ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:18 Utkom från trycket den 11 februari 1986 FRISÖRARBETE



Relevanta dokument
Bra arbetsmiljö för frisörer

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)

Lösningsmedel är farliga

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:10 Utkom från trycket den 14 augusti 1985 MANHÅL PÅ VISSA BEHÅLLARE

Solarium Miljöförvaltningen informerar

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Allergi, irritation, kontakteksem

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen informerar

Hur mycket kostar det? Bestämmelser

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:4 Utkom från trycket den 20 juli 1988 BLYBATTERIER

Information och tillsyn i Hörby kommun

Rutin för anskaffning av arbetsglasögon

Skyddrond. Förskola. Datum

Jobba rätt med epoxi Minska risken för hudeksem och allergi

Ska du starta en hygienisk verksamhet? Information och allmänna råd STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN

Tillsyn på frisörsalonger

KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Asterisk (*) betyder att frågan är kopplad till ett lagkrav. Sist i checklistan finns en förteckning över var frågan regleras i lagen.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Basala hygienrutiner

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Basal hygien i vård och omsorg

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

ANTECKNINGAR OM JOURTID, ÖVERTID OCH MERTID

Datum Solhaga Östervärn 2, Munka-Ljungby Se bifogad deltagarlista

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Arbeta säkert med isocyanater

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Checklista för inredning av städvänliga lokaler

INFORMATION LOKALER FÖR HYGIENISK BEHANDLING

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

SÄKERHETSDATABLAD NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. 1 kg (*) Leverantör:

SÄKERHETSDATABLAD NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. 1; 7.5; 25 kg Leverantör:

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

MILJÖ & HÄLSOSKYDD. fotvård. Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1989:10 Utkom från trycket den 31 oktober 1989 VÄRME I BILHYTTER

Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp.

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

Arbeta säkert med isocyanater

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

Checklista. Förskolor

Svensk författningssamling

Hygieniska verksamheter

Arbeta säkert med isocyanater

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Vad gäller för hygienisk behandling?

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tillsyn hos frisersalonger 2013 Lokalt tillsynsprojekt

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

SÄKERHETSDATABLAD NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. 1 l Leverantör: För inbäddning av materialografiska prover.

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

VARUINFORMATION SID 1

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

VARUINFORMATION OP-330, OP-220, OP-100, OP-88, OP-55, OP-120

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

SLIPMASKINER OCH SLIPVERKTYG

MILJÖ & HÄLSOSKYDD. Fotvård Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet

Belysning på byggarbetsplatser Utdrag ur AFS 2000:42 12 Belysning skall planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den

Säkerhetsdatablad PROMATECT -L

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Arbeta säkert med isocyanater

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Rena händer och rätt klädd

ATT BEDRIVA HYGIENISK BEHANDLING

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

VARUINFORMATION SID 1

Att starta verksamhet med hygienisk behandling

SÄKERHETSDATABLAD. KOMPONENT B: Kan orsaka brand.

VARUINFORMATION SID 1

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Checklista. Skolans kemiundervisning

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

Sprängarbete AFS 2019:2. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:1) om sprängarbete

Miljöavdelningens information om hygienlokaler

Checklista vid tillsynsbesök på frisersalonger

Till dig som erbjuder hygieniska behandlingar

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Eksem och hudallergi av jobbet?

Transkript:

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:18 Utkom från trycket den 11 februari 1986 FRISÖRARBETE Utfärdad den 19 december 1985

AFS 1985:18 2 FRISÖRARBETE Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om frisörarbete samt kommentarer Utfärdad den 19 december 1985

AFS 1985:18 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om frisörarbete Utfärdad den 19 december 1985 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) följande föreskrifter 1 Dessa föreskrifter gäller arbete med schamponering, klippning, rakning, lockning, sprayning, färgning och liknande av hår, skägg, ögonbryn, ögonfransar, peruker eller postischer (frisörarbete) 2 Lokal som är särskilt avsedd för frisörarbete (frisersalong) skall vara utformad och inredd med hänsyn till arten och omfattningen av den verksamhet som bedrivs och det antal personer som arbetar där 3 Under behandling i frisersalong skall kunden vara placerad i kundstol som lätt kan ställas in i höjdled och vridas så att frisören får lämplig arbetsställning. Vid stolen skall finnas tillräckligt utrymme. För arbete som kan utföras sittande eller halvsittande skall finnas tillgång till frisörstol. 4 Handverktyg och övrig utrustning skall vara lätt och bekväm att använda. Risken för nickelallergier skall beaktas vid val av verktyg. Utrustning som används vid hårfärgning skall så långt möjligt vara utformad så att den som arbetar inte kommer i hudkontakt med hårfärgningsmedel. Sådan utrustning skall efter användningen rengöras eller kasseras. 5 Noggrann personlig hygien skall iakttas. Flytande handtvättmedel, handdukar för engångsbruk samt oparfymerad och fuktighetsbevarande handkräm skall finnas tillgängliga. 6 Vid arbete med hårfärgningsmedel, permanentvätska, neutraliseringsvätska, blekningsmedel, lösningsmedel och liknande skall skyddshandskar och där det behövs skyddsförkläde eller liknande plagg användas. Skyddshandskar skall vara av engångstyp vid arbete med hårfärgningsmedel och bör vara det även vid andra arbeten. 7 Arbetstagare skall informeras om risker i arbetsmiljön vid frisörarbete. Särskilt skall informeras om användning av kundstol och frisörstol samt om riskerna med olämplig arbetsställning och hantering av farliga ämnen. Om farliga ämnen finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1985:17). Ikraftträdande

AFS 1985:18 4 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1986. Samtidigt upphävs arbetarskyddsstyrelsens anvisningar om frisörarbete (nr 115). Kommentarer till kungörelsen med föreskrifter om frisörarbete Allmänt Undersökningar inom frisörbranschen visar att felaktiga arbetsställningar och liknande utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem för såväl dam- som herrfrisörer. Även ventilation, temperatur, belysning, hygieniska förhållanden och olycksfallsrisker innebär problem. Ett stort problem är risken för påverkan av kemiska preparat, såsom permanentvätskor, sprayer, hårschampo, hårfärgningsmedel, neutraliseringsvätskor, blekmedel, läggningsvätskor m m. Kemiska preparat kan orsaka bl a eksem, besvär i andningsvägarna och huvudvärk. Nickel i redskap kan framkalla allergiskt eksem. Hos nybörjare inom yrket är eksem vanligt framför allt på grund av mycket schamponeringsarbete. Det är viktigt att se till att ingen arbetstagare enbart sysslar med "våta" arbeten hela dagarna. Socialstyrelsen har i SOSFS (M) 1981:89 utfärdat förbud mot saluhållande och användning av vissa ämnen i kosmetiskt eller hygieniskt medel t ex hårfärgningsmedel. Det kan dock inte uteslutas att andra farliga ämnen med t ex kancerframkallande eller allergiframkallande effekt kan förekomma i hårfärgningsmedel. Särskilda regler för minderåriga arbetstagare och elever finns i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet (AFS 1980:13). Kommentarer till vissa paragrafer Till 1 Vid frisörarbete som bedrivs utanför frisersalong gäller bestämmelserna i 4-7. Det kan t ex gälla hårvård av gamla och sjuka som har svårt att ta sig till en frisersalong. Det är viktigt att arbetet även i dessa fall planeras och ordnas så att frisörarbetet kan utföras på betryggande sätt. Till 2 Rumshöjd För frisersalong med några få arbetstagare kan i regel rumshöjden 2,4 m vara tillräcklig. Detsamma gäller även större frisersalong där ventilationen kan ordnas på tillfredsställande sätt. I större frisersalonger är dock ofta 2,7 m en lämplig rumshöjd. Belysning Det kan vara lämpligt att välja ljusa färger till väggar, golv och tak i frisersalong. Stora kontraster mellan mörka och ljusa färger tröttar ögonen.

AFS 1985:18 5 Vid frisörarbete är det i allmänhet lämpligt med en allmänbelysning av minst 200 lux och en belysning på synobjektet av minst 500 lux. Med stigande ålder ökar kravet på belysningsstyrka och anpassning av ljusförhållandena. Vid placering av belysningsarmatur är det viktigt att beakta risken för indirekt bländning, exempelvis från väggspeglar. Det kan vara olämpligt att placera väggarmatur vid sidan av väggspegel. Ur värmebelastningssynpunkt kan lysrör ofta vara att föredra som belysningsarmatur framför glödlampor. Belysningen behöver kunna återge färger på ett riktigt sätt. Lysrör har ofta sådana egenskaper. Golv Ett golvmaterial som ger lagom svikt liksom bekväma arbetsskor med lagom klackhöjd och sviktande sula kan minska påfrestningen på fötter, ben och rygg. På stålslipad betong kan exempelvis en plastmatta med svetsade fogar och halvmjuk undersida vara lämplig. Ur hygienisk synpunkt behöver golvet vara lätt att göra rent varför textilmattor är olämpliga. Ventilation Allmänventilation kan ofta vara tillräcklig i frisersalong. Då kemiska preparat hanteras kan högre luftflöden, punktutsug eller dragskåp behövas för att gränsvärdena enligt styrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1984:5) inte skall överskridas. Även i frisersalong där rökning är tillåten kan behövas större luftflöden. Om bl a punktutsug finns bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) Arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen har givit ut allmänna råd om begränsning av tobaksrökning i lokaler av gemensamhetskaraktär (AFS 1983:10). Drag är ofta ett problem i frisersalonger. Speciellt kan drag från entrén vara besvärande. Vindfång eller annat skydd mot drag kan då behövas. Personalutrymmen och städutrymmen Det är i regel inte lämpligt att upplåta personaltoalett till allmänheten. I frisersalong behövs därför normalt särskild kundtoalett. Regler om personalutrymmen finns i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om personalutrymmen (AFS 1984:10). Städutrymmen i frisersalong behöver ha sådan storlek och utformning att städmaterial och lämpligt sopkärl med lock kan förvaras utan olägenheter. Till 3 Vid vissa arbeten t ex schamponering och skäggklippning kan kundstolen också behöva fällas bakåt. För att frisören skall ha tillräckligt arbetsutrymme behövs i allmänhet ett fritt avstånd av minst 110 cm mellan kundstolarna och minst 70 cm mellan kundstol och vägg. Vid schamponering kan ett mindre fritt avstånd mellan kundstolarna vara tillräckligt. Det är dock viktigt att

AFS 1985:18 6 schamponeringsplatsen är utformad så att frisören kan komma nära kunden i lämplig arbetsställning. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6) behandlar arbetsställningar, arbetsrörelser och fysisk belastning. Till 4 Utformning av handverktyg behandlas i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6). Exempel på utrustning som kan innehålla nickel är saxar, clips och rullar. Särskilt viktigt är att undvika nickel i utrustning som används ofta. Saxar med plastbeslag utgör exempel på utrustning med lämpligt utförande. Rostfritt stål innehåller nickel men ger i allmänhet inte upphov till nickeleksem. Till 5 Det är olämpligt att bära ringar, armband, armbandsur och liknande under arbetet eftersom kemiska preparat kan bli kvar under dem och påverka huden. Riskerna för och åtgärder mot olika slag av smitta, särskilt gulsotssmitta, behandlas i Råd och anvisningar nr 42 från socialstyrelsen. I dessa sägs bl a "Under arbetet skall personalen vara iförd rena, endast för arbetet avsedda dräkter, som är lätta att rengöra". Socialstyrelsen har även gett ut en informationsbroschyr om hur man hindrar spridning av huvudlöss. Till 6 För att hindra uppkomst av eksem och andra hudskador är det viktigt att den personliga skyddsutrustningen används. Allmänna regler om personlig skyddsutrustning finns i styrelsens allmänna föreskrifter om personlig skyddsutrustning (AFS 1982:13). Det är viktigt att skyddshandskar - tillhandahålls arbetstagarna i olika storlekar - har smalt skaft som skyddar handlederna väl - är av material som är motståndskraftigt och skyddar mot aktuella ämnen eller produkter. Arbetarskyddsfonden har givit ut broschyren "Välj rätt kemikalieskyddshandske". Den kan rekvireras kostnadsfritt från arbetarskyddsfonden. Skyddsförkläde eller liknande som kommit i kontakt med hårfärgningsmedel kan omedelbart efter arbetet behöva tas undan för tvätt eller kasseras. Det är viktigt att skyddshandskar av engångstyp inte används mer än en gång. Till 7 I arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1985:17) finns bland annat bestämmelser om hur man genom planering av arbetet, produktval, hantering och förebyggande åtgärder motverkar att farligt ämne orsakar ohälsa eller olycksfall. Vid frisörarbete behöver t ex hårfärgningsmedel hanteras så att damm eller dimma inte uppkommer.

AFS 1985:18 7 Det är även viktigt att inte i onödan använda organiska lösningsmedel t ex vid rengöring av peruker eller postischer. Vid sådana arbeten är det i regel tillräckligt att använda vatten och schampo. Om förebyggande åtgärder mot damm eller dimma samt om hygieniska gränsvärden finns särskilda bestämmelser i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) och hygieniska gränsvärden (AFS 1984:5). Andra aktuella regler m m Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11) Anlitande av minderåriga i arbetslivet (AFS 1980:13) Allmänna föreskrifter om personlig skyddsutrustning (AFS 1982:13) Arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6) Allmänna råd om begränsning av tobaksrökning i lokaler av gemensamhetskaraktär (AFS 1983:10) Hygieniska gränsvärden (AFS 1984:5) Personalutrymmen (AFS 1984:10) Farliga ämnen (AFS 1985:17) Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) Socialstyrelsens föreskrifter om förbud mot vissa ämnen i kosmetiskt eller hygieniskt medel (SOSFS (M) 1981:89) Socialstyrelsens kungörelse om ändring i styrelsens råd och anvisningar om hygien i frisörsalong och annan lokal för hygienisk behandling (SOSFS 1983:13) Råd och anvisningar m m från socialstyrelsen Råd och anvisningar från socialstyrelsen nr 42/1974, "Hygien i frisersalong och annan lokal för hygienisk behandling". Information till frisörer om huvudlöss, Socialstyrelsen 1981.