Ett år med Gavlegårdarna Å R S M A G A S Träffen mötte GIF KUNDCENTRUM kan allt om det mesta Möt vår nya VD STRANDEN flödar av liv 11 I N20 Sköna gröna Sätra
Kortfakta om Gavlegårdarna Några nyckeltal Gavlegårdarnas affärsplan Antal lägenheter 15 200 Omsättning 980 mkr Balansomslutning 4 mdr Antal lokaler 1 100 Anställda 200 Antal hyresgäster ca 30 000 AB GAVLEGÅRDARNA Affärsplan 2008 2012 Affärsplanen är det övergripande strategidokumentet för Gavlegårdarna. Den nuvarande affärsplanen avser perioden 2008 2012, men i många avseenden sträcker sig planeringen betydligt längre än så. Affärsplanen bygger på fyra fokusområden; människors sociala behov, en hållbar livsmiljö, mångfald samt förnyelse av stadsdelar och bostäder. 93,1% av våra hyresgäster är nöjda med sitt boende Uppdrag Inriktningen framåt, som långsiktigt och samhällsnyttigt bostadsföretag, är att stärka bolagets ställning på bostadsmarknaden där de framtida kommunala behoven är som störst och där de rent kommersiella förutsättningarna inte är uppenbara. Bolaget ska därför fokusera på att utveckla äldres, funktionshindrades och ungdomars boende, utifrån dessa gruppers behov. Som tidigare har bolaget även ett särskilt ansvar för andra grupper med en svår position på bostadsmarknaden. 2 2011
En ny VD har ordet Välkommen till ett magasin som skildrar Gavlegårdarnas år 2011. Som nytillträdd vd är det med stor glädje jag tar del av den positiva utveckling som finns i bolaget. Att få möjlighet att leda ett så välskött bostadsföretag som Gavlegårdarna kan inte ses som något annat än ett privilegium. Men att efterträda en ledare som Janne Hugg ni kan läsa en spännande intervju med honom i slutet av tidningen är också ett ansvar som förpliktigar. Det är en omtyckt ledares plats som ska fyllas, om det är jag väl medveten. Alla kompetenta och engagerade medarbetare som finns i företaget gör mig dock trygg i uppdraget. Tillsammans ska vi fortsätta att vara bra på det vi idag är bra på. Min absoluta ambition är att vi också ska bli bättre på de områden där vi kan bli det. För oss som kommunalt bostadsföretag är det därmed livsviktigt att kunna erbjuda många olika typer av boenden som kan attrahera människor i olika skeenden av livet. Vi vill ge våra ungdomar och studenter en möjlighet att bo för sig själva, vi vill locka nya människor till Gävle och vi önskar samtidigt att de som redan lever här ska stanna kvar länge. För att lyckas med det gäller det att vi värnar den vision som Janne Hugg talar om i sin intervju. Gavlegårdarna gör nämligen så mycket mer än att förvalta lägenheter och lokaler. Vi förvaltar faktiskt de livsmiljöer som tillsammans bygger en stad. Mina första månader har jag ägnat till att sätta mig in i verksamheten. Jag har pratat med hyresgäster och medarbetare, med att lyfta fram det goda i varje stadsdel, i varje bostad och för varje hyresgäst. Tillsammans ska vi också bevara den energi som uppstår när vi är många som samarbetar för att göra något bättre. Jag ser fram emot att möta år 2012 med alla spännande projekt som är på gång. I magasinet kan du bland annat läsa om det nya sköna gröna Sätra, om livet på Gävle Strand samt om några av de Gävlebor vars livsmiljöer vi med varm hand förvaltar. Trevlig läsning! Cathrine Holgersson, VD Vi ska fortsätta sköta om era hem på ett bra sätt Våra hem är en plats som finns nära våra hjärtan. När jag tittar tillbaka på mitt eget liv kan jag konstatera att jag flyttat en hel del. Och varje gång jag ställt ner mina flyttkartonger på en ny plats, har jag med övertygelse sagt, här ska jag bo för evigt! Men livet blir som bekant inte alltid som man tänkt sig. Vi kan behöva flytta av så många olika anledningar förändrade familjeförhållanden, förändrad ekonomi, nytt jobb, nytt behov av tillgänglighet eller helt enkelt en längtan efter förändring. intresseorganisationer, föreningar och politiker. I de samtalen har jag mött många spännande människor i olika roller. Alla lika viktiga för vår verksamhet. Det är med stor ödmjukhet jag tar på mig ansvaret för att Gavlegårdarna ska fortsätta sköta om era hem på ett bra sätt. Tillsammans ska vi arbeta för 2011 3
17 24 28 3 7 Innehåll 6 Gavlegårdarna prisbelönta igen! Även år 2011 fi ck Gavlegårdarna ta emot fl era priser för sitt arbete. 10 Sköna gröna Sätra Nu startar stadsdelsförnyelsen i Östra Sätra 7 Extremt starkt varumärke Gavlegårdarna undersöker sitt varumärke 17 GIF på bortamatch Hela A-laget kom till Sätra 8 9 Bästa fastighetsskötarna Vi pratar med Johan och Patrik Fotboll är gemenskap Populär fotbollsskola för glada barn 20 Uppskattad Boskola Rollspel ger aha-upplevelse 21 Cirkus i stan Sockervadd och clowner lockade storpublik 4 2011
10 36 0 27 42 22 22 Guidad tur i Läkerolen Unga från hela Gävle mötte Brynäs 24 Maria har fl yttat hem Stormtrivs i första egna lyan 27 Ny webb för studenter Enklare, lättare, smidigare för alla 28 Nedslag på Gävles Strand En ny vardag formas i Gävles nyaste stadsdel 34 35 36 Ännu en vit vinter Gavlegårdarna klarade snön Fjärrstyrd övervakning Ny teknik ger miljövinster Hit kommer frågorna Kundcentrum tar hand om allt och alla 40 Nya supportrar i arenan Många familjer såg Brynäs slå Frölunda 41 Nya informationskanaler Fler hyresgäster chattar med Gavlegårdarna 42 En visionär lämnar över Jan Hugg summerar sina år som VD 46 Trygghet och gemenskap Nyckelord som skapar trivsel 47 Utsikt mot framtiden Vi blickar mot 2012 2011 5
Gavlegårdarna jobbar på att bli bättre Nöjd Kund Index (NKI) Branschindex är en branschmätning av Sveriges fastighets- och förvaltningsbolag, på initiativ av AktivBo och tidningen Fastighetsnytt. I september var Gavlegårdarnas Miljö- och kvalitetschef, Mats Åström och Förvaltningschef Niclas Lind på plats på podiet i Business Arena för att ta emot det pris de årligen delar ut till vinnaren i landets bästa förvaltningskvalitet. Att vi vann priset känns otroligt roligt och är ett kvitto på att vårt arbete ger resultat, säger Mats. I februari var det dags för prisutdelning igen. Då utsågs Sveriges bästa hyresvärdar, under AktivBo s Benchmark Event. Priserna delas ut till de företag som gjort största förbättringen av sin service jämfört med den förra mätningen, samt till företagen med bästa totalresultat i kategorierna Service, Produkt och Profi l. Gavlegårdarna vann i kategorierna Service och Profi l. Både priset för bästa Bransch index och Serviceindex är resultatet av att all personal har känslan för våra hyresgästers önskemål och krav, säger Mats å d i k t i ända ner på trapphusnivå så vi får ett hanterbart material att jobba vidare med, för oss är det en viktig temperaturmätare, berättar Mats. De områden där NKI-resultatet ökat mest är i trygghetsfrågor. Där har stora satsningar gjorts på bland annat säkrare lås, så kallade tags i entréportar och källardörrar, säkrare källarförråd, närvarostyrd belysning i allmänna utrymmen och bättre belysning ute i områdena. Det är tydligt i undersökningen att kundnöjdhet hänger tätt samman med upplevelsen av trygghet, säger Mats. I området rent och snyggt syns även stora förbättringar i NKI-mätningen. Gavlegårdarna har arbetat långsiktigt med både stora och små åtgärder. De har bland annat blivit bättre på upphandlingar och krav på kvalitet. Vi ställer större krav på oss själva och våra städentreprenörer, men har också genomfört mindre åtgärder i vardagen, som att sätta upp fl er papperskorgar och se till att det fi nns städmaterial i tvättstugorna, avslutar Mats. Nöjd Kund Index ledstjärnan i arbetet Framgångsfaktorn tror Mats också ligger i att Gavlegårdarna arbetar aktivt med resultatet av den årliga Nöjd Kund Indexmätningen (NKI) som genomförs varje år bland hyresgästerna. När årets Att vi vann priset känns otroligt roligt och är ett kvitto på att vårt arbete ger resultat resultat kommer, sammankallas all personal för en gemensam intern redovisning. Därefter börjar arbetet med att analysera och prioritera förbättringsåtgärder inom olika områden. Kundenkäten visar resultat Årlig mätning av kundnöjdhet. Resultatet ligger till grund för de prioriteringar som görs i den årliga verksamhetsplanen. Enkäten delas årligen ut till hälften av hyresgästerna, cirka 7 500 hushåll, och svarfrekvensen brukar ligga kring 55 procent. Frågorna är uppdelade i olika områden, exempelvis servicenivå, trygghet och inne- och utemiljö. Branschsindex Branschmätning av AktivBo och Fastighetsnytt. Svaren från de deltagande företagens hyresgäster samlas in genom en oberoende urvalsundersökning och redovisas i ett nationellt årligt index. Detta index baseras på hyresgästernas upplevelser kring service och policy. Totalt svarar 8 000 bostadshyresgäster runt om i Sverige på undersökningen. Kundkristallen Privata och kommunala fastighetsbolag tävlar i service och kvalitet. Vinnare är de företag som av sina hyresgäster utsetts till Sveriges bästa hyresvärdar! Vinnarna utses bland de ca 60 stora och medelstora företag som under 2010 genomfört kundundersökningar tillsammans med AktivBo. 6 2011
Gavlegårdarna ett välkänt varumärke i Gävle Gevalia, Brynäs, Korsnäs, Furuvik alla är de kända varumärken väl förankrade i Gävles historia. Gavlegårdarna är stolta över att platsa in på kändislistan. Resultatet av den nyligen genomförda varumärkesundersökningen visar att 100 procent av de tillfrågande har kännedom om Gavlegårdarna. De gjorde snyggaste flaggan Bland över hundra bidrag från skolklasser och fritidsgårdar från hela Gävle, var det fem killar från Nordost som drog det längsta strået. De gjorde helt enkelt den bästa fotbollsfl aggan för GIF:s elitlag och fi ck som pris träffa alla spelarna. Det var grymt. Vi käkade med dem på kansliet och jag satt bredvid båda mina idoler, Erik Törnros och Erik Larsson. Vi snackade fotboll och sånt, säger Amar Jabbar, 12 år, som bor på Nordost och själv spelar fotboll. Det gör också hans fyra kompisar Linus Kling, Sharif Abdi, Ali Jabbar, och Ahmed Fdow som alla var med och skapade vinnarfl aggan. Vi gjorde ett rött hjärta med en 3D-skugga bakom. Allt för att visa vår kärlek till GIF. Vi ser varenda match på Strömvallen, säger Amar Jabbar. Vi skickade dit fl aggan och hoppades att de skulle signera den. Det blev superbra. Och sen fi ck vi själva autografer när vi träffade laget det var ännu bättre. Sedan den senaste mätningen har det hunnit gå tio år, så det var hög tid att under - söka varumärket igen, berättar Kristina Isacson, Marknadsstrateg på Gavlegårdarna. Omfattande undersökning Undersökningen var omfattande, 900 personer besvarade en webbenkät och det genomfördes kompletterande fokusgruppsintervjuer. Dessutom fi ck anställda på Gavlegårdarna svara på samma frågor för att se hur bilderna överensstämde. Genom att tillfråga en blandning av ambassadörer, kunder, allmänhet och internt på Gavlegårdarna, skapas ett statistiskt tvärsnitt som gör det enklare att dra korrekta slutsatser och jobba vidare med rätt frågor, säger Kristina. Service och underhåll i fokus Resultatet, som sammanställts av konsultbolaget Brand Clinic, visar att Gavlegårdarna är ett extremt starkt varumärke. Snabb och bra service samt hög kvalitet på skötsel och tillsyn är de områden som prioriteras högst bland boende hos Gavlegårdarna och som också får bra betyg. Om Gävleborna själva ska välja ett bostadsföretag som erbjuder lägenheter tycker de att det är särskilt viktigt att företaget är välkänt och har gott rykte, allt enligt varumärkesundersökningen. Det är glädjande att vi är så välkända i Gävle, och att vi ligger så bra till i resultatet överlag, säger Kristina. Besök oss på Facebook! Där hittar du de senaste nyheterna och du kan även ställa frågor till oss. 2011 7
Tidningen Hem & Hyra uppmanade under 2011 sina läsare att nominera de bästa fastighetsskötarna i Gävle-Dalaområdet. Många mail, brev och vykort kom till redaktionen, och alla innehöll de lovord om trevliga husvärdar som alltid fi nns till hands. Två av de nominerade arbetar på Gavlegårdarna. Vi ringde upp för att gratulera. NAMN: Patrik Åström ÅLDER: 41 ÅR PÅ GAVLEGÅRDARNA: 25 ARBETAR: Med 300 lägenheter och radhus på Fältspats- och Ulvsätersvägen i Sätra Hej Patrik...... och grattis till en fin nominering. Du är snabb, glad, trevlig, rolig och den bästa fastighetsskötaren som fi nns, säger de som röstat. Ja, otroligt kul. Det var två grannar som avslöjade att de nominerat mig och det kändes jättebra. Med en sån uppskattning vet man ju att vi gör ett bra jobb. Hur ser en typisk dag i Sätra ut för dig? Absolut vanligast är olika former av reparationer. Sätra är ju ett miljonprogramsområde där stadsdelsförnyelsen är på gång och bostäderna börjar bli slitna. Det handlar ofta om smågrejer som kranar, avlopp, strömbrytare, köksfl äktar med mera. Vad ingår mer i dina uppgifter, förutom akuta saker? Vi har besiktningar av lägenheter vid fl ytt, vi ansvarar för att de allmänna miljöerna ute och inne ser bra ut. På vintern skottar vi och var tredje helg har jag snöjour. Och så har du förvaltarjour också? Var nionde vecka ansvarar jag för halva Gävle under en hel vecka. Då händer det en hel del, även stora saker som stopp i källare och huvudsäkringar som går. Jag har väl mysbyxorna på mig när jag är hemma, men går jag och handlar är det lika bra att ha jobbarkläderna på, det har jag lärt mig. Vad är det bästa med jobbet? Kontakten med hyresgästerna, att få snacka och skämta lite. Att få jobba ute och kunna planera dagarna ganska fritt. Känner du hyresgästerna väl? För två veckor sen ringde en dotter till en av mina hyresgäster för att anmäla krångel med ett element. Samtalet bröts innan hon hann presentera sig, men jag kände igen dialekten och åkte dit. Då blev de lite förvånade när jag plötsligt ringde på dörren. Så svar ja jag känner nog mina hyresgäster ganska väl vid det här laget. NAMN: Johan Liljemark ÅLDER: 28 ÅR PÅ GAVLEGÅRDARNA: 6 ARBETAR: Med 300 lägenheter, studentlägenheter och lokaler på Söder i Gävle Hej Johan...... visste du om att du nominerats till bästa fastighetsskötare? När de ringde från tidningen Hem & Hyra trodde jag att de skojade. Det var verkligen en överraskning och jag blev så glad. Idag vet jag att det är ett par som nominerat mig, de är hyresgäster som engagerar sig och är intresserade. De hjälper alltid till att hålla lite koll i området och de kontaktar mig om det är något även kring ärenden som inte rör bara dem. Vann ni nominerade några priser? Alla nominerade, och de som nominerat oss, fi ck varsin trisslott. Ingen offi ciell vinnare utsågs. Men det är ju nomineringen som är grejen, otroligt hedersamt. Du började som rätt ung på Gavlegårdarna? Jag fl yttade hit från Söderhamn för att plugga och sökte sommarjobb som fastighetsskötare. Från dag ett har jag trivts med arbetsplatsen och företaget. De månar om oss medarbetare och bland kollegorna är det en jättebra stämning. Jag har blivit kvar eftersom Gavlegårdarna är ett utvecklande företag att jobba på. Som fastighets skötare har man dessutom ett jobb man får ut mycket av att gå till. Trivs du med dina hyresgäster? Självklart. De allra fl esta är glada, positiva och engagerade. Även om något har gått sönder eller krånglar. 8 2011
Fotbollsskola där alla får vara med Zlatan och Messi är gemensamma favoriter hos många av fotbollsskolans deltagare. Men den egna erfarenheten från fotboll skiljer sig däremot åt. Några är vana, för andra är det premiär, och precis så ska det vara. När Gavlegårdarna tillsammans med Brynäs IF fotboll bjuder in barn mellan sju och elva år till en veckas fotbollsskola är nämligen alla välkomna. Idén bygger på att Gavlegårdarna sponsrar Brynäs IF fotboll, som i sin tur återgäldar hjälpen genom att varje år ställa upp som ledare för fotbollsskolan. Fotbollsskolans upplägg är faktiskt föregångare till de avtal vi idag också har med stora föreningar även på elitnivå, som Brynäs hockey och Gif fotboll, säger Dick Lantz. Våra sponsoravtal ska alltid ge något tillbaka som kommer hyresgästerna tillgodo, fortsätter han. Sommarveckan på Måsbergets idrottsplats är helt gratis för deltagarna, som varje dag får fi ka samt en t-shirt och en vattenfl aska. Utöver detta tillkommer förstås själva fotbollsskolan, där ledarna för 2011 års upplaga blev mäkta populära. Vi har de bästa ledarna i hela universum, sa till exempel Calle Lindberg Andersson, sju år, när Gefl e Dagblad gjorde ett besök på Måsberget. Dick Lantz berättar vidare att fotbollsskolan får lovord från fl era håll. Brynäs kan tydligt se att de i och med skolan fångar upp barn som sedan slussas in i fotbollen. Dessutom har vi fått många positiva reaktioner från föräldrar, de ser det här som en verklig förmån som hyresgäster hos oss. Han poängterar också att det i många fall kan vara så att ett barn som deltagit i fotbollsskola väljer något annat än just fotboll. Det viktiga är att man upptäcker hur roligt det är att aktivera sig i en förening. Vi är jätteglada om vi lyckas fånga upp barn som inte valt aktivitet än, för att visa dem hur härligt det är med gemenskap. Under 2011 fi ck alla sökande barn plats på Brynäs IF fotboll och Gavlegårdarnas fotbollsskola för barn mellan 7 och 11 år, trots att intresset var stort. I juli 2012 är det dags igen, då för femte året i rad. 2011 9
Nu är det hög tid för sköna gröna Sätra En älskad stadsdel där många Gävlebor växt upp. Hus byggda i material av hög kvalitet, nära skogen och de stora ängarna. Men Sätra är också en sliten stadsdel. Många har väntat på att den vita stadsdelen åter ska bli skön och grön. Nu startar äntligen förnyelsen av östra Sätra. 10 2011
2011 11
ätra är en stor stadsdel. Här bor närmare 10 000 människor vilket kan jämföras med hela Hofors kommun. Här finns både lägenheter, radhus, villor och ett fungerande centrum med allt från matbutik till hälsocentral. Vi är alla rätt överens om Sätras höga grundkvalitet. Det här är många Gävlebors hembygd där de växt upp och trivts bra, säger Bo Bäckström, teknisk chef på Gavlegårdarna. Men nu har det på många sätt skett en generationsväxling. De som byggde en villa när stadsdelen var ny, säljer sina hus och nya människor flyttar in. Tiden ställer nya krav på hela Sätra, vi måste anpassa oss efter de behov som finns idag, fortsätter han. Och nu är det alltså äntligen Sätras tur i kön. Stadsdelsförnyelsen har redan påbörjats och den innefattar flera delar. Vi arbetar med allt som skapar trygghet och trivsel för hyresgästerna. Renovering av husen är en del, men utemiljöer och sociala satsningar är minst lika viktiga. Det har vi verkligen lärt oss under de år vi arbetat med Öster, säger Bo Bäckström. Enligt Gavlegårdarnas vision ska stadsdelsförnyelsen i Sätra ske med fokus på hållbarhet ur flera perspektiv. Vi ska ha en balans mellan estetik, ekonomi, ekologi och sociologi. Det betyder att vi tar hänsyn till allt från utseendet på husen till naturen och grönområdenas värden samt hyresgästernas önskemål. Och i slutänden ska vi förstås göra en ekonomiskt bra kalkyl husen är ju till exempel inte byggda för dagens energikrav, säger Bo Bäckström. För att få ihop alla delar är fler intressenter inkopplade, inte minst kommunen, som äger stora delar av den allmänna marken. Vi pratar också med fler hyresgäster än våra egna. Om stadsdelen ska fungera på ett socialt plan har deras åsikter en lika viktig del, säger Bo Bäckström och fortsätter: Det finns många idéer då Sätra har såna fantastiska förutsättningar. Vi har Tickselbäcken som rinner igenom hela stadsdelen och vi har de stora ängarna. Förr om åren nyttjades de för brännboll och fotboll med mera. Idag kanske man vill ha något annat där, promenadstråk, kolonilotter Det är hyresgästerna som ska få vara med och påverka våra beslut så att vi gör rätt. Det är hyresgästerna som ska vara med och påverka våra beslut så att vi gör rätt 12 2011
Sätra den vita stads delen Sätra byggdes på skogs- och ängsmark som tillhörde den gamla bondbyn med samma namn. 1956 utlystes en arkitekttävling som vanns av Höjer & Ljungqvist, nuvarande Origo arkitekter från Stockholm. Placeringen av hus i parkmiljö samt trafi kseparering var centrala tankar i förslaget. Likaså den så kallade ABCtanken om att bygga en satellitstad till stadskärnan med arbetsplatser, bostäder och centrum integrerat. Trafi ksepareringen, med en ringled runt stadsdelen samt återvändsgator in till parkerings platser, kallas SCAFT och är utarbetad för att gående och cyklister ska slippa möta biltrafi ken. Sätra är också kontrasternas stadsdel där plana, gröna ytor blandats med höga hus och träd. Elisabeth Lindberg och Anders Söderblom har närmare tusen bostäder vardera att ansvara för. Som förvaltare i Sätra trivs de mycket bra i synnerhet när stadsdelsförnyelsen nu är på gång. Förvaltarna Anders Söderblom och Elisabeth Lindberg står mellan punkthusen på Glaciärvägen. Det är här Gavlegårdarnas stadsdelsförnyelse ska ta sin början. I de tre aktuella fastigheterna på Pinnmo- och Glaciärvägen bor idag såväl vanliga hyresgäster som studenter. Några av fastigheterna runtomkring har tidigare renoverats och skillnaden är slående. Den förut så vita stadsdelen är på sina ställen ganska grå nu, säger Anders Söderblom. Och det är förstås likadant invändigt. Det känns inte roligt att visa lägenheterna idag, badrummen är exempelvis oerhört slitna. Både vi och hyresgästerna har verkligen väntat på det här, fortsätter han. Elisabeth Lindberg, förvaltare på just den östra sidan av Sätra, nickar menande. Jag har gått länge i väntans tider, säger hon med ett skratt. Tyvärr har många hyresgäster nästan gett upp hoppet eftersom allt har dragit ut på tiden. Dels tog Öster längre tid än beräknat, dels kom en ny lagstiftning gällande allmännyttans villkor som gjorde att vi var tvungna att dra i handbromsen under en period. Men förhoppningsvis blir det bättre när vi väl börjar, när man ser att det faktiskt händer något. Trots en lång startsträcka vad gäller renovering, trivs Anders och Elisabeths hyresgäster bra i Sätra. Omflyttningen har varit stor under åren, men i dagsläget finns nästan inte en enda ledig lägenhet i beståndet. Visst är det lite skamfilat på sina ställen, men vilka kvaliteter den här stadsdelen ändå har. Enorma grönytor, närhet till centrum, naturstigar och skidspår. Och du cyklar till stan på tio minuter det är ju nerför så du behöver inte ens trampa, säger Anders Söderblom. Nu hoppas vi verkligen på en nystart i hela Sätra. Vi promenerar ner mot Sätraängarna, förbi centrum och över den porlande Tickselbäcken. I radhusområdet på Fältspatsvägen ändrar stadsdelen karaktär, men de gröna ytorna och avsaknaden av bilar känns igen från punkt- och lamellhusen i öster. Här är lägenheterna på ett plan med en liten baksida och en grön täppa på framsidan. I det gemensamma lusthuset i mitten av området brukar hyresgästerna samlas för att bland annat äta surströmming tillsammans. Här bor många äldre. Då husen är små och på ett plan orkar de bo kvar rätt länge, säger Anders Söderblom. På vägen tillbaka mot centrum 2011 13
passerar vi det nyrenoverade Forellplan som fått en ny granne i form av ett lika stort, nybyggt, äldreboende och nu är Gävles största. På baksidan sitter flera av hyresgästerna ute i den ovanligt varma vårsolen. Vi rundar centrum och står så framför byggställningarna på Sicksackvägen 34. Nästa vår är det inflyttning här och många ringer redan till oss med frågor, säger Elisabeth Lindberg. Nyfikenheten på det som ska bli Gävles första trygghetsboende, är av förklarliga skäl stor. Fastigheten som tidigare inrymt bland annat socialtjänst och hälsocentral, förvandlas nu till ett modernt boende med altaner och samlingslokal på bottenplan samt inglasat uterum och gemensamma ytor på takvåningen. Huset kommer att ha 62 lägenheter, varav hälften är så kallat seniorboende för 55-plussare och hälften kallas trygghetsboende. Det betyder att du måste ha fyllt 70 år för att få flytta in samt att vi kommer att ha personal knuten till den delen, säger Ulf Gräll, byggprojektledare för Sicksackvägen 34. Personalen är inte någon vårdpersonal utan snarare en resurs. Hyresgästerna kanske vill äta tillsammans, gå på vårutflykt eller bara ta en promenad. Det handlar mer om just trygghet även om vi diskuterar med Omvårdnad Gävle kring hur det hela ska utformas, fortsätter han. Vi har ju aldrig gjort detta förut och det ska bli spännande att följa hur det tas emot. Dagens sopplunch på Paletten består av blomkålssoppa signerad Siv Lind. Efter tjugofem år inom vården är hon nu en arbetslös 63-åring som gärna hjälper till med allt som behöver göras. Den gamla fritidsgården på Sicksackvägen har en enorm graffitti målning på fasaden. En stor sol och texten sommartider livar upp den grå utemiljön där gräsmattorna ännu inte hunnit vakna. Innanför dörrarna doftar det blomkålssoppa. Siv Lind, som efter tjugofem år inom vården nu är en så kallad fas-3:are, tillbringar sina dagar på Palettens mötesplats för hyresgästerna i östra Sätra. Här finns möjlighet att besöka den egna loppisen eller ta en fika. Mängder av föreningar hyr också in sig i lokalerna, allt från pensionärernas cittra-förening till hundklubbar och somaliska föreningen som erbjuder läxläsning på eftermiddagarna. Hans Helmersson, ansvarig för Gavlegårdarnas bosociala projekt i samtliga stadsdelar gör idag ett spontanbesök för att käka lunch. Vi vill ju ha en hållbarhet i allt vi gör, både ekonomiskt och ekologiskt. Men den sociala hållbarheten att människor trivs och är motiverade att ta ansvar för sin boendemiljö är ändå grunden till att vi ska lyckas med det övriga, säger han. På Öster hade vi ett enormt engagemang, här har det gått lite På Paletten huserar projektledaren Carola Leijding från ABF. Här fi nns en mötesplats för hyresgästerna med mängder av aktiviteter. Loppisen lockar dagligen gott om hyresgäster som vill fynda. 14 2011
Vad gör Gavlegårdarna i Östra Sätra? Just nu upphandlas renoveringen av tre punkthus på Pinnmovägen och Glaciärvägen. Husen, med 75 lägenheter, ska totalrenoveras på in- och utsida. Det handlar om stammar, ventilation, installation av hiss samt nya badrum och ytskikt med mera. Husen ska dessutom bli långt mer energieffektiva. Utemiljöerna ska rustas, liksom sydsidan av Sicksackvägen. Tillsammans med Gävle kommun tittar man just nu på området runt Tickselbäcken. Första steget är att röja så att man kan promenera och se vattenspegeln. Här ska också tas hänsyn till ett fl ertal sällsynta djurarter som trivs längs bäcken. Ett område nedanför husen ställs i ordning till ett tiotal odlingslotter för så kallad cityodling. Två möten har arrangerats och intresse bland hyresgästerna fi nns. De bosociala projekten innebär att Gavlegårdarna arrangerar gårdsråd och idémöten där hyresgästerna får komma till tals och själva engagera sig. Det kan handla om en utveckling av Sätraängarna, en bättre belysning, bättre utemiljöer och gångstråk, lekoch grillplatser med mera. Antalet parkeringsplatser inventeras för att se hur många som behövs och vilka som kan nyttjas för annat. Kommunikationerna gås igenom. Hur många cyklar och var? Behövs en eventuell cykelskola eller en bilpool? Ombyggnaden av fastigheten på Sicksackvägen 34, till ett kombinerat trygghets- och seniorboende, har inletts. Infl yttning är beräknad till maj 2013. Sindy Hernandez, Victoria Benavides, Nicole Björklund och Amanda Nilsson går på Stora Sätraskolan och Prolympia. De älskar sitt Sätra där det inte spelar någon roll att husen är slitna för folket är så bra. trögare på slutet. Men jag tror att det vill vara med och aktivera sig. Likadant är det med Elena som bor i huset beror på att byggprojekten skjutits upp, att man tappat gnistan. Det kommer att vända nu när vi sätter igång, alltid välbesökta, trots att det är totalt här intill. Hennes söndagar för barn är fortsätter han. dataförbud, fortsätter Carola och ler. Carola Leijding, projektledare för Har vi lite tur kan vi få resurser Palettens verksamhet, håller med. att börja med en uppsökande verksamhet, kanske tillsammans med en tolk. Vi har haft svårt att nå ut till de hyresgäster som ingår i vårt projektområde här i östra Sätra. Många här på riktigt. Så att vi når människorna som lever gånger har vi mer folk från de yttre delarna, eller till och med från stan, säger hon. Samtidigt märker man att aktiviteter som kommer från hyresgästerna själva är oerhört populära. Vi har»lördagar med Ibbe«där en man härifrån Sätra har fullt med barn som 2011 15
Sätra, riksintresseområde för kulturmiljövård Lagom storskaligt, tidstypiskt och genomtänkt. Sätra har av Riksantikvarieämbetet klassats som riksintresseområde, vilket innebär att större strukturförändringar i stadsdelen alltid granskas av länsstyrelsen som också har rätt att upphäva beslut. Klara Wirdby, tf enhetschef på länsstyrelsen i Gävleborg, har ett mångårigt förhållande till Sätra och hon är den som sett till att områdets värden tagits tillvara. Självklart ska vi skapa goda, moderna bostäder för hyresgästerna, men det kan ske med hänsyn och eftertanke. Stora delar av Sätra är omsorgsfullt byggda med högkvalitativa material. Gavlegårdarna har också visat att de har en vilja att värna det som har ett värde, säger hon och fortsätter: Alla Sveriges bostadsföretag står förr eller senare inför ett vägskäl, när stadsdelar från den här tiden ska renoveras. Kan vi föregå med gott exempel på hur olika intressenter kan samverka för bästa nytta, vore det väl fantastiskt. Jag hoppas att man tar hjälp av en nyskapande och kreativ arkitekt inför stadsdelsförnyelsen i Sätra. 13 1. Boendemiljö & " &! & $ $ " " ($ ) & ) '! &#!! & % % " ) ' ) "& ) NORR ILLUSTRATIONSPLAN, Del av Sätra ängarna. Skala 1:1000 A3 16 2011 50 m
När Träffen mötte GIF Fotboll är den överlägset största sporten i stadsdelen Sätra. Intresset för att lyssna till GIF:s A-lagstrupp var därför stort när de i samarbete med Gavle gårdarna besökte fritidsgården Träffen. Det var grymt. För första gången fi ck jag komma spelarna nära, sa Hawbir Mahumudi, 16 år. Pelle Olsson, tränare för GIF fotboll, hade med sig i stort sett hela truppen när man besökte fritidsgården Träffen i Sätra, en regnig kväll i augusti något som ungdomarna i publiken inte riktigt hade väntat sig. Otroligt stort att de kommer till oss istället för att vi får åka till dem. Det var jordnära och riktigt kul, sa flera av deltagarna efteråt. Pelle Olsson presenterade samtliga spelare och deras historia inför publiken. Ungdomarna på Träffen fick bland annat möta lagets senaste tillskott Simon Lundevall, som kommit till Gävle och Gif samma dag. Jo, jag trivs bra här än så länge. Jag kom vid lunch, sa Simon och möttes av skratt. Jonathan Hellström, gif:s yngste debutant i a-laget genom tiderna, berättade öppet om hur det känns att sitta vid sidan av planen med envis långtidsskada. Jag har varit borta helt, mer eller mindre, under två säsonger. Det stod i tidningarna att det var kört för mig men jag tänkte hela tiden att»jag har inte gjort mina bästa matcher än«. Att det går att komma tillbaka, det är jag ett verkligt exempel på. Zakaria Abdullai berättade mycket om skillnaderna mellan att spela fotboll i Sverige kontra födelselandet Ghana. 2011 17
Muhammed Abdi Addala, 15, Diler Hammad, 12, och Shamso Din, 14, spelar fotboll varje dag efter skolan. Den nya konstgräsplanen bakom fritidsgården Träffen är därför ett välkommet tillskott i deras vardag. I matchen mot Gif:s A-lag gjorde de två sistnämnda för övrigt varsitt mål. Vi har många talanger men det är oerhört svårt att slå sig fram. Du måste själv»make it happen«, sa Zakaria medan publiken lyssnade uppmärksamt. Fotbollsintresset bland barn och ungdomar i Sätra är enormt. Ingen annan idrott kommer ens i närheten av att mäta sig med fotbollen. Fotbollsspråket är internationellt och därför helt överlägset också i integrationssyfte. Vi spelar i ett lag, oavsett vem du är, säger Jesse Brodin, föreståndare på fritidsgården Träffen i Sätra. Jag har aldrig kommit dem så här nära, det var grymt Med stor lycka kastade sig ungdomarna i publiken in i den fotbollsmatch som följde efter Gif:s presentation. Trots att augustikvällen hunnit mörkna ordentligt, gav man sig ut på den helt nya konstgräsplan som anlagts bakom Träffen. Tävlingsinstinkten var det heller inget fel på, i synnerhet som man fick chans att spela mot ett allsvenskt fotbollslag. Matchen slutade 3 2 till Sätras ungdomar, kanske till viss del för att Gif stod utan ordinarie målvakt och därför ställde mittfältaren Jonas Lantto i mål! 18 2011
Amin Hajdari och Hawbir Mahumudi är duktiga fotbollsspelare och bor i Sätra. Att få möta Gif:s A-lagstrupp och höra deras berättelser var de mer än nöjda med»det var grymt!«, säger de. Det var jublande glada ungdomar som tackade sina förebilder efter matchslut. En superrolig kväll! Jag ska satsa på fotbollen och lärde mig en massa saker ikväll, sa Muhammed Abdi Addala, 15 år. Jag spelar fotboll varje dag efter skolan. Nu tänker jag söka till Samhällsprogrammet med idrottsinriktning på Borgarskolan för då får jag Pelle Olsson som tränare på skoltid, fortsatte han med ett leende. Hawbir Mahumudi är redan elev på nämnda utbildning och spelar dessutom i Gif:s juniorer 17 år. Lärarna påpekar alltid hur viktigt det är att satsa på plugget också. Man kan ju faktiskt misslyckas med fotbollen, sa han. Hawbir fortsatte med att lovorda kvällen tillsammans med Gif:s a-lag. Jag har sett dem vid några avslutningar men aldrig kommit dem såhär nära, det var grymt. Lärarna påpekar alltid hur viktigt det är att satsa på plugget 2011 19
Boskola ger aha-upplevelse Det är inte bara det geografi ska avståndet som skiljer exempelvis Somalia mot Sverige. Det är även stora kulturella skillnader i hur det är att leva och bo. Gavlegårdarna är övertygade om att information och öppenhet skapar förtroende och överbygger missförstånd. Därför driver de, sedan 2009, en boskola för nyanlända invandrare. En gång i månaden samlas en grupp bestående av 6 15 personer i ett trapphus för att lära sig mer om boende i hyresrätt. Invandrarcentrum har lagt in Boskolan som en del av utbildningen, vissa av deltagarna är helt nyanlända till Sverige och det medverkar alltid tolkar på mötet. Majoriteten av deltagarna kommer från Somalia eller Arabvärlden. Boskolan är väldigt uppskattad av deltagarna. Genom att vi spelar teater för att förklara blir det också enklare för dem att ta till sig informationen, säger Ann-Sofie Thornberg, förvaltare på Gavlegårdarna i Andersberg. Pedagogiken ligger just i att illustrera olika scenarier genom roll- spel. Deltagarna får exempelvis gå upp i en lägenhet och det börjar brinna på låtsas. Står det då en barnvagn i trapphuset så visar personalen på Gavlegårdarna vad som kan hända. Många gånger blir det en ahaupplevelse för deltagarna, de förstår skälet till våra bestämmelser, säger Ann-Sofie. Boskolan har gett mycket gott tillbaka till Gavlegårdarna. Genom att mötas i detta forum skapas en öppenhet och ett förtroende, som gör att de i ett senare skede vågar svara på kundenkäter och bidra till förbättringar. När du kommer från ett odemokratiskt land, så finns det mycket ängslan att uttrycka sin åsikt. Många av deltagarna på boskolan har berättat att de tidigare sett Gavlegårdarna som en polis, och inte vågat berätta vad de tycker, i rädsla att bli vräkta. Efter boskolan förstår de vår roll och vågar vara öppna, avslutar Ann-Sofie. Många gånger blir det en ahaupplevelse för deltagarna, de förstår skälet till våra bestämmelser, säger Ann-Sofi e. 20 2011