh där el står för den huvudsakliga förbrukningen. 2009 stod el för cirka 199 GWh av den totala energianvändningen medan Flytande (icke förnybara) ra) stod för cirka 9 GWh. Även fjärrvärme bidrar till användningen men är dock sekretessbelagd. Småhusens energianvändning uppgick år 2009 till cirka 299 GWh. Kategorin Flytande (icke förnybara) bränslen, som främst syftar på diesel och eldningsolja 1 stod för cirka 3 GWh år 2009. Kategorin Fast (förnybara) bränslen som huvudsakligen avser trädbränslen utgjorde cirka 13 GWh samma år. Fjärrvärme antas vara noll vilket baseras på att det var noll även för åren 2007-2008. Dessa siffror bedöms dock utgöra endast en bråkdel av den totala energianvändningen. El förväntas vara den absolut största posten (baserat på tidigare års statistik) men redovisas inte för 2009 års energianvändning. I fl erbostadshus användes totalt cirka 96 GWh år 2009. Flytande (icke förnybara) bränslen, eldningsolja 1 och diesel (antaget på statistik från 2008) utgjorde cirka 9,5 GWh. Fjärrvärme och el är sekretessbelagt. Till skillnad mot småhus antas fjärrvärme ha en central roll för uppvärmning av fl erbostadshus. Åren 2003-2004 stod fjärrvärme för cirka 50 % av energitillförseln till fl erbostadshusen. Samma år stod el för 25 % och fl ytande bränslen för 25 %. 22 (57)

Historisk energianvändning inom kommunen I följande fi gurer presenteras energianvändningen från 1990 till slutet av 2008. I Diagram 6 visas diesel- och bensinanvändningen i kommunen. Förbrukningen har totalt ökat något mellan 1990 och 2008 och det är tydligt att dieselandelen har ökat i relation till bensin de senaste åren. Mellan år 2000 och 2008 har dieselanvändningen ökat sin andel från 22 % till ca 30 %. ersion Diagram 6. Bensin- och dieselförbrukning inom kommungränsen 1990 2008 (GWh). Källa: SCB Diagram 7 visar en stadig nedgång av oljeanvändningen i kommunen sedan 1990. Den minskade oljeanvändningen beror troligtvis på att olja för ning har ersatts av andra uppvärmningsalternativ såsom fjärrvärme eller värmepump. Användningen av olja med högre svavelhalt (eldningsolja > 1) har reducerats till nära uppvärm- noll. Diagram 7. Oljeanvändning inom kommungräns 1990 2008 (GWh). Källa: SCB 23 (57)

Elförbrukningen låg 2008 på nästan 600 GWh i kommunen vilket kan ses i Diagram 8. Ingen tydlig trend går att urskilja de senaste åren för den totala användningen. ersion Diagram 8. Elförbrukning samt el/capita inom kommungräns 1990 2008 (GWh). Källa: SCB Den slutliga energianvändningen för 2008 uppdelat på energislag kan ses i Diagram 9. Totalanvändningen låg år 2008 på 1 256 GWh. Diagram 9. Slutanvändning 2008 uppdelat på energislag (GWh). Källa: SCB 24 (57)

Energianvändning för el och värme Efter transporter är energiförsörjning den källa som bidrar till de största koldioxidutsläppen inom kommunen, enligt RUS siffror. Energiförsörjning innebär här den energi som produceras inom kommunen och den energi som förbrukas i kommunen för el och värme. I Diagram 10 visas vilka källor energiförsörjningens utsläpp av koldioxid kommer från. Det är tydligt att Energiförsörjning via el- och värmeverk samt industrier är en väsentlig källa till koldioxidutsläpp. Diagram 10. Koldioxidutsläpp från energiförsörjning fördelat per källa (%). on Då mål har formulerats för minskad klimatpåverkan från Täbys energianvändning nv räcker det inte att endast använda RUS statistik, som enbart visar den energi som produceras i kommunen. Detta ger utsläpp på cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per invånare. De utsläpp som presenteras i RUS siffror inkluderar alltså inte den energi som förbrukas inom kommunens gränser. Ses istället till den energi som förbrukas inom kommungränsen släpper varje invånare ut cirka 1035 kg koldioxid per person. Kompletteras med koldioxidekvivalenter när TMR tagit fram nya siffror. Statistik över den energi som förbrukas för el och värme inom kommunens gränser är svår att tillgå från SCB till följd av uppdelningen i olika sektorer samt till följd av att elanvändningen är sekretessbelagd. För att få en indikation på hur stor energianvändningen i kommunen är samt energianvändningens klimatpåverkan kompletteras uppgifter från RUS med SCBs statistik för energianvändning i sektorerna hushåll (småhus, fl erbostadshus, fritidshus), offentlig verksamhet (utbildning, hälso- och sjukvård, gatu- och vägbelysning, avloppsrening med mera) samt övriga tjänster (kontor, lager, parti- och detaljhandel med mera) tillsammans med statistik från Fortum över total användning av el inom kommunens gränser. 25 (57)

Det effektivaste sättet att minska utsläppen från energiförsörjning är att minska energianvändningen, det vill säga den energi som aldrig behöver produceras genererar inte heller något utsläpp. Det är också viktigt att ersätta fossila källor med andra, förnybara energikällor. Transporter i Täby Enligt SCB användes lite drygt 486 GWh i form av fl ytande, icke förnybara drivmedel el (bland annat bensin, diesel, låginblandning av etanol och RME i bensin och diesel) i Täby år 2009. El är inte medräknat då det är sekretessbelagt i statistiken stiken och energianvändningen inom transportsektorn kan därför antas vara något högre än vad som visas i statistiken från SCB. Statistik över bränsleförbrukning inom transportsektorn har även hämtats från de försäljningsställen llen av drivmedel som fi nns i kommunen. Där visas att cirka 532 GWh bensin och diesel såldes år 2010 och att mängden såld etanol under samma år var cirka 34 GWh. År 2011 såldes cirka 6 400 GWh biogas och 7 200 GWh naturgas inom kommungränsen. Detta ger en fördelning på cirka 45 procent förnybart och 55 procent fossila sålda bränslen inom kommungränsen år 2010/2011. Inom kommunen fanns det 31 320 registrerade rerade fordon under år 2009. I Diagram 11 redovisas alla fordon registrerade i kommunen 2010 uppdelade på fordonstyp. Personbilar, lätta lastbilar och motorcyklar utgör den absolut största delen av de registrerade fordonen medan mopeder, traktorer r och terrängskotrar utgör en relativt liten del av det totala beståndet. År 2010 var bilinnehavet, antal bilar per 1000 invånare i Täby 430 stycken. I Stockholms län var bilinnehavet innehavet nehavet samma år 390 bilar per 1000 invånare. Diagram 11. Antal registrerade fordon I Täby år 2009 fördelat på fordonstyp. Källa: TRAFA 26 (57)

Den största delen av de registrerade fordonen i Täby är personbilar, 87 procent. Bland personbilarna är bensindrivna modeller, 74 procent, klart dominerande. Dieselbilar utgör knappt 9 procent av det totala personbilsbeståndet och elbilar, etanolhybrider, övriga hybrider samt biogas- och naturgasbilar utgör de resterande 6 procenten. Diagram 12 visar fördelningen av olika biltyper. missversio Diagram 12. Antal fordon registrerade i Täby 2009. Källa: TRAFA Antalet nyregistrerade personbilar var 1 505 stycken år 2009 och fördelningen bland de nyregistrerade bilarna skiljer sig avsevärt jämfört med det existerande beståndet. Antalet dieselbilar som registrerades inom kommunen har ökat i jämförelse med det existerande beståndet. Fordon drivna med alternativa drivmedel (etanol, gas, hybrid) utgjorde även en betydande del av nyregistreringarna under året, se Diagram 13. Inga elbilar fanns bland de nyregistrerade bilarna under 2009. Diagram 13. Antal nyregistrerade personbilar i Täby år 2009. Källa: TRAFA 27 (57)

För 2011 höll trenden i sig. Andelen dieseldrivna fordon ökade i förhållande till bensindrivna. Fordon med förnybara bränslen (etanol, gas, hybrid) utgjorde 7 procent av de nyregistrerade fordonen i Täby, i länet utgjorde de totalt 10 procent samma år. Totalt var 34 procent av de nyregistrerade fordonen miljöbilar, näst intill lika stor andel som i länet, 38 procent. Nyregistrerade fordon i Täby 2011 visas i Diagram 14. issversion Diagram 14. Antal nyregistrerade personbilar i Täby år 2011. Källa: TRAFA 28 (57)

Transporternas klimatpåverkan Transporter står i Sverige för en väsentlig del av koldioxidutsläppen, 40 % (Naturskyddsföreningen, 2012). I Täby utgör transporterna ännu större andel av de totala koldioxidutsläppen, närmare 70 %. Vid en granskning av fördelningen av koldioxidutsläpp från transportsektorn framkommer att personbilar står för den helt dominerande andelen 70 %, medan lätta och tunga lastbilar tillsammans står för 27 %, se Diagram 15. Diagram 15. Koldioxidutsläpp fördelat per transportslag (%) ersion Hur stora utsläpp som genereras från ett fordon beror på vilken bil som körs, men framförallt på vilket drivmedel som används. Nedan ges en förenklad bild av påverkan på klimatet från likvärdiga bilar, men med olika drivmedel. Bilarna i tabellen nedan har jämförts med en motsvarande bil som drivs på bensin. Det bör noteras att jämförelsen inte är exakt utan endast visar en ungefärlig nivå. (Miljöfordon.se, 2012) 29 (57)

TYP AV FORDON/ BRÄNSLE El PÅVERKAN PÅ KLIMATET JÄMFÖRT MED EN LIKVÄRDIG BIL SOM KÖRS PÅ BENSIN Väldigt låg om förnybar el ungefär som en motsvarande bensinbil om elen kommer från kolkraftverk. El-hybriddrift Minskning med 20 30 % Biogas Minskning med ca 50 80 % Naturgas Minskning med ca 20 % emissversi Etanol / E85 Minskning med ca 40 % Rem Tabell 1. Klimatpåverkan från personbilar som drivs på olika bränslen. Transportfrågan ligger högt på agendan i Täby och fl era insatser görs redan för att främja miljövänliga resealternativ. Bland annat är en cykelplan under framtagande med syftet att öka framkomligheten på cykel inom kommunen. Inom arbetet med cykelplanen ses cykelvägnätet och dess brister över för att dessa ska kunna åtgärdas samtidigt som det ska bli lättare att välja cykeln. Ett arbete för att sänka parkeringsnormen i kommunen har initierats under 2012 och tanken är att även en norm för cykelparkering ska införas. Bild 1. Parkeringsplats i Täby 30 (57)

År 2010 gjorde Täby en översiktlig utredning över var behovet av kollektivtrafi k inom kommunen är som störst. Analysen visade var brister fi nns i dagsläget samt var det är viktigast att utveckla kollektivtrafi ken för framtiden. I analysen har SLs resmatriser för år 2008 och 2030 använts, dels för resor med kollektivtrafi k och dels för resor som sker med bil. Resdata för år 2030 är prognoser av framtida resor och baseras på de utbyggnadsplaner som fi nns i kommunen. Remiss Bild 2. Roslagsbanan, foto: Janto Marzuki. En ingående analys av matriserna visar att fl ertalet framtida bilresor skulle kunna ske med kollektivtrafi k om nya kollektiva trafi krelationer utvecklas. Analysen visar att nya kollektivtrafi kförbindelser till 2030 bör införas i följande resrelationer för att ge kommuninvånarna alternativ till bil: a. Gribbylund- Arninge, inklusive nya utbyggnadsområdet Ullna. b. Gribbylund- Det nya utbyggnadsområdet på Galoppfältet. c. Gribbylund- Täby Centrum. d. Vallabrink- Skarpäng. sversion Behovet av en attraktiv kollektivtrafi kförbindelse mellan dessa områden styrks av dagens efterfrågan som syns i resmatrisen för år 2008. I dagsläget företas ett stort antal resor med bil som skulle kunna företas med kollektivtrafi k om möjligheten gavs. Detta är främst resor till Arninge, Täby C, Norskogen och Gribbylund. Direktbussen (linje 609) mellan Gribbylund och tunnelbanan vid Danderyds sjukhus bör utökas vad gäller tidtabell och möjlighet att kunna resa med bussen i bägge riktningarna. Om direktbusslinjen även skulle stanna i anslutning till Täby centrum skulle ytterligare resenärer, som annars väljer att resa dit med bil, kunna fångas upp. Kriterierna kollektivtrafi k fi nns, kollektivtrafi kförbindelse kan/bör förbättras, kollektivtrafi kförbindelse bör upprättas och bil är ett rimligt alternativ har använts vid bedömning av resrelationerna och vad som bör prioriteras. Defi nitionen av en hållbar resa i Täby kommer att utvecklas när Stadsbyggnadskontoret tar fram en Trafi kstrategi för kommunen. 31 (57)