Plats och tid Kommunhuset, s-rum Bårholmen kl 13:00-16:30

1 Plats och tid Kommunhuset, s-rum Bårholmen 2019-01-14 kl 13:00-16:30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Veronica Almroth Martin Reteike Robert Larsson Alexander Hutter Daniel Peterson, 4-11 Maria Sörkvist, tjänstgörande ersättare, 1-3 Henrik Lindh, sektorschef Marika Carlberg, sekreterare/administratör för förskola och skola Lars Jansson, utvecklingschef Sandra Åström, ekonom Maria Sörkvist, ej tjänstgörande ersättare, 4-11 Martin Reteike Sektor Lärande, 2019-01-17, klockan 07:30 Sekreterare.. Paragraf 1-11 Marika Carlberg Ordförande Justerare.. Veronica Almroth.. Martin Reteike BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Utskottet för lärande Sammanträdesdatum 2019-01-14 Datum för anslags uppsättande 2019-01-18 Datum för anslags nedtagande 2019-02-11. Marika Carlberg

2 1 Dnr KS/2018:1476 Interkommunal ersättning år 2019 samt bidrag till enskild verksamhet utanför Tacka för informationen och lägga den till ärendet. Sektorschef och ekonom ger information om de fastställda beloppen gällande interkommunal ersättning i grundskolan, bidrag till enskild verksamhet utanför Orust kommun avseende år 2019. Information ges även kring fastställda bidragramar för enskild verksamhet inom, för vilka budgeten grundar sig på budgeten för kommunens verksamheter. Sektorschefen har fastställande av interkommunal ersättning m m, på delegation. Interkommunal ersättning är den ersättning en kommun får för kostnaderna för de barn/elever som är folkbokförda i en kommun men som väljer att gå i förskola/skola i en annan kommun. Budgeten för denna interkommunala ersättning år 2019 uppgår totalt till 60, 3 miljoner kronor. När det gäller beräkning av bidraget för interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan. Grundbeloppet ska avse ersättning för: Undervisning Lärverktyg Elevhälsa Måltider Administration Mervärdesskatt Lokalkostnader Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som: Har ett omfattande behov av särskilt stöd Ska erbjudas modersmålsundervisning Deltar i lovskola

3 Den interkommunala ersättningen per barn/elev och år till kommunal förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola utanför, uppgår avseende år 2019 till: Förskola, 1-5 år (mer än 15 tim/vecka) Förskola, 1-5 år (upp till 15 tim/vecka) Fritidshem/skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola, år 1-3 Grundskola, år 4-6 Grundskola, år 7-9 139.159 kronor 69.579 kronor 57.453 kronor 66.128 kronor 96.940 kronor 99.017 kronor 109.909 kronor Bidraget till enskild verksamhet per barn/elev och år avseende förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola utanför, uppgår avseende år 2019 till: Förskola, 1-5 år (mer än 15 tim/vecka) Förskola, 1-5 år (upp till 15 tim/vecka) Fritidshem/skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola, år 1-3 Grundskola, år 4-6 Grundskola, år 7-9 148.089 kronor 74.044 kronor 61.327 kronor 70.096 kronor 102.756 kronor 104.958 kronor 116.504 kronor Den interkommunala ersättningen per elev och år vid Orust Gymnasieskola, uppgår år 2019 till: Hantverksprogrammet med inriktning finsnickeri 144.639 kronor Introduktionsprogrammet (IM) 139.113 kronor Budgeten för bidraget till enskild verksamhet inom år 2019, uppgår totalt till 31,7 miljoner kronor. I bidraget till friskolor inom, ges bidrag och ersättning för faktisk hyreskostnad. En kommun kan vid särskilda skäl välja att utbetala ersättning för lokaler motsvarande verksamhetens faktiska kostnad istället för kommunens genomsnittliga. Faktisk hyreskostnad tillämpas sedan år 2015 i Orust kommun gällande förskoleklass, grundskola och fritidshem.

4 Exp: Kommunstyrelsen 2 Dnr KS/2018:148 Budget 2019 - Uppdragsdokument för 2019-2021 och detaljbudget för 2019, inklusive lokalförsörjningsplan avseende Sektor Lärande Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Godkänna Uppdragsdokument för 2019-2021 och detaljbudget för 2019 inklusive lokalförsörjningsplan för 2019-2023 avseende Sektor Lärande. Sammanfattning av ärendet Sektorschef och ekonom ger information om upprättat uppdragsdokument för 2019-2021 och detaljbudget för 2019 avseende Sektor Lärande. Information ges även kring lokalförsörjningsplan avseende Sektor Lärande för åren 2019-2023, vilken ingår i budgetdokumentet. Information ges bland annat om grunduppdraget, omvärldsanalys, verksamhetsplan, verksamhetsförändringar utifrån tilldelad budgetram för 2019, investeringar, Sektors Lärandes lokalförsörjningsplan för 2019-2023 och arbetet utifrån kommunfullmäktiges mål. Omvärldsanalys och verksamhetsplan Under de senaste åren har den statliga styrningen av skolan ökat märkbart. Det sker via lagar, allmänna råd och förordningar men också alltmer via sökbara statliga bidrag. Det kan till exempel gälla mer personal i lågstadiet och fritidshemmet, mindre barngrupper i förskolan eller lärarnas löner. Flera bidrag är konstruerade på ett sådant sätt att de hindrar egna neddragningar i verksamheten. Om man minskar egen personal, kan bidrag falla ifrån och besparingsåtgärder därmed fördubblas. På grund av den i dagsläget osäkra situationen med politiken på riksplan, finns det viss oklarhet i om det finns statsbidrag som lärande nyttjat 2018 som inte kommer fortsätta 2019. Förutom att staten styr via bidrag, har tillsynsverksamheten skärpts. Kraven på att arbeta systematiskt och att lyckas med varje enskild elev oavsett förutsättningar, följs upp på ett allt tydligare sätt. Andelen nyanlända som kommer till Orust har minskat kraftigt sedan Sveriges gränskontroll skärptes. Det innebär att intäkter från Migrationsverket faller mycket kraftigt samtidigt som de elever som kom till Orust finns kvar. Neddragningar har gjorts inom grundskolan, där störst minskning skett. Inom gymnasieskolan är fortfarande antalet asylsökande på hög nivå, men inom ett år är bedömningen i dagsläget att antalet kommer sjunka, och därmed också intäktsnivån.

5 Sedan ett par år tillbaka har Skolverket i sina allmänna råd angett att barngrupperna i förskolan ska vara i intervallet 6-15 barn, beroende på ålder. Traditionellt är en barngrupp på 18-20 barn. Det är en stor utmaning att hitta former för detta utan att det blir kraftigt kostnadsdrivande, både för lokaler och personal. Det statsbidrag som söktes för läsåret 2018/2019, beviljades inte. Under våren 2019 kommer förskolan inom befintlig ram arbeta för att hitta former för mindre barngrupper, som sedan för prövas. Fler statliga satsningar pågår inom vuxenutbildningen, för att öka utbudet och tillgängligheten. Budget- och verksamhetsförändringar De budgetförändringar som är aktuella för 2019, i jämförelse med 2018 är: En procent neddragning av ramen för Sektor Lärande, vilket innebär 3,6 miljoner kronor. Det kommunala resursfördelningssystemet där demografin är i fokus, har också sänkt lärandes ram med 1,5 miljoner kronor. Fram till 2018 har Sektorerna Omsorg och Lärande haft vardera 0,75 årsarbetare på Öppna förskolan. Från och med 2019 tillhör organisatoriskt båda årsarbetarna sektor Lärande. Kommunens övergripande kostnader för Familjecentralen, är inom Sektor Lärandes regi. 2 årsarbetare är budgetmässigt flyttade från allmänna bibliotek till skolbibliotek. De behåller dock sin organisatoriska tillhörighet inom Sektor Samhällsutveckling. Kost, städ, kapitalkostnader, hyror, löneökningar, indexökningar gällande köp av verksamhet och priskompensation i övrigt. Den en-procentiga ramminskningen med totalt 3,6 miljoner kronor innebär bland annat: Grundskolan: förändringen som gjordes inför höstterminen 2018 avseende neddragning från förberedelseklasser på två skolor, till att endast finnas på Henåns skola, får helårseffekt år 2019. Gymnasiet: kommunens egen gymnasieskola ökade under höstterminen 2018 antalet externa elever som läser på riksrekryterande hantverksprogrammet. Det innebär en intäktsökning av interkommunal ersättning med cirka 300 000 kronor och större delen av verksamheten kan bekostas av externa medel. Vuxenutbildning: en intäktsökning av statsbidrag med cirka 800 000 kronor, gör att verksamheten till stor del kan bekostas av externa medel. Förskolan-Grundskolan: Den buffert med 1,8 miljoner kronor som fanns under 2018 för ökad inflyttning inom förskolan och grundskolan, ligger 2019 i nivå med det övergripande resursfördelningssystemet.

6 Mindre förändringar både plus och minus inom Sektor Lärande. Ett exempel är att den tillfälliga budgetökningen för omsorg på obekväm arbetstid (Nattis) 2018, kan tas bort 2019 i och med effekten av de nya reglerna. Enskild verksamhet inom får en indexökning i budget med 3 procent, vilket innebär cirka 900 000 kronor och en faktisk kostnadsökning med 1,5 miljoner kronor. Information ges kring de statsbidrag som planeras att nyttjas under 2019. Investeringar Stora investeringar har gjorts under de senaste åren inom Sektor Lärande. De investeringar som inte hann bli klara under 2018 är utemiljön vid Varekils skola och Familjecentralen. Viss del av projektet kring Varekils skolas utemiljö har fått skjutas framåt, med anledning av att trafiksäkerhetssituationen kring Varekils skola inte kommit igång. Ekonomiska utmaningar budget 2020 och framåt Ytterligare neddragning av budgetramen med 1 procent för Sektor Lärande. Ökade lokalkostnader till friskolorna. Återbetalning eller eventuellt uteblivna statsbidrag, främst lågstadiesatsningen och likvärdig skola - om kommunen minskar sitt budgettillskott till personalkostnader och elevhälsa, finns stor risk att Sektor Lärande inte får fortsatt intäkter i form av statsbidrag. Den framtida schablonintäkten från Migrationsverket, upplevs oviss om nivån nyanlända kommer fortsatt vara på samma nivå de närmaste åren. Mindre barngrupper i förskolan. Heltidsprojektet. Lokalförsörjningsplan 2019-2023 Information ges utifrån en nulägesbeskrivning av lokalanvändning: Totalt antal kvadratmeter per förskola/skola och kvadratmeter per barn/elev Total kostnad i kronor per kvadratmeter per förskola/skola och kostnad per barn/elev Befolkningsprognos utifrån en demografisk tioårsprognos, födelseantal år 2000-2017 och flyttningsöverskott år 2000-2017 Inom Sektor Lärande finns störst behov av framtida lokalanpassningar i Ellös, Svanesund och Henån.

7 Ellös Inom Ellös finns stora behov av totalrenovering av förskolan, beroende på åldern på byggnaden. Under en längre tid, har det förts diskussioner kring andra lokalalternativ. En utredning och projektering gjordes under 2010-2011, med målet att F-6 skolan skulle flytta upp till den gamla 7-9 skolan efter viss anpassning och renovering. En ny projektering genomfördes under 2017, med målet att genomföra förändringar under 2018. En bedömning kring den samlade investeringsramen för kommunen, gjorde att åtgärderna flyttades fram. Om Ellös F-6 skola flyttar till 7-9 byggnaden, skulle de gamla lokalerna kunna förändras till Ellös förskola. Överlag är nuvarande Ellös F-6 skola i gott skick och byggnaden bedöms därför betydligt bättre att satsa på än nuvarande förskola. Dock krävs en del anpassningar både vad gäller inre och yttre miljö för att förskolan ska kunna flytta in. Dessutom krävs anpassningar i trafikflödet för att klara det ökade trafikflödet. Sammanfattningsvis är läget i Ellös det att Sektor Lärande har tillgång till tre lokaler men att endast två behövs, att som nu ha en skola stående tom är inte en långsiktigt hållbar lösning. Svanesund Inom Svanesund kommer en byggnation av Västra Änghagen att påbörjas, troligtvis under 2021. Inom antaget planprogram, finns utrymme för 95-130 bostäder. Bedömningen är att trycket på förskolan kommer att öka avsevärt i området, i samband med att området bebyggs. Idag finns sammanlagt nio avdelningar inom Svanesunds förskolor, varav tre i moduler. På Sesterviksvägens förskola finns två av modulerna med tillfälligt bygglov fram till april 2023. Enligt nuvarande bygglov kan det inte förlängas, utan modulerna ska avvecklas därav måste en långsiktig lösning vara på plats i god tid dessförinnan. Den svåra bedömningen är i vilken takt nya platser behöver tillföras Svanesund, utifrån nya boenden i Västra Änghagen. Redan idag är förskolorna i Svanesund fyllda och närliggande Varekils förskola har ett underskott på platser. Ett alternativ kan vara att bygga en sexavdelnings förskola inom Västra Änghagen, för att sedan avveckla Sesterviksvägens förskola och modulen vid Ängås förskola. Det blir då sammanlagt tio avdelningar i Svanesund, vilket är en mer än idag. Ett annat alternativ är att i ett första steg bygga en fyraavdelnings förskola på Västra Änghagen med möjlighet att bygga till två avdelningar och att samtidigt behålla de två avdelningarna på Sesterviksvägens förskola. Samtliga moduler skulle då kunna avvecklas. Detta alternativ ges också tio avdelningar, men med en möjlighet att bygga till ytterligare två avdelningar om behovet ökar. Detta alternativ sprider dessutom behovet av investeringsmedel över en längre tid.

8 Henån De senaste åren har Henån tillförts två förskoleavdelningar, genom dels bygget av Bagarevägens förskola och dels en modul på Ängsbergets förskola. Trots det är förskolorna välfyllda och i dagsläget ses inga möjligheter att ta bort modulen. Modullösningar är betydligt dyrare än permanenta lösningar, men det finns idag inga förslag på alternativa lösningar. I samband med de nya planer som finns för nya bostadsområden inom Henån, bör en eventuell ny förskola finnas med i planeringen.

9 3 Dnr KS/2018:1425 Kockutbildning inom vuxenutbildningen Tacka för informationen och lägga den till ärendet. Ärendebeskrivning/sammanfattning Vid utskottets sammanträde, 2018-11-12, informerade rektor för vuxenutbildningen om möjligheterna att utöka vuxenutbildningen med en 1-årig kockutbildning. Syftet var att möta efterfrågan utifrån arbetsmarknadens behov och målgruppen var främst nyanlända. Utskottet för lärande beslutade att ärendet skulle återupptas för beslut i december månad. Utredning Sedan utskottets möte i november har Sektor Lärande arbetat vidare med att utreda förutsättningarna för att starta kockutbildningen. Det finns tillgång till utbildad personal som skulle kunna anställas. Den stora frågan som visat sig vara komplex, är tillgången på storkök. Behovet är två heldagar/vecka vilket gör att det inte går att använda de storkök som idag används inom kommunens egen verksamhet. En annan möjlighet som utretts är att använda mottagningsköket inom Ellös skola 7-9, som idag inte används. Problemet är att det skulle behövas omfattande investeringar för att iordningställa köket till ett tillagningskök. Det skulle möjligtvis gå att hyra in sig i ett privat kök som används begränsat under lågsäsong. Även detta bedöms som mindre lämpligt utifrån behov under hela läsåret men även ur kostnadsperspektiv. Kostnader för utbildningen skulle omfatta anställning av lärare, lokaler och relativt omfattande matinköp. Beräkningen är en årlig matkostnad på cirka 200 tkr. Vanligt är att kockutbildningar på andra orter bedriver utbildningen och kombinerar med lunchverksamhet för att samtidigt få en intäkt för verksamheten. Det skulle i så fall ske i konkurrens med andra lokala näringsidkare. Bedömning Efter utredning bedöms inrättande av kockutbildning medföra en alltför stor kostnad i relation till antalet elever som antas kunna vara intresserade. Sektor Lärande avbryter därför vidare planering för att starta utbildningen och intresserade elever kan istället hänvisas till andra kommuner inom samverkansområdet som bedriver motsvarande utbildning. Dialog förs kring möjligheter till samarbete med extern part, nyttjandet av extern parts lokaler, näringslivssamverkan osv.

10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2019-01-04

11 4 Dnr KS/2017:1884 Redovisning av Lärandes Internkontroll 2018 Tacka för informationen och lägga den till ärendet. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen 6 kap. 1 och 3 leda och samordna förvaltningen och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunens samlade behov. Kommunstyrelsen beslutar om riktlinjer för intern kontroll. Nämnderna ansvarar för den interna kontrollens utformning och funktion inom sitt verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll, och i de fall förbättringar behövs ta initiativ till sådana. Varje nämnd har en skyldighet att: Löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Löpande eller minst årligen i samband med upprättande av verksamhetsberättelse till årsredovisningen rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt ske till kommunens revisorer. Sektor lärandets internkontrollplan för 2018 innehöll 4 stycken kontrollpunkter. Följande tre kontrollpunkter behandlades av Utskottet för lärande under november månad 2018: Uppvisande av utdrag ur belastningsregister vid anställning/vikarier Att antagna riktlinjer och/eller rutiner är implementerade i verksamheten. Barnomsorg inom 4 månader i lagstadgad verksamhet. Kontrollen avseende Enheterna har lämnat komplett kvalitetsrapport, var vid tillfället inte genomförd med anledning av att kontroll skulle genomföras i december månad enligt plan. Internkontrollpunkten handlar om att enheterna följer upp sin verksamhet, mäter resultat och gör en analys, samt sätter upp utvärderingsbara mål. Resultatet av internkontrollpunkten visar en viss avvikelse. Av 16 enheter är två ej komplett redovisade och en saknas helt. Vid en enhet kan avvikelsen relateras till ledarbyte och en annan till kända orsaker. Uppföljning sker i form av kvalitets- och målsamtal med berörda. Kommunstyrelsen kommer att behandla kommunens internkontrollplan i sin helhet.

12 5 Dnr KS/2018:1286 Beslut om framtida former för verksamhetsbesök 1. Ordförande och vice ordförande får i uppdrag att arbeta fram ett utkast till nytt intervjuunderlag för beslut vid kommande utskottsmöte. Intervjuunderlagen bör vara olika för förskola respektive skola. 2. Sektorschef får i uppdrag att, tillsammans med ledningsgruppen, arbeta fram ett koncept och upplägg kring hur skuggningen bäst kan genomföras. 3. Synpunkter och inspel kring intervjuunderlagens innehåll, önskas från övriga politiker i utskottet för lärande, vilka lämnas till ordförande och vice ordförande. Utskottets för lärande ordförande tar upp frågan kring framtida former avseende verksamhetsbesök, utifrån: Önskemålet om att intervjuunderlaget mer bör spegla på de utmaningar och starka sidor som finns vid respektive enhet och bestå av 3-4 mer övergripande frågor kring skolutveckling, resultat osv. Skuggning av verksamheterna (via ordförande och vice ordförande). Både upplägg och tidpunkt för eventuell skuggning bör ske i dialog med berörda chefer. Skuggningen har ingen konkret koppling till verksamhetsbesöken, men kan med fördel genomföras i samband med dessa. Mer fokus önskas vara på dialog med chef, personal och elever (vid skolorna). Intervju av vårdnadshavare önskas ske via annat forum När det gäller möjligheten till insyn för övriga i utskottet för lärande, gäller samma upplägg som tidigare: förutom ordförande och vice ordförande, deltar två ytterligare från politiken. Önskemål om deltagande lämnas till sekreteraren inom Sektor Lärande, som gör en fördelning.

13 6 Dnr KS/2018:958 Skolinspektionens beslut efter genomförd tematisk kvalitetsgranskning Tacka för informationen och lägga den till ärendet. Under 2018 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av grundskolans arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kvalitetsgranskningen genomfördes med stöd i 26 kap. 10 ½ Skollagen (2010:800) och genomfördes i 30 skolenheter och deras respektive huvudman. I urvalet ingick såväl enskilda som kommunala huvudmän. Syftet var att granska kvaliteten i rektorns och huvudmannens arbete med att, utifrån identifierade behov, skapa förutsättningar för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sektorschef ger information om Skolinspektionens beslut efter genomförd kvalitetsgranskning. De övergripande frågeställningarna var: I vilken utsträckning skapar rektorn förutsättningar och arbetar för att utbildningen i skolenheten, utifrån identifierade behov, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? I vilken utsträckning skapar huvudmannen förutsättningar och arbetar för att utbildningen i grundskolan, utifrån identifierade behov, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Henåns 4-6 skola och ingick i granskningen. Skolinspektionens bedömning och resultatet av genomförd granskning vid Henåns 4-6 skola är bland annat: Rektorns arbete med att, utifrån identifierade behov, skapa förutsättningar för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet fungerar väl när det gäller samtliga de områden som har granskats. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och strukturer på skolenheten för att stödja arbetet med att utveckla utbildningen så att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektorn har en uttalad vision för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Denna vision upplevs vara förankrad i verksamheten. På skolan används förstelärare, specialpedagoger och arbetslagsledare för att driva utvecklingsarbetet och kommunicera forskning som kopplats till dessa. Rektorn följer upp att detta arbete sker och att lärare och annan personal tar del av och är involverade i utvecklingsarbetet. Rektorns arbete med att systematiskt kartlägga utbildningens behov och utifrån detta prioritera utvecklingsinsatser, fungerar väl Det finns tydliga rutiner för hur utbildningens behov kartläggs.

14 Resultaten på skolan analyseras både av rektorn och huvudman och genom skolenhetens systematiska kvalitetsarbete, som sker kontinuerligt över läsåret. Rektorn möjliggör för lärare att dela sina erfarenheter med andra så att de på sikt kan bli beprövade. Skolinspektionens bedömning och resultatet av genomförd granskning av huvudmannen är bland annat: Även huvudmannens arbete med att, utifrån identifierade behov, skapa förutsättningar för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet fungerar väl när det gäller samtliga de områden som har granskats. Huvudmannen säkerställer att det finns strukturer på huvudmannanivå för att stödja arbetet med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vid tillsättandet av förstelärare fick lärare söka tjänsterna hos huvudmannen. Förstelärarna arbetar på uppdrag av rektorn, som har ansvar för hur dessa ska användas. Huvudmannen ser till att det finns strukturer för att möjliggöra att erfarenheter som görs i kommunen, kan utvecklas till beprövad erfarenhet. Granskningen visar att det finns samverkan mellan huvudmannens grundskoleenheter och i vissa fall andra huvudmän för att systematiskt pröva, dokumentera och utveckla erfarenheter så att de kan bli beprövade. Huvudmannen har samverkansprojektet Hitta Drivet studiemotivation och genusmönster i grundskolan, där forskare från Högskolan Väst och huvudmannen Dals Eds kommun ingår. Det finns också system för kollegial utbildning i samarbete med de åtta grannkommuner (KU8) där pedagoger får möjlighet att besöka varandras verksamheter över kommungränserna.

15 7 Dnr KS/2019:32 Öppna jämförelser 2018 - Grundskolan Tacka för informationen och lägga den till ärendet. I Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser 2018 beskrivs nyckeltal om grundskolans studieresultat och resurser på kommunnivå. Uppgifterna i rapporten baseras huvudsakligen på 2017/2018. Rapporten presenterar resultat för ett urval av nyckeltal. Syftet är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan, både nationellt och för respektive kommun, samt stimulera till lokal analys och skolutveckling. Utvecklingschef informerar bland annat om: Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram totalt och uppdelat flickor respektive pojkar. Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen - totalt och uppdelat flickor respektive pojkar. Meritvärdet för elever i årskurs 9 - totalt och uppdelat flickor respektive pojkar. Meritvärdet för elever i årskurs 6 med lägst betyg E i matematik - totalt och uppdelat flickor respektive pojkar. Meritvärdet för elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska - totalt och uppdelat flickor respektive pojkar. Avvikelsen mellan faktiska och modellbaserade värden. Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer från och med 2019 inte längre arbeta med ranking, utan hänvisa till respektive kommuns arbete i frågan.

16 8 Dnr KS/2019:34 Sektorns information 2019 (Lärande) Tacka för informationen och lägga den till ärendet. Sektorschef ger information om aktuella ärenden: Elever med särskilda behov Rektorsgruppen har börjat arbeta med en inventering av antal berörda elever som av olika anledningar har behov av särskilt stöd. Det görs även en omvärldsbevakning i frågan. Ett 30-tal elever har identifierats för behov av anpassad studiemiljö i någon form. Arbete pågår även kring framtida organisation, struktur osv för att i högre grad kunna tillgodose elevernas behov. Seminarium om dödligt våld Ledningsgruppen kommer, tillsammans med Polisen och kommunens säkerhetsstrateg, anordna ett seminarium den 15 februari, kring hur vi ska säkerställa säkerheten i skolorna. Invigning av Familjecentralen Familjecentralen kommer att ha invigning och öppet hus den 4 februari klockan 15:00-18:00, med olika aktiviteter.

17 9 Dnr KS/2019:35 Politikens information 2019 (Lärande) Tacka för informationen och lägga den till ärendet. Ordförande m fl ger information om aktuella ärenden: Kålviks Varv på Orust, som gör träbåtar genom traditionellt hantverk, får besök från skolor i närliggande kommuner. Det verkar dock inte göras några studiebesök från inte de kommunala skolorna på Orust. Denna ärendepunkt kommer framöver även att kunna bestå av information och inspel om framtida ärenden inom verksamhetsområdena för utskottet för lärande.

18 Exp: Kommunstyrelsen 10 Dnr LVS/2018:13 Information: Rapportering av anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen (2018) 1. Tacka för informationen. 2. Överlämna informationen till Kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Enligt skrivning i nya Skollagen, ska rektor informera huvudmannen om kränkande behandling av elever. Utifrån detta har rutin och blankett tagits fram av Sektor Lärande. Informationen ska inte göras på individuell nivå utan i form av mängdredovisning och utifrån en professionell bedömning av anmälningarna som lämnas in. Sektorschef ger information och redovisning av inkomna rapporter och utredningar gällande diskriminering/kränkande behandling: 6 rapporter avser Henåns skola och 4 rapporter avser Ängås skola.

19 Exp: Kommunstyrelsen 11 Information: Anmälan/Svar från Skolinspektionen och övriga myndigheter 1. Tacka för informationen. 2. Överlämna informationen till Kommunstyrelsen för kännedom. Sektorschef ger information om inkommet beslut från Förvaltningsrätten. 1. Förvaltningsrättens dom/beslut av 2018-12-17 i ärende om överklagat beslut i skolskjutsärende. Dnr KS/2018:854. har beslutat att inte bevilja skolskjuts för elev som valt annan skola än den kommunen hänvisar till, enligt s regler för skolskjuts. Vårdnadshavare har överklagat kommunens beslut till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagade beslutet. har, med anledning av Förvaltningsrättens dom, gjort en ny individuell handläggning och prövning i ärendet samt tagit nytt beslut om att inte bevilja skolskjuts. Beslutet innehåller ett förtydligande av de politiskt fattade reglerna för skolskjuts samt den ekonomiska och organisatoriska svårighet det skulle innebära för kommunen att anordna särskild skolskjuts för berörd elev.