NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Uppdraget Uppdraget omfattade en naturvärdesinventering av 120 ha skogsmark med avseende på skogsmiljöer och signalarter Inventerade områden Inventerade områden är: Västra Lund 40 ha Bestånd 351-360 Kohagsmossen 17 ha Bestånd 340-348 Frejhem 9 ha Bestånd 374, 376 Tellekullen 15 ha Bestånd 362-372 Djupvik 33 ha Genomförande Inventeringen har genomförts under perioden 08-04-01-08-06-20 och metoden har varit ett systematiskt genomströvande med ett aktivt uppsökande av tänkbart värdefulla miljöer. Exempel på dessa miljöer är grova lågor, torrträd, gamla, grova träd, vattenmiljöer etc. Förekomsten av dessa speciella miljöer har definierats och uppskattats samt undersökts med avseende på signal-eller rödlistade arter. För att få en uppfattning om områdets karaktär har även triviala men dominerande växtarter antecknats i löpande följd på den kombinerade fält/resultatblanketten. Denna är uppbyggd så att en allmän beskrivning över beståndet sker men föreslagna åtgärder enligt mångbruksplanen samt en klassning av beståndet enligt kommunens skala 1-4. Sedan följer en förteckning över dominerande växtarter fördelade på olika växtskikt i löpande följd som de har noterats. Här anges även signal- och rödlistade arter. Nästa avdelning definierar naturvärdena Under nästa rubrik anges signalarterna och deras frekvens Sist följer ett förslag till åtgärder i beståndet för att naturvärdena skall bevaras eller utvecklas. Under punkten övrigt redovisas forn- och kulturlämningar samt övrigt som kan vara av intresse på områdets värden Resultat Se de olika beståndsvisa fält/resultatblanketterna

Kohagen 337 Området utgörs av frisk till fuktig mark som är bevuxet med en olikåldrig blandskog med stort inslag av gran. Beståndet är tvåskiktat med underväxt av ung björk och asp.i trädskiktet ingår medelgrova, spärrkroniga ekar som innehåller mycket död ved. Inslag av grova aspar och björkar. Stormfällningar av gran. Kalytor med mycket ungbjörk Området är avsatt som produktionsskog, klass 4 Asp, björk, ek och al Gran, rönn, björk, hägg, hallon, hassel, asp Bergklomossa, blåslav, slånlav Vitsippa, daggkåpa, skogsviol,älgört, veketåg, kärrtistel, blåbär, vårfryle, kruståtel, harsyra, ekorrbär Grov hakmossa, väggmossa husmossa Trivialt, men de grövre ekarna kan betraktas som framtidsträd Signalarter Inga påträffade Rödlistade arter Inga påträffade De grova träden sparas, ekar framhygges, all död ved sparas

Kohagen 339 Området utgörs av frisk mark med ett luckigt, gallrat och ljusöppet bestånd. Karaktär av äldre betesmark. Här växer i trädskiktet björk, gran, al samt några jättelika körsbärsträd. Inslag av grövre ek. Norra delen är ett buskröjt lövområde med medelgrov al, lönn, björk och ek. Området är klassat som produktionsområde, klass 4 Björk, gran, al, tall, glasbjörk Hallon, gran, björk, rönn, druvfläder, körsbär och hägg Vitsippa, kruståtel, harsyra, veketåg, ekorrbär, skogsviol, tuvtåtel, älgört, tussilago Grov hakmossa, husmossa, väggmossa, björnmossa Trivialt, de grova körsbärsträden, samt ekarna som är framtidsträd Inga påträffade Spara de grova lövträden samt all död ved och körsbärsträd Grävlingsgryt på fastmarken i den norra delen

Kohagen 340 Området utgörs av en torvmark, tallrismosse, med grova till mycket grova tallar. Skogen är relativt välslutet och innehåller många torrakor, högstubbar och lågor. Flera hålträd finns. Många av de döda träden uppvisar betydande insektsgnag De grövsta tallarna finns i områdets norra del, ca 10 st mycket grova tallar. Här finns också ett stort risbo med häckande ormvråk Området är klassat som nyckelbiotop, klass 2 Tall och björk Gran Björkticka, lackticka,fnösketicka, violticka, tallticka samt blodticka. Blåslav, skrynkellav, pukstockslav, gällav samt skägglav Blåbär, skvattram, lingon Väggmossa, husmossa, vitmossa, kvastmossor, björnmossor De grova tallarna, torrakorna, högstubbar, lågor, häckningsmiljön för rovfåglarna samt hackspettsmiljö Signalarter Blodticka; blodtickan (Gloeporus tavicola) är signalart när den växer på gran, men här växer den på en tallåga och har mindre signalvärde Lämnas helt orört, ingen körning får ske i området. Häckande rovfåglar är fredade under häckningsperioden Grävlingsgryt på fastmarken i den norra delen. Spillkråka och större Hackspett

Kohagen 341 Området utgörs till största delen av fuktig mark, t.o.m lövsumpsskog. Beståndet utgörs till största delen av yngre skog med björk och gran. Området är gallrat med liten andel död ved Området är avsatt som ett kombinationsområde, men har inga högre naturvärden idag. Klass 4 Gran, björk, glasbjörk, al Rönn, björk, gran vitsippa, ekorrbär, skogsbräken, harsyra, blåsippa, revlummer, lingon Kranshakmossa, väggmossa husmossa, björnmossa, kvastmossa, stjärnmossa, vitmossa Trivialt Blåsippa enstaka Trivialt

Kohagen 343 Området utgörs av frisk till fuktig mark. I norra delen ett lövkärr där träden växer på socklar, främst al. I trädskiktet ingår gamla grova ekar, alar och insprängt en del granar. Mycket död ved i alla former, torrträd, högstubbar och lågor. Flera träd med bohål. Området är tvåskiktat med kraftig underväxt av hägg. Gammalt dike i norra delen har förändrat hydrologin. Området är klassat som ett naturvårdsområde med fri utveckling, klass 2 Al, lönn, ek, gran, björk Rönn, hägg, körsbär, olvon, hallon, tibast På stammar och grenverk bl.a mjöllavar, bitterlavar, orangelav, slånlavar samt tussar av skägglav vitsippa, blåsippa, hultbräken, majsmörblomma, harsyra, ormbär, älgört, smörblomma, ängsviol, brännässla, kärs, revsmörblomma, gullpudra Bergklomossa, väggmossa Grova lövträd, spärrkroniga ekar, död ved som högstubbar, torrträd samt gamla lågor, hålträd Blåsippa liten frekvens Ormbär enstaka Gullpudra enstaka Tibast enstaka Rostfläck enstaka (Karin Fredriksson) Skriftlav enstaka Kantarellmussling (Karin Fredriksson) Scharlakanröd vårskål (Karin Fredriksson) Entita NT Mindre hackspett NT Lämnas till fri utveckling, ingen körning i blöta eller fuktiga markavsnitt

Kohagsmossen 344 Området utgörs av frisk till något fuktig mark som är något ytstenig. Beståndet utgörs av gamla alar, grova körsbärsträd, några spärrkroniga ekar. Här finns mycket död ved i alla former, torrträd, högstubbar och lågor.flera av torrträden har bohål. Kraftig underväxt av hägg. Området är klassat som ett orört naturvårdsområde. Klass 3 Körsbär, al, ek, sälg, lönn, gran hägg, lönn, hassel På stammar och grenverk bergklomossa, stjärnmossor, grå mjöllav, bitterlav, slånlav, brosklav samt skägglav vitsippa, harsyra, ekorrbär, blåbär, vårfryle, ormbär et dåligt utvecklat men bergklomossa och kvastmossor Förekomsten av död ved, hålträd samt grova lövträd samt signalarterna ormbär och vätteros Signalarter/ rödlistade arter Ormbär enstaka Vätteros Spara de grova träden samt all död ved vid ev. åtgärd Lämnas till fri utveckling

Kohagen 345 Området utgörs av frisk mark, något ytstening samt smärre kärrliknande partier. Beståndet är tvåskiktat med gamla björkar, relativt grova ekar och körsbär. Död ved finns som högstubbar och en mindre andel lågor. Området är klassat som produktionsområde, klass 4 Al, lönn, sälg, körsbär, ek, björk, vildapel Hassel, måbär, lönn, hägg, hagtorn, rönn, hallon På stammar och grenverk grå mjöllav, blåslav, slånlav, skägglav samt brosklav Vitsippa, kärs, nattviol, ängsviol, ekbräken, blåbär, majsmörblomma, skogssallat, harsyra ekorrbär, blåsippa Stjärnmossa, bergklomossa, husmossa, björnmossa, kvastmossa De grova träden, framförallt körsbär, de grova spärrkroniga ekarna. Förekomst av nattviol och blåsippa Nattviol (ej signalart men är av intresse) Blåsippa enstaka Spara de grova träden, all död ved och ev. hålträd. Ingen körning i fuktiga markavsnitt. Rikt fågelliv. Spara speciellt körsbär och vildapel

Kohagen 346 Området utgörs av frisk mark, något ytstenig.beståndet är olikåldrigt och luckigt. I trädskiktet ingår grova betesbjörkar, grova aspar, körsbär och en spärrkronig äldre ek. I området finns även ett mindre område med planterad tall i 25 års åldern. Svårframkomligt av täta snår av hägg och slån. Del av området utgörs av öppna gräsmarksfläckar som innehåller gräsmarksflora. Mycket liten andel död ved. Området är klassat som produktionsområde, klass 4 Björk, al, asp, körsbär, ek, lönn, tall Hägg, al, lönn, måbär, sälg, hallon, slån Husmossa på stenblock, på stammar och grenverk bl.a blåslav, bitterlav, grå mjöllav Vitsippa, ängskovall, maskros, majsmörblomma, blåbär, hundkex, kråkvicker, ekorrbär, midsommarblomster, svalört, kärs, blåsippa Kranshakmossa De grova träden, framförallt ek och asp Blåsippa enstaka Spara de grova träden samt all död ved Låga sten murar (stensträngar?), odlingsrösen

Kohagsmossen 348 Området utgörs av frisk mark med ett tvåskiktat lövbestånd. I trädskiktet ingår björk och flera grövre spärrkroniga ekar samt några grova körsbär. Buskskiktet utgörs av täta buskage av främst hägg. Död ved finns främst på de vidkroniga ekarna samt några högstubbar och torrakor. Någon med bohål. I östra delen utgörs trädskiktet av medelgrova alar samt några mycket grova körsbär Området är avsatt som ett område med åtgärder. Klass 4 Glasbjörk, al, flera grova ekar och körsbär, asp, lönn, vildapel Hallon, björk, sälg, vide, rönn, olvon, en, hägg (stora mängder), lönn, hagtorn, tibast På stammarna bl.a Grå mjöllav, bitterlav, orangelavar. I grenverket slånlav, blåslav, skägglav samt brosklav. Vid stambaserna bl.a bergklomossa. Kärs, vitsippa, midsommarblomster, skogsviol, lungört, backlök, hundkex, stenbär, majsmörblomma, brännässla, svalört, blåbär, harsyra, ormbär et dåligt utvecklat, men innehåller bl.a gräsmossor Spärrkroniga grova ekar med döda grenar, hålträd Signalarter/ rödlistade arter Tibast Ormbär Göktyta enstaka enstaka NT Rödlistade arter Inga påträffade De gamla ekarna framhugges, all död ved sparas, likaså hålträd Det gamla beteslandskapet kan lätt återskapas; buskröjning kan ske men sker på sådant sätt att det alltid finns välslutna buskgrupper för fågellivet Stengärdsgård och husgrunder Rikt fågelliv med bl.a många sångararter

Västra Lund 351 Området utgörs av torvmark till frisk mark som är bevuxen med främst grova tallar med inslag av glasbjörk och gamla granar. Området är tvåskiktat med en underväxt av gran, björk, rönn. Liten andel av död ved som utgörs av torrakor, högstubbar samt några lågor. Hålträd finns. Området är avsatt som produktionsområde, klass 3 Tall (grov), glasbjörk, sälg, vårtbjörk samt några grova granar Ek, rönn, björk, asp Bergklomossa, grå mjöllav, kvastmossa, bägarlav, gällav, pukstockslav, luddig skägglav, björkticka, fnösketicka, lackticka Skvattram, lingon, blåbär, veketåg, vårfryle, blåsippa, skogsstjärna Bräkenmossa, franslevermossa, skogsvitmossa, granvitmossa, tallvitmossa, björnmossa, kvastmossa, stjärnmossa väggmossa, husmossa De gamla grova träden, torrakor och hålträd Blåsippa i östra delen Spara de gamla träden, all död ved samt alla hålträd. Ingen körning i blöta markavsnitt Området är avsatt som produktionsområde men området har så höga naturvärden (gamla träd) att ett kombinationsmål bör övervägas. Större Hackspett och Spillkråka häckar inom området

Västra Lund 354 Området utgörs av i huvudsak yngre al med inslag av björk, asp, lönn samt gran. Marken är frisk till fuktig-småkärr och vattenspeglar finns. I de fuktiga områdena växer träden på socklar. Området är dikat vilket påverkar områdets hydrologi. En del av asparna är grövre. Sporadisk underväxt av gran. Mycket liten andel död ved-inga hål-eller boträd finns. Kombinerat mål, klass 4 Al, lönn, björk, asp, enstaka granar Hägg, rönn, hassel, brakved, hallon, al, hagtorn, tibast, ask Vitsippa, älgört, svalört, majsmörblomma, ormbär Kranshakmossa, väggmossa, kvastmossa, spjutmossa, husmossa Trivialt Tibast Ormbär enstaka enstaka Ingen åtgärd som ytterligare påverkar områdets hydrologi Mycket snok

Västra Lund 355 Markförhållandet är frisk och ytstenig mark. I söder finns ett välutvecklat alkärr. Delar av beståndet är lövängsliknande. Beståndet är tvåskiktat med björk och asp som dominanter. Dessa är yngre men inslag av äldre träd finns, bl.a några spärrkroniga ekar. De äldsta träden utgörs av mycket gamla lönnar och granar. Liten andel av död ved. Dock finns en del hålträd och vindfällen av sälg. Kombinerat mål, klass 4 Glasbjörk, ek, körsbär, asp, lönn Hassel, hägg, rönn Trivial epifytflora men aspticka finns på en grov asp samt brun kantlav Vitsippa, vårfryle, blåbär, kärrtistel, lungört, kärs, blåsippa, ormbär, trolldruva Svagt utvecklat men innehåller en del gräsmossor Grova ekar, aspar och lönnar Alkärret Förekomst av död ved som högstubbar och lågor Flera signalarter Blåsippa relativt god frekvens Ormbär enstaka Svart Trolldruva enstaka Vätteros enstaka De grova träden sparas, all död ved sparas likaså hål-och boträd. Busk-och slyröjning i de lövängsliknande partierna. Viss slutenhet krävs för att signalarterna skall trivas Dikessystem.

Alkärret har stor betydelse för groddjur. Vid inventeringstillfället mycket snok. Rikt fågelliv med bl.a mycket trastar

Västra Lund 357 Torvmark till frisk mark. Beståndet utgörs av grova tallar och granar med inslag av björk. Relativt gott om död ved som högstubbar, lågor och torrakor. Mycket vindfällor i de fuktiga partierna. Vindfällena är dock relativt färska med en begynnande kolonisation av kryptogamer. Produktionsskog, klass 3 Glasbjörk, tall, gran Tibast, gran, björk, rönn Fnösketicka, björkticka, lackticka Blåbär, vitsippa, kruståtel, skvattram Husmossa, cypressmossa, väggmossa, grov hakmossa, bergklomossa, franslevermossa, kvastmossa, björnmossa, vitmossa Grova tallar, död ved i form av högstubbar, torrakor och lågor Tibast enstaka De grova träden sparas, all död ved sparas likaså hål-och boträd. Ingen körning i fuktiga markavsnitt. Kan bli ett framtida naturvärdesobjekt om det lämnas till fri utveckling

Västra Lund 358 Markförhållandet är torvmark till frisk mark. Beståndet utgörs av ett välsluten yngre tallbestånd. Likåldrigt. Något enstaka vindfälle Produktionsskog, klass 4 Tall Björk, rönn Violticka på tallåga Blåbär, lingon, skvattram Husmossa, väggmossa, kvastmossa Enstaka högstubbar, lågor av tall Inga påträffade Produktionsskog

Västra Lund 359 Området utgörs av frisk mark, något ytstenig och som är bevuxet med i första hand lövskog med björk som dominant. Insprängt finns också medelgrova till grova oftast spärrkroniga ekar. Även några jättegranar och tallar finns. Markhistoriken är troligtvis betesmark i sen tid. Området är tvåskiktat med en underväxt av hassel och hägg. Död ved finns som torrträd, högstubbar och lågor. Flera aspar med hål. En del nya vindfällen i fuktiga markavsnitt. I norra delen flera odlingsrösen Området är klassat som ett område med kombinerat mål, klass 3 Al, björk, ek, körsbär, tall, lönn, gran, asp, sälg, vildapel Hassel, hägg, brakved, hagtorn, rönn, berberis, tibast Grå mjöllav, bitterlav, blåslav, slånlav Vitsippa, vårfryle, hallon, harsyra, blåbär, kärs, majsmörblomma, blåsippa, ormbär, trolldruva Bergklomossa, kvastmossa, bräkenmossa, stjärnmossa, husmossa, väggmossa, björnmossa, kranshakmossa De gamla grova träden, torrakor och hålträd, gammal hassel samt förekommande signalarter Blåsippa rel. frekvent Ormbär enstaka Tibast enstaka Svart Trolldruva enstaka Spara de gamla träden, all död ved samt alla hålträd. Framhuggning av grova ekar Ingen körning i blöta markavsnitt. Vindfällena kan bli intressanta substrat om de lämnas kvar

Området är avsatt som ett område med kombinationsmål Odlingsrösen i norra delen Rikt fågelliv med mycket trastar

Västra Lund 360 Markförhållandet är frisk mark. I beståndets centrala del flera småkärr med vattenspeglar. Vid inventeringstillfället en betydande grodlek. Annars är beståndet hagmarksliknande med mycket gamla björkar och granar av betesmodell. Viss del av beståndet är lövängsliknande. En del död ved finns, främst som högstubbar av al. Nyligen vindfällda granar kan i framtiden ge ett tillskott till den döda veden.i området finns även flera grova aspar som är hålträd. I området finns även flera odlingsrösen. Området skall utvecklas fritt, klass 3 Al, glasbjörk, körsbär, ek (en del grova), gran, lönn. Brakved, hassel, en, hägg, måbär, lönn, tibast På stammar och grenverk bl.a grå mjöllav, skrynkellav, blåslav, slånlav Vitsippa, liljekonvalj, vätteros, nattviol, blåsippa Skuggstjärnmossa, kvastmossa, bräkenmossa, björnmossa, spjutmossa, bergklomossa, thujamossa De gamla träden (björk, ek och gran), död ved och hålträd, småkärren Vätteros Blåsippa Nattviol Tibast enstaka relativt frekvent (ej signalart) men indikerar ändå värdefull miljö enstaka Mindre hackspett Bivråk NT NT Området är avsatt till fri utveckling. Men det bör övervägas om inte det behövs någon form av hävd för att de befintliga naturvärdena skall bestå eller utökas, bl.a frihuggning av äldre lövträd

I området finns flera odlingsrösen. Men det finns en del stenanhopningar som kan tyda på fornlämningar varför en arkeologisk undersökning kan vara av intresse. Småvattnen har stor betydelse för groddjur (livlig grodlek vid invent. Tillfället). Rikt fågelliv med bl.a Mindre Hackspett

Tellekullen 362 Området består nästan helt av äldre granskog på frisk mark. Insprängt finns medelgrova ekar med en del döda grenar. Bestånder är till viss del olikåldrigt på grund av förekomst av björk och tall. Mycket liten andel död ved, någon enstaka högstubbe samt några vindfällen Området är avsatt som produktionsområde. Klass 4 Ek, tall, gran Rönn, hallon, gran, asp, hassel, al, druvfläder, måbär, hägg. På stammar och grenverk bl.a grå mjöllav, slånlav, blåslav, skrynkellav samt små tussar av skägglav Vitsippa, granbräken, träjon, harsyra, ekorrbär, stenbär, blåbär, skogsviol, skogssallat, liljekonvalj, skogsfräken, älgört, ormbär Grov hakmossa, husmossa, väggmossa, kvastmossa, björnmossa Trivialt, men ett kommande värde finns i ekarna Blåsippa Ormbär frekvent enstaka Ekar sparas som framtidsträd, ekarna bör frihuggas, viss slutenhet behövs i beståndet för att skydda signalarterna

Tellekullen 363 Området är beläget på frisk mark och skogen utgörs av grova körsbär, grov björk, grova granar, grova ekar samt grov asp. Flera av asparna är hålträd. Ekarna är spärrkroniga och innehåller död grenar. Död ved finns som någon torraka annars finns det mycket litet av död ved. Området är avsatt till fri utveckling. Klass 4 Gran, björk, sälg, ek Hassel, gran, lönn, skogstry,. På stammar och grenverk bl.a grå mjöllav, bitterlav, aspticka vitsippa, harsyra, blåsippa, blåsippa, smörblomma, ängsviol et dåligt utvecklat, dock finns husmossa, väggmossa, kvastmossa Grova aspar med hål, grova spärrkroniga ekar, gammal gran Blåsippa frekvent De gamla träden sparas, likaså all död ved och hålträd Ev kan ekarna framhuggas, viss slutenhet krävs i beståndet för att skydda signalarten Häckande spillkråka. Även gröngöling observerades i området

Tellekullen 364 Området utgörs av ett litet olikåldrigt bestånd på frisk mark. Här växer några grova aspar, en grövre ek samt glasbjörk. Asp. Glasbjörk, ek Hassel, rönn, asp, körsbär, gran, en På stammar och grenverk bl.a blåslav, slånlav, bitterlav. Maskros, liljekonvalj, midsommarblomster, vitsippa, kärs, gulvial, stenbär et dåligt utvecklat Mycket trivialt, två grova aspar, en grov ek Inga påträffade Trivialt, men spara de grova asparna samt eken

Tellekullen 365 Området är beläget på frisk mark och bevuxet med planterad gran i 20-25 års åldern. Beståndet är mycket välslutet och innehåller några mycket grova aspar och insprängt gammal hassel. På gränsen mot 363 finns två mycket grova ekar. Området är avsatt som produktionsområde. Klass 4 Ek,asp, gran hassel (oftast döda) På stammar och grenverk bl.a aspkantlav, brun kantlav och bitterlav Dåligt utvecklat et dåligt utvecklat Trivialt, de två gamla ekarna, den grova aspen samt döda hassel Inga påträffade De grova ekarna kan framhuggas, den grova aspen sparas

Tellekullen 366 Området är beläget på frisk mark och beståndet är olikåldrigt och luckigt med en karaktär av igenväxande betesmark. Tvåskiktat. Insprängt finns grova spärrkroniga ekar. Liten andel död ved. Lövrika skogsbryn mot söder. Området är klassat som produktionsområde. Klass 4 björk, ek, asp,gran Hassel, gran, asp, måbär Trivial epifytflora Vitsippa, majsmörblomma, vårbrodd, ängskovall, blåbär et dåligt utvecklat De gamla ekarna, den lövängslika karaktären samt de lövrika brynen mot söder Inga påträffade Ekarna kan framhuggas, beståndet kan röjas och gallras, all död ved sparas. Det lövrika skogsbrynet röjes på sådant sätt att lågväxande buskar sparas mot åkern. Här tillskapas även öppna solbelysta gläntor. Trädhöjden ökar sedan succesivt in mot skogen. Allt för att tillskapa varma och artrika insektsmiljöer stengärdsgård

Tällekullen 369, 370 ( Tellekullen) Området utgörs av en bäckmiljö med en meandrande bäck. Den är dock ställvis stensatt. Flera dräneringsrör mynnar i bäcken. Bäckmiljön utgör en speciell miljö med krav på bibehållen slutenhet på omgivande vegetation. Detta för att bibehålla fuktighet, temperatur och syrehalt i vattnet. I västra delen finns ett stort antal vattenfyllda lertäkter. Här finns gott om död ved. Vegetationen utgörs av grova alar, medelgrov asp, någon grov ek samt någon lönn. I buskskiktet bl.a hägg och hassel. Mycket död ved som torrträd, högstubbar och lågor. Området är avsatt till fri utveckling. Klass 3 Al, asp, lönn, ek, körsbär, björk, sälg, lönn Hassel, hägg, brakved, olvon, måbär, hallon, körsbär, skogstry På aspstammarna bl.a olika kantlavar Älgört, lundgröe, vitsippa, midsommarblomster, vasstarr, bergslok, getrams, liljekonvalj, smultron, humleblomster Bergklomossa I bäcken näckmossa De grova träden, artrikedomen, död ved, själva bäckmiljön, lokal för mollusker, den varierande miljön med stark slutenhet och öppna solbelysta gläntor, lövrika bryn Häckande mindre hackspett och skogssnäppa Mindre hackspett Bevaras orört. Dock bör tillflödet av näringsrikt vatten från täckdikningsrören stoppas Lergroparna i bäckens övre del utgörs av stillastående vatten med en oljefilmsliknande yta. Om vattnet kunde syrsättas borde detta kunna bli en lokal för salamandrar

Tellekullen 372 Området är beläget på frisk mark och beståndet är lövängsliknande. Markhistoriken är betesmark. Beståndet är tvåskiktat med grova ekar, björkar och aspar i trädskiktet. Hassel ingår i underväxten. Liten andel död ved. Området är avsatt till fri utveckling, alternativt naturvårdsinsatser. Klass 3 Björk, asp, gran, al Måbär, hassel, hägg, olvon, tibast Bitterlav, grå mjöllav, slånlav, orangelav, blåslav, skrynkellav, bergklomossa, tusssar av skägglav Vätteros, vitsippa, blåbär, humleblomster, skogsfräken, ekorrbär, ekbräken, stenbär, bergslok, midsommarblomster, blåsippa, ormbär et dåligt utvecklat De gamla ekarna, spara den döda ved som finns, den lövängslika karaktären Vätteros Blåsippa Ormbär Tibast enstaka frekvent enstaka enstaka Rosenfink NT De grova träden kan framhuggas. Det bör övervägas om inte området är lämpligt för skötsel med åtgärder som bevarar den lövängsliknande karaktären Stengärdsgård. Rikt fågelliv med många trastarter och sångare

Frejhem 374 Området domineras av yngre björk och asp. Insprängt finns grövre träd-asp, gran och björk. Marken är frisk till fuktig och ytstenig. I den centrala delen finns kärrliknande området. I området finns även några enorma betesgranar. I västra delen är området hagmarksliknande med odlingsrösen och stengärdsgårdar. I trädskiktet ingår även en spärrkronig gammal ek med många döda grenar, enstaka tall, stor sälg. Död ved finns som högstubbar av björk med mycket tickor och hålträd Området är klassat som ett område med kombinerat mål. Klass 4 Asp, ek, björk, gran, tall, al, alm, lönn Hagtorn, ask, rönn, hallon, hägg, måbär, en, nypon vitsippa, älgört, svalört, harsyra, majsmörblomma, ekorrbär, kabbleka, brännässla, kärs, backlök, smultron, skogsfräken, revsmörblomma Palmmossa, väggmossa, grov hakmossa, husmossa, cypressmossa Grova lövträd, spärrkroniga ekar, grova betesgranar, död ved som högstubbar, torrträd samt gamla lågor, hålträd Inga påträffade Spara grova träd, högstubbar och lågor. Ev kan ekarna frihuggas. Ingen körning i fuktiga markavsnitt. Befintliga vindfällen av gran kvarlämnas. Det hagmarksliknande området i väster kan förstärkas gm röjning, bärande buskar sparas Kulturminnen finns som odlingsrösen och stengärdsgård. Den senare är påverkad av körskador

Frejhem 376 Området domineras av yngre björk och asp. Insprängt finns grövre träd-asp, gran och björk. Marken är frisk till fuktig och ytstenig. I den centrala delen finns kärrliknande området. I området finns även några enorma betesgranar. I västra delen är området hagmarksliknande med odlingsrösen och stengärdsgårdar. I trädskiktet ingår även en spärrkronig gammal ek med många döda grenar, enstaka tall, stor sälg. Död ved finns som högstubbar av björk med mycket tickor och hålträd Området är klassat som ett område med kombinerat mål. Klass 4 Asp, ek, björk, gran, tall, al, alm, lönn Hagtorn, ask, rönn, hallon, hägg, måbär, en, nypon vitsippa, älgört, svalört, harsyra, majsmörblomma, ekorrbär, kabbleka, brännässla, kärs, backlök, smultron, skogsfräken, revsmörblomma, blåsippa, ormbär Palmmossa, väggmossa, grov hakmossa, husmossa, cypressmossa Grova lövträd, spärrkroniga ekar, grova betesgranar, död ved som högstubbar, torrträd samt gamla lågor, hålträd Signalarter/ rödlistade arter Blåsippa Ormbär fekvent enstaka Spara grova träd, högstubbar och lågor. Ev kan ekarna frihuggas. Ingen körning i fuktiga markavsnitt. Befintliga vindfällen av gran kvarlämnas. Alla hålträd sparas för hålbyggande fåglar och fladdermöss Kulturminnen finns som odlingsrösen och stengärdsgård. Den senare är påverkad av körskador Rikt fågelliv med mycket hackspett. Bl.a Större hackspett och Gröngöling

Djupvik 407 Området utgörs av grandominerad blandskog på frisk mark. Skogen är olikåldrig och innehåller flera mycket grova granar. På flera av dessa växer gammelgranlav. Området gränsar mot en inäga genom ett lövrikt bryn. I beståndet finns inslag av björk och asp. Liten andel död ved. I brynet växer lind i buskform. Liten andel död ved Kombinerat mål, klass 4 I trädskiktet ingår körsbär, björk, grova granar, asp, ek och tall Rönn, sälg, hassel, lind, gran, hägg På stammarna blåslav, gammelgranlav, mjöllav, skrynkellav, bergklomossa, stjärnmossa Träjon, vitsippa, blåbär, ekbräken, ekorrbär, harsyra, skogsstjärna, örnbräken, skogssallat, blåsippa, nattviol, stenbär, bergslok, teveronika, ängskovall, kruståtel, rallarros, linnea, gökärt Husmossa, väggmossa, kvastmossa, björnmossa, bergklomossa De gamla granarna, artrika brynet mot inägan, sjökant samt signalarter Blåsippa Lind Nattviol liten omfattning enstaka ej signalart De gamla granarna sparas, det lövrika brynet sparas, all död ved sparas Stenmur

Djupvik 408 Området utgörs av en föryngringsyta på frisk mark, något ytstenigt. Längst i söder finns en sjökant med en gles trädbård av tall och björk. På ytan är ställt några klena högstubbar. Hela området är bevuxet med kraftigt lövuppslag. Produktionsområde, klass 4 Björk Hassel, sälg, björk och ek Trivial hyggesflora Svagt utvecklat men innehåller en del gräsmossor samt hasselmossa Strandkanten, hasselbuskar Inga åtgärder i strandridån De unga ekarna får utvecklas för att bibehålla ekkontinuniteten i området Hassel kan sparas

Djupvik 409 Området utgörs av frisk till torr mark, mycket ytsteningt. Det är bevuxet med välsluten ungskog av gran, björk och tall. Insprängt finns ett tiotal mycket grova tallar Produktionsskog, klass 4 Björk, gran, tall, asp Ek, hassel, rönn, asp, sälg På grund av beståndets slutenhet svagt utvecklat Svagt utvecklat De grova tallarna Inga återfunna De gamla tallarna måste bevaras som evighetsträd

Djupvik 410 Området är beläget på frisk mark och utgörs av olikåldrig blandskog med barrdominans. Här finns mycket grova granar, tallar och aspar. Liten andel död ved som högstubbar och lågor Produktionsskog, klass 4 Björk, gran, asp, tall och al Rönn, hassel, hagtorn, hägg Ställvis svagt utvecklat beroende på beståndets slutenhet men innehåller bl.a kruståtel, blåbär, skogssallat, stenbär, harsyra, ekbräken, fyrkantig johannesört Svagt utvecklat men innehåller bl.a husmossa, väggmossa, bergklomossa, stjärnmossa samt bräkenmossa De gamla granarna, tallarna och asparna Det lövrika brynet mot inägan Inga påträffade Spara en del av de grova granarna och tallarna samt alla aspar Spara det lövrika brynet mot inägan Stengärdsgård i södra delen

Djupvik 411 Området utgörs av en lövsumpskog med lågväxande björk och al i norra delen, mer högvuxen skog i söder. Blött och svårtillgängligt. Mycket liten andel död ved men klena högstubbar och lågor finns. Större delen av området är vassbevuxet men öppna vattenspeglar finns Lövsumpskog, klass 3 björk, al, gran Olika viden, brakved, tibast, gran Vass, älgört, blodrot, videört, frossört, vattenklöver, kärrsilja, sumpmåra, kråkklöver, skogsstjärna, kärrviol, stjärnstarr, flaskstarr, hirsstarr, missne, bäckveronika, kärrfibbla, kabbleka, humleblomster Vitmossor, skedmossa, stjärnmossa, fickmossa Lövsumpskogen har ett värde i sig, förekomsten av signalarter Bäckveronika Missne Kärrfibbla Tibast enstaka enstaka enstaka enstaka Entita Mindre hackspett NT NT Lämnas orört

Djupvik 412 Området är beläget på frisk mark och utgörs av ett olikåldrigt lövdominerat bestånd. Detta ör delvis tvåskiktat och välslutet. Här finns också några grövre ekar. Liten andel död ved. Produktionsskog, klass 4 Björk, gran, ek, asp Brakved, hassel, hallon, rönn Blåbär, skogskovall, nejlikrot, hultbräken, nattviol, liljekonvalj, harsyra I huvudsak hus-och väggmossor, hasselmossa Grova ekar och aspar Nattviol ej signalart All död ved sparas Ingen körning i fuktiga markavsnitt Spara de gamla ekarna och asparna

Djupvik 413 Området utgörs av en gransumpskog med inslag av glasbjörk, sockelbildning med unggran.öppna vattenspeglar. Liten andel död ved, några mindre lövlågor, några relativt färska vindfällen av gran och björk Området är litet varför påverkan är stor från omgivningen Området är klassat som nyckelbiotop Lämnas orört, klass 3 Asp, gran, björk, al Hassel, gran, rönn, hallon, hassel, brakved Epifytiskt växande lavar är bl.a blåslavar, skrynkellavar, slånlavar samt tussa av skägglav Skogskovall, kruståtel, veketåg, skogsstjärna, ekbräken, harsyra, blåbär, sumpmåra,, våtarv, blodrot, kärrfräken, topplösa, stjärnstarr, hultbräken, stenbär, älgört, tuvtåtel, ekorrbär, revlummer, kabbleka, kråkklöver Vitmossor, kvastmossa, husmossa, väggmossa, cypressmossa, stjärnmossa Sumpskogens mångfald Inga påträffade Lämnas orört, skyddskappa måste finnas runt biotopen, ingen körning i omgivningen så att hydrologin förändras

Djupvik 414 Området utgörs av ett äldre granbestånd på frisk till fuktig mark. Granskogen är välsluten med olikåldrade träd men med stor andel äldre gran. Inslag finns av medelgrova ekar och björkar. Skogen är ställvis pelarlik. Relativt gott om död ved i alla former, torrträd, högstubbar och lågor. En del färska vindfällen finns. Många av högstubbarna har tickor. Flera fall av stockmyror Produktionsskog, klass 4 Ek, gran, björk Gran, rönn, hassel Bland epifyterna kan nämnas blåslav, skrynkellav, pukstockslav samt skägglav Blåbär, harsyra, kruståtel, ekorrbär, skogskovall, vårfryle, skogsstjärna I huvudsak hus-och väggmossor Olika former av död ved, förekomst av stockmyra Stockmyra ej rödlistad men ovanlig All död ved sparas Ingen körning i fuktiga markavsnitt Var rädd om stora myrstackar Mycket gott om hackspettar både större hackspett och gröngöling finns i området

Djupvik 415 Området utgörs av ett äldre granbestånd på frisk mark, något kuperad. En del av beståndet är rötskadat. Del av beståndet stormskadat. Beståndet är ljusöppet. Ingen död ved finns. Utefter sjön en bård av grövre tallar och en porsridå Produktionsskog, klass 4 Gran, tall, al, björk Ek, rönn, gran, oxel blåbär, kruståtel, ekorrbär, stenbär, ängskovall I huvudsak hus-och väggmossor Strandzonen med dess grova tallar Inga återfunna Vid ev. avverkning lämnas en bred stranzon på minst 25 m, spara de grova tallarna Gott om förvildade fingerborgsblommor

Djupvik 416 Området utgörs av en välsluten äldre granskog på friskmark. Sumpskogsfläckar finns. Liten andel död ved som lågor och högstubbar. Färska vindfällen. Produktionsskog, klass 4 Gran, björk,asp Hassel, rönn, gran, ek Skogskovall, kruståtel, blåbär, ekorrbär, skogssallat, harsyra I huvudsak hus-och väggmossa Den döda ved som finns Saknas Trivialt, undvik att köra i blöta markavsnitt Vindfällena kan sparas för att på sikt öka andelen död ved

Djupvik 417 Området utgörs av ett olikåldrigt, tätt välslutet blandområde som innehåller många grova spärrkroniga ekar. Även grova askar finns samt grova tallar ned mot den strandzon som finns. Mot inägan ett lövrikt bryn. Död ved finns sparsamt, mest i form av döda ekgrenar Ek, gran, björk, ask, al hassel, lind, asp, björk Harsyra, ekbräken, vitsippa, liljekonvalj, ekorrbär, älgört, humleblomster, nattviol, ormbär, blåsippa I huvudsak hus-och väggmossa Den döda ved som finns, grova ekar och askar, skogsbrynet mot inägan, strandzonen, signalarterna Nattviol Ormbör Blåsippa Lind Göktyta ej signalart enstaka frekvent enstaka (buskform) NT De grova ekarna och askarna bör ljushuggas All död ved och hålträd sparas Det lövrika brynet sparas Strandzonen bevaras intakt

Djupvik 419 Området utgörs av ett lövdominerat blandskogsbestånd på frisk mark. Här växer grova ekar och askar. Ekarna är vidkroniga och innehåller döda grenar. Lövrikt bryn mot inägan saqmt ljusöppen strandzom med björk och tall Område med skötselåtgärder, klass 3 Björk, gran, asp, ask, ek hassel i buketter Vitsippa, harsyra, stenbär, nattviol, liljekonvalj, ekbräken, odon, pors, ängskovall, örnbräken I huvudsak hus-och väggmossa, vitmossa Den döda ved som finns, grova ekar och askar, skogsbrynet mot inägan, strandzonen, signalarterna Nattviol ej signalart De grova ekarna och askarna bör ljushuggas All död ved och hålträd sparas Det lövrika brynet sparas Strandzonen bevaras intakt stenmur

Djupvik 421 Området utgörs av ett lövdominerat blandbestånd på frisk något ytstenig mark. Ställvis är beståndet tvåskiktat med hassel och rönn i underväxten. Öster om kraftledningen är området tätt och välslutet med underväxt av bl.a hassel. Lövrikt bryn mot inägan. Området är klassat som ett område med kombinationsåtgärder, klass 4 Al, gran, björk Hägg, hassel, lönn I fältskiktet bl.a liljekonvalj, ekorrbär, harsyra, hultbräken, ekbräken, skogsstjärna nattviol (rik förekomst) samt bergdunört I huvudsak svagt utvecklat Det lövrika skogsbrynet, förekomsten av nattviol Nattviol ej signalart Spara det lövrka brynet mot inägan och all död ved, ev hålträd Häckande gröngöling

Djupvik 422 Området utgörs av en gransumpskog som är nyckelbiotopklassad. På grund av omfattande stormfällningar har området förlorat sin karaktär och ingår i område 426

Djupvik 423 Området utgörs av en bergbunden något kuperad ö. Skogen är olikåldrig men största delen är äldre och utgörs av barrskog och med äldre tall som dominant. Runt ön gallstränder med en porszon. Måttligt med död ved, främst som högstubbar och lågor Området är lämnat till fri utveckling, klass 3 Al, björk, tall och gran Rönn. Gran, pors, ek, oxel I fältskiktet triviala barrskogarter bl.a kruståtel, blåbär, harsyra, ekorrbär, ljung m.m I huvudsak svagt utvecklat med bl.a hus-och väggmossor samt renlavar Ön som helhet med gamla tallar och död ved Ej funna De gamla träden, öns karaktär och helhet