Plats och tid Kommunhuset, s-rum Bårholmen :00-15:30

Transkript

1 1 Plats och tid Kommunhuset, s-rum Bårholmen :00-15:30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Kristina Svensson Alexander Hutter Maria Sörkvist Elsie-Marie Östling Veronica Almroth Henrik Lindh, sektorschef lärande Marika Carlberg, sekreterare/administratör för förskola och skola Lars Jansson, utvecklingschef Sandra Åström, ekonom Vendela Lekander, rektor, 49 Charlotte Odhe, kost- och lokalvårdschef, 50 Lena Tegenfeldt, sektorschef samhällsutveckling, 50 Anna Sandberg, folkhälsostrateg Veronica Almroth Sektor Lärande, , klockan 12:00 Sekreterare.. Paragraf Marika Carlberg Ordförande Justerare.. Kristina Svensson.. Veronica Almroth BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Utskottet för lärande Sammanträdesdatum Datum för anslags Uppsättande Datum för anslags nedtagande Marika Carlberg

2 2 49 Dnr KS/2018:366 Information om verksamheterna inom vuxenutbildningen och gymnasieskolan Tacka för informationen och lägga den till handlingarna. Rektor Vendela Lekander ger information om bland annat övergången från introduktionsprogrammen till nationella program, utvecklingen inom Hantverksprogrammet (Båtbygg) och kommande förändringar inom vuxenutbildningen. Nuläget Nationellt program Gymnasiet 10 elever har beviljats dispens i språkintroduktion (engelska). 5 elever har inte blivit beviljade dispens. Samtliga elever, förutom en, inom IMI har uppnått målen i sin utbildning (individuellt alternativ inom introduktionsprogrammet). Nuläget Hantverksprogrammet En elev har tagit yrkesexamen med grundläggande behörighet. I samband med höstterminens start, får verksamheten får 7 nya elever. En elev inom IMPRO saknar ett betyg från grundskolan (programinriktat individuellt val inom introduktionsprogram). Nuläget Vuxenutbildningen Hittills har 6 elever har fått slutbetyg eller tagit examen under Av de 10 elever som gått Vård- och omsorgsprogrammet, har en elev fått anställning. Det är fortsatt högt antal elever inom SFI: verksamheten har i dagsläget totalt 70 elever, varav 40 elever deltar utifrån etableringsprogrammet. Målet med etableringsprogrammet är att personen inte ska komma behöva försörjningsstöd. Den tiden eleverna går i etableringsprogrammet, läser de SFI i kombination med något yrkesämne samt samhällskunskap och matematik. Det finns studiestartsstöd hos CSN att söka efter etableringsprogrammet. Orust kommun har förbrukat cirka av totalt kronor. Information ges även kring några av Skolverkets nya nationella utbildningspaket: Vårdbiträde 800 poäng Administratör 400 poäng Gästvärd 500 poäng Kock 1400 poäng Arbete inom barnomsorgen (liknande barnskötare) 500 poäng Vuxenutbildningen kan också erbjuda utbildningspaketet Lokalvård med språkstöd, som är ett eget nationellt program i samarbete med kost- och lokalvårdschef.

3 3 När det gäller KAA (kommunalt aktivitetsansvar) så har kommunen uppföljningsansvar på ungdomar i åldern år, som saknar gymnasieutbildning eller gymnasieexamen. 9 personer som omfattas av KAA, har man inte lyckats få kontakt med. Det finns tankar på att anordna en annan utbildningsform: Projektet STEGET, som ska vända sig till ungdomar i åldern år. Europeiska socialfonden (ESF) ger ersättning med 50 procent under förutsättning hatt kommunen har en självfinansiering med 50 procent. Samordningsförbundet kan delta i projektet.

4 4 50 Dnr KS/2018:797 Information om kosten i skolorna Tacka för informationen och lägga den till handlingarna. Kost- och lokalvårdschef Charlotte Odhe och sektorschef Lena Tegenfeldt ger information om bland annat kosten/skollunchen som erbjuds eleverna i skolorna. Vid planeringen av maten utgår man ifrån bland annat följande parametrar: den ska vara näringsrik, varierad, miljöperspektivet, hållbarhet, kommunens klimatmål och folkhälsoperspektivet under lång tid. Om skolmaten skulle följa andra parametrar än nuvarande, behöver troligen en ökning av resurser tilldelas. Man gör omvärldsbevakning, i vilken man ser att skolmaten som serveras i Orusts kommunala skolor till stor del påminner om andra kommuners skolmat. Personalen i köken upplever att de tydligt kan se skillnader kring vilka rätter som accepteras, samt att eleverna upplevs vara mer hungriga på måndagar. Man kan också se att vissa rätter accepteras i vissa sammanhang men inte i andra. Man deltar gärna vid skolans matråd och har en dialog med både skolledning och elever. För att förbättra elevers matvanor och inställning till mat framför man önskemål om att skolan, i den ordinarie undervisningen, skulle kunna delta kring skolmatspedagogiken. Information ges också kring den servicemätning och enkät som genomförts kring skolmaten. Undersökningen gjordes bland elever i årskurs 2, 5 och 9. Man kan tydligt se att det skiljer sig åt mellan eleverna i årskurs 5 och 9 när det gäller svaret på frågan om hur många som äter sig mätta. Ett alternativ till att eleverna äter i skolan, föreslås kunna vara att tiden i matsalen blir schemalagd tid med obligatorisk närvaro. Antalet elever med specialkost ökar. En av de främsta anledningarna är till exempel kombinationer av olika allergier, neuropsykiatriska diagnoser, samhällets höga krav och tempo samt familjers beteende kring matfrågan. Elevers behov av specialkost, hanteras alltid i samverkan med elevhälsan/skolhälsovården.

5 5 51 Dnr KS/2018:798 Information om arbetet med barnkonsekvensanalys Tacka för informationen och lägga den till handlingarna. Folkhälsosamordnare Anna Sandberg och sektorschef Henrik Lindh ger information om arbetet kring upprättandet av en barnkonsekvensanalys. Arbetet utgår ifrån fokusområdet kring omsorg i verksamheten Nattis, att barnets bästa ska beaktas, FN s barnkonvention och Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rapport Prövning av barnets bästa. I arbetet deltar en konsult samt personer inom olika professioner. Arbete pågår även kring framtagande av en metodbok.

6 6 Exp: Kommunstyrelsen 52 Dnr KS/2018:702 Remissvar på motion om borgen till friskolor Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Anders Arnell, Moderaterna, anser att kommunen ska betala ut lokalersättning motsvarande sin egen kostnad per elev till friskolorna i kommunen på samma sätt som man gör för de pedagogiska resurserna. Det skapar utrymme för friskolorna att själva över tid lösa finansieringen av sina lokaler och det ger en trygghet för finansiärer på den reguljära kreditmarknaden, gärna Orusts sparbank, att bevilja lån för expansionen. Utredning Skollagen reglerar tydligt vilka bidrag som kommunen ska betala till en fristående skola. Inom sju noga definierade områden ska kommunens egen budget för motsvarande verksamhet utgöra grunden för bidrag till fristående verksamhet. Förenklat innebär det att för till exempel läromedel får en fristående skola lika mycket per elev som vi fördelar till kommunens egna elever. För lokalkostnader anges möjligheten till två alternativ. Huvudalternativet är genomsnittet av kostnader för våra kommunala skolor per elev. Som alternativ ges möjligheten att betala fristående skolor faktiskt lokalkostnad. I regeringens proposition 2008/09:17, Bidrag på lika villkor anges: Samtidigt bedömer regeringen att det undantagsvis kan finnas skäl att ersätta en fristående skola för dess faktiska kostnader, i de fall då en jämförelse med hemkommunens genom-snittliga lokalkostnad blir uppenbart orimlig. Det kan t.ex. vara frågan om en liten kommun med endast ett fåtal skolor som nyligen renoverats till en hög kostnad och/eller har nybyggda lokaler, alternativt om kommunens skolor har en onormalt låg kostnadsnivå till följd av låg standard och eftersatt underhåll. Syftet med alternativet är att elever i olika skolor ska ha samma förutsättningar oavsett lokalkostnader. Orust kommun har sedan några år tillbaka valt att betala faktisk lokalhyra eftersom de fristående skolorna annars skulle överkompenseras sina lokalkostnader. Samtidigt innebär denna modell ett större ansvar för kommunen att ta del av skolornas lokalbehov eftersom utgifter och investeringar direkt faller på kommunens betalningsansvar.

7 7 Bedömning Syftet med kommunens ersättning är att samtliga elever ska ha samma förutsättningar oavsett vilken skola de väljer. Om kommunen skulle välja att betala ut en genomsnittlig elevpeng för lokaler skulle fristående skolor överkompenseras sina lokalkostnader och därmed till exempel kunna ha en högre personaltäthet än kommunala skolor. Det skulle då inte följa principen om bidrag på lika villkor. I dagsläget skulle det dessutom innebära en tillkommande kostnad på 2,3 miljoner kronor som skulle behöva tillföras Lärandes budgetram. Därmed bör motionen avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad

8 8 53 Dnr KS/2018:89 Sektorns information 2018 (Lärande) Tacka för informationen och lägga den till handlingarna. Sektorschef Henrik Lindh ger information om aktuella ärenden: Rektor Ängås 7-9 skola Samverkan har genomförts kring rekrytering av ny rektor för Ängås 7-9 skola. Martin Carbe anställs som rektor och börjar sin anställning den 6 augusti. Martin har varit tidigare haft en anställning i Orust kommun, då han var biträdande rektor för skolområdet Ellös/Tvet. Anders Ehlén slutar sin anställning den 3 augusti. Skolchefens roll Riksdagen beslutade i maj om några ändringar i skollagen. Bland annat innebär ändringarna att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som aktivt ska verka för att statens bestämmelser i skollagen uppfylls av rektor och huvudmannen. Socioekonomiska parametrar statsbidrag för likvärdig skola Skolverket har tagit fram kommunernas förväntade andel elever obehöriga elever till gymnasieskolan, per skola, utifrån åtta fastställda variabler. Uppgifterna bygger på SCB s statistik per 15 oktober åren Orust skolor hamnar på ett resultat mellan cirka procent. Siffrorna utgör grunden för tilldelning av statsbidraget Likvärdig skola. Sektor Lärande ska nu upprätta en plan där det framgår vilka insatser som huvudmannen planerar för den period bidragsomgången gäller för.

9 9 54 Dnr KS/2018:90 Politikens information 2018 (Lärande) Tacka för informationen och lägga den till handlingarna. Maria Sörkvist och Elsie-Marie Östling ger information om besöket hos det kreativa återvinningscentret Returen i Göteborg. Det var en intressant och inspirerande verksamhet där små medel gav stora möjligheter till återbruk av material.

10 10 Exp: Kommunstyrelsen 55 Dnr LVS/2018:11 Information: Rapportering av anmälan till huvudman enligt 5 kap 16 Skollagen (2018) 1. Tacka för informationen. 2. Överlämna informationen till Kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Enligt skrivning i nya Skollagen, ska rektor informera huvudmannen om beslut kring disciplinära och andra särskilda åtgärder för elever. Utifrån detta har rutin tagits fram av Sektor Lärande. Avstängningar görs med stor restriktivitet inom grundskolan, och avser oftast mellan ett par dagar upp till en vecka. Informationen om rektors beslut ska inte göras på individuell nivå utan i form av mängdredovisning. Sektorschef Henrik Lindh ger information och redovisning av inkommet beslut gällande avstängning av elev: beslutet avser Ängås skola.

11 11 Exp: Kommunstyrelsen 56 Dnr LVS/2018:13 Information: Rapportering av anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen (2018) 1. Tacka för informationen. 2. Överlämna informationen till Kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Enligt skrivning i nya Skollagen, ska rektor informera huvudmannen om kränkande behandling av elever. Utifrån detta har rutin och blankett tagits fram av Sektor Lärande. Informationen ska inte göras på individuell nivå utan i form av mängdredovisning och utifrån en professionell bedömning av anmälningarna som lämnas in. Sektorschef Henrik Lindh ger information och redovisning av inkommen rapport och utredning gällande diskriminering/kränkande behandling: rapporten avser Ängås skola.

12 12 Exp: Kommunstyrelsen 57 Information: Anmälan/Svar från Skolinspektionen och övriga myndigheter 1. Tacka för informationen. 2. Överlämna informationen till Kommunstyrelsen för kännedom. Sektorschef Henrik Lindh ger information om inkomna beslut från Kammarrätten i Göteborg och Skolinspektionen. 1. Kammarrättens dom av i ärende om överklagat beslut i skolskjutsärende. Dnr LVS/2018:3. Orust kommun har beslutat att inte bevilja skolskjuts för elev som valt annan skola än den kommunen hänvisar till, enligt Orust kommuns regler för skolskjuts. Vårdnadshavare har överklagat kommunens beslut till Förvaltningsrätten, som i sin dom avslår överklagandet. Vårdnadshavare har överklagat Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten. Kammarrätten beslutar att bevilja prövningstillstånd, undanröjer Förvaltningsrättens dom och visar målet åter till Förvaltningsrätten för ny handläggning. 2. Skolinspektionens beslut av i ärende om anmälan av elevs skolsituation. Dnr LVS/2018:12. Skolinspektionen tog den 24 maj emot en anmälan som rör elevs skolsituation. Anmälaren upplever att skolan brustit i sin tillsyn och att eleven inte fått sitt sociala stöd tillgodosett. Skolinspektionen lämnar anmälan till Orust kommun för utredning och eventuella åtgärder.