1 Talstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att gissa Har förmåga att se mönster i språket Har en positiv attityd till språket och dess kultur Söker tillfällen att öva språket Är villig att ta visst ansvar för sitt lärande (Skolverket om strategier i engelska och moderna språk)
2 Generella tips fö r att ö va din talfö rma ga Flyt Läs högt för dig själv eller för någon annan. Lär dig en text eller del av en text utantill. Öva att samtala med andra. Repetera ett framförande många gånger. Lyssna på goda exempel på talare till exempel genom ljudfiler. Pausa en ljudfil du lyssnar på med jämna mellanrum och härma. Spela in dig själv när du läser högt eller håller föredrag. Lyssna på det inspelade och se var du kan förbättra flytet. Spela in och lyssna igen. Framförande Öva att tala högt framför spegel. Spela in dig själv när du läser högt eller håller föredrag. Lyssna på det inspelade och se var du kan förbättra flytet. Spela in och lyssna igen. Filma dig själv och lyssna hur du låter och se hur du använder ditt kroppsspråk. Öva att tala högt för någon annan. Titta på goda exempel med duktiga talare.
3 Uttal och intonation Sjung med i texter. Överdriv uttal och intonation i konversation. Spela in dig själv när du läser högt eller håller föredrag. Lyssna på det inspelade och se var du kan förbättra flytet. Spela in och lyssna igen. Lyssna på hur andra människor uttalar ordet med hjälp av adressen: http://sv.forvo.com/search/ (gäller även svenska). Använd dig av quizlet.com för att höra uttal på glosor och öva stavning. Språkriktighet Skriv manus till tal för att vara säker på att du uttrycker dig så som uppgiften kräver och i enlighet med språknormer. Prova att hålla talet och bearbeta sedan utkastet till manuset. Om du dessutom spelar in dig själv kan du höra när stora skillnader uppstår mellan manus och framförande. Korrigera det du inte är nöjd med. Läs högt för dig själv eller för någon annan i syfte att dels få respons och dels höra själv hur du låter. Säg nya ord högt så du känner hur de uttalas. Stryk gärna under de delar i ordet som är svåra att uttala med färgpenna eller använd överstrykningspenna.
4 Interaktion Diskutera med andra utifrån givna ämnen. Förbered frågor och ord för diskussion eller debatt kring ett givet ämne. Räck upp handen och delta med frågor eller inlägg i diskussioner minst en gång per lektion. Ordförråd Slå upp ord du inte känner till i ordbok. Använd en visuell ordlista för att lära dig nya ord t ex http://visual.merriam-webster.com/ Använd synonymordbok för att hitta alternativa uttryckssätt. Använd nya ord du lärt dig så ofta som möjligt. Välj ett textstycke och översätt till god svenska. Översätt tillbaka till originalspråket igen utan att titta i originaltexten. Avsluta med att jämföra med originaltexten. Läs skönlitteratur och artiklar 30 min/dag. Säg nya ord högt så du känner hur de uttalas. Skriv ner nya ord så du blir medveten om hur de stavas. Stryk gärna under de svåra delarna i ordet med färgpenna eller använd överstrykningspenna. Våga fråga andra vad ord som du inte hört förut betyder. Använd dig av quizlet.com för att höra uttal på glosor och öva stavning.
5 Tips fö r att bli en bra talare Förarbete Bestäm ämnesinnehåll Läs uppgiftsbeskrivningen noga först. Bestäm ämne. Brainstorma kring innehåll: Arbeta ensam eller med en partner. Använd dig av mindmap- tekniken. Skriv in ditt ämne i en cirkel i mitten av ett tomt papper. Teckna ner allt du vet om ämnet du valt i mindre cirklar runt omkring huvudcirkeln. Förbind cirklarna med linjer. Numrera cirklarna i den ordningen som du önskar berätta om dem i din skrivuppgift. Fakta och begrepp Respons på idéer Begränsningar Samla fakta. Använd biblioteket, Internet, tidningar, böcker och broschyrer etc. Gör en lista på användbara ord och begrepp som kan användas i din taluppgift. Tänk igenom om texten ska vara av formell eller informell karaktär. När du är klar med listan, gå igenom den och stryk över de ord och begrepp som är irrelevanta och behåll de ord och begrepp som du fortfarande önskar inkludera i ditt tal. Arrangera orden i en logisk ordning. Diskutera dina idéer med en kompis. Visa din mindmap och dina ordlistor. Låt kompisen hjälpa dig framåt i din tankegång. Fundera över begränsningar av ditt ämne. Ditt ämne måste begränsas för att du ska få djup.
6 Anpassning till mottagare och kommunikationssituation Källor Skriv manus Fundera över syftet med ditt tal. Olika tal har olika riktlinjer. Är det att: förklara? undersöka? argumentera? underhålla? Tänk igenom vem det är talet ska hållas för vilken målgrupp det handlar om. Tänk igenom i vilket sammanhang talet är tänkt att hållas. Håll dig till ämnet. En del texter kräver efterforskning. Internet är för många en naturlig början, men även intervjuer, böcker och tidningsartiklar bör tas i beaktande. Ta för vana att anteckna källan och var du fann uppgifterna. Skriv ett manus. Vad är ditt ämne och vad vill du kommunicera? Tänk på att ha en inledning, avhandling och avslutning. Skapa ett första utkast. Försök att vara så exakt som möjligt vid beskrivningen av något i din berättelse. Använd alltid dina egna ord när du skriver med undantag vid citat.
7 Inspiration Titta på tal för att få inspiration till - spännande inledning - lämplig avslutning - smarta sammanhangssignaler - språk och stil Bearbeta manus Stödord Talträning Hjälpmedel Läs igenom ditt manus högt några gånger. Ta tiden så du vet ungefär hur långt talet blir. Genomför eventuella korrigeringar. Ha i åtanke att du kan bli nervös öch prata förtare i skarpt läge. Plocka ut stödord från ditt manus. Anteckna dem på manuskort eller gör en tankekarta som du kan titta på. Undvik stora prassliga papper! Skriv tydligt så du kan se texten när den ligger framför dig. Markera viktiga ord med annan färg. Träna in uttala av svåra ord och namn. Gör korta rader och stycken. Lägg in pauser och markera var i manus. Stolpar skapar ledigare språk. Träna dig att tala. Du skall kunna det mesta utantill. Du SKA kunna de första och de sista orden utantill! Stå gärna framför spegeln och träna talframförande. Öva att titta upp. Testa ditt anförande på en person. Öva att skapa ögonkontakt. Testa ditt anförande inför liten grupp. Öva att skapa ögonkontakt. Var förberedd och träna in talet tillsammans med hjälpmedlen. Undvik för mycket text i Power point ge åhörarna stolpar och bilder.
8 Under framförandet Framförandets början Vill du ha respons efteråt - be åhörarna ge synpunkter på ditt anförande. Invänta tystnad. Kom ihåg - du skall berätta med dina egna ord, inte läsa innantill från manus. Det är lättare att uppfatta vad du säger och det blir intressantare att lyssna på dig. Ursäkta dig aldrig! Kom ihåg! Din nervositet syns sällan på utsidan! Åhörarna är inga fiender! Hjälpmedel Undvik att titta på whiteboard-tavlan eller projektorbilden titta på åhörarna. Ha samma bild/text i handen eller framför dig. Skriv läsligt om du använder whiteboard. Undvik att titta i onödan på datorskärm eller i manuskort. Om du vet vad du ska säga titta upp!
9 Rösthantering Använd magstödet tala inte med bröstet. Håll ner röstläget nervositet skapar ofta pipig röst. Artikulera tydligt, särskilt vid namn, årtal, citat och ovanliga termer. Våga prata långsamt. Tala starkare än i vanlig samtalston. Stå och tala det ger mer luft. Betona viktiga ord. Växla taltempo. Undvik störande ord/ljud som t ex ööhhh, liksom, ba, typ. Kroppsspråk & mimik Stå stadigt på båda fötter. Räta på dig. Det ger bra intryck och gott självförtroende. Använd gester om det känns naturligt konstlade rörelser stör. Använd mimiken och ansiktet för att visa engagemang känslor sprids via ansiktet. Våga visa ett leende! Det skapar kontakt och gör att du ser avspänd ut. Ha publikkontakt. Titta på publiken. Våga hålla kvar blicken hos var och en ett par sekunder. Titta systematiskt på alla - från sida till sida eller framifrån och bakåt. Håll händerna stilla undvik att pilla med pennör, papper, håret, kläder osv. Undvik att skydda kröppen med armarna. Om du vill röra dig på scenen, gör det lugnt öch medvetet undvik att gå fram och tillbaka utan stopp. Talarstol gör att man hörs och syns, men skapar också distans. Vad passar ditt tal? Om du inte står bakom talarstol våga kliva fram mot åhörarna.
10 Att bearbeta talängslan Ta tag i problemet Be tidigt i kursen om ett samtal med din lärare och förklara din rädsla. Berätta att den är ett problem för dig när du ska tala inför andra. Vill du inte ha samtal med alla dina undervisande lärare, samtala med din mentor och be honom eller henne att meddela din problematik till undervisande lärare. Försök aldrig att smita undan och slippa uppgifter då skjuter du bara problemet framför dig. Om du känner att du behöver extra hjälp att komma över din talängslan prata med din mentor, undervisande lärare eller Växthuset. Gör din röst hörd Du ska komma med i de talandes gäng! Utsätt dig så ofta som möjligt för att göra din röst hörd när andra lyssnar. Träna att delta i diskussioner och samtal. Räck upp handen ofta i klassrummet för att svara på eller ställa frågor. Om det är jobbigt att fråga inför klassen i början stanna efter lektionen och ställ frågor till läraren.
11 Förberedelse av innehåll, struktur och tal Om uppgiften ger dig möjlighet försök att välja ett ämne som verkligen engagerar dig. Var noga med att hitta en logisk struktur som gör det lätt att minnas talet. Tydliga sammanhangssignaler (Vidare Dessutöm För det första/andra/tredje) ger dig hjälp. Använd ett språk som gör det lätt att tala naturligt. Undvik långa meningar öch skriftspråk. Markera centrala ord med olika färger. Om du har manus kan du markera centrala ord och meningar med olika färger. Träna att hålla talet Träna att hålla talet (inte läsa manus) minst 10 gånger för dig själv framför spegeln. För att få självförtroende - träna inför talet att hålla det för en annan person som har i uppgift att enbart ge dig positiv feedback. Är det obehagligt med åhörarnas blickar? Träna inför talet genom att hålla det inför andra och stå med ryggen mot dem. Så småningom kan du stå med sidan vänd mot åhörarna och därefter är steget litet att våga stå ansikte mot ansikte med dem. Öva din inledning och avslutning så att du kan dem utantill. Det ger självförtroende.
12 Nervositet Ett visst mått av nervositet är ofta oundvikligt och det måste du helt enkelt uthärda! Nervositeten minskar ju fler gånger du utsätter dig för att hålla tal. Nervositeten klingar av under talets gång. Ta det lugnt och fortsätt tala så släpper den snart. Tänk i förväg igenom vad det är du är mest rädd för. Visualisera situationen och tänk igenom hur du skulle agera om situationen uppstod. Då har du ett mentalt försprång öm det värsta inträffar. Känslan av dialog/samtal minskar känslan av utsatthet. Förbered att i början av talet ställa frågor till publiken. Då intalar du dig att du påbörjar ett vanligt samtal. Sen deltar du i samtalet genöm att ta extra stort talutrymme och säger det du har förberett. Ibland kan det kännas som om läraren bara antecknar och inte lyssnar. Kom ihåg att läraren bara antecknar för att minnas det du säger och för att minnas sina intryck av ditt framträdande. Om du kommer av dig ta ett par djupa andetag och titta i manuset. Titta sedan upp och fortsätt som om inget hade hänt. Om du får en längre blackout säg Nu köm jag av mig. Jag ska bara hitta spåret igen. Andas lugnt öch ge dig själv tid att minnas det du skulle säga. Fortsätt sedan som om inget hade hänt.
13 Agerande under framförandet Ditt kroppsspråk ger dig självförtroende. Stå stadigt på båda fötter. Lyft huvudet. Sträck på dig. Kroppen talar om för hjärnan att den är modig. Då blir du det också. Stå bakom talarstolen och lägg händerna på den för att få stöd. Manus eller stödord kan ligga framför dig. Om det är jobbigt att möta åhörarnas blickar titta i deras hårfästen eller strax ovanför deras huvuden. Andas hela tiden! Du kan till öch med skriva andas flera gånger i manusets eller stödordens marginal så att du påminner dig själv under talets gång. Förbered pauser. Pauser gör dig lugn. Skriv paus på lämpliga ställen i manus eller mellan stödorden. Pauserna kan vara ett till två andetag långa. Tala långsamt. Tänk dig att du ska lära ut något och få andra att förstå vad du säger. Påminn dig själv om att åhörarna verkligen vill höra vad du har att säga. Tala med så lågt röstläge du kan utan att det blir onaturligt. Då får du mer pondus och självförtroende. Rösten blir också mer avslappnad.
14 Källförteckning Litteratur Johannesson Kurt. 2001. Tala väl. Stockholm: Norstedts Förlag. Johansson Stig; Karlsson Ola et al. 2008. Möt språket. Malmö: Gleerups Utbildning AB Sjöstedt Bengt, Jeppsson Tomas. 2011. Människans texter Språket. Lund: Studentlitteratur AB Elektroniska källor Skolverket. Hämtdatum 2015-02-07 www.skolverket.se Muntliga källor Borg Johanna specialpedagog Polhemskolan, Lund Nygren Eva fd gymnasielärare Polhemskolan, Lund Pettersson Maria gymnasielärare Spyken, Lund seminarium/föreläsning om strategilistor Sparbanken Arena 2015-03-09 Petersson Maria gymnasielärare, Polhemskolan, Lunds kommun Solgevik Anna gymnasielärare Polhemskolan, Lunds kommun