Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Relevanta dokument
Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Typ av huvudman. Stiftelsen Hannaskolan Konfessionell Örebro 1880 Grundskola Inriktning Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod

KALLELSE. Plats och tid för sammanträdet Stadshuset KS-rummet, Borgholm, , klockan 10:00. Lennart Andersson / Anne-Charlott Petersson

KALLELSE. Plats och tid för sammanträdet Slottsskolan Aulan, Borgholm, , klockan 10:00. Lennart Andersson / Anne-Charlott Petersson

KALLELSE. Plats och tid för sammanträdet Slottsskolan Aulan, Borgholm, , klockan 10:00. Jeanette Thygesen / Anne-Charlott Petersson

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Kommun Kommunkod Skolform

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Inriktning Kommun Kommunkod

Kommun Kommunkod Skolform

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta LUNDE Tel Fax Skolenhetskod Kommunen.

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Skolblad avseende Unnaryds skola. Faktaruta. Norra vägen UNNARYD Tel Fax. Hylte Kommunen. Kommunkod. Skolenhetskod

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Kommun Kommunkod. Förskoleklass Årskurs 2

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen

Beslut för förskoleklass och grundskola

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2015/16

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs

Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2016/17

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen KINNARED Tel Fax Skolenhetskod Kommunen.

Kommun Kommunkod Skolform

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

PM - Terminsbetyg i årskurs 6. Vårterminen 2018

Uppföljning av skolresultat för förskoleklass och grundskola läsår Dnr BUN15/

Beslut för förskoleklass och grundskola

Inriktning Kommun Kommunkod

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Skolblad avseende Ådalsskolan 1. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2013/14. Limstagatan KRAMFORS Tel Fax

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Öppna jämförelser Grundskola Täby kommun

Statens skolverks författningssamling

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Beslut för förskoleklass och grundskola

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

Uppföljning nationella prov/ämnesprov och betyg (2013)

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola Betygsresultat läsåret 2012/13

Beslut för förskoleklass och grundskola

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Transkript:

Skolblad avseende Skolvägen 2 93144 SKELLEFTEÅ Tel http://wwwskelleftease/skola/grundskola Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Skellefteå Skellefteå 2482 Grundskola 562024 Skolbladet presenterar den valda skolenhetens senast publicerade statistik Uppgifterna avser elever, modersmålsundervisning, lärare, nationella prov, terminsbetyg och slutbetyg Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna Då visas två prickar () istället för utfall Om data saknas visas en prick () istället för utfall Vissa uppgifter presenteras endast i grafer eller diagram, för att inte uppgifterna ska kunna härledas till enskilda individer Med lägeskommun avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges Faktaruta Faktarutan visar en del av de mått som finns under olika rubriker i skolbladet för den valda skolenhetens senast publicerade statistik Beroende på att olika mått publiceras vid olika tillfällen så kan läsåret skilja sig åt mellan måtten Antal elever den 15:e oktober läsåret 2018/19 I grundskolan totalt 296 7 395 1 068 274 Andel (%) flickor 46 48 49 Andel (%) elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar 74 59 59 Andel (%) elever med utländsk bakgrund 9 14 25 Pedagogisk personal den 15:e oktober läsåret 2018/19 Andel (%) legitimerade lärare med behörighet, heltidstjänster,9 77,9 70,5 Antal elever per lärare, heltidstjänster 9,2 10,6 12,1 Slutbetyg i årskurs 9 läsåret Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 80,6 75,9 75,6 Andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram 82,7 82,9 84,4 Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 228,3 216,8 228,7 Nationella prov i årskurs 9 - genomsnittlig betygspoäng för provbetyget läsåret Provbetyg i engelska 15,3 15,1 Provbetyg i svenska 13,4 Provbetyg i svenska som andraspråk 7,3 8,4 * På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är det här måttet inte direkt jämförbart mellan skolenhet, lägeskommun och riket Hänsyn ska tas till att det kan skilja sig åt, hur många ämnen eleverna i genomsnitt har läst mellan skolenhet, lägeskommun och riket Sida 1 av 9

Antal elever läsåret 2018/19 Uppgifterna avser elever på skolenheten den 15 oktober Elever i förskoleklass ingår ej i totalen för skolenheten De ingår inte heller i några andra uppgifter i detta skolblad Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Totalt Totalt Flickor Pojkar 98 94 104 296 42 48 45 135 56 46 59 161 Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 2018/19 Diagrammet nedan presenterar andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning Som jämförelsemått presenteras kommunsnittet för samtliga skolenheter i den valda skolenhetens kommun samt rikssnittet (samtliga skolenheter) Uppgifterna samlas in 15 oktober Sida 2 av 9

Lärare läsåret 2018/19 Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste fyra åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället Om data saknas visas en prick () istället för utfall 2018/19 Data saknas Data saknas 32,2 32,6 9,2 8,6 Samtliga lärare Antal elever per heltidstjänst Heltidstjänster 10,6 10,8 12,1 12,1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen 32,2 31,6 100,0 96,9 Andel lärare heltidstjänster Heltidstjänster,8,7 80,9 81,3 Samtliga lärare: Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster, oavsett vilket ämne läraren undervisar i Lärare med pedagogisk högskoleexamen: Heltidstjänster - Totalt antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster Samtliga lärare Antal elever per heltidstjänst Lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare heltidstjänster Sida 3 av 9

Lärare med lärarlegitimation och behörighet, läsåret 2018/19 Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället Om data saknas visas en prick () istället för utfall Heltidstjänster Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne Andel lärare heltidstjänster Heltidstjänster 2018/19 29,3 30,7 26,3 26,9,9 87,6 77,9 77,4 70,5 71,4 Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster I uppgiften ingår endast ämnen som går att koppla till lärarlegitimation Exempel på ämnen som ej går att koppla till lärarlegitimation är modersmål och teckenspråk Lärare med lärarleg och behörighet Andel med lärarleg och behörighet i minst ett undervisande ämne Sida 4 av 9

Slutbetyg per ämne i årskurs 9, läsåret Nedan presenteras den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne för elever i årskurs 9 Resultaten avser slutbetygen den 18:e juni och visas för den valda skolenheten tillsammans med lägeskommunen och riket I redovisningen ingår samtliga elever i årskurs 9 För läsåret 2015/16 ingår samtliga elever exklusive elever som har okänd bakgrund Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen Dessutom finns elever med uteblivet betyg pga anpassad studiegång Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga betyg omvandlat till poäng Betyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en högre andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng Elever med streck eller anpassad studiegång ingår inte i beräkningen av genomsnittlig betygspoäng * Publiceringen av slutbetyg per ämne i årskurs 9 2015/16 skiljer sig från tidigare år Förändringarna gjordes med hänsyn till att det under läsåret hade invandrat många barn som börjat i årskurs 9 När en nyanländ elev börjar skolan sent på terminen (läsåret) har läraren ofta lite eller ingen information alls om elevens kunskaper i ett ämne Anledningen till att förändra redovisningen av statistiken var att skolor och kommuner haft svårt att hantera betygssättningen för de mest nyanlända eleverna Vi såg bland annat att schablonmässiga lösningar där tex alla nya elever rapporterats med betyget F, att alla elever rapporterats med streck eller att alla elever rapporterats med anpassad studiegång Ändå gäller samma bestämmelser om betygssättning för nyanlända elever som för alla andra elever Ämnesbetygen, dvs beräkningen av genomsnittligt betygspoäng i respektive ämne, påverkas olika beroende på om en elev angivits ha F jämfört med streck eller anpassad studiegång Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna Då visas två prickar () istället för utfall Om data saknas visas en prick () istället för utfall Genomsnittlig betygspoäng Ämne 2015/16* 2016/17 Bild 12,8 14,0 14,7 Biologi 13,9 12,9 13,5 Engelska 13,7 13,3 14,4 Fysik 13,1 12,6 13,2 Geografi 12,9 12,7 Hem och konsumentkunskap 15,4 14,2 Historia 13,0 13,7 Idrott och hälsa 15,3 14,1 14,5 Kemi 12,9 12,4 13,1 Matematik 11,5 11,7 12,2 Moderna språk, språkval 14,7 13,4 14,4 Modersmål 15,4 14,4 16,4 Musik 13,3 Religionskunskap 13,0 Samhällskunskap 12,7 12,8 Slöjd 14,3 14,7 Svenska 15,1 13,3 14,3 Svenska som andraspråk 4,4 5,9 8,0 Teknik 13,1 12,8 Sida 5 av 9

Slutbetyg i årskurs 9, sammanfattande mått läsåret Nedan presenteras resultaten som genomsnittligt meritvärde, andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen och behöriga till yrkesprogram för den valda skolenheten de senaste fem åren Det genomsnittliga meritvärdet om 17 ämnen visas sedan 2015, innan dess var det som 16 ämnen Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket Resultaten presenteras även fördelat efter kön Resultaten avser slutbetygen den 18:e juni I redovisningen ingår samtliga elever i årskurs 9 Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval (sedan 2015) Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=125, C=15, B=175 och A=20) Det högsta möjliga meritvärdet är 340 respektive 320 beroende på om eleven har 17 eller 16 godkända ämnen Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är elever som har godkänt betyg (A-E) i samtliga ämnen som de skulle ha fått slutbetyg i Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna Då visas två prickar () istället för utfall Om data saknas visas en prick () istället för utfall Resultatmått Genomsnittligt meritvärde (17/16 ämnen) - flickor - pojkar Andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen - flickor - pojkar Andel (%) behöriga till yrkesprogram - flickor - pojkar 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 228,3 242,3 212,4 80,6 88,5 71,7 82,7 88,5 76,1 216,8 233,2 200,9 75,9 80,4 71,5 82,9 86,4 79,5 228,7 243,2 215,3 75,6 79,0 72,5 84,4 86,7 82,3 Sida 6 av 9

Nationella prov i årskurs 9, läsåret Nedan presenteras deltagande och resultat från de nationella proven i årskurs 9 Nationella prov ges i grundskolans årskurs 9 i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt i ett naturorienterande ämne och ett samhällsorienterande ämne Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven Genomsnittlig provbetygspoäng beräknas genom att elevernas provbetyg omvandlas till poäng Provbetyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng Genomsnittlig provbetygspoäng visar det genomsnittliga provbetyg på skolenheten, i lägeskommunen eller riket, för elever som har provbetyg A-F Varje skolenhet tilldelas genom urval som representerar riket, ett nationellt prov i ett av de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi, samt ett av de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Det finns inget resultat för de naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen för lägeskommunen då urvalet inte är utformat för det Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna Då visas två prickar () istället för utfall Om data saknas visas en prick () istället för utfall Grafer visas inte om de borde prickas Under vårterminen 2018 fanns indikationer på att vissa av de nationella delproven i årskurs 9 hade varit åtkomliga på förhand Skolverket rekommenderade då att skolan skulle använda ersättningsprov om man fick kännedom om att provet eller delar av provet blivit känt bland eleverna på skolan Resultaten från ersättningsprov samlas inte in Istället gavs instruktionen vid insamling av resultaten att ange att "eleven ej deltagit", vilket syftar på att ordinarie prov inte använts För provbetyget i matematik är den totala andelen elever som har rapporterats in som "eleven ej deltagit" så stor (närmare 76 procent) att resultaten inte kan publiceras med den kvalitet som gäller för officiell statistik enligt 3 a lagen (2001:99) om den officiella statistiken Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne/delprov Antal elever med provbetyg A-F Andel elever som deltagit i resp delprov* Engelska 87 88,8 15,3 15,1 Tala (delprov A) 91 92,9 14,2 Läsa och lyssna (delprov B) 88,8 15,5 14,7 Skriva (delprov C) 90,8 14,3 14,4 Matematik Provbetyg Svenska 84 98,8 13,4 Tala (delprov A) 84 98,8 16,0 15,2 Läsa (delprov B) 85 100,0 15,3 13,7 13,9 Skriva (delprov C) 85 100,0 12,2 12,5 Svenska som andraspråk 7,3 8,4 Tala (delprov A) 11,7 10,9 Läsa (delprov B) 10 76,9 4,0 5,6 7,2 Skriva (delprov C) 10 76,9 2,0 6,2 7,3 Naturorienterande ämne, biologi 90,8 15,0 14,3 Samhällsorienterande ämne, historia 90,8 13,3 12,3 * För svenska respektive svenska som andraspråk visas andel utifrån de som enligt betygsregistret följer respektive kursplan Sida 7 av 9

Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, läsåret Här presenteras resultaten för jämförelsen av provbetyget med slutbetyget i svenska, matematik och engelska Resultaten avser slutbetygen och provbetygen 18 juni Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket för de tre senaste åren Det finns inget resultat för de naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen och lägeskommunen då urvalet inte är utformat för det I statistiken ingår skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 9 med både slutbetyg och provbetyg i ämnena svenska, matematik, engelska och det tilldelade naturorienterande samt samhällsorienterande ämnet Om data saknas visas en prick () istället för utfall Engelska Svenska Naturorienterande ämne, biologi Samhällsorienterande ämne, historia Antal elever med provbetyg och slutbetyg 86 84 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget Lägre 27,9 16,7 2,2 7,9 Lika 64,0 57,1 83,1 53,9 Högre 8,1 26,2 38,2 Antal elever med provbetyg och slutbetyg 745 693 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget Lägre 21,6 18,3 Lika 70,5 58,0 7,9 23,7 Antal elever med provbetyg och slutbetyg 84 636 76 256 32 813 25 0 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget Högre Lägre Lika 13,9 10,6 15,4 6,2 73,1 60,7 67,3 55,6 Högre 13,0 28,7 17,3 38,2 Sida 8 av 9

Definitioner Begrepp Skolbladet "" "" Anmälningar Analysstöd Huvudman Kommunkod Lägeskommun Skolenhet Skolenkäten Skolform Typ av huvudman Eftergymnasialt utbildade föräldrar Utländsk bakgrund Definition Visar den senast publicerade statistiken för den valda skolenheten Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna Då visas två prickar () istället för utfall Om data saknas visas en prick () istället för utfall Skolinspektionen tar emot anmälningar om brister i en verksamhet De flesta anmälningarna kommer från föräldrar eller elever och kan gälla kommunala eller fristående skolor Anmälningarna kan till exempel handla om att ett barn eller en elev utsätts för kränkningar, inte får tillräckligt stöd eller inte får tillgång till barnomsorg eller utbildning Pdf-dokument med förklaringar och definitioner av måtten samt annat som ger läsaren stöd att göra analyser Avser den organisation, företag eller myndighet som har ansvaret för verksamheten Är en fyrsiffrig kod som används för att identifiera kommuner Här avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef Skolenkäten är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan Det svenska skolväsendet spänner från förskola till vuxenutbildning Skolformerna är - förskolan och förskoleklassen (frivillig) - grundskola, grundsärskolan, specialskolan (obligatorisk i nio år, tio för specialskolan) - Gymnasieskolan (frivillig), Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå gymnasiesärskolan som är fyraårig - Varje kommun ska också erbjuda vuxenutbildning Kommunal, enskild eller staten Elever som har minst en förälder som har eftergymnasial utbildning Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Övriga hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utländsk förälder Okänd bakgrund, dvs elever som saknar personnummer ingår i gruppen utländsk bakgrund Sida 9 av 9