INLEDNING TILL. Allmän hälso- och sjukvård. År 1930. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. 1911-1967 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1911-1950 med innehållsförteckning på franska. 1913-1950 med fransk parallelltitel: Hygiène et service sanitaire en Suède. 1951-1979 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: 1951-1956: Public health and sick care in Sweden ; 1957-1979: Public health in Sweden. 1960-1979 även med sammanfattning på engelska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sinnessjukvården i riket /Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1939. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. Efterföljare: Hälsan i Sverige: hälsostatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : 1988 1992. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1987/88-1991/92. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. Stockholm, 1918-1951. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960 Allmän hälso- och sjukvård. År 1930. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halal-1930

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ALLMÄN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÅR 1930 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 313054

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE SANITAIRE EN SUÈDE EN 1930 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ETAT STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 313054

Innehållsförteckning. [Medievalstil (1, 2, 3...) betecknar, att uppgifterna endast äro approximativa.] A. Textavdelning med texttabeller. I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet Sid. 3 1. Medicinalstyrelsens organisation Sid. 3 2. Medicinalstyrelsens personal Sid. 3 3. Mål och expeditioner Sid. 3 Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner å de olika byråerna Sid. 4 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen Sid. 4 5. Utgivna kungörelser och cirkulär av mera allmänt intresse Sid. 4 6. Instruktioner Sid. 5 7. Av medicinalstyrelsen disponerade medel Sid. 5 Statens bakteriologiska laboratorium Sid. 5 Statens rättskemiska laboratorium Sid. 8 Statens farmacevtiska laboratorium Sid. 10 II. Allmänna hälso- och sjukvården Sid. 13 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen) Sid. 13 2. Allmänna hälsovården Sid. 14 A. Hälsovårdsförhållandena i allmänhet Sid. 14 B. Skyddskoppympningen Sid. 20 Tab. B. Skyddskoppympningen i riket Sid. 20 Tab. C. Utlämning av vaccin från bakterieolog. laboratoriet Sid. 20 C. Karantänsväsendet Sid. 21 Tab. D. Under året nytillkomna dispensärer Sid. 21 Tab. E: 1. De statsunderstödda dispensärernas inkomster Sid. 21 Tab. E: 2. De statsunderstödda dispensärernas utgifter Sid. 22 D. Tuberkulosdispensärer Sid. 23 Tab. F: 1. De statsunderstödda dispensärernas barnavårdsverksamhet.. Sid. 23 Tab. F: 2. Översikt av de statsunderstödda dispensärernas verksamhet. Sid. 24 E. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos Sid. 25 F. Förgörande av ohyra och andra insekter Sid. 26 3. Sjukvården utom sjukhusen Sid. 27 A. Dödligheten i rikets städer Sid. 27 B. Viktigare sjukdomars förekomst Sid. 28 C. Smittsamma könssjukdomar Sid. 30 D. Spetälska Sid. 31 E. Sjukdomsförhållandena i fängelserna Sid. 31 F. Ämbetsresor Sid. 31 Tab. G. Översikt av antalet spetälska i riket Sid. 32 G. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Sid. 32 H. Barnmorskeväsendet Sid. 32 Tab. H. Sammandrag av barnmorskornas dagböcker Sid. 33 I. Hälso- och sjukvårdspersonal Sid. 35 Tab. I. Sjuksköterskor å reglerade tjänster Sid. 35 K. Sjukgymnastiska institut Sid. 36

IV 4. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar Sid. 36 A. Sjukvårdsbyggnader Sid. 36 B. Omsättningen å de civila sjukhusen m. m. Sid. 39 Tab. K. Omsättningen å civila sjukvårdsanstalter Sid. 39 Tab. L. Å barnbördshusen intagna efter ålder, civilstånd m. m. Sid. 43 Tab. M. Å barnbördshusen födda barn Sid. 44 Tab. N. Antal å barnbördshusen avlidna barn Sid. 45 C. Kostnader för sjukhusvård Sid. 47 Tab. O. Översikt av utgifter och inkomster vid civila sjukvårdsanstalter Sid. 48 D. Skador och förgiftningar Sid. 49 5. Sjukvården av civila å garnisonssjukhusen Sid. 50 III. Rättsmedicinen Sid. 52 A. Rättsmedicin i egentlig bemärkelse Sid. 52 B. Rättspsykiatri Sid. 53 IV. Apoteksväsendet Sid. 54 B. Tabellbilagor. Tab. 1 a. Läkare och civila läkarebefattningar med tjänstårsrätt Sid. 55 Tab. 1 b. Barnmorskor och sjuksköterskor Sid. 56 Tab. 1 c. Tandläkare, sjukgymnaster och apotekspersonal Sid. 57 Tab. 2. Av vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittsamma sjukdomars hämmande m. m. Sid. 58 Tab. 3. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppg. om dödsorsakerna i rikets städer Sid. 59 Tab. 4. Sammanställning av hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön Sid. 68 Tab. 5. Översikt av dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppg.. Sid. 72 Tab. 6. Några av de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer månadsvis enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter Sid. 74 Tab. 7. Infektionssjukdomar med anmälningsplikt Sid. 74 Tab. 8. Andra infektionssjukdomar (utan anmälningsplikt) Sid. 78 Tab. 9 a. Fall av smittsam könssjukdom efter boningsort Sid. 79 Tab. 9 b. Fall av smittsam könssjukdom efter ålder och kön Sid. 79 Tab. 9 c. Fall av smittsam könssjukdom efter smittningsort Sid. 80 Tab. 10. Sjuksängar, intagna, döda, underhållsdagar m. m. vid lasaretten Sid. 81 Tab. 11. Lasarettens inkomster Sid. 84 Tab. 12. Lasarettens utgifter Sid. 87 Tab. 13. Sammanställning av uppgifterna från sjukstugorna angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 92 Tab. 14. Sammanställning av uppgifterna från epidemisjukhusen angående sjuksängar, intagna, döda och underhållsdagar samt inkomster och utgifter Sid. 95 Tab. 15. Platsantal, beläggning, avlidna, underhållsdagar, väntetid, kurtid m. m. vid vårdanstalterna för tuberkulossjuka Sid. 102 Tab. 16. Inkomster vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 105 Tab. 17. Utgifter vid vårdanstalter för tuberkulossjuka Sid. 107 Tab. 18. Enskilda sjukhus och sjukhem, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter ang. antalet sjuksängar, intagna, avlidna, underhållsdagar samt inkomster och utgifter. Sid. 110 Tab. 19. Vårdanstalter för kroniskt sjuka ang. antalet sjuksängar, intagna, döda, vårddagar samt inkomster och utgifter Sid. 114 Tab. 20 a. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar med hänsyn till skadans natur och påföljd Sid. 119 Tab. 20 b. Översikt över å lasarett och sjukstugor intagna fall av skador och förgiftningar, fördelade efter skadans tillkomstsätt och påföljd Sid. 120

V Table des matières. [Les chiffres en types spéciaux (1, 2, 3...) ne sont qu'approximatifs.] A. Rapport avec quelques tableaux de statistique insérés dans le texte. I. Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état, expédition, etc. Pag. 3 Tabl. A. Résumé des affaires portées devant le Conseil supérieur de l'administration médicale ainsi que les affaires y expédiées Pag. 4 Laboratoire bactériologique de l'état Pag. 5 Laboratoire de chimie légale de l'état Pag. 8 Laboratoire farmaceutique de l'état Pag. 10 II. Hygiène générale et assistance médicale Pag. 13 1. Médecins à fonctions publiques (en dehors des hôpitaux) Pag. 13 2. Hygiène générale Pag. 14 A. Dispositions prises pour l'hygiène dans les villes, bourgs, etc. Pag. 14 B. Vaccination Pag. 20 Tabl. B. Vaccination dans le pays Pag. 20 Tabl.C.Vaccin délivré du Laboratoire bactériologique Pag. 20 C. Quarantaine Pag. 21 Tabl. D. Dispensaires établis pendant l'année Pag. 21 Tabl. E: 1. Recettes des dispensaires Pag. 21 Tabl. E: 2. Dépenses des dispensaires Pag. 22 D. Dispensaires pour les tuberculeux Pag. 23 Tabl. F: 1 et F: 2. Activité des dispensaires Pag. 23 E. Ligue nationale suédoise contre la tuberculose Pag. 25 F. Désinsection Pag. 26 3. Assistance médicale en dehors des hôpitaux Pag. 27 A. Mortalité dans les villes du pays Pag. 27 B. Les maladies les plus importantes Pag. 28 C. Maladies vénériennes Pag. 30 D. Léprosité Pag. 31 E. Assistance médicale des prisons Pag. 31 F. Voyages des médecins publics pour épidemies et maladies infectieuses, etc. Pag. 31 Tabl. G. Relevé des cas de la léprosité dans le pays Pag. 32 G. Eaux minerales, stations balnéaires, etc. Pag. 32 H. Sages-femmes Pag. 32 Tabl. H. Résumé des rapports des sages-femmes (par département)... Pag. 33 I. Personnel pour les affaires d'hygiène et de santé Pag. 35 Tabl. I. Infirmières (places réglées) Pag. 35 K. Instituts de gymnastique Pag. 36 4. Assistance médicale aux malades des hôpitaux civils Pag. 36 A. Constructions Pag. 36 B. Mouvement des hôpitaux civils Pag. 36 Tabl. K. Relevé du mouvement des hôpitaux civils Pag. 39 Tabl. L. Femmes entrées aux maternités d'après l'âge, l'état civil, etc. Pag. 43 Tabl. M. Nombre des enfants nés aux maternités Pag. 44 Tabl. N. Nombre des enfants décédés aux maternités Pag. 45 C. Dépenses des hôpitaux, etc. Pag. 47 Tabl. O. Relevé des dépenses et des recettes des hôpitaux civils.... Pag. 48 D. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements Pag. 49 5. Assistance médicale aux malades civils des hôpitaux de garnison Pag. 50

VI III. Médecine légale Pag. 52 A. Médicine légale proprement dite Pag. 52 B. Psychiatrie judicière Pag. 53 IV. Service pharmaceutique Pag. 54 B. Tableaux annexés. Tabl. 1 a. Médecins et emplois des médecins civils ayant le droit de compter les années de service Pag. 55 Col. 1. I. Villes, bourgs, etc. II. Campagne. Col. 2 7. Nombre des médecins légitimés. Col. 2. Médecins civils ayant le droit de compter les années de service. Col. 3. Avec une clientèle privée. Col. 4. Non praticiens. Col. 5. Hommes. Col. 6. Femmes. Col. 7. Total. Col. 8 18. Nombre des emplois des médecins civils ayant ledit droit. Col. 8. Médécins départementaux. Col. 9. Médecins cantoneaux (ordinaires et extraordinaires). Col. 10. Médecins de ville et de districts urbains. Col. 11. Médecins de bourgs, etc. Col. 12. Aux hôpitaux antituberculeux. Col. 13. Aux hôpitaux pour autres maladies corporelles. Col. 14. Aux hôpitaux d'aliénés. Col. 15. Médecins de prisons. Col. 16. Médecins du personnel du chemins-de-fer. Col. 17. Professeurs à la faculté de médecine. Col. 18 Autres emplois. Tabl. 1 b. Sages-femmes et gardes-malades Pag. 56. Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2 5. Sages-femmes de district, autres engagées par les communes ou aux maternités, privées. Col. 6 9. Gardesmalades, engagées par les conseils départementaux ou par les communes, celles de dispensaires, privées. Tabl. 1 c. Dentistes, exerçants de gymnastique médicale, personnel de pharmacie... Pag. 57 Col. 1. Voir Tabl. 1, col. 1. Col. 2, 3. Dentistes (h. et f.). Col. 4, 5. Exerçants de gymnastique médicale, pratiquant. Col. 6 14. Personnel de pharmacie: propriétaires de pharmacie, loueurs de pharmacie, autres chefs, autres pharmaciens légitimés, étudiants en pharmacie, élèves, total (h., f. et somme). Tabl. 2 Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infect. etc. Pag. 58 Col. 1. Départements. Col. 2 17. Voyages par suite de Scarlatine, Diphtherie, Variole, Fièvre typhoïde, Dysenterie, Poliomyélite, Méningite épidémique, Encéphalite léthargiqe, Maladies mentales, Autres maladies, Vaccination, Hygiène, Receptions, Examens médico-légaux, Autres, Totaux. Tabl. 3. Relevé des rapports des commissions municipales de santé concernant les causes de décès dans les villes Pag. 59 Col. 1. Départements, villes. Col. 2. Morbi primæ conceptionis. Col. 3. Marasmus senilis. Col. 4. Septichæmia puerperalis. Col. 5. Alii morbi e graviditate et partu. Col. 6. Septichæmia, Pyoseptichæmia. Col. 7. Erysipelas. Col. 8. Variola. Col. 9. Morbilli. Col. 10. Scarlatina. Col. 11. Diphtheria. Col. 12. Pertussis. Col. 13. Influenza epidemica. Col. 14. Typhus exanthematicus. Col. 15. Febris typhoides, Parathypus. Col. 16. Dysenteria. Col. 17. Cholera asiatica. Col. 17 ½. Encephalitis lethargica. Col. 18. Poliomyelitis anterior ac. Col. 19. Meningitis cerebrospinalis ac. Col. 20. Tetanus. Col. 21. Tuberculosis pulmonum. Col. 22. Tuberculosis organ. aliorum. Col. 23. Lepra. Col. 24. Syphilis hereditaria. Col. 25. Syphilis acquisita. Col. 26. Febris intermittens. Col. 27. Aliæ infectiones. Col. 28. Morbi sanguinis. Col. 29. Alcoholismus chr. Col. 30. Aliæ intoxicationes chronicæ. Col. 31. Diabetes mellitus. Col. 32. Aliæ cachexiæ, etc. Col. 33. Hæmorrhagia cerebri et meningum, Emollitio cerebri. Col. 34. Alii systematis nervosi morbi. Col. 35. Morbi mentis. Col. 36. Endocarditis chr. Vitium organicum cordis. Myocarditis chr. Cardiosclerosis. Col. 37. Alii organorum circulationis morbi. Col. 38. Bronchitis ac. et chr. Col. 39. Pneumonia ac. Col. 40. Alii organorum respirationis morbi. Col. 41. Gastroenteritis ac. Col. 42. Gastroenteritis chr. Col. 43. Apendicitis. Col. 44. Ileus, Hernia intestinalis. Col. 45. Alii organorum digestionis morbi. Col. 46. Morbi organorum uropoëticorum et generationis. Col. 47. Morbi articulationum et ossium. Col. 48. Carcinoma. Col. 49. Tumores alii. Col. 50. Casus mortiferi. Col. 51. Suicidium. Col. 52. Homicidium. Col. 53. Aliæ morbi causæ. Col. 54. Totaux.

Tabl. 4. Relevé des rapports des commissions municipales de santé sur le nombre des décédés dans les villes, avec répartition de l'âge et du sexe Pag. 68 Col. 1. Départements, villes. Col 2 11. Hommes. Col. 12 21. Femmes. Col. 22. H. et f. Col. 2 et 12. Au-dessous de 1 an. Col. 9, 19. Au-dessus de 60 ans. Col. 10, 20. Ages inconnus. Tabl. 5. Relevé des causes de décès dans les villes d'après lesdits rapports Pag. 72 Col 1. Causes de décès, voir Tabl. 3. Col. 2 22. Voir Tabl. 4. Tabl. 6. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, reparties par mois, d'après les rapports desdites commissions Pag. 74 Causes de décès, voir Tabl. 3. Tabl. 7. Maladies infectieuses, rapportées par tous les médecins, par mois et département Pag. 74 Col. 1. Maladies dans les départements (villes). a. Scarlatina; b. Variola; c. Diphtheria; d. Febris typhoides et paratyphus; e. Dysenteria; f. Poliomyelitis anterior ac.; g. Malaria (Febris intermittens); h. Meningitis cerebrospinalis ac.; i. Encephalitis lethargica; k. Febris undulans. Tabl. 8. Maladies infectieuses, rapportées par les médecins de service, par mois et département Pag. 78 Col. 1. Maladies Septichæmia puerperalis, Morbilli, Parotitis epidemica, Pertussis, Influenza epidemica, Pneumonia acuta et pleuritis, Gastritis et enteritis acuta, Conjunctivitis trachomatosa. Tabl. 9 a. Cas des maladies vénériennes d'aprés le domicile Pag. 79 Col. 1. Départements, (grandes) villes. M. = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 9 b. Relevé des maladies vénériennes avec répartition de l'âge et du sexe.... Pag. 79 Col. 1. Maladies. Syphilis (de toute espéce): hommes, femmes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Au-dessous de 1 an. Col. 12. Au-dessus de 60 ans. Col. 13. Inconnu. Tabl. 9 c. Cas des maladies vénériennes d'après le lieu d'infection Pag. 80 Col. 1. Départements, (grandes) villes; st = villes, Id = campagne. M = Hommes, Kv. = Femmes. Tabl. 10. Lits ordinaires, entrés, décédés, jours d'entretien, etc. aux hôpitaux Pag. 81 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2. Lits ordinaires le 31 déc. Col. 3, 4. Entrés, décédés. Col. 5. Jours d'entretien de tous les soignés. Col. 6. Moyennes des soignés par jour. Col. 7, 8. Maximum, minimum des malades soignés quelque jour. Col. 9. Séjour moyen des soignés. Tabl. 11. Recettes des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 84 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 9. Recettes, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Contributions des malades. Col. 4. Allocations par les conseils départementaux. Col. 5. Idem par les communes. Col. 6. Idem par l'état. Col. 7. Indemnités faites par l'état pour les étrangers, par d'autres départements ou communes, par l'assurance générale des pensions, etc. Col. 8. Revenu des fondations. Col. 9. Autres. Tabl. 12. Dépenses des hôpitaux (indiqués dans Tabl. 10) Pag. 87 Col. 1. Départements (villes), hôpitaux. Col. 2 15. Dépenses, en couronnes. Col. 2. Totaux. Col. 3. Salaires et pensions. Col. 4. Aide extraordinaire. Col. 5. Medicaments. Col. 6. Articles de pansement. Col. 7. Eaux minérales, vins, glace, préparations alimentaires, etc. Col. 8. Instruments, appareils et fournitures. Col. 9. Vêtements, inventaires et fournitures. Col. 10. Alimentation des malades et du personnel. Col. 11. Chauffage, éclairage et fournitures. Col. 12. Blanchissage, nettoyage et fournitures. Col. 13. Fournitures, non comprises ci-dessus. Col. 14. Entretien des immeubles. Col. 15. Constructions et reconstructions. Tabl. 13. Relevé des rapports des infirmeries concernant les lits ordinaires, les entrés, les décédés et les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses. Pag. 92 Col. 1. Départements, infirmeries. Col. 2 8. Voir Tabl. 10, col. 2 7 et 9. Col. 9 12. Recettes, eu couronnes. Col. 9. Totaux. Col. 10. Contributions des malades. Col. 11. Allocations des conseils départemen- VII

VIII taux. Col. 12. Allocations des communes. Col. 13 15. Dépenses, en couronnes. Col. 13. Totaux. Col. 14. Salaires. Col. 15. Alimentation des malades et du personnel. Col. 16. Constructions et reconstructions. Col. 17. Dépenses par jour d'entretien. Tabl. 14. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les lits ordinaires, les entrés, les décédés et les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses Pag. 95 Col. 1. Départements, hôpitaux épidémiques. Col. 2 7. Voir Tabl. 10, col. 2 5, 7 et 9. Col. 8, 9. Voir Tabl. 13, col. 9 et 10. Col. 10. Allocation par l'état. Col. 11 16. Voir Tabl. 13, col. 11 14, 15 et 16. Tabl. 15. Nombre des lits, fréquentation, décédés, jours d'entretien, temps d'expectation et celui de curation, etc. aux sanatoriums Pag. 102 Col. 1. Etablissements antituberculeux. I. Sanatoriums de la Fondation jubilaire de sa Majesté le roi Oscar II. II. Sanatoriums des conseils départementaux, des communes etc. III. Sanatoriums privés. Col. 2. Lits ordinaires le 31 déc. Col. 3 6. Entrés (h. f.). Col. 7, 8. Décédés. (h. f.). Col. 9. Jours d'entretien. Col. 10. Moyennes des soignés. Col. 11, 12. Max., min. des soignés, survenu quelque jour de l'année. Col. 13 15. Temps d'attente (jours) max., min., moyenne (h. f.). Col. 16 21. Temps de curation (jours) des patients sortis, max., min., moyennes (h. f.). Tabl. 16. Recettes des établissements antituberculeux Pag. 105 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col. 2 9. Voir Tabl. 11, col. 2 9. Tabl. 17. Dépenses des établissements antituberculeux Pag. 107 Col. 1. Voir Tabl. 15. Col. 2 15. Voir Tabl. 12, col. 2 15 et Tabl. 14, col. 16. Tabl. 18. Hôpitaux privés, maisons privées de santé et autres établissements hospitaliers concernant les lits ordinaires, les entrés, les décédés et les jours d'entretien ainsi que les recettes et les dépenses, etc. Pag. 110 Col. 1. A. Hôpitaux privés et maisons privées de santé. B. Etablissements pour enfants malades. C. Refuge provisoire des malades. D. Etablissements pour les estropiés. E. Maisons de convalescence. F. Hôpitaux annexés à des hospices. G. Maternités. H. Asyle pour personnes affectées de la lèpre. Col. 2 10. Voir Tabl. 13, col. 2 10. Col. 11. Revenu des fondations, dons, etc. Col. 12 17. Voir Tabl. 13, col. 12 14, 15 17. Tabl. 19. Hospices pour les maladies chroniques concernant les lits ordinaires, les entrés, les décédés et les jours d'entretien, ainsi que les recettes et les dépenses. Pag. 114 Col. 1. Départements, hospices. Col. 2 6. Voir Tabl. 10, col. 2 6. Col. 7, 8, 10, 11, 13 16. Voir Tabl. 13, col. 9 14, 16 et 17. Col. 9. Allocation par l'etat. Col. 12. Intérêts des donations. Tabl. 20 a. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries, repartis d'après la nature et les suites de l'accident Pag. 119 Col. 1. Nature de l'accident. Col. 2 4. Entrés pendant l'année, h., f., totaux. Col. 5 7. Suite de l'accident: Mort, Mal qui en résulte, Guérison. Tabl. 20 b. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements, admis aux hôpitaux et aux infirmeries, repartis d'après l'origine et les suites de l'accident Pag. 120 Col. Origine de l'accident. Col. 2 7. Voir Tabl. 21 a.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående hälso- och sjukvården i riket för år 1930. Berättelsen innefattar särskilda redogörelser för I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. Statens bakteriologiska laboratorium. Statens rättskemiska laboratorium. Statens farmacevtiska laboratorium. II. Allmänna hälso- och sjukvården i riket. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). 2. Allmänna hälsovården. 3. Sjukvården utom sjukhusen. 4. Sjukvården å civila sjukvårdsinrättningar. III. Rättsmedicinen. IV. Apoteksväsendet. Beträffande sinnessjukvården och veterinärväsendet får styrelsen hänvisa till särskilda av styrelsen avgivna berättelser. F. v. DAEDEL. Stockholm den 30 november 1931. NILS HELLSTRÖM. B. Grapengiesser.

I. Medicinalstyrelsen och dess verksamhet. 1. Medicinalstyrelsens organisation. Allmänna byråns apoteksavdelning har från och med den 1 juli 1930 överförts å ordinarie stat och erhållit benämningen apoteksbyrån. I samband därmed har allmänna byråns lasarettsavdelning erhållit benämningen lasarettsbyrån. 2. Medicinalstyrelsens personal. Sedan Kungl. Maj:t förordnat byråchefen i styrelsen Sigurd Ribbing att vara generaldirektör och chef för riksförsäkringsanstalten, har Kungl. Maj:t den 25 maj 1930 utnämnt och förordnat t.f. byråchefen i styrelsen Fredrik Elias August von Dardel att fr. o. m. den 1 juli samma år vara byråchef i styrelsen. Vidare har Kungl. Maj:t utnämnt och förordnat dels den 27 juni 1930 extra byråchefen i styrelsen, leg. apotekaren Ernst Matérn att fr. o. m. den 1 juli samma år vara byråchef i styrelsen och dels den 29 sept, samma år förste provinsialläkaren i Norrbottens län, med. lic. Johan Ture Byttner att vara medicinalråd och byråchef i styrelsen. Genom beslut den 28 nov. 1930 har Kungl. Maj:t dels beviljat medicinalrådet och byråchefen i styrelsen, med. doktorn Gustaf Richard Stenbeck avsked, dels utnämnt och förordnat överläkaren av första klass vid Strängnäs hospital, med. lic. Einar Kjeldgaard Lauritzen att fr. o. m. den 1 jan. 1931 vara medicinalråd och byråchef i styrelsen. Kungl. Maj:t har den 24 jan. 1930 utnämnt och förordnat notarien hos styrelsen Philip Torsten Philipson att vara kamrerare hos styrelsen. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 25 april 1930 beviljat sekreteraren hos styrelsen Erik Gustaf Tägtström avsked, har Kungl. Maj:t den 7 nov. samma år utnämnt och förordnat notarien hos styrelsen Ivar Oswald Flygare att vara sekreterare hos styrelsen. 3. Mål och expeditioner. Antalet under år 1930 inkomna ärenden uppgick till 18 444, vartill komma 13 157 räkningar och 9 230 anmälningar, rapporter ni. ni. Sammanlagda antalet mål uppgick alltså till 40 831 och antalet utgående skrivelser till 37 968. För fördelningen å de olika byråerna redogöres i Tab. A.

4 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. Tab. A. Översikt av inkomna mål och utgående expeditioner å de olika byråerna under år 1930. 1 Redovisas jämväl å kameralbyrån. 2 Härav redovisas 4 607 B hälsovintobyran. 3 Därvid har redaktion gjorts för 4 607 (jfr not 1 och 2). 4. Utgivna Meddelanden från Medicinalstyrelsen. Nr 62. Anteckningar frå,n en med understöd av statsmedel år 1929 företagen studieresa till Förenta Staterna i samband med den i Atlantic City hållna första internationella sjukhuskongressen av C. Westman.» 63. Om sambandet mellan nyfödda barns längd och vikt och moderns havandeskapstid, en statistisk undersökning utförd av F. J. Linders.» 64. Medicinalstyrelsens underdåniga framställning med förslag till ändringar i lagen om skyddskoppympning och instruktion för ympare och besiktningsförrättare m. m. år 1930.» 65. Rättspsykiatriska utlåtanden, avgivna år 1929.» 66. Redogörelse för förhandlingarna vid länsveterinärmötet den 8 och 9 februari 1930. 5. Utgivna kungörelser och cirkulär av mera allmänt intresse. Mars 27 ang. överinseendet av statsundersödda hem för kroniskt sjuka. Maj 12 ang. fortsatta undersökningar rörande förhållandet mellan graden av alkoholpåverkan och alkoholhalten i blodet. Juni 11 ang. indragning av antitetanusserum. Nov. 27 ang. godkännande jämlikt 10 av apoteksvarustadgan den 14 nov. 1913 av benämningar för vissa till apoteksvaror hänförliga läkemedelsberedningar. Dec. 18 ang. ny medicinaltaxa m. m. 31 ang. förordnande och utlämnande av läkemedel, utgörande narkotiskt ämne eller beredning.

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 6. Instruktioner. Inga instruktioner hava under året utfärdats. 5 7. Av medicinalstyrelsen disponerade medel. Styrelsens tillgångar för budgetåret 1930/1931 uppgingo till 39 685 176 kr., därav reservationer från föregående budgetår 521162 kr., anvisade medel 27 443 962 kr., samt inkomster 11 720 052 kr. Disponerade medel uppgingo till 39 160 584 kr., varav utgifter under året 37 922 946 kr. samt reservationer till nästa budgetår 1 237 638 kr. Av inkomsterna utgjorde 11 015 555 kr. patientavgifter och ersättning för befattningshavares naturaförmåner vid hospitalen. Av utgifterna gingo 21 506 061 kr. till hospitalens drift, 1 341 625 kr. till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, 3 919 621 kr. till driftbidrag åt tuberkulossjukvårdsanstalter, 300 492 kr. till uppförande, inrättande och inlösen av epidemisjukhus, 969 056 kr. till driftbidrag åt epidemisjukhus samt 581 307 kr. till bekämpande av könssjukdomar. Statens bakteriologiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Herrlin. Ur den av föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, professor CARL A. KLING, avgivna årsrapporten må anföras följande: Tre kurser i viktigare epidemiska sjukdomars bakteriologi och epidemiologi hava hållits vid laboratoriet med två deltagare i varje kurs. Verksamheten vid laboratoriets diagnostiska avdelning. Enligt förordnande av medicinalstyrelsen hava av vissa av laboratoriets tjänstemän företagits resor i anledning av inträffade fall av smittsamma sjukdomar. Sådan resa företogs av assistenten G. Olin i mars till norra delen av Västerbottens län med anledning av där utbruten tyfoidfeberepidemi för att företaga nödiga undersökningar och bistå vederbörande läkare vid epidemiens bekämpande; i slutet av april av laborator B. Ströman i följd av inträffade fall av tyfusliknande infektion i Sorunda dels till Södertälje för att biträda vid obduktion av de döda kropparna efter de i sagda sjukdom avlidna personerna, dels till Västerhaninge för att biträda vederbörande provinsialläkare vid sjukdomens utforskande; i juli av assistent G. Olin till Arboga för att biträda vid där utbruten tyfoidfeberepidemis bekämpande; under juli av med. lic. E. Thorfinn till Kiruna på grund av inom samhället utbruten difteri- och scharlakansfeberepidemi ; på begäran av förste provinsialläkaren i Luleå sedermera i november av med. lic. G. Hultgren likaledes till Kiruna för att såsom bakteriolog i samråd med tjänsteläkaren och hälsovårdsnämnden på platsen vidtaga åtgärder för pågående difteri- och scharlakansfeberepidemiers bekämpande; av laborator H. Davide den 29 juli till Nordmalings och Bjursholms provinsialläkaredistrikt i följd av en i slutet av juli därstädes utbruten barnförlamningsepidemi; av e. assistenten E. Wassén till Hälsingborg för närmare undersökning av där inträffat fall av encephalit; av assistent G. Olin i november till Gotland för att under en tid av högst 10 dagar inhämta upplysningar angående därstädes inträffade epidemiskt uppträdande fall

6 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. av Icoterus catarrhalis särskilt med hänsyn till epidemiens natur, utbredning ooh möjliga smittvägar. På uppdrag av medicinalstyrelsen företogs av professor Kling och fil. doktor T. Ekblom den 25 juli en resa till Finland för att under en tid av högst 10 dagar studera barnförlamningsepidemien därstädes. Under året hava undersökts 2 794 blodprov och 3 prov cerebrospinalvätslca serologiskt (Widals reaktion) för misstanke på tyfoid, paratyfus, dysenteri, köttförgiftning och undulantfeber. Av dessa voro 2 265 negativa och 532 positiva. De 532 positiva fördelade sig på följande sätt i fråga om de olika infektionerna : Tyfoid 185 Paratyfus B. Schottmuller 207 Paratyfus B. Breslan 9 Dysenteri 12 Gartner 6 undulantfeber 113 Summa 532 De 12 för dysenteri positiva proven differentierades som His-Flexner 8 och Kruse-Sonne 4. A 905 koagel från de blodprov, som företett tydlig eller endast spår av agglutination i någon av tyfus-, paratyfuafeacillemulsionerna, företogs odling enligt Kirsteine metod, varigenom tyfusbaciller isolerades från 61, Schottmûllerbaciller från 56 och Gärtnerbaciller från 1 prov. På förekomst av tyfus-, paratyfus-, Gartner- och dysenteribaciller undersöktes 3 586 faeces- och urinprov samt ett urinprov dessutom på Leptospira. Av dessa voro 2 727 negativa. I 859 prov anträffades följande bakterier: Tyfusbaciller 162 Schottmnllerbaciller 529 Breslanbaciller 69 Gärtnerbaciller 1 Dysenteribaciller 98 De 98 dysenteristammarna fördelade sig på nedanstående sätt: His-Y-baciller 5 Strong-baciller 4 Kruse-Sonne-baciller 85 Samma 859 ogrnpperade 4 Snmma 98 Av 106 vattenprov undersöktes 35 på förekomst av tyfus-, paratyfus- eller dysenteribaciller med negativt resultat, varemot Kruse-Sonne-baciller isolerades ifrån 1. Få 70 utfördes colititer. 17 mjölkprov undersöktes på förekomst av tyfus-, paratyfus- och dysenteribaciller med negativt resultat, varemot Schottmiiller-baciller isolerades från 1. Av 122 prov för renodling av baciller ur blod befunnos 101 negativa under det att från de övriga 21 isolerades, i 10 tyfus-, 1 Schottmuller-, 9 Bangsbaeiller och 1 meningokokker. Av cerebrospinalvätslca hava dessutom undersökts 43 prov. Från 3 isolerades meningokokker, från 2 streptokokker och från 2 pneumokokker, varjämte 1 var positivt för tuberkulos. 232 svalgprov hava undersökts på förekomst av Bordet-Gengou's bacill, varav 46 med positivt och 186 med negativt resultat. 1148 svalgprov hava undersökts på förekomst av tyfus-, paratyfus-, Gartner- ooh dysenteribaciller samt ifråga om 34 prov på förekomst av hämolytiska streptokokker. Av dessa voro 1 101 negativa. I 47 prov anträffades följande bakterier: Tyfusbaciller 4 Schottmnllerbaciller 9 Breslanbaciller 22 Dysenteribaciller, Kruse-Sonne 6 Hämolytiska streptokokker.. 6 Summa 47

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 7 9 difteribacillstammar hava undersökts på toxinbildande förmåga, och därvid hava 2 befunnits toxinproducerande. 34 bakteriekulturer hava undersökts, av vilka 3 befunnits vara tyfusbaciller och 13 Schottmullerbaciller. 25 prov av matvaror hava undersökts på förekomst av tyfus-, paratyfus-, Gärtnereller dyeenterifeaciller. Från 2 prov av korv isolerades Breslaubaciller. 23 prov från obduktion hava undersökts på diverse olika infektionsalstrare. I 5 prov påvisades Gärtnerbaciller, i 1 prov Breslaubaciller, i 1 Bangbaciller och i 8 streptokokker. Dessutom hava c:a 2 500 blodpreparat undersökts på förekomst av malariaplasmodier. Under året hava 11 råttor från fartyg, kommande från pestsmittad ort, undersökts på förekomst av pestbaciller. Av fartygen uppgåvos 4 hava blivit koloxidbehandlade i Göteborg, 1 i Callao och 1 i Buenos Aires. I intet fall konstaterades pestbaciller. Under året hava anstalter vidtagits för införande av undersökningar på förekomsten av Tularemia i Sverige och ett mindre antal blodprov har även undersökte i detta syfte, men med negativt resultat. Beträffande det diagnostiska arbetet i övrigt hava nya typer av paratyfusbaciller prövats med Widals reaktion, och de mot dem svarande sera använts i den bakteriologiska diagnostiken. Wassermanns reaktion har utförts å 10 887 prov, därav 1 548 voro positiva. Verksamheten vid laboratoriets serologiska avdelning. För beredning av animait ympämne inköptes 44 kalvar, vilka samtliga blevo vaccinerade. Då två av de vaccinerade kalvarna vid efterbesiktningen företedde infektion i några av de inre organen med proteus- och colibakterier samt streptokokker, kasserades vaccinen från dessa. Det för ympning av människor skördade ympämnet härstammar följaktligen från 42 kalvar. I medeltal erhölls från varje kalv 35.38 gram vaccin. Från laboratoriets expedition levererades under året 4 858 flaskor 1 för 40 ympningar och 6 962 rör för 3 ympningar eller vaccin för sammanlagt 215 206 personer. Vid årets slut fanns kvar ympämne för omkring 500 000 personer. I genomsnitt hava av de vid den första prövningen av vaccinen anlagda risporna 88.95 % slagit an. Ympämnet har sålunda varit av mycket god beskaffenhet. Ett flertal vaccinprövningar hava företagits så sent som 17 23 månader efter vaccinens skördande, utan att någon nämnvärd försvagning av lymfan kunnat konstateras. Av andra bakteriologiska preparat har under året tillverkats ympämne mot tarmtyfus, mot tarmtyfus och paratyfus A + B, mot paratyfus A, paratyfus B, paratyfus A + B, paradysenteri, kolera, epid. hjärnhinneinflammation, streptokokksjukdomar, influensakomplikationer, kikhosta och undulantfeber samt immuniseringsmedel mot dysenteri (Shiga-Kruse). Vidare har tillverkats serum mot difteri, stelkramp, epid. hjärnhinneinflammation, streptokokksjukdumar, scharlakansfeber och undulantfeber. Försöken med framställning av anatoxin enligt Ramon ha under året fortsatts. Tuberkulinframställningen fortgår enligt samma metod som förut. Prövningen har under året skett dels å laboratoriet enligt den av Nationernas Förbunds Hy- 1 I Tsb. C dock beräknade = 10 kap iuärrör (c:a 30 pen.).

8 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. gienkommitté angivna metoden genom intrakutan injektion på sensibiliserade marsvin, dels även kliniskt på tuberkulosavdelningen vid sjukhuset S:t Göram. Laboratoriets vetenskapliga verksamhet. Två fall av postvaccinal encephalit med dödlig utgång hava varit föremål för ingående undersökningar. De epidemiologiska och experimentella. undersökningarna över barnförlamningens spridningssätt hava under året fortgått. Forskningarna över undulantfebern och den epizootiska aborten hos nötkreatur hava fortsatts. Vidare hava tyfus- och paratyfusdiagnostiken, inféktiös icterus och tuberkulos, lepra och syfilis varit föremål för undersökningar, varjämte vissa medicinsktentomologiska forskningar bedrivits. Kontroll av vissa för människor använda bakteriologiska preparat. Ur den av kontrollanten, professor John Keenstierna, avgivna rapporten anföres följande: A. Sera framställda å eller importerade genom statens bakteriologiska laboratorium. Under hela året har av laboratoriets tillverkning eller genom dess försorg importerade sera kontrollerats antidifteriserum, antitetanusserum, antimeningokokkserum, antistreptokokkserum, antitoxiskt scarlatinaserum och antiormgift samt ympämnen mot tyfus, para tyfus, dysenteri, kolera, kikhosta, hjärnhinneinflammation etc. Samtliga dessa kontrollerade ser"a och ympämnen hava befunnits vara utan anmärkning med undantag av ett antitetanusserum, vilket vid andra efterprövningen befanns hava sjunkit mer än 10 % i styrka och därför av medicinalstyrelsen indrogs. B. Sera och ympämnen importerade genom svenska droghandelsaktiebolag m. m. Under året hava antistreptokokksera och antiormgift från Apotekarnas droghandel, Kronans droghandel och Vitrum samt anitetanuaserum och gonargin från Svenska A. B. Igefa, samtliga i Stockholm, kontrollerats och befunnits vara utan anmärkning. Statens rättskemiska laboratorium. Referent: Medicinalrådet Byttner. Ur den av föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium, professor E. WOLFF, avgivna berättelsen för år 1930 må anföras följande: Från 1929 överfördes 2 ärenden, som slutbehandlades i början av 1930. Under 1930 nyinkomna ärenden utgjorde 240 och av dessa blevo före årets utgång 229 slutbehandlade och 11 överfördes till 1931. Hela antalet under året slutbehandlade ärenden utgör alltså 231, varifrån dock två av vissa skäl avgå, så att antalet slutförda ärenden uppgick till 229, det största antal, som någonsin förekommit vid laboratoriet, ökningen beror därpå, att från och med den 1 juli 1930 en ny kategori av tjänsteärenden tillkommit, nämligen blodgruppsundersökningar vid fall av omtvistat faderskap.

Undersökningsmålen MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. hava utgjorts av: 9 Därjämte hava vid sidan av likdelar även andra föremål i 12 fall blivit undersökta. I 22 fall, där blod enbart undersöktes, avsäg blodundersökningen eventuellt påvisande av koloxid; i 17 fall utföll undersökningen positivt, i 5 fall negativt. I 2 fall avsåg blodundersökningen eventuellt påvisande av cyanväte; i båda fallen utföll undersökningen negativt. Vid undersökning av organdelar (43 fall) har intet gift anträffats i 11 fall, medan giftigt ämne av något slag anträffats i 32 fall. De i likdelarna anträffade giftiga ämnena hava utgjorts av: I de 12 fall, då jämte likdelar även andra föremål undersökts, hava dessa utgjorts av: 1) och 2) upphämtat maginnehåll, vari giftigt ämne icke anträffats; 3) en flaska innehållande 30 %-ig etylalkohol; 4) en flaska innehållande kodeinlösning; 5) en flaska innehållande denaturerad sprit; 6) en flaska innehållande oren koncentrerad svavelsyra; 7) ett antal luminaltabletter ; 8) ett antal pulverkapslar med kvarsittande rester av veronal ; 9) ett antal stolpiller, vari morfin påvisades; 10) ett antal pulverkapslar, innehållande acetylsalicylsyra ; 11) och 12) cyankalium i substans. Bland de 144 ärenden, där blodgruppsundersökning för eventuell faderskapsbevisning utfördes, funnos 5, där blodprov från en eller två av de personer, undersökningen avsåg, av någon anledning uteblevo, varför undersökningen i dessa fall var ofullständig. I de återstående 139 fallen var en uteslutning av den föregivna barnafaderns faderskap möjlig i 5 fall; därtill kommer ytterligare ett fall, där enligt den Bernsteinska hypotesen en uteslutning av faderskapet skulle vara möjlig, medan detta enligt den äldre von Dungern-Hirszfeldska hypotesen icke kunde uteslutas. Av de 18 remisser, som gällt enbart andra föremål än likdelar eller blodprov i faderskapsärenden, ha 8 avsett eventuellt påvisande av spermafläckar å diverse plagg eller av spermatillblandning till vaginalsekret. I 2 av dessa fall har undersökningen lämnat positivt, i 6 fall negativt resultat (i ett av de senare fallen påvisades blodfläckar, men icke spermafläckar). 8 remisser ha uteslutande eller bland annat åsyftat påvisande av blodfläckar å vapen, klädespersedlar och andra föremål av olika slag samt utrönande, huruvida fläckarna härrörde från människoblod. I 6 fall påvisades blodfläckar åtminstone på något eller några av undersökningsföremålen, i 2 fall utföll undersökningen 1 Därav 1 helt ringa mängd»t alkohol. 2 Därav i 2 fall ringa mängd metylalkohol och i 1 fall utom metylalkohol och spär av etylalkohol även spär ar aceton. 3 Förgiftnin t med metatabletter. 4 I ena fallet därjämte ringa mängd av etylalkohol. 5 Därav veronal i 2 fall, Iominal bestämbart i 4. 2 313054. Kungl. Medicmalttyrtlimt ter. för år 1930.

10 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. helt negativt. De påvisade blodfläckarna härrörde i 5 fall från människoblod, i 1 fall från annat blod, vars art på grund av den ringa mängden icke kunde utrönas. I ett av de nyssnämnda ärendena, ett misshandelsmål, önskades även gruppbestämning å blodfläckarna för utrönande, huruvida blodfläckarna kunde härröra från viss person; för detta ändamål hade också blodprov insänts dels från den överfallne, dels från den som gärningsman misstänkte. Det kunde därvid visas, att blodfläckar å den misstänkte gärningsmannens kläder tillhörde samma blodgrupp som den misshandlades blod, medan gärningsmannens eget blod tillhörde annan blodgrupp. I de 2 återstående fallen ha de undersökta föremålen utgjorts av: 1) en flaska stomatol, en flaska eau de Cologne, ett glas vatten, ett tomt medicinglas, en ask Karlsbaderpiller ; 2) en dricksflaska innehållande vatten med partiklar härrörande från skogsmark. Statens farmacevtiska laboratorium. Referent: Byråchefen Matérn. Ur den av t. f. föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium, fil. lic. H. Nilsson, avgivna redogörelsen för verksamheten vid laboratoriet under år 1930 må anföras följande: Under året hava från laboratoriet avgivits 137 undersökningsprotokoll och utlåtanden. Av dessa hava 38 föranletts av uppdrag från medicinalstyrelsen och 6 på begäran av allmän åklagare efter direkt hänvändelse till laboratoriet samt 1 från tullfiskalen i Stockholm; i återstående 92 fall hava de gällt undersökningar, som företagits på eget initiativ. Antalet av undersökta läkemedel och övriga varuslag, för vilka redogörelse lämnats i de nämnda undersökningsprotokollen, har utgjort 444. Undersökningar hava utförts å ett antal varor för att utröna, huruvida apoteksvara eller i allmän handel till försäljning tillåten vara förelåge. Av dessa hava 11 6tycken ansetts utgöra apoteksvaror, vilkas försäljning stått i strid mot gällande bestämmelser i apoteksvarustadgan. De undersökningar av i bilaga III vid apoteksvarustadgan upptagna, utom apoteken saluhållna varor, vilka under året utförts, gälla 82 försäljare och omfatta 386 varor. Av dessa hava 170 givit anledning till anmärkningar. De undersökningar, som utförts på uppdrag av medicinalstyrelsen eller med dess medgivande, hava avsett följande varor: 1) undersökning och yttrande angående ett av legitimerade läkaren K. Y. Tegnér i Växjö hos en avliden patient tillvarataget läkemedel; 2) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Granugenpuder ; 3) förslag till ändrad lydeke av giftstadgans förteckningar I och II; 4) undersökning och yttrande angående ett prov kondurangotinktur med anledning av skrivelse från landsfiskalen i Åsele distrikt; 5) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Konoids (Socket suppositorier) ; 6) yttrande angående införsel och tulltaxering av ett läkemedel, benämnt Kokal; 7) yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Bain sulfureux; 8) undersökning och yttrande angående vissa läkemedel, utlämnade av en änkefru Pettersson, Styrmansgatan 41, Stockholm; 9) undersökning och yttrande angående eumenoltabletter, utlämnade från apoteket i Vänersborg;

MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 10) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Waldflora»O» ; 11) undersökning och yttrande angående villkoren för import och försäljning av tvenne läkemedelsberedningar, benämnda Allium venenuan; 12) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Eufli ; 13) yttrande angående ansökan om viss ändring av giftstadgan i syfte att konstfärgat s. k. panermjöl måtte få användas vid tillverkning av fiskfärs; 14) yttrande över en underdånig ansökan från Aktiebolaget Hansson & Möhring i Göteborg om tillstånd att för saltning av kött m. m. få försälja en nitrithaltig saltblandning; 15) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Saltrates Rodell, Sels mediciifaux pour bains; 16) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Tripinat-bad; 17) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Kalzan; 18) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Galton piller ; 19) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Aromat. Augenbad-Tabletten ; 20) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Stryphnon-Binden ; 21) yttrande över ett av Apotekarsocietetens direktion ingivet förslag till godkända benämningar, vilka i stället för fullständig deklaration enligt apoteksvarustadgans paragraf 10 finge användas å försåld apoteksvara för angivande av dess sammansättning och beredning; 22) undersökning och yttrande angående en av bataljonsläkaten T. W. Thorburn insänd morf inlösning ; 23) undersökning och yttrande angående fem vid inspektion å apoteket i Nordmaling tillvaratagna läkemedel; 24) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Pasta zinci 1 + 1; 25) förnyat yttrande med anledning av skrivelse från Aktiebolaget Hansson & Möhring i Göteborg med erinringar beträffande tidigare yttrande angående tillstånd att för saltning av kött m. m. få försälja en nitrithaltig saltblandning; 26) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Diosin ; 27) undersökning och yttrande angående tulltaxering av kloroform; 28) undersökning och yttrande angående tulltaxering av kloralhydrat ; 29) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Pro ossa; 30) undersökning och yttrande med anledning av från C. H. Lindblad, Sibyllegatan 47, Stockholm, framställd förfrågan angående import av visst medel mot reumatism (paraguayte) ; 31) yttrande beträffande tulltaxering av en vara, benämnd Uroselectan; 32) yttrande angående tulltaxa med statistisk varuförteckning samt anvisningar för tulltaxering av kemiska preparat, apoteksvaror, giftiga ämnen va. m., vilka anvisningar äro avsedda att inflyta i en varuhandbok, utarbetad av Kungl. generaltullstyrelsen ; 33) yttrande över en underdånig framställning från Sveriges färghandlares riksförbund om vissa ändringar i giftetadgan; 34) yttrande angående tulltaxering av Ochrosilpreparat ; 35) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Ultranol ; 36) undersökning och yttrande angående tulltaxering av fiskoljeemulsion ; 11

12 MEDICINALSTYRELSENS VERKSAMHET. 37) undersökning och yttrande angående tulltaxering av en vara, benämnd Dohyfral tabletter. Från allmänna åklagare hava till laboratoriet för undersökning och yttrande insänts följande beslagtagna eller eljest tillvaratagna läkemedel: 1) sprit, beslagtagen från expressinnehavare av tullfiskalen i Stockholm; 2) homeopatiskt läkemedel insänt av landsfiskalen i Höganäs distrikt; 3)»bröstmedicin» insänd av kriminalavdelningen av Göteborgs detektivpolis; 4) 4 flaskor»linement» insända av landsfiskalen i Älvkarleby distrikt; 5)»Kloka Gubbens Äkta Giktliniment», insänt av stadsfiskalen i Eslöv; 6) vissa läkemedel tillvaratagna och insända av landsfiskalen i Vellinge distrikt; 7)»Äkta Jesuiter-Plåster» insänt av landsfiskalen i Tössbo distrikt, Åmål.

II. Allmänna hälso- och sjukvården. 1. Tjänsteläkare för hälso- och sjukvård (utom sjukhusen). Referent: Medicinalrådet Byttner. Genom brev den 9 maj 1930 har Kungl. Maj:t fastställt ny stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare med anledning av att tio nya provinsialläkartjänster upptagits, därav fem fr. o. m. den 1 juli 1930 och fem fr. o. m. den 1 jan. 1931. Följande nya provinsialläkardistrikt hava genom särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut inrättats, nämligen Gustavsbergs distrikt i Stockholms län, Lövsta, Dannemora och Älvkarleö distrikt i Uppsala län, Sölvesborgs distrikt i Blekinge län, Eslövs och Veberöds distrikt i Malmöhus län (med indragning av Röstånga distrikt), Oskarströms distrikt i Hallands län, Skene distrikt i Älvsborgs län, Degerfors distrikt i Örebro län, Skinnskattebergs distrikt i Västmanlands län, Orsa distrikt i Kopparbergs län samt Färila och Arbrå distrikt i Gävleborgs län. Genom brev den 28 febr. 1930 lar Kungl. Maj:t medgivit anställandet tillsvidare t. o. m. den 31 dec. 1932 av en extra läkare inom Lits, Häggenås och Kyrkas kommuner (med undantag av vissa delar av Lits kommun) för fullgörande av en provinsialläkares åligganden, med station för läkaren vid eller i närheten av Lits järnvägsstation. Tjänstårsberäkning och statsbidrag hava beviljats för extra provinsialläkare i Tore distrikt av Norrbottens län samt Tranemo distrikt av Älvsborgs län. Tjänstårsberäkning har vidare medgivits en extra provinsialläkare i Säters distrikt och en i Grundsunda distrikt samt en andre stadsläkare i Uddevalla oeh en i Trälleborg, ävensom köpingsläkare i Bodafors oeh Storviks köpingar. Allmän läkarinstruktion har utfärdats den 19 dec. 1930 (S. F. S. nr 442). Statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinisalläkare å landsbygden hava under året beviljats för bostäder i Broby, Tanums, Järvsö, Arbrå, Vittangi och Nybro distrikt. Sedan riksdagen anslagit medel till anordnande av utbildningskuts för rättsobducenter och till stipendier för vissa deltagare i kursen, har Kungl. Maj:t genom brev den 27 juni 1930 meddelat bestämmelser angående dylik kurs. Genom beslut den 4 april 1930 har Kungl. Maj:t medgivit, att medicinalstyrelsen finge med biträde av professor E. Widmark verkställa vissa undersökningar rörande förhållandet mellan graden av alkoholpåverkan och alkoholhalten i blodet. Genom cirkulär den 12 maj 1930 har styrelsen anmodat läkare samt magistrater i rikets städer att biträda med insändande, exempelvis efter trafikolyckor, av blodprov för utrönande av alkoholhalten i blodet.

14 ALLMÄNNA HÄLSOVÅRDEN. 2. Allmänna hälsovården. A. Hälsovårdsförhållandena i allmänhet. Referent: Medicinalrådet Herrlin. Efterföljande framställning utgör en sammanfattning av innehållet i förste provinsialläkaramas årsberättelser, vilka enligt lämnade direktiv skola innehålla bl. a. sammandrag av vissa civila tjänsteläkares årsberättelser ävensom deras eget omdöme angående sanitära förhållanden. Vattentillgång och vattnets beskaffenhet. Städerna äro med få undantag försedda med vattenledningsverk. Här och var användas dock brunnar i städernas utkanter. Det samma är förhållandet med ett stort antal köpingar och municipalsamhällen. Även å den egentliga landsbygden finnes flerstädes smärre vattenledningsverk. Eljest hämtas vattnet här ur grävda brunnar, rörbrunnar, naturliga källor och även från vattendrag. I Kungälv är i de flesta kök jämte dricksvattenledning infört ofiltrerat älwatten genom en s. k. brandvattenledning. Vattentillgången är i allmänhet fullt tillräcklig. Knapphet i vattentillgång omnämnes från kustsocknar i Hallands län, här och var i Värmlands län samt i Sala, Arboga och Torshälla. Mot vattnets beskaffenhet riktas här och var anmärkningar. I Huskvarna och vissa delar av Vadstena är dricksvattnet starkt förorenat. Kalkhaltigt vatten förekommer flerstädes i Södermanlands, Jönköpings och Jämtlands län. I Mörbylånga på Öland är vattnet starkt kalkhaltig och på Gotland är vattnet i allmänhet hårt och kalkhaltigt. Salthaltigt vatten omnämnes från Gotland och Bergkvara i Kalmar län. Å landsbygden äro brunnarna här och var icke tillräckligt skyddade mot förorening av nedrinnande ytvatten. I Västerbottens kusttrakter är jordlagrens beskaffenhet sådan att gott dricksvatten endast undantagsvis erhålles. Bland åtgärder för förbättrande av dricksvattnet märkas förutom klorering å skilda ställen särskilt av ytvatten desaktiveringsanläggning i Kalmar för att förhindra rostbildning i rören, rening med aluminiumsulfat och snabbfiltrering i Karlskrona, varigenom vattnet visserligen blir fullständigt färglöst men alltjämt saknar»friskhet i smaken», filtrering med aktivt kol i Strömstad för avlägsnande av dysmak och insättande av marmorfilter i Orsa för att neutralisera den fria kolsyran samt en»avsyrningsanläggning» i Sandviken, vilken visat sig i stort sett fungera väl. Avledning av spill- och grundvatten. I städerna och även i andra större samhällen avledes spillvattnet som regel fullständigt genom underjordiska avloppsledningar. Emellertid förekomma härvid ganska svåra missförhållanden. Sålunda anföres att i Visby kloakerna mynna i den låga strandlinjen och förorena strandkanten. I Karlskrona är frågan om strändernas förorening genom kloakutloppen alltjämt aktuell.