Bergvesenet Postboks 3021 7002 Trondheim Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr BV 1903 ntern Journal nr nternt arkiv nrrapport lokaliseringgradering Trondheim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nroversendt fra Fortrolig pgafortrolig fra dato: Tittel Torsionsvågsmetning i Løkkens gruva i Norge 19.06-06.07 1938 Foriatter Dato Bedrift lledstrøm Helmer 11.10 1938 Elektrisk Malmletning A/B Kommune Meldal FylkeBergdistrikt1: 50 000 kartblad1:250 000 kartblad ;Sør-TrondelagTrondheimske Fagornråde Geofysikk Dokument type Forekomster Løkken Råstofftype Malm/metall Emneord Sammendrag
49 Uti:itande byer i L5kkens Tuva i Tor e 193. AKTEBOLAGET ELEKTRSK MALMLETNNG THE ELECTRCALPROSPECTNG COMPANY STOCKHOLM SWEDEN
AKTEBOLAGET ELEKTRSK MALMLETNNG (THE ELECTRCAL PROSPECTNG COMPANY) TELEGRAM: PROSPECTNG STOCKHOLM TELEFow nmeo CODES BENTLEYS. Å B. C. 6TH EDTON HH/ET. STOCKHOLM C. den 17 sept. 1939. KUNBSGÅTAN 44 Orkla Grube-Aktiebolag LUkken V e r k. Norge. Betr. Tyngdkraftsmdtningen i Orkla Grube. det vi på det livligaste beklaza att rapporten över provmdtningen i Urkla jrube blivit så mycket fursenad be vi hdrmed få neddela fuljande: För berdknandet av inverkan från ftrefintlig malm och utbrutna magasin behövde vi ViSSE uppgifter och kartprofiler. N1 hade lovat att börja sammanstlla detta materdal måndagen den juli och uppgifterna skulle vara frirdigfre vår ingeni5r Johanssons avresa fran LtikkenVerk. ngeniör Johansson avreste den 6 juli utan att ha erhållit desse u.tpgftermen rr.edtdert lufte om att de skulle efte;sändas efter ett par dagar. Från cch ned den 7 jull var ineeniör Johansson på.vtrt kontor istockholm sysselsatt med berdkning av resultaten. Efter något mer dn en vecka hade detta arbete slutfurts sa långt sig g'draldt i avsaknad av de nyss ndmindauppgifterna. Den 15 juli tillskrevo vi Eder ccb påmlnde on de utlovade uppgifterna samtidigt som vi meddelade att rapporten skulle bli fft.senad. Först den 26 juli anlände de av der utlovade uppgifterna. Under tiden hade vi emellertid varit tvung.a eklcka ut
AKTEBOLAGETELEKTRBKMALMLETNNG 0-19 - 2 PAG. Orkla Grube-AktiebelagLökken Verk Norga. Den 17 september 1938. ingeniörjohanssonpå ett uppdrag på annat håll och med detta arbete har han blivit kvarhållenllingreg vi från början vuntade oss. FUrst i början av nåsta vecka återkommeringenibrjohansson hit till Stockholm.Han skall då återupptagadet bertikningsarbete som avbrötsför två månader sedan och vi hoppas Tärför kunna skicka Eder vår slutrapportom ca. 10 dagar. Högaktningsfullt AATEWLAOLT affit7rsn MA1111277~
Utlåtande över torsionsvåsmåtnin i Lökkens ruva i Nor e. Under tiden 19 juni till 6 juli 1938 utförde Aktiebolaget ElektriskMalmletningen tyngdkraftsmåtningmed Eötvös torsionsvågför Orkla Grube-Aktiebolagi Norge. Måtningenutfdrdes under jord i på olika nivåer utgående tvårorter/måtplatsernaa - F H K L/ - se bifogad karta. ledorten på 370 meters nivå inladesåven fem observationspunkter/1 2 3 4 5/. nallesmåttes 51 stationer. Topografi. Terrångenöver Ldkkens gruva år starkt kuperad och har hånsyn härtill tagits vid korrektionenav måtresultatet. Geologi. Lökkens koppargruvabestår av tre parallellamalmstråk strykandei ostvåstligriktning och med stupningmot norr. Malmens ldngdaxel stupar svagt mot våster. Huvudmalmen har en typisk stockformmed stor maktighet och förhållandevis oregelbundenbegrånsning. Den går endast vid sin dstra'ånda i dagen. hången av huvudmalmensöstra del ligger parallellstråketndien-malmenoch ånnu högre upp i hängen Bakindien-
- 2 - malmen. Huvudmalmenhar en länsd av omkrins 2300 meter. Parallellstråkendro betydligtkortare och av mindre måktihet. Malmen fdrekommeri ett stort rrdnstensområdemed en intrusivgabbro på ett kort avst!al dver malmen. iindamåletmed den fdretagnatorsionsvågsmåtnsgen var dels att utrdna hur stor tynsdkraftsanomalien malmtyp liknande den vid Ldkken kan siva och dels att prospektera efter nya parallellamalmstråk. Specifikavikten fdr malmen grdnstenenoch zabbron har beståmtspå Orkla Gruvors laboratorium i Lbkken. De vdrden som erhöllosvoro: fdr malmen 425 för grdnstenen286 och fdr gabbron 300. Matmetod. Mdtningarnai Lbkken utfördesmed en "Eötvöslilla torsisnsvåg"i tre azimuterpå varje observationspunkt.avlåsningargjordes på de svångandevågbalkarnasvåndpunkter. allmånhetfuretogostre sådana avlåsntjisarper vågbalk och azimut. Tidsbesparingenblev hårvid ganska avsevdrddå man på ovannåmndasdtt kunde måta en station pr;en timmemedan dåremot avlåsningpå stopplågenafdr en station tog två timmar i anspråk. Med en torsionsvågkan tyngdkraftensgradientmycket noggrant upomdtasoch fdljaktligentyngdkraftenslokala furåndringar beståmmasmycket mer exakt ån t.ex. med pendelappsrat och gravimeter. Då utrymmet ej tillåter att hår nårmare ingå på metoden hånvisas endast till de zeofysiskahandbdckersom
- 3 - behandladensamma. Betråffandemåtning i en gruva bör endast erinrasom att ett masstillskottsom ligger under acparaten riktar gradienternaemot sig medan ett masstillskottöver apparatenriktar gradientenfrån sig. För fullståndigtydning av resultatetbör därför mdtningenutfliraspå olika nivåer. Krökningsvårdenaha i detta fall uppmåttsmen ej vidare utnyttjatsdåden minsta oregelbundenheti ortvåggeninverkar oerhörtpå dessa vården mer ån på gradienten. Avståndetmellan de olika stationernavarierade i allmenhetmellan fem och tio meter. ledortenmot våster måttes fem stationervilkas inbördes avståndvarierademed grånserna för grönstenenmalmen och gabbron. DeSsa stationermdttes för att utrönahurustora gradienternåmnda bergartskontakterkunde förorsaka. Måtplatsernavaldes eljest med huvudsakligtanke på att komma så långt bort från den kända malmen som möjligt. en del tvårortermåttes dock rakt över och igenom den kända malmen för att utröna dennas inverkanpå måtresultatet. Resultat. De gradientersom erhöllos/de svarta pilarna se bilagan/ha först och fråmst korrigeratsmed hånsyn till markytans konfiguration/de röda pilarna se bilagan/. Nivåsiffrorna togos dårvid ur de kartor Orkla Grube-Aktiebolagstållde till förfogande. Nåsta korrektionsom utfördesgållde befintlig och redan utbrutenmaim /de gröna cilarna se bilagan/. Vid beråkningenav dessa korrektionervisade det sig att mdtpunkterna ligga alldelesför nåra den oregelbundnamalmkroppenoch de
4 - oregelbundetutbrutnamagasinenfar att en tillnårmelsevisriktig korrektionskulle kunna anbringas. Denna risk framhöllsockså innan arbetet påbürjades. Det år dårför svårt att såga huruvida den restsom åtorstår sedan alla korrektionerutfarts hårrör från en okånd malmkropp eller från orecelbundenheteri malmkropnenseller magasinensform till vilka full hånsyn icke kunnat tagas vid korrektionerna. Ojåmnheteri ortvåggarnakunna vidare fdrorsakaavsevårdaanomaliervilket framgår av måtnngen i ort L /se bilagan/där de två östligastestationernamattes med endast två meters avstånd från varandra. Den skillnadsom erhöllsmellan dessa två stationerutgjorde 45 Eatvös i ortens ldngdriktningoch 44 Eötvös vinkelrdttddremot. Då dessa stationer ligga ganska långt borta från malmen kan denna skillnad icke bero på något annat ån ojdmnheteri ortvåggen. Mdtningenpå måtplats L visar en ganska kraftig gradient åt våster vilket kan tyda på ett massöverskotti narheten. Då den kända malmen hår har en ganska oregelbundenform och stora rum åro utbrutnaår det dock svårt att med beståmdhet såga om korrektionenblivit rått berdknad. Resultatetav måtningeni luftorten/mdtplatsh/ visar ingen utprdgladgradientriktning. Matningen på platsernaa och K behavde ingen korrektion för terrången. Korrektionenmed hånsyn till den kånda malmen år hår mycket liten så den har endast utfarts för plats K. Den rest som återstår sedan korrektionenutfarts visar mot den kån-
- 5 - da malmen vilket kan betyda att det år fråga om ett tyngdöverskottunder den kdnda malmen eller över och såder om mdtplatserna. Gradientriktningenhår kan åven bero på den tyngre gabbron som ju över dessa mdtplatserkan ha stårremdktighet ån långre norr ut. Gradienternapå måtplats B ha ej heller behåvt korrigeras för terrdngen. Malmen ligger hdr åver orten och år till stårstadelen utbrutenvarfbr korrektionenar mycket svår att beråkna. Gradientriktningenkan bero på att mera malm utbrutits dster ut. På måtplats C skår orten ddr måtnin;2.en fåretagits igenom malmen. båtpunkternainne i malmen giva en gradientriktning ifrån dennaochmåtpunkternautanfbr visa en cradientriktning in emot malmen. iven hdr år en korrektionfår malmen svår att boråkna exakt. Gradienternapå mdtclatsernaf och E visa ingen bestånd riktningsom kan tyda på ett tyngdkraftsåverskotti ett visst låge i fårhållandetill de båda mgtorterna. Av gradienterna från stationerna1 2 3 och 4 framgåratt gabbron hgr spelar en stor roll får resultatet. Riktninen åt våster /mptplatse/ pekar mot sabbron riktningenåt åster /matplatsf/ visar från densammadå gabbron hår till stårstadelen licger bver orten. vårde. Gradienternapå måtplats D giva incen upplysningav Rekommendationer. Av det ovan sagda frarc.åratt det år svårt att ned
AkrittuLarr.LERMSk ;1:zuwirtnne
.. >4. ' \ ' \ \ \ 1 i i ' ' ' i 90 i_i...... '1:'...'...' ''..;. 1 i. ' ; s ' ' _ ' '_.' = -. --..: _ - - k : "- \ i_ '_k 1 i 85 ' i_ 80 L _ 627Z-CA7Y//Y6M grad~faa icck.&yningen kar_ "raay.eral krnik makz kof ack-- gra~. ELEKTRSK 11E LECTRCAL MALMLETNNG PROSPECTiN l<p1?7 11 Zökkerz8.9~7.