Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 15 mars 2000 kl 13.00-14.15

Sammanträdesprotokoll 1 (18) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 15 mars 2000 kl 13.00-14.15 Beslutande Per-Owe Öberg Maidie Wiklund Mona Nyberg Thomas Hägg Karin Paulsson Marianne Larm-Svensson Kurt Edlund Anna-Britt Bromée MonaLisa Norrman Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Harriet Svaleryd för Bengt Bergqvist Göte Norlander för Jöran Hägglund Börje Frisk för Gunnar Geijer Dan West för Nina Fållbäck-Svenson Jan-Olov Andersson ej tjg ersättare Övriga deltagande Ellen Hyttsten Staffan Granström Tina Bylander Åsa Norlin Helena Flodin Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Kurt Edlund 2000-03-20 Sekreterare Paragrafer 38-49 Staffan Granström Ordförande Justerande Per-Owe Öberg Kurt Edlund BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag den 20 mars 2000 Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse 2000-03-15 Datum för anslags uppsättande 2000-03-20 Förvaringsplats för protokollet Underskrift Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Åsa Norlin Datum för anslags nedtagande 2000-04-10

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 2 (18) 38 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. Preliminär föredragningslista fastställes som slutlig föredragningslista. 39 Landstingsdirektörens rapport 1. IT - bredband 2. Vårdbarometern 3. Nationell handlingsplan för sjukvård fram till 2010 4. Pensionsreglemente för förtroendevalda 5. VintersportCentrum

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 3 (18) 40 Samverkansnämnden: Regiongemensamma regler för assisterad befruktning/ivf (Dnr 358/99) ÄRENDEBESKRIVNING Samverkansnämnden i Norra sjukvårdsregionen hade 1999-12-01, 58, beslutat rekommendera regionlandstingen att anta gemensamma riktlinjer och remitteringsregler för IVF-behandling i norra sjukvårdsregionen från år 2000 enligt tjänstemannaberedningens förslag. Förslaget innebär att resp landsting ersätter upp till tre IVF-behandlingar per par inom ramen för det anslag som respektive landsting avsätter i budget för verksamheten och beställer vid regionens Fertilitetscentrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, NUS. Fram till 1996 fanns ett gemensamt avtal med övriga landsting i norra regionen om köp av 95 IVF-behandlingar vid Trondheims universitetssjukhus. För Jämtland var andelen 15 behandlingar till en genomsnittlig kostnad om ca 250 tkr per år. Fr o m budget 1997-1999 har för Jämtland gällt att behandling av ofrivillig barnlöshet helt bekostas av paret (patienterna). Motsvarande regler gällde även i Västerbotten. Norrbotten och Västernorrland införde däremot vid samma tidpunkt en begränsad summa om 500 tkr som bidrag för verksamheten. Ovanstående regler infördes efter diskussioner i samverkansnämnden och i respektive landsting men några enhetliga regler kunde man inte enas om. Prioriteringsutredningen har 1997 klassat infertilitet och dess behandling till grupp III från tidigare grupp IV. I länssjukvårdens budget för år 2000 har upptagits 300 tkr för denna nya landstingsfinansierade verksamheten vilket är i samma storleksordning som gällde fram till 1996. Anslagets storlek överensstämmer även med Norrbotten och Västernorrland om hänsyn tas till befolkningen. Om genomsnittsparet behöver i snitt två behandlingar av max tre räcker anslaget till ca 7 par per år. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG I enlighet med Samverkansnämndens rekommendation godkännes gemensamma riktlinjer och remitteringsregler för IVF-behandling i norra sjukvårdsregionen från år 2000 enligt upprättat förslag. Enligt landstingsdirektörens förslag. Protokollsutdrag Lars Månsson Samverkansnämnden, Vasag 19, 903 29 Umeå

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 4 (18) 41 Förslag till införande av åtgärd Områdespakt för sysselsättning i Jämtlands län i kommande mål 1 och 3 (Jll 252/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i arbetet med sysselsättningspakten föreslår ledningen för Jämtlands sysselsättningspakt att åtgärden geografisk sysselsättningspakt (Territorial Employment Pact) bör fortsätta inom ramen för nya mål 1. Bakgrund Utgångspunkten för förslaget är dels de bedömningar som gjorts inom EUkommissionen beträffande initiativet med territoriella sysselsättningspakter, dels egna slutsatser som gjorts under arbetets gång inom sysselsättningspakten i Jämtlands län samt landstingsfullmäktige beslut 3-4 juni 1998 att stödja arbetet med områdespakten för sysselsättning och regionalt tillväxtavtal. EU-kommissionen säger i sitt dokument guide to Territorial Employment Pacts 2000-2006 att man vill uppmuntra medlemsstaterna att bibehålla finansieringen av sina pakter och att stödja bildandet av nya sysselsättningspakter. EU-kommissionen pekar fram för allt på två saker: Amsterdamfördragets nya avdelning Sysselsättning och de konsekvenser denna får för nationella myndigheters samarbete med regionala och lokala parter. De nya bestämmelserna i strukturfondsförordningarna för perioden 2000-2006 som syftar till att uppmuntra lokala utvecklingsinitiativ och sysselsättningsskapande åtgärder, särskilt områdespakter för sysselsättning. Från kommissionens sida trycker man på nödvändigheten av program, som har en helhetssyn där olika insatser kan genomföras samtidigt och där sysselsättningspakten kan utgöra den lokala dimensionen av de nationella handlingsplanerna för sysselsättning. Denna lokala dimension och det lokala partnerskapets betydelse betonas alltmer av EU. I vår egen utvärdering har vi konstaterat att helhetssyn och experimentverksamhet kunnat främjas av de initiativ som tagits via pakten. Genom pakten ges möjligheter att inrätta ett brett partnerskap i olika former och olika geografiska avgränsningar och/eller olika ämnesområden. Pakten ger flexibilitet i innehåll, organisation och arbetsformer. Processen för att engagera lokala och regionala krafter bör därför kunna underlättas.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 5 (18) Integration av åtgärder I riktlinjerna för arbetet med de nya strukturfonderna understryks ofta behovet av samspel mellan aktiviteter och projekt som påverkar utbudet respektive efterfrågan av arbetskraft. Kommissionen pekar på nödvändigheten av att åtgärder för att främja sysselsättningen genom arbetsmarknadspolitik och politiken för företagsutveckling genomförs i ett helhetsperspektiv. Åtgärderna inom det svenska programdokumentet för nya mål 3 ska också gälla inom mål 1 och skulle därför genom en pakt kunna integreras med andra åtgärder inom mål 1. Förstudier - planering och utveckling av projekt Genom sysselsättningspakten har tilldelade medel främst använts för att stödja planering av projekt och utveckling av nya projektidéer, en slags experimentverkstad. Till dags dato har flertalet förstudier genomförts och det visar sig att en oväntad stor andel av förstudierna har resulterat i projektansökningar till i första hand olika EU- program. Möjligheterna att kunna använda medel för detta är ett viktigt instrument för pakten som därmed kan gå i spetsen för både experiment och helhetssyn. Slutsats Mot bakgrund av ovanstående anser Jämtlandspakten det viktigt att det i diskussionerna som förs mellan den svenska regeringen och kommissionen beträffande de nya programdokumenten för mål 1 och 3, förs in en åtgärd benämnd lokala sysselsättningspakter både i mål 1 och mål 3. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG Uppdrag till landstingsdirektören att i samråd med kommunförbundet tillskriva EUkommissionen och den svenska regeringen om införande av Områdespakt för sysselsättning i Jämtlands län i kommande mål 1 och 3. Huvudmannaskapet för Områdespakten delas lika mellan Kommunförbundet i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting. Enligt landstingsdirektörens förslag.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 6 (18) Protokollsutdrag Bjarne Haack, Europahuset Landstingsdirektör Göran Jonsson Kommunförbundet

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 7 (18) 42 Likviditetsrapport 2000-02-29 (Jll 130/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Likviditetsrapporten per 2000-02-29 visar och kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under februari år 2000. Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till månadens ränteutveckling. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG Likviditetsrapporten noteras till protokollet. Enligt landstingsdirektörens förslag. Ärenden till landstingsfullmäktige

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 8 (18) 43 Årsredovisning 1999 ( Jll 200/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Enligt Lag om kommunal redovisning ( SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Resultatet 1999 uppgår till 110,3 mkr( inklusive företagen 110,3 mkr). Det budgeterade resultatet var 22 mkr. Årets resultat belastas med kostnader av engångskaraktär var för det egentliga underskottet uppgår till 82,6 mkr. Soliditeten 1999 uppgår till 60 % vilket innebär en försämring jämfört med föregående år. Landstingets pensionsskuld har under året ökat med 45,6 mkr vilket belastar årets resultat. Placeringar för att trygga framtida pensionsåtaganden uppgår till 26,7 mkr och återlånet till verksamheten uppgår till 18,9 mkr. I samband med årets bokslut har en genomgång av utestående, långfristiga fordringar verkställts. Säkerhet för ett lån om 0,5 mkr har överlämnats till landstinget. Med hänvisning till försiktighetsprincipen värderas panten till noll kronor och utestående fordran avskrivs. I ärendet ingår även årsredovisning för Stiftelsen Undsättningsfonden. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG 1. Årsredovisningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 2. Årsredovisningen överlämnas till landstingsfullmäktige 3. Utestående fordran om 0,5 mkr avskrivs. 4. Årsredovisning för Stiftelsen Undsättningsfonden överlämnas till landstingsfullmäktige. Enligt landstingsdirektörens förslag.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 9 (18) 44 Över- och underskott år 1999 samt tilläggsbudget år 2000 (Jll 145/98) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige fastställde hösten 1993 den modell för analys av över- och underskott som landstinget tillämpar. Enligt modellen är det alltid styrelsen som med utgångspunkt från landstingets totala resultat/ställning som beslutar om någon förvaltning ska få belöning eller om eventuellt åtgärdsprogram ska sättas in utifrån vad som presenterats. De senaste åren har inga över- eller underskott överförts till de förvaltningar som redovisat avvikelse gentemot fastställd budget. I den nya styrmodellen, fastställd av fullmäktige i april år 1999, finns inget förslag till förändring av hur över- och underskott ska hanteras utan det som fullmäktige fastställde under år 1993 gäller fortfarande. Trots stora avvikelser år 1999 jämfört med tilldelad budget föreslås ingen överföring av över- eller underskott till år 2000. Detta för att inte förstöra de förutsättningar som samtliga förvaltningar nu har att kunna hålla sig inom anvisad budget år 2000 genom att budgetramarna har förstärkts rejält till i år. För år 2000 kommer åter de av fullmäktige, år 1993, fastställda reglerna att tillämpas vid analys av förvaltningarnas resultat. Följande föreslås tilläggsbudgeteras år 2000: Primärvård: De projekt som skall finansieras av de särskilda Dagmarmedlen år 1999, totalt 4 mkr, har endast i ringa omfattning förbrukats under år 1999. Medlen föreslås därför överföras till år 2000. Länsutveckling: Landstingsfullmäktige beslutade i juni 1999, 95, att sälja aktierna i Jämtlands Läns Energi AB. Köpeskillingen ska finansiera uppbyggnaden av ett regionalt energikontor och därför tilläggsbudgeteras år 1999 både på kostnads och intäktssidan. Det fastställdes även att kvarstående medel vid årets slut ska överföras till år 2000. År 2000 tilläggsbudgeteras 2 456 tkr som omkostnad. Intäkten har bokförts under år 1999. Landstingets kansli: Statsbidraget för särskild tandvård 4 500 tkr. Den uppsökande verksamheten med därpå följande nödvändig tandvård beräknas för år 2000 uppnå betydligt högre kostnader än för år 1999 med anledning av att den uppsökande verksamheten tyvärr kom igång sent under år 1999.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 10 (18) Investeringsplan Summan av de medel som avser pågående och landstingsgemensamma projekt och behöver flyttas över från år 1999 till år 2000 uppgår 6 154 tkr. Till rivning av byggnad 01, infektionskliniken föreslås 1 000 tkr avsättas. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Primärvården beviljas ett tilläggsanslag avseende särskilda Dagmarmedel 1999 med 4000 tkr. 2. Länsutvecklingen beviljas ett tilläggsanslag år 2000 på 2 456 tkr avseende kostnad för uppbyggnad av ett regionalt energikontor enligt tidigare fullmäktigebeslut i juni 1999, 95. 3. Landstingets kansli beviljas ett tilläggsanslag 4 500 tkr avseende under år 1999 ej utnyttjat statsbidraget för särskild tandvård. 4. Tilläggsanslag beviljas med totalt 7 154 tkr för investeringsplanen för år 2000 avseende pågående- och landstingsgemensamma projekt samt rivning av Infektionskliniken. 5. Revisorernas begäran om att få överföra 138 tkr till år 2000 överlämnas till landstingsfullmäktige. Enligt landstingsdirektörens förslag.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 11 (18) 45 Remisskrav - en utvärdering (Jll 213/2000) ÄRENDEBESKRIVNING I samband med landstingsfullmäktiges beslut 1999-06-04--05, 99, om remisskrav inom hälso- och sjukvården beslutade fullmäktige också att beslutet skulle utvärderas. Till följd av att regelsystemet förändrades genom riksdagsbeslut beslutade landstingsfullmäktige 1997-06-02--04, 113, att modifiera det tidigare beslutet i vissa delar. Utvärderingen måste därför senareläggas. Den nu föreliggande rapporten har utformats under ledning av en styrgrupp med företrädare för länssjukvården, primärvården och landstingets kansli. Rapporten bygger på enkäter till patienter och vårdgivare, intervjuer med vårdgivare samt litteraturstudier. Enligt rapportens slutsatser finns det möjligheter till modifiering av remisskravet avseende sjukgymnastik för att öka tillgängligheten. När det gäller remisskrav till läkarvård bör detta bibehållas enligt rapporten, eventuellt med undantag för privata specialister. Rapporten bör överlämnas till kommittén för Ny hälso- och sjukvårdspolitik för beaktande i kommitténs arbete. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Rapporten Remisskrav - en utvärdering överlämnas till kommittén för Ny hälso- och sjukvårdspolitik för beaktande i kommitténs arbete. Enligt landstingsdirektörens förslag.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 12 (18) 46 Direktiv för utarbetande av nytt länskulturprogram (Dnr 610/99) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade 1999-06-17 uppdra till styrelsen att i samarbete med länsutvecklingsutskottet och Kommunförbundet ta fram förslag till direktiv samt ekonomiska/personella resurser för arbetet med ett gemensamt länskulturprogram. Efter behandling och tillstyrkande i länsutvecklingsutskottet, beslutade landstingsstyrelsen 1999-10-28 om direktiv för arbetet med nytt kulturprogram. Kompletteringar har nu gjorts beträffande projektledning och tidplan. Förslag till direktiv Landstinget har uppfattningen att människors välbefinnande och delaktighet i samhällslivet nära hänger samman med den kulturella livsmiljön och det samband som finns mellan hälsa, miljö, fritid och kultur. Landstinget anser vidare att kulturen har en strategisk roll i den regionala utvecklingen och bör hanteras gemensamt med andra frågor av betydelse för länsutvecklingen, såsom näringsliv, turism, utbildning, kommunikationer och miljö. Sammanhangen och möjligheterna till synergieffekter mellan dessa områden har hittills inte beaktats tillräckligt. En målsättning med arbetet med utformningen av ett nytt kulturprogram är att få till stånd ett fördjupat samarbete mellan de regionala aktörerna på kulturområdet, kommunerna och länskulturinstitutionerna (motsv) som fortlever efter programarbetet, bl a genom att förbättra samverkan och integrering mellan regionens och kommunernas planeringsprocesser. Det nya kulturprogrammet skall behandla balansen mellan fasta strukturer och resurser kontra rörliga och fria, mellan professionella konstnärer och amatörer, utbudet till olika mål- och åldersgrupper och i vilken mån kulturen skall byggas på vad som finns i länet respektive bygga på krafter utifrån. Särskilt skall studeras hur länets och länsdelarnas särdrag avspeglar sig i olika kulturuttryck, dvs vad som är värdefull jämtländsk länskulturprägel. Ansvarsfördelningen inte minst den ekonomiska mellan staten, regionen och kommunerna är en annan viktig fråga att diskutera och klargöra inom ramen för processen med kulturprogrammet.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 13 (18) Programarbetet skall ta upp möjligheterna för kommunerna att påverka utbudet och tjänsterna från kulturinstitutionerna utifrån egna önskemål kontra institutionernas professionella kultursyn och behov av egna satsningar. Samspelet mellan och möjligheter till kombinationer av offentligt och privat finansierad kultur skall särskilt studeras, liksom innebörden av ett utvidgat kulturbegrepp. Ett av resultaten av kulturprogramsarbetet bör vara att några prioriterade kulturområden blir utpekade. Som exempel på sådana områden kan nämnas kulturturism, kultur-it, kulturell infrastruktur. I arbetet med att utforma ett gemensamt kulturprogram för länet skall även samverkan sökas med länsstyrelsens regionalekonomiska avdelning och kulturprogramsarbetet skall anknytas till tillväxtavtalet och EU:s strukturfondsarbete i form av ramprogram eller storprojekt. Erfarenheter från Kommunförbundets och Landstingsförbundets gemensamma projekt Tillsammans når vi längre. Regionala kulturstrategier kommuner och landsting i samverkan i sju län skall inhämtas. Processen med utformningen av det nya kulturprogrammet skall bedrivas i perspektivet att länet har ett länsfullmäktige år 2003 och på samma sätt som ett kulturkontor tillhörigt länsfullmäktige skulle arbeta med ett nytt länskulturprogram. Även det fortsatta arbetet med länets övergripande kulturfrågor, efter kulturprogrammets färdigställande, skall bedrivas som ett försöksprojekt för ett i förtid startat kulturkontor underställt länsfullmäktige. Det nya kulturprogrammets livslängd bör vara ca 5 år. För att leda programarbetet, vilket innefattar att sammanfatta synpunkter och författa text, arrangera möten med kulturlivets företrädare, ta fram referensmaterial mm, erfordras en projekledare med omfattning ett års arbete på halvtid. Processen och arbetet med att utforma ett nytt länskulturprogram som påbörjats under hösten 1999, skall vara avslutat senast i juni 2001. Rapport om arbetets gång skall ges till landstingsfullmäktige i november 2000. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige: 1. Upprättat förslag till direktiv för arbetet med ett nytt länskulturprogram godkänns. 2. Erforderliga medel till projektledare för programarbetet finansieras inom ramen för länsutvecklingens budget. 3. Processen och arbetet med att utforma ett nytt länskulturprogram skall vara avslutat

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 14 (18) senast i juni 2001. Rapport skall lämnas till landstingsfullmäktige i november i år. LANDSTINGSSTYRELSEN BESLUT Enligt landstingsdirektörens förslag.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 15 (18) 47 Motion från Jan Olof Dahlin (mp), Annica Qvarfordt (mp) och May Jörgensen (mp) angående elupphandling- Bra Miljöval (Dnr 242/99) ÄRENDEBESKRIVNING I motionen anförs att landstinget i linje med det av landstingsfullmäktige antagna Miljöpolitiska handlingsprogrammet ska minska användningen av fossila energislag. Därför yrkar motionärerna att landstinget tar in anbud och upphandlar miljömärkt el. YTTRANDE Det övergripande målet i det Miljöpolitiska handlingsprogrammet är att Landstinget skall i den egna verksamheten sträva efter att välja rätt teknisk, ekonomisk och hälsobefrämjande lösning för största möjliga miljöhänsyn Sverige är idag en del av den avreglerade Nordiska el-marknaden. Detta innebär i sin tur att vi använder el som producerats i kolkondenskraftverk ibland annat Danmark. Enligt NUTEK (Närings och teknikutvecklingsverket) innebär detta att 1Mwh el medför en koldioxidbelastning på 0,20 kg räknat på en nordisk mix. Utsläpp av koldioxid och andra så kallade växthusgaser påverkar jordens värmebalans med rymden. Inströmmande värme från solen stannar kvar, hindras att stråla tillbaka i atmosfären vilket i sin tur ger en ökning av medeltemperaturen på jorden. Om ej denna utveckling bryts eller drastiskt minskar kommer det att få förödande ekologiska konsekvenser. Koldioxidens andel av växthusgasernas effekt är 63 %, den ojämförligt största av alla växthusgaser. El som däremot producerats från förnyelsebara energikällor, medför ingen koldioxidbelastning. De energileverantörer som anslutit sig till Bra Miljöval el, har förbundit sig att leverera el från förnyelsebara energikällor. Landstingsfullmäktige har vidare antagit ett övergripande grönt budgetmål att landstinget under perioden år 2000-2002 ska minska koldioxidbelastningen med 15 %. Motionen har tillställts landstingets serviceförvaltning Emefté för yttrande. Följande synpunkter har lämnats. Avtalsperioden för nuvarande leverantör av el går ut 2000-06-30. Det innebär att en ny upphandling kommer att påbörjas under våren för avtalsstart 2000-07-01. Landstinget har tidigare ej upphandlat miljömärkt el.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 16 (18) Enligt Nämnden för Offentlig Upphandling, NOU, kan man ej upphandla s.k. grön el, eftersom det enligt EG-direktiven i dagsläget inte är möjligt att ställa krav på hur en vara tillverkas, bara hur miljövänlig den är när den ska användas. Att kräva att elen ska vara märkt med exempelvis Bra Miljöval strider mot lagen om offentlig upphandling. Det är en nationell märkning som utestänger anbudsgivare från övriga Europa, något som är förbjudet enligt EG rättens icke-diskriminerings princip. Mot denna bakgrund har ett antal landsting och övriga offentliga verksamheter tillfrågats om upphandling av Bra Miljöval el förekommit. Följande svar har inkommit; Sjukhusen i Borås, Alingsås, Skene, Trollhättan och Bäckefors samt alla primärvårdsinrättningar som är inrymda i egna (landstingsägda) fastigheter i Västra Götalands regionen har avtal om s.k. grön el. Gotland har gjort en upphandling tillsammans med ett 80-tal andra enheter via kommentus. Gotland har valt att upphandla 60 % Bra Miljöval el. Bland övriga offentliga myndigheter som valt att upphandla Bra Miljöval el kan nämnas; Malmö stad, Göteborgs Bostadsbolag, Göteborgs spårvägar, kommunerna: Danderyd, Ekerö, Göteborg, Järvfälla, Linköping, Ljungby, Lund och Vaxholm. Vidare har 11 kyrkliga samfälligheter på Öland, Småland och i Blekinge valt Bra Miljöval el. Den avgörande frågan är hur förfrågningsunderlaget vid dessa upphandlingar har utformats för att ej strida mot lagen om offentlig upphandling. Vid en upphandling av el kan landstinget ej ställa krav på att en viss märkning, exempelvis Naturskyddsföreningens Bra Miljöval, endast kan komma ifråga vid bedömningen av inkomna anbud. Däremot kan landstinget i förfrågningsunderlaget ange att anbudsgivaren ska ange eventuella merkostnader för el producerad med förnyelsebara energikällor. Emefté kommer i sitt förfrågningsunderlag att begära in uppgifter om hur leverantörens s k el-mix ser ut, hur stor andel kommer från förnyelsebara energikällor, en analys av det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet kommer sedan att göras där miljöaspekterna vägs in. Om landstinget efter denna analys finner att en upphandling av el från förnyelsebara energikällor kan ske utan att strida mot gällande lagstiftning, bör en sådan verkställas som ett led i att begränsa utsläppen av koldioxid. LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen avslås.

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 17 (18) YRKANDE Jan-Olof Dahlin yrkar att ärendet skall återremitteras med uppdrag att mer sammanhållande besvara motionen utifrån en positiv inställning till upphandling av förnyelsebar energi. Kurt Edlund och Lars-Olof Eliasson yrkar bifall till landstingsdirektörens förslag. Thomas Hägg yrkar bifall till återremissyrkandet. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner yrkandet antaget. Motionen återremitteras. Protokollsutdrag Landstingsdirektör

Jämtlands läns landsting Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 18 (18) Styrelseärenden 48 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 9/2000) Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 49 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 10/2000) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen 1999-08-26, 139, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet.