MAGASINET FÖR BOENDE I MICASA FASTIGHETER 2/2013 / 2013 Vårt julbord förändras ständigt! Hemma hos Per Wästberg Skriv dina memoarer
Erik De Castro/TT Sms:a AKUT FILIPPINERNA till 72 900 och skänk 50 kr så är du med och räddar liv i Filippinerna!
Innehåll 4 6 18 36 4 Vinterns evenemang 6 Per Wästberg aktuell igen 10 Folkets dans i många skepnader 14 Julens drycker 17 Micasa Fastigheter lanserar konstbok 18 Jenny Nyström vår mesta julkortskreatör 22 Pantbanken gammal företeelse med framtiden för sig 24 Pepparkaka, senaste smakmode 26 Nytta med ny teknik 30 Julbord i förändring 34 Ikonen, den stilla bilden 36 Släktforskning med luft under vingarna 38 Skriv dina memoarer 40 Härliga boktips för lata dagar 42 Korsord Omslag: Olof Holdar. Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Rosenlundsgatan 44 B, Box 172 11, 104 62 Stockholm, tel 08-508 360 00. Redaktör: Maria Ehn, tel 08-508 360 12. Medarbetare i detta nummer: Kristina Bjureklev Netzell, Linnea Bofält, Cari Busin, Ingrid Eiritz, Gunnar Hultman, Nicholas Nace, Anna Nordlund, Li Samuelsson, Isabella Swahn, Eva Wase. Produktion: Luxlucid AB. Tryck: Åtta45. Micasa Fastigheter är en del av Stockholms stad. God jul och gott nytt år! Krönika I skrivande stund är vi inne i november. Ännu har ingen snö lagt sig på våra gator. Ännu har vi höst och inte vinter. Det har varit en intensiv tid för Micasa Fastigheter och mycket har skett. Vi har en nytillträdd VD, vi har haft en arkitekttävling på temat Framtidens äldreboende. En tävling vars vinnande bidrag med största sannolikhet inom några år kommer stå på sin plats. En modern fastighet, redo att möta framtidens krav på äldreomsorg. En särskild utmaning som vi ser fram emot att möta under 2014 är hur vi kan öka Micasakundernas nöjdhet ännu mer. Vi genomför förändringar, dels i våra fastigheter, dels i vår organisation. Vi vill förenkla för våra kunder. Är det något som är fel eller som kan förbättras ska det vara enkelt att komma i kontakt med rätt person. Micasa Fastigheter jobbar med fastighetsförvaltning. Men vi jobbar även med förtroende och respekt. Jag vill passa på i denna korta krönika att tacka alla er som gör Micasa till vad det är idag. Ert hårda jobb ser till att Micasa är ett bolag i världsklass. Jag vill även tacka alla Micasas hyresgäster för 2013 och hoppas att ni får en fantastiskt trevlig jul och ett gott nytt år. Joakim Larsson äldre- och ytterstadsborgarråd, ordförande i Micasa Fastigheter
EVENEMANG Evenemang Vinter 2013 Vintersäsongen i Stockholm har som vanligt mycket att erbjuda. I år kan du uppleva alltifrån operaarior och konstutställningar till julbalett och fotohistoria. Musik Trettondagskonserter i Berwaldhallen Under årets trettondagskonsert blir det alltifrån musikalsång och populärmusik till kända operaarior. Bland gästerna baryton Peter Mattei tillsammans med mezzosopranen Katija Dragojevic och soul- och jazzsångerskan LaGaylia Frazier. Sveriges Radios Symfoniorkester spelar under ledning av Paul Daniel. 10 januari 2014 kl 19.30 och 11 januari kl 18.00. Berwaldhallen, Dag Hammarskjölds väg 3. Biljettbokning: 08-784 18 00. Biljettpris: 140 475 kr. www.sverigesradio.se/ berwaldhallen Tillgänglighet: Berwaldhallen har fem rullstolsplatser med ledsagarplatser intill, bokas via telefon: 08-784 18 00. Hiss på alla plan och rullstol går att låna. Nötknäpparen på Operan Upplev den klassiska julbaletten Nötknäpparen till Pjotr Tjajkovskijs berömda musik på Operan. I denna version utspelar sig akterna i Elsa Beskows svenska sagovärld genom Petter och Lotta. Koreograf är Pär Isberg. 13 december 2013 11 januari 2014. Kungliga Operan, Gustav Adolfs torg 2. Tel: 08-791 43 00. www.operan.se Tillgänglighet: Hiss mellan våningsplanen. Rullstolsplatser finns liksom rullstol till utlåning. Taxibilar kan köra upp på rampen på framsidan till stora entrén. Nyårskonserten 2014 gästar Konserthuset Ett trettiotal musiker och sångsolister från Schönbrunns Slottsfilharmoniker turnerar med en repertoar ur den världsberömda TV-konserten från Wien. Musik av bl a Mozart och Johan Strauss. Konserthuset 14 januari 2014 kl 20.00. Hötorget 8. Biljettpris: 595 kr. www.konserthuset.se Tillgänglighet: Konserthuset är tillgängligt för rullstolsburen med assistans. Platserna bokas via biljettkontoret, tel: 08-50 66 77 88. 4 Scen Stadsteatern presenterar Candida Candida är en komedi av nobelpristagaren George Bernard Shaw. Handlingen skildrar James Morell, en pastor och socialist med gott självförtroende. Han är nöjd med sin vardag till den dag han hittar en olycklig poet och adlig arvtagare som hans vackra hustru Candida tar sig an. Spelas 17 januari 5 april 2014. 350 kr ordinarie pris och 320 kr för pensionär. Studerande 295 kr. Klarascenen, Stockholms Stadsteater i Kulturhuset, Sergels torg 7. Biljettbokning: 08-506 20 200. stadsteatern.stockholm.se Tillgänglighet: Särskilda rullstolsplatser på alla scener, ange att du använder rullstol vid biljettbokning. Hörlurar och halsslinga finns att låna.
EVENEMANG FOTO: ALEXANDER KENNEY, KUNGLIGA OPERAN Woyzeck på Dramaten Författaren Georg Büchner var bara 23 år när han dog 1837. Bland hans kvarlämnade papper fanns en av teaterhistoriens märkvärdigaste pjäser: Woyzeck. Dramat är kort och fragmentariskt, men mycket intensivt. Ett mästerverk menar många. Regi Michael Thalheimer. 21 november 2013 11 februari 2014. Textade föreställningar 29 november och 19 januari. Stora scenen, Dramaten, Nybroplan. Biljettbokning: 08-667 06 80. www.dramaten.se Tillgänglighet: Sceningången kan användas av personer som har svårigheter att använda stora entrétrappan. Vissa scenplatser nås via hiss. Rullstolsplatser finns, ring för bokning. Sweeney Todd som musikalisk thriller på Stadsteatern Under vintern framförs den klassiska sagan om Sweeney Todd som musikal på Stadsteatern. Handlingen är ryslig och präglas av myten om Sweeney Todd en barberare som skär halsen av sina kunder med en rakkniv, för att sedan mala kropparna och fylla Mrs Lovetts köttpajer. Sweeney Todd spelas av Peter Jöback. Mrs Lovett spelas av Vanna Rosenberg. 4 december 2013 30 april 2014. Stadsteatern, Stora scenen. Biljettbokning: 08-506 20 200. Tillgänglighet: Särskilda rullstolsplatser på alla scener, ange att du använder rullstol vid biljettbokning. Hörlurar och halsslinga finns att låna. Konst Lena Cronqvists värld på Liljevalchs Se ett hundratal målningar och trettiotalet skulpturer som Lena Cronqvist skapat under mitten av 1990-talet och framåt. Besökare får uppleva alltifrån mörka och ljusa självporträtt och barndom kontra ålderdom till milda skulpturer. Visas till 6 januari 2014. Entré 80 kr. Pensionärer och studerande 60 kr. Liljevalchs konsthall, Djurgårdsvägen 60. Tel: 08-508 31 330. www.liljevalchs.se Tillgänglighet: Fullständig tillgänglighet i hela byggnaden. Hörselslinga och rullstol finns att låna. FOTO: MATTIAS LINDBÄCK Hans Gedda & Mörkrets mästare på Konstakademien Från 5 december visas närmare 140 verk av en av Sveriges mest betydande fotografer, Hans Gedda. I Nationalmuseums tillfälliga lokaler på Konstakademien visas en retrospektiv utställning över Hans Geddas konstnärskap från 1950-talet till idag. Till exempel visas fotografens porträtt av Nelson Mandela och Olof Palme. Visas till 30 mars 2014. Ordinarie pris 100 kr, pensionärer och studerande 80 kr. Nationalmuseum på Konstakademien, Fredsgatan 12. Tel: 08-519 54 300. www.nationalmuseum.se Tillgänglighet: Entré med hiss finns på Jakobsgatan 27 C. Fri entré för ledsagare. Hörselslinga finns att låna. FOTO: ROGER STENBERG FOTO: CECILIA HEISSER NATIONALMUSEUM HANS GEDDA 5
TRIVSEL PÅ BESÖK
FOTO: OLOF HOLDAR TRIVSEL PÅ BESÖK Per Wästberg TRIVSEL PÅ BESÖK en stockholmare i världen Att samtala med författaren, Afrikakännaren och akademiledamoten Per Wästberg är att befinna sig i ett universum av minnen, möten och böcker. Tre trappor upp på Nybrogatan, i en ljus och luftig våning, hörs inget av arbetet eller bullret från gatan utanför. Härifrån har han nära till allt, till Dramaten, Operan, Svenska Akademien och Nobelmuseet. Efter femtio år har Per Wästberg återvänt till Östermalm, den stadsdel han föddes i. Jag älskar att bo i Stockholm och idag är Östermalm en ljus och glad stadsdel, säger han. Så har det inte alltid varit. Han minns ett annat Östermalm, ett Östermalm av lidande och maktlöshet. I början av 60-talet gick han tillsammans med en av Frälsningsarméns slumsystrar runt det distrikt som var hennes, 1880-talets hus vid Kaptensgatan, Riddargatan, Skeppargatan och Grevgatan. Misär på Östermalm Här mötte han en misär han inte trodde fanns nedgångna åldringar, änkor som ingen, inte ens familjen, brydde sig om. Några av husen hade bara kallvatten, en del badkar som inte fungerade, andra tapeter som hängde i bitar och rappning som lossnat. Det var en bit av det fina Östermalm, som få kände till och där några levde hela sitt liv i en atmosfär av något bittert och otröstligt. I Per Wästbergs breda och omfattande författarskap utgör Stockholm, tillsammans med Afrika, en viktig motivkrets, vilket märks redan i hans första riktiga roman Halva kungariket från 1955. Tillsammans med Bergets källa och Anders Sparrmans resa är det den bok han är mest nöjd med i sitt författarskap. Boken är helt skriven i Harvard i USA. Den kunde bara ha skrivits där, berättar han. Miljön viktig Han hade Sverige på ett oändligt avstånd och kunde fantisera om Stockholm och Saltsjöbaden som en exotisk värld. Huvudpersonen, Felix Ekegren, är en upptäckare som kommer till Stockholm och villasamhället Saltsjöbaden. Från Sverige beställde Per Wästberg en karta över Saltsjöbaden eftersom han visste för lite om området. Noggrannheten kring miljöer och platser delar han med gode vännen och generationskamraten Tomas Tranströmer som aldrig ljuger om miljön i sina dikter. Efter studierna vid Harvard University i USA, erhöll Per Wästberg ett Rotarystipendium och fick fritt välja universitet i världen. Han valde Rhodesia, nuvarande Zimbabwe och var den förste Rotarystipendiat som anhållit om att få komma till Rhodesia. Mötet med landet och dess osminkade rasism blev en chock för honom och hans dåvarande fru Anna-Lena. Det här var inte det Afrika han drömt om och längtat efter. Afrika blev en absolut vändpunkt. Utvisad Efter att i DN skrivit några kritiska artiklar om vad han såg och upplevde och som nådde regimen, dåligt översatta inflikar han, utvisades Per Wästberg från Rhodesia till Sydafrika. Där träffade han Nadine Gordimer och genom henne Nelson Mandela och Oliver Tambo, människor som betytt och betyder mycket för honom. Nadine Gordimer har förblivit en nära vän genom livet och Per Wästberg hälsar på henne i Sydafrika när tillfälle ges. Sedan debuten, Pojke med såpbubblor,1949, har han utkommit med ett femtiotal böcker: romaner, noveller, 7
TRIVSEL PÅ BESÖK lyrik, böcker om politik och kultur, dagböcker och porträtt. Hösten 2006 kom De hemliga rummen, första delen av hans memoarer som snabbt följdes av Vägarna till Afrika (2007), Hemma i världen (2010) och den fjärde delen Ute i världen (2012). DN:s chefredaktör Här får vi följa författaren i hans skrivardrömmar, läsupplevelser, resor och möten med människor. Bara personregistret utgör ett tjugotal sidor i varje del. Han skriver om tiden som ordförande i International Pen, om att vara chefredaktör på Dagens Nyheter. Vi får ta del av framgångarna med romanen Luftburen (1969) och möta kärlekens många ansikten. Per Wästberg är lika hemmastadd i världen som i Stockholm. Stockholm i utveckling I samband med åttioårsdagen i november utkom boken Stockholm. Den består av de sedan länge utgångna Stockholmsskildringarna: Klara en stadsdel i förvandling, Östermalm, Kring Johannes och Tio anteckningar om staden. Här berättar han om stadens värde, historia och de människor som skapat staden. Tillsammans med Per Anders Fogelström räknas Per Wästberg till en av våra stora Stockholmsskildrare, även om de tar avstamp i vitt skilda sociala miljöer. Jag har alltid försökt följa Stockholm i dess ständiga utveckling och rörelse. Lite längre fram, i januari februari nästa år, kommer boken Lovord, ett verk där han samlat och bearbetat senare års tal till författare tal som ofta hållits i samband med priser han varit inblandad i som Nobelpriset, Övralidpriset och Tranströmerpriset. I Svenska Akademien invaldes han 1997 på stol nr 12 efter Werner Aspenström. För egen del är jag glad att bli invald vid relativt hög ålder. Att engagera sig i Akademien är en livstidssyssla. Förutom att han är Nobelkommitténs ordförande, sitter Per Wästberg i Förvaltningsutskottet och Biblioteksgruppen. Tillsammans med Horace Engdal har han bildat ett måltidsutskott för att kunna ha en tumme i ögat på Den Gyldene Freden och torsdagsmiddagarna. Nytt Nobelmuseum Just nu är han engagerad i planerna på ett nytt Nobelcentrum. Av Stockholm stad har Nobelstiftelsen fått en bit mark bakom Nationalmuseum. Här är det tänkt att uppföra ett nytt Nobelmuseum och ett auditorium som ska ersätta Konserthuset vid Nobelhögtiderna. 8 FOTO: OLOF HOLDAR Planerna är långt framskridna. De ursprungliga fyrtio arkitektförslagen har reducerats till elva som har krympt till tre som går till final. I april nästa år ska vinnaren koras. Förslagen finns att ta del av på Nobelmuseet. Om allt går som det ska beräknas bygget stå klart 2020. Bokmal Det går inte att ta miste på entusiasmen hos Per Wästberg när han talar om projektet. Kanske får han här utlopp för något han gärna skulle vilja kunna men inte kan att rita hus och vara arkitekt. Stockholms hamnbild kommer att förändras, säger han. Per Wästberg är inte bara en skrivande människa. Fem timmar om dagen ägnar han sig åt att läsa. Jag har varit i bokslukaråldern hela mitt liv. Fast jag inte längre på barns vis slukar böcker, fortsätter de att sluka mig. På bordet just nu ligger Sara Danius Den blå tvålen, Niklas Rådströms Boken, Jenny Westertröms Den ständige Anders Österling och Svenska synpunkter på Karen Blixen. Böcker och fantasi Läsandet kräver större aktivitet än de entydiga bilder som mer än någonsin omger oss. Om ett hus fotograferas på film ser vi alla samma hus. I en roman ser varje läsare huset lite annorlunda framför sig. Var och en av oss tolkar en dikt, en berättelse på sitt sätt. Böcker är verktyg både för att förstå världen och för att hänföras av hur orden bär oss mellan tid och rum. Av Ingrid Eiritz
Alla kan inte vara läkare. Men alla kan rädda liv. Och med en ganska liten handling kan du uträtta stordåd. Utan ditt bidrag har vi gränser. Hoppas du vill vara med.
TRADITIONER Folkets dans i många skepnader De flesta får ett slags inre bild när de hör ordet folkdans men att definiera det är svårare. Ju fler man frågar desto fler förslag får man. Ett faktum går det dock att enas om det är väldigt kul! Det finns inget entydigt svar på vad folkdans är. Själva ordet växte fram under 1800-talet. Då handlade det, i en svensk miljö, om böndernas dans, vanligt folks dans. Sedan växer folkdanslagen fram i slutet av 1800- talet. Då blev folkdans det som lagen dansade, berättar Mats Nilsson, docent i etnologi vid Göteborgs universitet och dansforskare. Utvecklingen mot folkdanslag, föreningar och förbund berodde delvis på att det krävs en organisation för att kunna anordna en större dans. Det behövs en lokal, en ansvarig, musiker och så vidare. Folkdräkter kostar mycket och många folkdans - organisationer förmedlar kunskap om folkdräktsömnad eller hyr ut dräkter. Nya danser Det går att se åtminstone två parallella tendenser när det gäller folkdans, den ena utesluter inte den andra. Den första är bevarandet av kulturen med dans, musik och dräkter. Dokumentering, diplomering, nedteckning, att lära sig rätt steg och teknik. Den andra är att folkdans fortsätter att vara folkets dans som utvecklas hela tiden, med nya danser och ny musik eller vidareutvecklar båda. Om man frågar dagens unga så spelar det ingen roll annat än att dansen har historiska rötter. Ingen kulturell företeelse är oberoende av det sammanhang det finns i. Litet grovt kan man säga att det inte handlar om danserna FOTO: ISTOCK.COM Här kan du dansa För det mesta går det att gå på dans flera gånger om dagen i Stockholm. Här får du litet tips på evenemang: I dans kalendern hittar du gammaldans och andra dansevenemang i Stockholm med omnejd. www.dansglad.se Dans i hela Sverige: www.dansafolkdans.nu 10
TRADITIONER FOTO: ISTOCK.COM/XERV_II i sig utan sammanhangen och miljön, säger Mats Nilsson. En man vid namn Ernst Klein började på 1920-talet beskriva folkdans som det man dansar i föreningar och folklig dans det man dansar när man roar sig. Gammeldans är en delmängd av folkdans och är en form av folklig dans som är en rest av 1800-talets pardanser. Gammeldans lever parallellt med modern dans som exempelvis foxtrot. 350 föreningar Från ett mediaperspektiv är folkdansen en dold värld men det är faktiskt otroligt många som dansar folkdans. Det är ett sätt att umgås på ett okomplicerat sätt. Bara inom riksorganisationen Svenska Folkdansringen finns det 350 föreningar och många har mer än ett dans - lag, säger Ingela Thalén, ordförande i Svenska Folkdansringen, en paraplyförening för Sveriges folkdansföreningar. Det som gör dansen så rolig är kombinationen av aktivitet; musiken, rörelse till musik, rytm, blandningen av lätta och komplicerade steg, teknik och samspel med andra, säger Ingela Thalén. Det är en utmaning. Det är inte så att det bara finns ett sätt att dansa hambo, vals eller hambo. Danserna har ett nästan oändligt antal variationer. Många av folkdansorganisationerna ser det som sin uppgift att teckna ned och bevara danserna. För en del är folkdans som att samla frimärken, de samlar danser, säger Mats Nilsson. Den organiserade folkdansen ser också som sin uppgift att verka för kulturell gammeldans och sällskapsdansens upprätthållande. Det betyder att bevara folkvisor och folkmusik och även att sprida intresse för hembygdsvård. Scenisk dans Det är på intet vis så att folkdansorganisationernas fokus på utbildning, nedteckning och bevarande hindrar kreativiteten. Många gör nya danser, scenisk folkdans har blivit populärt och det sker en hel del korsbefruktning mellan folkdans och balett. Om du vill hålla dig frisk ska du dansa ofta Maria Rönn är danspedagog. Varannan onsdag leder hon en drop-in danskurs i Missionskyrkan på uppdrag av Stockholms stad. Kursen bygger på folkliga danser såsom tango eller schottis. Det kan också vara en koreograferad dans som meditation. Det handlar om enkla steg som man repeterar. Alla kan vara med. Redan på gamla grottmålningar syns människor som dansar. Människan har alltid rört sig till musik. Det går inte att svara på om rytmer eller rörelserna kom först. Dansen är ett sätt för människan att skapa rytm. Sedan kan man undra varför. Om det var knutet till riter, för att ära gudar eller bara för att det kändes bra, säger Maria Rönn. Det är ganska nyligen som sambandet dans och hälsa tagit sig till forsknings- och evidensstadiet. Det är först med neurovetenskapen som det plötsligt går att mäta vad som händer i kroppen när man dansar. Det frigörs serotonin, endorfiner och dopamin som både gör att man blir glad och som lindrar smärta, säger Maria Rönn. Dans drop-in Andreaskyrkan, Högbergsgatan 31, varannan vecka ojämna veckor, kl 10:30 12:00. T-bana Slussen. Ingen anmälan. Kostnad: 50 kr. För mer information kontakta agneta.lindstrom@stockholm.se 11
TRADITIONER De vackra dräkterna ingår i bilden av folkdans. Musik har med dans att göra men dräkterna har det inte. Det går lika bra att dans hambo i kalsonger som i folkdräkt, kanske bättre. Kläderna är egentligen symbolspråk för något annat, exempelvis nationalitet eller regionalitet. Hos oss är regioner och landskap viktigare än nationalstaten Sverige när det gäller dräkter, säger Mats Nilsson. Musiken är däremot viktig. Bra musik skapar roligare dans. Musiken ändras också med tiden. Fiol, klarinett och nyckelharpa har funnits länge, medan exempelvis dragspel och saxofon är nyare instrument när det gäller dans till folkmusik, säger Mats Nilsson. Spridning gehörsvägen Svenskt visarkiv har till uppgift att bevara folkmusik, äldre populärmusik, svensk jazz, folklig dans och inflyttade musiktraditioner. De skriver på sin webb att det som är kännetecknande för mycket av folkmusiken är att den vanligtvis spridits gehörsvägen och därmed förändrats, så att en mängd mer eller mindre lika varianter av samma visa eller låt med tiden uppkommit. Detsamma gäller även för dans. Det är viktigt att bevara den musikaliska berättartraditionen. Den är ofta knuten till en person, en ort eller landskap. Musiken har tecknats ned eller spelats. Någon annan spelman tar vid och tolkar musiken i sin tur, säger Ingela Thalén. Av Anna Nordlund Gammeldans De danser som oftast räknas till gammeldans är: vals schottis polka mazurka hambo Oftast räknas även snoa till gammeldansen, och mer sällan även foxtrot. FOTO: ISTOCK.COM/FALUN Så här gör man En av de första förutsättningarna för att man ska kunna lära sig våra vackra folkdanser är man behärskar grundstegen i den s k gamla dansen. Dessa steg t ex gammalvalssteg, polkasteg, mazurkasteg, tresteg, dalsteg, springsteg, och gångsteg, förekommer i olika folkdanser i skilda takter och rytmer. Om man kan dessa steg leder detta till en mer harmonisk följsamhet. Vid inövande av steg och turer för att nå resultat är räknemetoden att rekommendera. Ur Beskrivning av svenska folkdanser, utgiven av Svenska ungdomsringen för bygdekultur. Känner du igen en snoa? Takt Taktdel 1 1 Vänster steg med vridning ett halvt varv medsols. 2 Höger steg med vridning ett halvt varv medsols. 2 1 Vänster steg med vridning ett halvt varv medsols. 3 o s v 2 Höger steg med vridning ett halvt varv medsols. Beskrivningen på omdansningen gäller kavaljerens steg, dam börjar på motsatt fot. Snoa dansas enbart med medsols vändning. 12
MAT & DRYCK En söt historia Juldryckerna: Egenartat, kan det tyckas, att juldrycker ofta är antingen sötare eller stramare än drycker under resten av året. Det finns dock en förklaring. Julmat är salt och fet. God, absolut, men likafullt salt och fet. Tänk bara på skinka, sill och lax. Eller spjäll, sylta och Jansson. Helgens drycker är skapade för att fungera tillsammans med helgens mat. Mumma, svagdricka och julöl fungerar ännu bättre till julbordet än vanlig öl. Ett sött vin är oslagbart till desserterna, för att inte tala om vad det gör för godsakerna. Snapsborden är försvunna sedan länge och väl är väl det. Dessa bord var fram till förra sekelskiftet en bastion för män ur alla samhällsklasser som där grundlade både rondör och berusning på brännvin och mestadels salt bukfylla innan den egentliga måltiden startade. Damerna fick inte dricka och på storgården Duveke låste man dem rentav ute från snapsbordet timmen före måltiden. I dag kan snaps vara nästan en kulturyttring. En mycket beläst och fackkunnig kvinna i Stockholm har till och med titeln snaps-sommelier, samma typ av benämning som vissa lyxrestaurangers vinkypare. Små snapsar i tiden En enda sorts snaps kan inte matcha ens all sill och dagens lösning ligger i att välja olika typer och dricka mindre. Mindre totalt och mindre av varje. Sisådär två centiliter är nu mitt i prick. Ha! Den svenske pensionären var före sin tid, även här. Någon okryddad, en annan med lite smak av kummin och en tredje med dill eller till och med citrus. De små snapspaketen med fem cl miniatyrer passar perfekt och det finns minst ett paket var från Danmark, Norge och Sverige. Alkoholfri snaps är ungefär lika rätt tänkt som vegetarisk bacon, skrev någon när Systembolaget 2011 lanserade en fyrpack miniatyrflaskor kryddat brännvin utan varken bränn eller vin. Veterligen har ingen recensent gett de här specialsnapsarna något annat än dåliga betyg. Räcker julmust och andra helt alkoholfria alternativ inte riktigt till i jul, så finns det i alla fall flera betydligt mer alkoholsvaga alternativ än snaps att botanisera bland. Svagdrickan ovanligare Svagdrickan var större förr än den är i dag. Då gav slåttern en av flera årliga försäljningstoppar. Drickabilarnas förare som körde på landsbygden brukade pluppa i en vit tablett i den bruna damejeannen när den lastades av på gårdsplan. Det gav den kolsyra som annars riskerat att gå förlorad på den FOTO: SATURNUS Saturnus har lanserat fyra alkoholfria snapsar för den som vill slippa alkoholen men ändå inte sitta snapslös. 14
MAT & DRYCK FOTO: ISTOCK.COM skumpiga färden ut till kund. Drickaflaskorna med sina träribbor har inte tillverkats sedan 1960-talet, men gamla och nya tillverkare tävlar om ett växande antal kunder som är intresserade av alkoholsvaga eller helt alkoholfria öl. Svagdrickan hör nu extra mycket ihop med jul och på etiketten står det ibland just juldricka. Mumma 1 fl porter 1 fl lättöl 4 cl gin 4 cl madeira 1 krm kardemumma 2 dl sockerdricka Den jästa malten gör smaken mer vuxen än julmust, men sackarin och sirap ger den sötma som kan kännas särskilt lockande till helgborden i december. Färdigblandad mumma Mummans alkoholhalt varierar. Systembolaget säljer en enda färdigblandad mumma. Den innehåller Använd en kanna som rymmer mer än 1 liter. Häll försiktigt i porter och lättöl. Smaksätt med kardemumma, gin och madeira. Fyll upp med så mycket sockerdricka att det smakar gott. Rör om försiktigt. 15 bara mörk öl och juliga kryddor. Eftersom många mummarecept förutom öl också kan innehålla vin och sockerdricka eller någon annan läsk samt ett par skvättar valfri sprit, så känns en egenkomponerad mumma som den bästa lösningen för den som orkar och har tid. Antalet julöl och försäljningen av dem växer snabbt. Oppigårds Winter Ale, Nils Oscar Kalasjulöl och det riktigt starka Mohawk Blizzard Imperial Porter är tre svenska sorter som rekommenderas i spalterna. Maltig och söt öl balanserar salt julmat på ett bra sätt. Fortfarande dominerar dock försäljningen av vanlig öl helt i Sverige, även under veckorna före jul. Glögg, däremot, är en ren säsongsvara. Över 80 procent säljs till jul. Lätt rödvin till skinkan Vin passar inte till julmat, brukar det heta. Ofta stämmer det, men inte riktigt alltid. Julskinka, till exempel smakar bra tillsammans med en del lätta rödviner. Ett sådant vin är italienska Bardolino Classico (95635) för 75 kronor och ett annat ett lite dyrare märke från Nya Zeeland som heter Sally s Pinch (95314). Liknande viner går förresten bra till många julkalkoner också. Efterrättsfavoriterna klenäter med sylt och grädde och ris à la malta ställer vinvalet inför en utmaning, kan man lätt säga. En röd port eller madeira till de förra och... och... och... nej, inget dessertvin till riset. Fast vill man visa sig på styva linan
MAT & DRYCK och råkar ha en Moscatel de Sétubal (8011) i gömmorna, så kan faktiskt den göra det som går att göra för ris à la malta. Champagne Om mumma mest hör ihop med jul, så klingar en festlig kusin mest av nyår. Porter och champagne i lika delar kallas ibland black velvet och är riktigt gott till sylvesterkvällens ostron. Fast champagne utan porter går förstås minst lika bra till det mesta en extra festlig kväll. Till tolvslaget nyårsafton passar alla slags bubbel. Italienska Rotari Brut (7657) har så hög och jämn kvalitet att det absolut försvarar sin plats även som välkomstdrink. Sverige är förstås annars så lyckligt lottat att vi är ett lågprisland för äkta champagne. Bra för oss som vill lägga undan in slant för framtiden! Gamla godingar Sherryn dricker vi helt torr och framför allt helt färsk. Risken är att besöket hos bankrådgivaren inför årsslutet inte längre ackompanjeras av sherry, trots att samtal om förvaltningen av penningar Jul och nyår på Systemet Drycker v 50 v 51 v 52 Sprit 469 1 014 379 Vin 4 145 7 089 3 870 Cider och blandningar 243 515 468 Öl 4 097 7 861 4 058 Alkoholfritt 65 97 73 Glögg 520 773 42 Julöl 476 1 135 51 Kryddat brännvin 58 166 17 Champagne 43 100 108 Annan bubbel 147 317 577 Sex miljoner kunder handlar på Systembolaget just före jul. Det går åt ungefär lika mycket vin som öl, men inräknat julölen så är öl den riktiga storsäljaren inför årets sista storhelger. Tabellen visar försäljningen i antal tusen liter 2012. brukat åtföljas av just sherry och en torr kaka. Fantastiskt därför, att sedan länge svunna epoker fortfarande går att begrunda över vin från tiden, i alla fall om man väljer en madeira. När Winston Churchill 1950 var på besök på den lilla atlantön, serverade hans värdar en årgångsmadeira från 1792. Kanske är en vinprovning på temat riktigt gamla godingar värt att fundera över. En Moulin Touchais från Loiredalen, en årgångsport, en 6-tunnors tokajer och en åldrig sauternes bör kunna bli en upplevelse. Alla dessa kan lätt bli hundra år. Inte behöver man fråga bankrådgivaren vilka förändringar i portföljen som krävs för att göra kunna genomföra en vild och galen provning av vingamlingar heller. Perfekt att dela med grannarna! Eller ring in barnen och låt vinerna visa att gammal fortfarande är äldst. Av Gunnar Hultman
KONST Micasa Fastigheter lanserar konstbok och -vandringar Under ett antal år har Micasa dokumenterat all fastighetsbunden konst i ett omfattande projekt. Det stora dokumentationsarbetet är färdigt och har resulterat i en konstbok med ett representativt urval av konstverk. Den finns fysiskt i alla boenden och är nedladdningsbar från webbplatsen från mitten av december. Micasa har också tagit fram fyra konstvandringar, baserade på boken, som kan beställas på micasa.se/trycksaker. Micasas äldsta fastighet byggdes förmodligen redan på 1600-talet och den senast tillkomna färdigställdes 2004, däremellan byggdes 123 stycken. I och kring samtliga fastigheter finns konst som tillkommit i sin tids anda. Vid om- och tillbyggnader har ny konst placerats i fastigheten i enlighet med 1%-regeln. Det är ett delikat arbete att samordna konst från olika epoker och ett stort ansvar att vårda och förvalta 1%-konsten och övrig konst som är till glädje för hyresgäster och stadens medborgare. Under ett antal år har Micasa dokumenterat all fastighetsbunden konst i ett viktigt och omfattande projekt. Konstboken är ett resultat av dokumentationsarbetet. Innehållet är ett urval, så representativt för tids linjen som det varit möjligt. Micasa Fastigheter tar konst på allvar. Den ska vara tillgänglig för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Därför är det viktigt att vi tar hand om den, säger Patrik Emanuelsson, VD, Micasa Fastigheter. Som en del av projektet ingår att aktivt sprida kunskap om konsten och fastigheterna till hyresgästerna. Därför har Micasa tagit fram vandringar i fyra av stadens områden och producerat broschyrer som beskriver områdets historia, fastigheternas arkitektur samt konsten. Informationen är baserad på bokens text och är rolig och intresseväckande även för den som inte fysiskt kan göra vandringen. Foldrarna med konstvandringar är en utmärkt chans att bättre lära känna konsten, fastigheten och området man bor i. Kan man inte gå vandringen själv så ska man kunna läsa om den i foldern eller på webben, säger Patrik Emanuelsson. Varje fastighet får en konstbok och ett antal broschyrer i samband med lanseringen av boken. Fråga i receptionen, Micasavärden eller verksamhetschefen. Av Anna Nordlund Beställ konstvandringen på micasa.se De fyra olika konstvandringarna, Söderort, Södermalm, Västerort och Norrmalm & Östermalm, kan beställas på www.micasa.se/trycksaker. Då skickar Micasa hem foldern. Det går också att ladda ned foldrarna som pdf:er, eller bara helt enkelt läsa på skärmen. 17
väsen KULTURFÖNSTRET Från tomte till barnkär Väl känner vi igen de klassiska julkorten där en vänlig tomtefigur kånkar klappar på ryggen, ofta i sällskap av en julbock. Färgskalan och de fantasifulla detaljerna även dessa särpräglade för Kalmarkonstnären Jenny Nyströms vykortsillustrationer. Med sin mångsidighet och entreprenöranda räknas Nyström idag till en av Sveriges mest betydelsefulla personer inom landets konsthistoria. FOTO TILL HÖGER: JENNY NYSTRÖM/ KALMAR LÄNSMUSEUM/ ELIASSON AB/ BUS 2013 Jenny Nyström var först med mycket. På eget initiativ målade hon bilder till Viktor Rydbergs Lille Viggs äventyr på julafton, en saga som idag är en riktig klassiker. Hon illustrerade även bilder till den första svenska barnbilderboken och måhända mest välbekanta illustra tioner till de första svenska vykorten. Jenny Nyström föddes år 1854 i Kalmar. Hennes konstnärliga begåvning uppmärksammades tidigt. Familjen flyttade till Göteborg 1863 och Jenny Nyström fick möjlighet att studera vid Kjellbergska flickskolan och
KULTURFÖNSTRET Julklappen av Jenny Nyström från 1900. Göteborgs musei ritskola. 1882 reste Jenny Nyström till Paris för fortsatta studier. Det var där hon stötte på vykort. Tomtens mor Jenny Nyström tog med sig idén hem och hennes egna vykort, med motiv som ofta var av julkaraktär, kom att bli Nyströms största inkomstkälla. Så småningom kom hon att kallas tomtens mor inte för att hon uppfann tomten men för att hon gav honom ett nytt barnkärt ansikte. Jenny Nyström kombinerade den inhemska gårdstomten med julbocken. Julbocken var det väsen som slängde in julklappar, innan Nyström introducerade den julklappsutdelande tomten ofta åtföljd av julbocken, men som då fick en annan funktion. Han fick dra släden där alla julklapparna låg, säger Barbro Johnson som är ansvarig tjänsteman för Jenny Nyström- och Curt Stoopendaalstiftelsen på Kalmar läns museum. Jenny Nyströms konstnärskap innefattade olika tekniker. Hon uppmärksammades bland annat för sina porträtt och historiska målningar. Under Paristiden skapade hon målningar som fick stor uppståndelse. Nyströms självporträtt i olja från 1884 och pastellen Fransk bondgumma från 1885 är båda verk som kom att räknas till hennes bästa. Mångsidig konstnär Men det var i illustration erna som Jenny Nyström hittade hem. En av anledningarna var att hon redan under akademitiden försörjde sig 19 på illustrationsuppdrag det var inom denna genre hon gjorde sig mest känd. Helsidesteckningar i tidningar, reportagebilder och barnboksillustrationer är några exempel. Det är ändå för hennes himmelsvida fantasivärldar vi minns henne bäst. Jenny Nyström hämtade inspi ra tion genom att varje morgon sätta sig ute i naturen och måla det hon såg. På Kalmar läns museum finns en permanent utställning om Jenny Nyström. Utställningen belyser konstnärens mångsidighet med akademiskt måleri från Sverige och Frankrike, hennes bok- och tidningsillustrationer samt en stor samling av de vykort som tryckts av illustrationer som utmärker firandet av högtider. Barbro Johnson förklarar att Jenny Nyström- och Curt Stoopendaalstiftelsen kom till via testamente från Jenny Nyströms svärdotter
KULTURFÖNSTRET Margareta Stoopendaal där hon ger uttryck för att det skulle upprät- tas en stiftelse och permanent utställning om Jenny Nyström och hennes son konstnären Curt Stoopendaal. Jultidningar började publiceras från 1890- talet. Ett nytt viktigt forum för illustratörer. Jenny Nyström tecknade omslaget till runt 250 jultidningspublikationer. Med konstnärens bilder av tomten och borgerligt jul firande kom hon till och med att på verka föreställningarna om hur en svensk jul borde firas. Inom julkortsproduktionen ses hon som pionjär. Efter att ha tecknat de första helgkorten på 1880-talet fortsatte Jenny Nyström att skapa tusentals jul-, nyårs- och påskkort. I en värld dominerad av män Som kvinnlig konstnär i Sverige har Jenny Nyström blivit en betydande förebild. Barbro Johnson på Kalmar läns museum berättar att Nyström som kvinna var tvungen att visa att hon behärskade konsten. Hon fick arbeta hårt för att ta sig fram då hon fick konkurrera med alla andra hugade konstnärer, ofta män, som också ville få sina alster publicerade för att kunna försörja sig. Hon var en kvinnlig konstnär i en värld dominerad av män, fortsätter Barbro Johnson. Jenny Nyströms bilder nådde ut till samhällets olika grupper. Genom sina illustrationer i bland annat tidningar och böcker gav hon en bred och förnybar publik en konstupplevelse, och hennes bilder kunde leva vidare. Till sista dagen Jenny Nyström hängde med sin tid och förde in modernitetens alla aspekter i sin konst. När flygplanen kom lät hon en tomte vara pilot i ett flygplan. Bredvid honom sitter en julbock eller en gris och en gran fram. När radion kom, tog hon in den i sin motivvärld, förklarar Barbro Johnson. Tomtebloss av Jenny Nyström från 1927. Barbro Johnson berättar vidare om ett motiv där en tomte och en gris sitter i ett rum och lyssnar på radio. Det finns många motiv med musik inblandade där tomtar spelar dragspel, fiol eller något annat instrument. Hon visste att det fanns TV i USA när hon dog och väntade ivrigt på att få uppleva dess ankomst till Sverige. Men det hann hon inte med, fortsätter Barbro Johnson. Jenny Nyström höll igång målandet till dagen innan hon gick bort, 17 januari 1946. Hon blev 92 år gammal. Av Linnea Bofält Källförteckning: TV4, antikdeckarnas faktabank. Riksarkivet: Jenny E Nyström- Stoopendaal, http://sok.riksarkivet.se/ sbl/artikel/8514, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Werkmäsler), Kalmar läns museum FOTO: JENNY NYSTRÖM/ KALMAR LÄNSMUSEUM/ ELIASSON AB/ BUS 2013 20