Projekt Redlighet 2019 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Eva Larsson, 2019-03-25 Dnr 2019-1349
Sammanfattning Tre projektarbeten 2012, 2016 och nu även 2019 har genomförts i Jönköpings kommun för att kontrollera restaurangmenyernas redlighet. Kontrollerna 2019 visar att 7 av de 22 kontrollerade restaurangerna fick avvikelser gällande redlighet. Projekt Redlighet 2019 innefattade även ett informationsutskick angående redlighet från livsmedelsenheten till samtliga restauranger, pizzerior och caféer i Jönköpings kommun. De svar vi fått, från de besökta restaurangerna, visar att utskicket har uppskattats och att informationen uppges vara lätt att förstå. Projektet har bidragit till samsyn inom livsmedelsenheten och ökad upplysning i verksamheterna. Erfarenheterna från projekten visar att företagen inte gör samma slags fel (t ex: inga avvikelser noterades avseende fetaost 2016 och 2019 som var den vanligaste avvikelsen 2012) vilket indikerar att de kontroller som gjorts haft effekt.. Slutsatsen efter att dessa projekt genomförts är att redlighet och fusk är ett aktuellt ämne som fortsättningsvis behöver prioriteras inom livsmedelskontrollen.
Inledning Livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna ska få säker mat, att de ska få rätt information för att göra medvetna val och att de inte ska bli lurade. Det är livsmedelsföretagarens ansvar att ge korrekt information för de livsmedel de tillhandahåller. Detta omfattar t ex märkning och presentation av livsmedel som etiketter och menyer Under 2012 genomfördes ett projekt gällande redlighet på restauranger i Jönköpings kommun. I projektet ingick att kontrollera vissa typer av produkter. Projektet genomfördes återigen under 2016 med samma inriktning. Vid jämförelse mellan resultaten 2012 0ch 2016 kunde vi se en liten ökning i antalet avvikelser från projekt 2012. Det tros kunna bero på att inspektörerna blivit mer vana att kontrollera redlighet. Det skulle också kunna bero på att menyerna på restaurangerna blivit mer informativa, beskrivande och säljande. Vid planeringen av tillsynsplanen för 2019 bedömde livsmedelsenheten att det vore lämpligt att genomföra ett projekt gällande redlighet på restauranger igen. Detta för att se om vår kontroll har effekt. Vidare bestämdes att årets redlighetsprojekt skulle innefatta ett informationsblad som skulle skickas till samtliga restauranger, pizzerior och caféer i Jönköpings kommun. Syfte Syftet med kontrollerna inom projekt Redlighet 2019 är att: uppmärksamma eventuella felaktigheter i den information som lämnas till konsumenterna via menyer, de felaktigheter som påträffas rättas till, ge verksamheterna ökad upplysning om redlighet och att vi får kunskap om hur informationsutskicket Vad serveras? mottagits inför framtida utskick, se om vår tidigare kontroll haft effekt, samt ge underlag för fortsatt kontrollarbete.
Metod Nytt för 2019 års projekt var att skicka ut ett informationsblad Vad serveras? till samtliga restauranger, pizzerior och caféer i Jönköpings kommun. I denna förklaras begreppet redlighet och där finns också information om några livsmedel som ofta förväxlas Se bilaga 1. Informationen skickades ut innan kontrollerna i projektet började. Kontrollerna utfördes under tiden 11 februari 1 mars 2019. 22 restauranger valdes ut till projektet. Se bilaga 2. En separat checklista med frågor användes. Se bilaga 3. Alla kontroller gjordes oanmälda. Vid kontrollerna granskades menyerna för att se vilken information som behövde kontrolleras. Därefter kontrollerades om de utvalda produkterna fanns i lager. Om inte eller livsmedlen ompackats eller om förpackningarna slängts, granskades följesedlar, fakturor eller kvitton. Om dessa dokument inte fanns på plats har livsmedelsföretagarna kunnat komplettera med dem i efterhand. Detta för att på så sätt kunna visa att de råvaror de köpt in överensstämmer med den information som angetts gentemot kunden. Även information om tillagningsmetoder kontrollerades, vilket kan vara t ex: smörstekt, hemgjort. De avvikelser som noterats har antingen åtgärdats vid kontrollbesöket eller följts upp i form av extra offentlig kontroll.
Resultat Resultatet från projekt Redlighet 2019 visar att 7 av de 22 kontrollerade restaurangerna fick avvikelser gällande redlighet, vilket motsvarar ca 32 %. Följande avvikelser noterades i de olika restaurangerna: Tigerräkor (Penaeus monodon) som visade sig vara Vannameiräkor (Litopenaeus Vannamei), en meny angav vildsvinsfilé men det var vildsvinsytterfilé som serverades, hjortfilé erbjöds på menyn men det var hjortytterfilé som serverades, hemgjord/hemlagad hamburgare visade sig vara prefabricerade hamburgare, tryffelhonung var olja smaksatt med arom av vit tryffel i honung, en restaurangs hemsida erbjöd Parmesan men på restaurangens meny stod Grana Padano, och till sist, en restaurang erbjöd en smörstekt rätt som i själva verket var stekt i såsbas/rapsolja. Inga avvikelser noterades i projekten 2016 0ch 2019 avseende fetaost som var den vanligaste avvikelsen i projektet 2012. I 2019 års checklista fanns även tre följdfrågor. Nedan redovisas svaren: 1. Vad gör du om du inte får beställd vara? Företagen ändrar menyn alternativt informerar kunden och erbjuder annan vara. 2. Fick du vårt informationsblad? Vad tycker du om det? Har all personal fått ta del av det? Papper eller mail? Lätt att förstå? De flesta uppgav att de fått det. I några fall fanns inte ansvarig på plats som kunde svara. Man uppger att informationen var lätt att förstå och att övrig personal fått ta del av den, t ex sattes upp på anslagstavla. Intern utbildning förekom och någon uppgav att det inte var några nyheter. De flesta vill ha information via mail. 3. Trendspaning. Vad händer? Något nytt på gång? Ingen tydlig ny trend har framkommit i detta projekt.
Diskussion och slutsats Tre projekt om redlighet har gjorts på restauranger i Jönköpings kommun; 2012, 2016 och 2019. Checklistorna som användes var likvärdiga. Antalet restauranger som kontrollerades 2012 var 27 stycken, 2016 och 2019 var antalet restauranger 22 stycken. 2012 hade 37 % av restaurangerna avvikelser gällande redlighet. 2016 var motsvarande siffra 41 % och 2019 var siffran 32 %. Orsakerna till avvikelserna tros vara flera t ex: många produkter är snarlika varandra och det ställer höga krav på företagarnas kunskap om produkterna de köper in, det kan finnas ett ekonomiskt intresse att sälja en produkt som är billigare än det utlovade, företagarna är inte alltid medvetna om att de gör något fel, benämning i talspråk kan bli fel t ex säljaren hos grossist uppger hjortfilé men märkningen på produkten säger hjortytterfilé. Det är inte vanligt med inkommande klagomål gällande fusk och redlighet vilket kan tyda på att konsumenterna kanske vilseleds utan att vara medvetna om det. Det bör påpekas att redlighet inte bara är en fråga om att konsumenter kan vilseledas. I vissa fall kan felaktigheter i information till kunder också leda till en hälsorisk. Ett sådant exempel är när företaget uppger att de serverar Parmesanost när de i själva verket serverar Grana Padano en parmesanliknande ost som kan innehålla spår av lysosym vilket skulle kunna innebära en fara för en äggallergiker. Många olika livsmedel och säljande uttryck i menyerna har kontrollerats i projekten och det ska nämnas att mycket av det som kontrollerats har varit korrekt. Den vanligaste avvikelsen 2012 års projekt var att fetaosten i menyn var något annat. Inga avvikelser noterades avseende fetaost vid kontrollerna 2016 och 2019. Detta indikerar att de kontroller som gjorts har haft effekt. I årets projekt ingick ett utskick angående redlighet till samtliga restauranger, pizzerior och caféer i syfte att informera. De svar vi fått från besökta restauranger visar att detta uppskattats av de flesta. Informationen uppges lätt att förstå och övrig personal har på olika sätt fått ta del av den. Glädjande är att det finns restauranger som uppger att de satsar på intern utbildning och/eller att redlighet inte är några nyheter. Erfarenheter från utförda redlighetsprojekt i Jönköpings kommun och andra kommuner visar att inspektörerna sett felaktigheter i följesedlar vilket tyder på att problem kan finnas i ett tidigare led. Redlighetskontroller i grossist- och producentledet bör därför ske i ett större sammanhang, kanske i form av länsoch/eller nationellt projekt, där kontrollmyndigheterna samarbetar. Det finns fortsatt behov av ökad kunskap och medvetenhet hos livsmedelsföretagarna så de kan ställa rätt krav på leverantörer och producenter.
Slutsatsen efter att dessa projekt genomförts är att redlighet och fusk är ett aktuellt ämne som fortsättningsvis behöver prioriteras inom livsmedelskontrollen.
Bilaga 1 Vad serveras? Livsmedelsinformationen får inte vilseleda konsumenten. T ex: livsmedlets art, egenskaper, sammansättning, ursprung, hur livsmedlet har framställts och vilket slags livsmedel det rör sig om får inte skilja från det som anges. Detta kallas för redlighet. God redlighet är ett av livsmedelslagstiftningens syften. Det är förbjudet att uppge felaktiga namn eller ha felaktiga påståenden om mat. Under 2019 kommer Livsmedelsenheten att göra stickprovskontroller på detta. Här följer lite information om några livsmedel som ofta förväxlas: Parmesan Grana Padano Parmigiano-Reggiano är en skyddad ursprungsbeteckning. Parmesan är det franska namnet på Parmigiano-Reggiano och är inom EU skyddat på samma sätt som Parmigiano-Reggiano. I Grana Padano kan det finnas konserveringsmedlet Lysozym ett naturligt enzym från äggvita som hindrar osten från att jäsa under lagringen. Cirka 1/3 av alla äggallergiker kan reagera på lysozym. Fetaost Vitost Inom EU är det endast tillåtet att kalla sådan ost som är tillverkad i Grekland av fåreller getmjölk för fetaost. Vitost/salladsost tillverkas av komjölk i olika fetthalter. För en person med komjölkproteinallergi är det mycket viktigt att veta vilken ost äter. Parmaskinka Lufttorkad skinka Parmaskinka är en högkvalitativ lufttorkad skinka som har sitt ursprung i provinsen Parma i Italien. Prosciutto di Parma, är ett ursprungsskyddat namn. Liknande produkter namnges som lufttorkad skinka. Andra produkter som är namnskyddade med eget namn är t ex: Serranoskinka, jamón pata negra Spätta Rödspätta, Alaskaspätta, Stillahavsspätta Pleuronectes ingår i familjen flundrefiskar. De kan ha flera olika namn beroende på art och var de fiskas. Konsumenten har rätt att veta vilken fisk det är man köper/serveras. Gorgonzola - Mögelost Gorgonzola är skyddad ursprungsbeteckning. Det är en grönmögelost framställd i vissa regioner kring Milano i Italien.
Buffelmozzarella - Mozzarella Om det står buffelmozzarella (Mozzarella di Bufala Campana) ska den vara gjord på mjölk från vattenbuffel. Står det mozzarella är den troligen tillverkad av komjölk. För en person med komjölkproteinallergi är det därför mycket viktigt att veta om det verkligen är buffelmozzarella. Krabba - Crabfish Krabba får inte bestå av imitationsprodukter som crabsticks, crabfish eller dylikt. LCHF - GI Ska man marknadsföra en produkt ska det finna korrekta hälsopåstående kopplade till argumentet. LCHF och GI har inte några definierade påstående och får inte användas för att marknadsföra en produkt. Man får alltså inte skriva tex: LCHF-pizza eller GI-bröd på menyn. Ursprungsskydd Inom EU finns ett system för att skydda vissa livsmedels ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. Förenklat kan man säga att de beteckningar som är skyddade endast får användas vid märkning av livsmedel som framställs enligt vissa recept och vissa andra villkor. Är du osäker, titta efter dessa symboler. Skyddad ursprungs-beteckning Det starkaste skyddet har livsmedel som är försedda med skyddad ursprungsbeteckning. Sådana livsmedel ska produceras, bearbetas och beredas i ett geografiskt avgränsat område. Exempel på sådana produkter är fetaost, parmaskinka (Prosciutto di Parma), kalamataoliver, Kalix löjrom och parmesanost (Parmigiano reggiano). Skyddad geografisk beteckning För livsmedel som omfattas av skyddad geografisk beteckning ska antingen produktion, bearbetning eller beredning ske inom ett geografiskt avgränsat område. Råvarorna kan komma från annan plats. Produkter som ostarna Svecia och Gruyère, Bayonneskinka samt skånsk spettkaka är exempel på produkter med skyddad geografisk beteckning.
Garanterad traditionell specialitet Det är enbart själva receptet som är skyddat. Livsmedlet ska ha egenskaper som skiljer det från liknande produkter och tillverkas på ett traditionellt sätt. Exempel på traditionella specialiteter är mozzarella, hushållsost, serranoskinka och falukorv. Mer information finns på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se
Bilaga 2 Kontrollresultat redlighet 2019 Restaurang Resultat O Learys Pescadores Blackstone Steakhouse Jönköping Pallas Atena Tegel Shooters City Hotel Portalen Harry s Jönköping Scandic Portalen Velvet Lounge & Bar Liban Deli Den småländska kolonin Texas Longhorn Idlewild Beer Cafe Izakaya Moshi Cafe Taste of Beirut En italienare och en grek Amor Anna-Gretas Bar & Mat Jungle Thai Hot & Gott Pique Nique
Bilaga 3 Checklista, Redlighet 2019 Verksamhetens namn: Datum för kontroll: Handläggare: Närvarande: Tidsåtgång Skyddade beteckningar; SUB(4.2), SGB(4.2) och GTS(4.1) t.ex. Parmesan, Bayonneskinka & Falukorv. Råvara/ info som kontrollerats:.... Bedömning: UA A EK Ev. kommentar: Ursprung/ produktionsmetod (ej skyddad beteckn.) (2.4) t.ex. Svensk, Vättern & Ekologisk Råvara/ info som kontrollerats:.. Bedömning: UA A EK Ev. kommentar: Fiskarter och skal-/ blötdjur (2.2) t.ex. Torsk, Kungsräka & Venusmussla. Råvara/ info som kontrollerats: Bedömning: UA A EK Ev kommentar:
Köttslag/ Styckningsdetaljer (2.1) t.ex. Älg, Oxfilé & Ryggbiff. Råvara/ info som kontrollerats: Bedömning: UA A EK Ev. kommentar: Tillagningsmetod (2.1) t.ex. Hemgjord, Handskalad & Kolgrillad. Råvara/ info som kontrollerats:... Bedömning: UA A EK Ev. kommentar: Övrigt Vad gör du om du inte får beställd vara? Erbjuden annan vara? Ändras i menyn? Skylt i kassan? Fick du vårt infoblad? Vad tycker du om det? Hur har det använts? APT/P-möte? Har all personal fått ta del av det? Papper eller mail? Lätt att förstå? Trendspaning. Vad händer? Något nytt på gång?