SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 Tillägg med rött. Det som tagits bort är överstruket. Motiveringarna är numrerade. 2.2 Utkomst De som studerar som huvudsyssla har ekonomin tryggad genom ett tillräckligt studiestöd, vilket betalas mot vederlag, är studiepenningsbetonat och allokeras jämnt under studietiden. Den studerandes bakgrund, medellöshet eller bostadsort utgör inte något hinder för att studera. I Finland ses satsningar på studenter som en investering i framtiden. Det stöd som samhället erbjuder ger var och en jämlik möjlighet att studera oberoende av socioekonomisk bakgrund eller boendeort. Utkomsten under studietiden tryggas genom en individuell och enkel basinkomst utan krav på motprestation. Före övergången till basinkomst säkerställs att de som studerar som huvudsyssla under studierna har sin utkomst tryggad genom ett tillräckligt studiestöd, som kräver motprestation, omfattar en tillräcklig studiepenning för nödvändig utkomst, allokeras jämnt under studietiden och är jämlikt för studerande inom olika studieområden. 1) Studiestödssystemet är tydligt, konsekvent och förutsebart. Studiestödssystemet möjliggör förvärvsarbete i måttfull utsträckning och förbättrar på så sätt de studerandes ekonomi och möjligheter till sysselsättning efter utexaminering. Studiestödssystemet främjar också för sin del internationell mobilitet. Studiestödets olika element följer höjningar i den allmänna kostnadsnivån, och när studiestödet utvecklas ligger tyngdpunkten på att möjliggöra heltidsstudier. Studiestödet har sammanjämkats med andra förmåner, och det beaktar olika livssituationer på ett flexibelt sätt utan att den studerandes utkomst äventyras eller försämras. Studiepenningen för studerande med familj innehåller ett försörjartillägg, och möjligheten till deltidsstudier stöder exempelvis studerande som återhämtar sig efter sjukdom. Lönen under praktikperioder är en del av den vanliga inkomstövervakningen. Studiestöd avsett för högskolestudier beviljas för studier i Finland endast för högskolestudier vid de universitet som nämns i universitetslagens 1 samt vid yrkeshögskolor som erhållit koncession. Statsgaranti för studielånet beviljas även för studier vid Försvarshögskolan. Boendet för studenter subventioneras året runt medelst ett bostadsstödssystem som utan problem passar ihop med studenternas övriga sociala förmåner, och vars nivå och inkomstgränser ligger tillräckligt högt. Makes inkomster inverkar inte på stödets storlek. Boendet för studenter subventioneras året runt genom ett bostadsstödssystem som sömlöst går att kombinera med övriga sociala förmåner för studerande, och vars nivå och inkomstgränser
33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 2 / 5 motsvarar de reella boendekostnaderna. Stödet för boende är tillräckligt, individuellt och riktat till dem som är i störst behov av det. 2) Studielånet är välkänt bland studenter som ett frivilligt alternativ för att komplettera utkomsten. Fokus i utvecklingen av systemet med studielån ligger på att utveckla riskskydden så att de är tillräckliga för att erbjuda ett verkligt skydd för låntagande. Studielånets proportionella del höjs inte. Studerande informeras tillräckligt brett och mångsidigt om systemet med studielån. Studielån som inte lyfts räknas inte som inkomst vid prövning av utkomststöd. 3) Att bevilja grunddelen i utkomststödet övergår från kommunerna till FPA. 4) 1) Motiveringar: FSF:s förbundsmöte antog en positiv ståndpunkt till basinkomst år 2013. I brett samarbete med studentkårernas socialpolitiska aktörer beredde FSF även dokumentet Stegen mot basinkomst för att utgöra ett styrdokument för påverkansarbetet inom utkomstsektorn. Under de senaste åren har takten på försämringar i studiestödet tilltagit och gjort intressebevakningen utmanande, eftersom försämringarna ökar diskrepansen mellan målsättningarna i FSF:s policydokument och den aktuella verkligheten i fråga om studiestödet. I formuleringen som gäller studiestöd vässar vi FSF:s långsiktiga mål att den delen som utgörs av studiepenningen ska vara en tillräcklig utkomst. Ett av regeringen Sipiläs spetsprojekt är ett basinkomstförsök. Inga försök med basinkomst har tidigare genomförts i Norden och utredningen kräver också omfattande utredningar om olika modeller för basinkomst och hur de inverkar på bland annat beskattningen och andra förmåner. FSF måste aktivt delta i att bereda försöket med basinkomst samt arbeta för att den modell för basinkomst som tillämpas i försöket motsvarar de målsättningar vi definierat. Att ändra formuleringen i policydokumentet speglar den omvärldsförändring som skett de senaste åren där fokus för utkomstlobbning flyttats från studiestöd till basinkomst. 2) Motiveringar: Studiestödets bostadstillägg höjdes senast år 2005, men de hyror som studerande betalar har under samma period ökat med i genomsnitt mer än tre procent per år. Studerande uppskattas använda i medeltal 511,60 euro för boendekostnader, vilket är långt mer än hälften av medelinkomsten. Studiestödets bostadstillägg är avsett att täcka 80 % av utgifterna för boende, men då hyrestaket är 252 euro så är det maximala beloppet för bostadstillägg 201,60 euro. Studiestödets bostadstillägg har fallit långt efter den allmänna hyresutvecklingen. Genom formuleringen möjliggör vi att studerande flyttas över till det allmänna bostadsbidraget eller till ett system som uppfyller de krav som formuleringen inkluderar. Studiestödets bostadstillägg ligger på en så låg nivå i jämförelse med boendekostnaderna att en höjning som skulle åtgärda situationen är statsekonomiskt sett väldigt osannolik. Att flytta över studerande till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget skulle rikta stödet till dem som är i störst behov av det, stödet skulle bättre motsvara reella
74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 3 / 5 boendekostnader och skulle bättre möjliggöra studier på heltid än det befintliga bostadstillägget även för studerande som hyr bostad på områden med högre hyror. De nedskärningar i studiestödet och målsättningarna om en stor strukturell reform som regeringen Sipilä definierat gör att alla element i studiestödet kritiskt måste granskas. Att flytta studerande till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget skulle det skydda stödet för studenters boende från ideliga förändringar och nedskärningar i större utsträckning än det nuvarande systemet gör. Om studerande skulle omfattas av det allmänna bostadsbidraget skulle stödet täcka den största utgiftsposten studerande har, oberoende av vad som händer med studiestödet. 3) Motiveringar: Till följd av statsekonomins svaga tillstånd och den politiska linjen i regeringsprogrammet kan vi inte förvänta oss några förbättringar i studiepenningen eller bostadstillägget under någon överskådlig framtid. Regeringen Sipilä beslöt skära i studiestödet med 150 miljoner men även att höja nivån på studielånet. Det viktigaste är att studielånet förblir en frivillig del av studiestödet. För dem som lyfter lån förbättrar det utkomsten under studietiden om lånets relativa andel ökar. Regeringsprogrammets formulering om att öka nivån på studiepenningen, bostadsbidraget och studielånet till totalt 1 100 euro i månaden skulle erbjuda bättre förutsättningar för studier på heltid än de nuvarande för de studerande som besluter lyfta studielån. FSF har i sin intressebevakning förbundit sig att försvara ett studiestödssystem där studiepenningen är tillräcklig med tanke på en nödvändig utkomst. 4) Motiveringar: Förverkligas år 2017 4.1 Undervisning och handledning, studiefärdigheter Undervisningen vid högskolorna är ansedd och högklassig, och har tillräckliga resurser. Den undervisande personalen är pedagogiskt kompetent och språkkunnig och ges möjlighet att få respons samt vidareutveckla sina färdigheter och sin förståelse för den mångkulturella miljön. I undervisning och studier utnyttjas teknologi och de nyaste pedagogiska metoderna. Studiebelastningen fördelar sig jämnt över hela veckan och läsåret. 1) Undervisningen vid högskolorna är studentorienterad. De studerande erbjuds mångsidiga och flexibla studiehelheter, av vilka de kan bygga en examen utifrån sina egna utgångspunkter. Det är möjligt att kombinera studier, familj, förvärvsarbete och övrigt liv. De studerande på alla utbildningsstadier erbjuds högklassigt stöd och högklassig handledning när de planerar sina studier, sin karriär och sitt liv. Alla högskolor har tillräckligt många studiepsykologer och de är viktiga för att stöda och handleda studenterna. Högskolorna stöder
113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 4 / 5 de studerande i att utveckla sina studiefärdigheter. Studenterna har möjlighet att få mångsidig respons på sina studier. Högskolornas studentservice och stödtjänster svarar på behoven hos de inhemska och de utländska studenterna. Studenterna kan ta ansvar för sin egen inlärning. 1) Motiveringar: FSF har länge understött tanken om åretruntstudier och att studier ska kunna avläggas på de sätt som ger bäst resultat. Regeringen Sipilä har också starkt lyft fram digitaliseringen och åretruntstudier i sina spetsprojekt. Formuleringen specificerar att FSF:s ståndpunkt är att undervisning ska ordnas året runt och fördela sig jämnt hela läsåret och hela veckan. Det gäller såväl metoder som arrangemang och studiebelastning. 7.1 Studentdemokrati och den europeiska dimensionen 1) FSF arbetar för att utveckla aktivt medborgarskap samt en ansvarstagande och upplyst studentdemokrati. För att förbundet ska kunna utgöra ett gott exempel har det i sin egen verksamhet gjort särskilda satsningar på jämlikhet, transparens och samhörighetsanda. Studenterna är representerade på alla nivåer i beslutsfattandet vid högskolorna i hela Europa. Den starka europeiska studentrörelsen utgör en synlig och inflytelserik del av den europeiska demokratin. Studentrörelsen samarbetar brett såväl i Finland och Europa som globalt för att främja sina värderingar och strävanden. För att nå sina mål samarbetar den med andra intressegrupperingar samt medborgarorganisationer och folkrörelser. European Students Union (ESU) är en representativ och demokratisk studentorganisation. FSF verkar är en aktiv medlem och stöder ESUs verksamhet ekonomiskt och genom sin arbetsinsats. FSF stöder och stärker, i första hand genom ESU, utvecklingen av studentdemokrati framför allt i EU:s närområden i de länder som deltar i Bolognaprocessen. Europeisk integration ses som något positivt ur studentperspektiv. Genom att de utbildningspolitiska befogenheterna kvarstår hos EU:s medlemsländer tryggar vi att befogenheterna inte rinner över på andra politikområden så som exempelvis till sysselsättningspolitiken. European Students Union är en effektiv och sakkunnig organisation som förmår arbeta för att bevaka studerandes intressen på europeisk nivå. FSF är en uppskattad sakkunnigorganisation även bland aktörerna i Bryssel. Bolognaprocessen förverkligas studentcentrerat. 2) 1) Motiveringar: Rubriken bör ändras för at motsvara ändringarna i innehållet. 2) Motiveringar: Intressebevakning och påverkansarbete i EU har kommit att utgöra en viktig del av FSF:s påverkansarbete, men policydokumentet har knappt beaktat den europeiska dimensionen. Eftersom det här arbetet äter av förbundets tid och pengar, så vi bör ha tydliga riktlinjer för det. Med tanke på subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) är det viktigt att utbildningspolitiken hålls inom medlemsländernas befogenheter: besluten ska fattas nära studerande. Kommissionen som inledde sitt arbete 2014 vill tydligt göra utbildningspolitiken en del av sysselsättningspolitiken, vilket hotar
151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 5 / 5 utbildningen som ett värde i sig. FSF måste försvara studerandes intressen på europeisk nivå. 5.2 Invandring 1) Invandringen är välkommen och behövlig. Till följd av sin internationella natur spelar högskolorna en ytterst viktig roll i det finländska samhället när det gäller att öka toleransen, öppenheten och det interkulturella umgänget. Finland måste ta ansvar för att även studerande som till följd av kriser avbrutit sina högskolestudier kan slutföra sin utbildning. Barn och ungdomar med invandrarbakgrund Invandrare integreras väl i det finländska samhället. De erbjuds tillräcklig handledning och stöd på alla utbildningsnivåer, och de söker sig högre utbildning och ges tillträde till den jämlikt med resten av befolkningen. Det finländska universitetet representerar ett mångkulturellt samhälle. Särskilt vinnlägger man sig om att också kvinnor med invandrarbakgrund får tillträde till utbildning och arbetsliv. Integrationsarbetet och undervisningen i de inhemska språken ges tillräckligt med resurser. 1) Motiveringar: Diskussionen om invandrare och speciellt flyktingar har blossat upp i offentligheten och även studentrörelsen borde ta sig en funderare på det här. Vilken roll spelar utbildning och universiteten i integrationen av invandrare? Största delen av flyktingarna och asylsökandena har varit tvungna att avbryta sin högskolestudier. FSF deltar i debatten om hur vi kan göra det möjligt för dem att utbilda sig i Finland. Universitetsgemenskapen i Finland är också en jämförelsevis väldigt homogen grupp och inte representativ för samhället. Vi måste säkra tillträde till utbildning. 174 175 176