Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk



Relevanta dokument
Lantbrukets ekonomibyggnader

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Uthuslänga längs Väderkvarnsgatan,

Panelbyte Valla tingshus 2015

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

LARS-NILS I ÖNNEBERG. Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad. Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009

Mötet mellan de två olika byggnaderna.

Reparation av tak Valla tingshus 2014

Klockstapeln vid Skagershults g:a kyrka Skagershults sn, Laxå kommun, Närke

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Kulturreservatet Bråfors bergsmansby

Swärdska huset, Kopparberg

Kv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora

BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833.

Birgittakyrkan i Olshammar

Granbergsdals hytta. Reparationsarbeten vid Granbergsdals hytta Antikvarisk rapport Charlott Hansen. Rapport 2005:13

Kulturreservatet Öna Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Antikvarisk medverkan. Rapport 2013:207

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka

Örebro slott. Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på nordöstra tornet Örebro kn, Örebro län. Anneli Borg Rapport 2012:18

Dansbanan i Krokbornsparken

Vitriolladan, Dylta bruk

Smedjan och drängstugan vid Siggebohyttans bergsmansgård

VATTENVERKET VID ERSK-MATS

Ljusnarsbergs kyrka. Utvändig målning av Ljusnarsbergs kyrka. Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland. Louise Anshelm Rapport 2014:01. Bild 1.

BO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt

Mullhyttans gamla såg

Magasin på Ledinge 1:1

Lundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m.

Lilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland.

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Monteringsanvisning Blocksystem

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Vad jag gjorde innan

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Guldsmedshyttans kyrka

Arbeten vid Granbergsdals hytta

LÄGGNINGSANVISNING. För takläggare eller för dig som lägger taket själv. Strängpressat lertegel (För måttuppgifter se separat produktblad) BENDERS TAK

Våthults kyrka och klockstapel

Turbinhuset, Granbergsdals hytta

Magasinet i Skagersholm

Ställdalsgård, hus 4. Renovering av hus 4, år Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland.

ÅBYHAMMAR. Åby 3:1, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen. Restaurering av arbetarbostad 2007.

Exteriör ommålning av. Boo kapell. Antikvarisk kontroll, Boo socken, Nacka kommun, Uppland. Kersti Lilja. Rapport 2004:13

ANGÅENDE REGLARNAS TJOCKLEK

Dendrokronologisk analys av sakristian på Karlskoga kyrka

Konstbacken. Målningsarbeten Örebro läns museum Rapport 2008:25. Charlott Torgén Charlotta Hagberg

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Taket är huvudsaken. höga träd nära huset eller hänger grenar från träd in över taket. Löv och löst skräp borstar du bort

Magasinsbyggnad i Gocksta

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

Monteringsanvisning Clima Comfort isolering

RENOVERING AV LOS KYRKAS TORN

MONTERINGSANVISNING. Diffusionsöppna underlagstak

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Vind-/regnskydd Bilaga 1

Uthuset vid Järle station

Lillevilla +5. Viktigt! Bespara denna. Kontrollerad av: Garantinummer:

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

DELSBO KYRKAS GRAVKAPELL

Järnvägsstationen i Kopparberg

Tips och Råd. Hör gärna av dig, så skickar vi dig en byggkalkyl och ger råd och tips i alla dessa frågor.

Monteringsanvisning. Veranda med sadeltak. Rev.nr För montering av plåttak behövs även: Plåtsax Falstång

Takarbeten på ekonomibyggnad vid banvaktstugan Stora Mon

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009

Emiliakapellet i Porla

Överlåtelsebesiktning

Finska kyrkan Karskrona stad Karlskrona kommun

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Bagarstuga, Mullhyttan

Steninge slott. Lisa Sundström Rapport 2007:33

BJURÅKERS KYRKAS KLOCKSTAPEL

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan Carita Eskeröd

Trähuset. Pelle-ved 6

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Smålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå

VILLA TORA, RAMLÖSA BRUNNSPARK VILLA TORA 1

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen.

Byggnader inom Nora stationsområde

~t1 """ HAflCJ?Ö SiJ?ÖJlJlAJ? --- IV I : 15 Handling rörande antikvarisk kontroll för byggnader vid Haverö strömmar Haverö socken Ange kommun

Tomtabackens luftbevakningstorn

Byggteknik. KF Fastigheter. Tegelhagen. Stockholm

Praktikrapport. Praktik på Österängs Ångsåg mellan 1/9 t o m 27/ renovering/restaurering av östra kortsidan och gaveln.

Smedja på Nyhyttan 2:1

Slåtterbladet. Temanummer: Lador. Nummer

MONTERINGSANVISNING Decra Taksystem konstruktionsdetaljer

Monteringsanvisning Attefall 25

Nu kan stugan användas nästan hela året

Monteringsanvisning Örnen 6

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

2006:11. Jordberga kostall. Antikvarisk kontroll, Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Varje sommar genomförs visningar av husen och landskapet. På våren genomförs en Önadag med traditionella hantverk och aktiviteter.

Kvihusa 1:2 -åtgärder på tak till ekonomibyggnad

Transkript:

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

2

INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRD... 7 UTFÖRDA ÅTGÄRDER... 8 FOTOPROTOKOLL... 8 3

4

Inledning Karlsdals bruk utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Redan under 1600-talet anlades här en hytta och verksamhet inom järnhanteringen bedrevs sedan på platsen ända fram till 1930-talet. Karlsdals bruk och gjuteriverksamhet var en av de största i regionen och de var så pass skickliga att de till och med fick leverera spisar till Stockholms slott. Under år 2013 erhöll Sveaskog, som fastighetsägare, statliga medel i form av byggnadsvårdsbidrag för att renovera den s.k. Järnboden. Byggnaden benämns ofta även som magasinet. På uppdrag av Sveaskog har Örebro läns museum varit antikvarisk medverkande. Arbetet har pågått under hösten 2013 och fortsatt under vintern, en bit in på 2014. Det har bestått i att lägga om tegeltaket samt laga de skador som fanns i tak och timmerkonstruktionen som ansågs mest akuta. Arbetet är mycket väl utfört och har skett enligt Länsstyrelsens beslut samt de muntliga anvisningar som lämnats. Administrativa uppgifter Diarienummer: 2013.220.077 Länsstyrelsens diarienummer: 434-6414-2013 Entreprenörer: Bygg & Hantverk i Karlskoga Antikvarisk medverkande: Charlott Torgén, Örebro läns museum Utförandeperiod: september 2013 januari 2014 Besiktningar: 2013-09-17; 2013-11-27; 2013-12-04 Slutbesiktning: 2014-01-22 Registrerade bilder: OLM_2014_01_48, Charlott Torgén Bild: Järnboden efter åtgärder, OLM_2014_01_40 5

Översiktlig beskrivning Järnhantering har bedrivits på platsen sedan 1600-talet. Här fanns järn, kol och vatten som gjorde det möjligt att producera järn. Kring hyttan växer ett samhälle upp. Förutom alla de byggnader som hörde till själva bruket och produktionen av järn fanns här torp och arbetarbostäder. En skola och ett kapell uppfördes också. I dag finns ingen av den ursprungliga verksamheten kvar. Kvar finns dock miljön och alla de byggnader och lämningar som på ett mycket överskådligt sätt vittnar och berättar om den verksamhet som en gång funnits på platsen. Den för dessa arbeten aktuella byggnaden är ett magasin i tre våningar. Det har en timrad stomme med ett sadeltak täkt av tvåkupigt lertegel. Gavelröstena är klädda med panel. Det finns tre panelklädda portar. Längst upp i vardera gavelröste finns trekantiga fönster. På gavlarna finns även större luckor. På fram och baksidan finns mindre luckor. Des större luckorna har förmodligen fungerat som öppningar för att få in saker i magasinet och de mindre som ljusinsläpp/vädringsluckor. Ursprungligen har byggnaden varit en mindre byggnad i två våningar med valmat tak. I stommen kan man se att den förlängts men även byggts på med en våning. Spår av den tidigare takkonstruktionen finns i form av uttag för sparrar på gaveln. I knutarna finns även uttag för sparrar som stuckit ut i hörnen. 6

Före åtgärd Taket var i dåligt skick vilket gjort att det kommit in vatten i byggnaden och orsakat rötskador i såväl timmerstommen som taket. Även delar av bjälklagen och golven var rötskadade på något ställe. Tak På några äldre bilder från tidigt 1900-tal finns magasinet med. Det är på dessa bilder svårt att se vilket taktäckningsmaterial som låg på taket. Taket hade mycket smala vindskivor vilket brukar tyda på plåt eller skiffer. Här var det dock svårt att avgöra om det då låg något annat än tegel på taket. På bilder från 1956 låg ett tegeltak, i behov av att ses över. Det hade då fortfarande mycket smala vindskivor. Möjligen inga vattlister utan teglet kan ha varit draget utanför vindskivan. Det var svårt att avgöra på bilden då vattlisten även kan ha trillat bort då taket inte var i bästa skick. Takfoten har breddats på gavlarna genom att man spikat till en bräda. Detta skedde troligtvis 1972 då taket lades om. Takfoten är inklädd. Taket läcker då flera av pannorna är trasiga. Takfoten har förlängts med en bräda på gavlarna. Stomme Takstolarna är av svensk takstolskonstruktion. I väggbandet saknas hak för att hålla konstruktionen. Utanför väggbandet finns en extra bärlina, varpå stickbjälken i takstolen vilar. Den håller konstruktionen så den inte glider isär. Rötskador i konstruktionen. 7

På flera ställen fanns rötskador i takstolar, timmerstomme, bjälklag och golv som följd av att taket läkt. Fuktskadorna var så pass omfattande att de vandrat vidare ända ner till nedersta våningen. Fasader Lockpanelen av ramsågade brädor var på södra gavelröstet delvis i dåligt skick. Luckor och fönster Luckorna består av sammanfogade hyvlade brädor. En av de större luckorna på norra gaveln var delvis i dåligt skick. Fönstren i gavelröstena har vardera två spröjs. Bågarna vilar på lockpanelen och är fastmonterade med spik. Glas saknades. Fönstret före åtgärder. Innanför sitter ett extra skydd i form av ett järnkryss. Utförda åtgärder Tak Undertaket bestod av både äldre och yngre brädor. En del mycket breda ramsågade brädor var hyvlade på ovansidan och sågade på undersidan. Troligtvis har man hyvlat ovansidan för att få en bättre vattenavrinning. På undertaket var läkt spikade för teglet. Under läkten fanns på vissa ställen spår av spån vilket taket kan ha varit täckt med. Det är dock oklart om spånen varit som ett extra skikt av undertaket eller om spånen varit det yttersta taktäckningsmaterialet. Delar av taket var lagat sedan tidigare, kanske från 1972 då taket lades om. 8

På detta ställe i gaveln ligger spån i upp till fyra skikt. Spånen lämnades kvar. Rötskadade delar i undertaket togs bort och kompletterades med nytt ramsågat virke. Alla kanter kantades med yxa på samma sätt som de befintliga. En huggen yta ger brädan/ändträet bättre motståndskraft mot väta då porerna sluts. Virket har speciellt tagits fram för dessa åtgärder för att vara så lik det befintliga virket som möjligt. Oljehärdad masonit monterades på taket som ett extra skikt. Nytt tvåkupigt lertegel från Vittinge lades. Oljehärdad masonit har lagts och läkten börjat spikas upp. Sedan lades nytt lertegel. Takfoten kortades på gavlarna för att återgå till det ursprungliga utförandet. Takfotsinklädnaden var enligt hantverkarna mycket välgjord. Brädorna till denna var först mycket grovt huggna och sedan fint hyvlade, helt släta. Den var finare på byggnadens framsida än på dess baksida. Delar av den ersattes på byggnadens framsida, lika befintligt utförande. Gavel, takfot och undertak har lagats. 9

Vindskivorna ersattes då de befintliga var i dåligt skick. Diskussioner fördes hur de nya vindskivorna skulle utformas. Det beslutades att konstruktionen fick vara den avgörande faktorn, dvs att vindskivorna gjordes tillräckligt breda för att täcka den inklädda takfoten. I annat fall skulle regn och snö kunna komma in och på sikt orsaka skador. Virket till såväl vindskivor som vattlister valdes för ändamålet för att få så bra kvalité som möjligt. Nya vindskivor som täcker den inklädda takfoten. På bilden har man ritat ut den profilering som fanns på en av de äldre byggnaderna i Karlsdal. Det fördes också diskussioner huruvida vindskivorna skulle ges en profil längst ner. En av de äldre byggnaderna i Karlsdal har en enkel profilering vilken man i dessa arbeten funderade på om även magasinet skulle få. På äldre bilder syns inte denna del av vindskivorna på magasinet vilket gör det svårt att veta hur de tidigare sett ut. En anledning till att ge magasinets vindskivor denna profil skulle vara att visa på hur vindskivorna i Karlsdal kan ha sett ut, för att bevara en lokal tradition. Vindskivorna utformades dock utan profil. Vid slutbesiktningen var det kvar att måla vindskivorna vilket kommer att ske under 2014. Troligtvis har det funnits hängrännor tidigare. På framsidan finns spår av vad som troligtvis har varit fästen till hängrännor. Avtryck i timret strax under takfoten på byggnadens framsida. Troligtvis efter fästen till hängrännor. Stomme Skicket på takstolarna har varierat. De har därför lagats efter behov, endast de delar som varit dåliga har ersatts. De nya delarna har tillverkats så lika de befintliga som möjligt både när det gäller material, utformande samt ilagning. Det var fler takstolar än man räknade med som var i dåligt skick. De nya delarna har i stort dymlats fast med trädymlingar. För att göra hål för dymlingarna har en navare lånats av Karlskoga hembygdsförening. Navaren var något konisk till formen. För att få fäste med navaren hugger man upp en liten trekant först. Där man inte kommit åt med navaren har man använt borrmaskin. 10

Bilden längst upp visar taket efter åtgärder där flera takstolar och delar av takstolar ersatts. Bilden längst ner till vänster visar hur en takstol lagats genom att de nya delarna dymlats fast. Bilden längst ner till höger visar den navare som lånades av Karlskoga hembygdsförening. Timret i väggarna har på några ställen lagats. På byggnadens baksida byttes hela delar av ett par stockar ut. De lagades i med nya stockar som beretts lika de befintliga. De anpassades dock inte efter det befintliga virkets dimensioner utan det syns klart och tydligt var lagningen finns. På detta sätt har man traditionellt gjort. På ett flertal ställen har delar av stommens timmerstockar lagats i. Lagningen har anpassats efter skadan. De nya delarna har beretts lika de befintliga delarna och sedan dymlats fast. 11

Lagning i timmerstommen på baksidan av byggnaden. Del av timret har lagats genom att en ny del dymlats fast. På bilden syns även en ny bjälke. Flera av bjälkarna i bjälklaget var i mycket dåligt skick. Dessa har ersatts med nya bjälkar som utformats så lika de befintliga som möjligt både i material och utformning. De laxades in i konstruktionen. Nya bjälkar och lagningar i timmerstommen. Golvet var dåligt på flera ställen. Det har lagats på ett par ställen genom att de rötskadade delarna ersatts med ny ramsågade brädor. Fasader På södra gavelröstet har panelen delvis ersatts med ny panel. Ramsågad och med samma dimensioner som den befintliga. Panelen kommer att målas under 2014. Den spikades fast med återanvänd spik från de delar av undertaket som var så skadade att de plockades bort. Fasaderna målades med falurödfärg i den ljusa kulören. 12

Under arbetets gång. Gavelröstet har delvis fått ny panel. Den målas under 2014. Efter åtgärder. Vindskivor målas liksom panelen under 2014. 13

Luckor och fönster Luckan på norra gaveln lagades med nytt handhyvlat virke, lika befintlig utförande. Fönstren sågs över. Begagnat munblåst glas monterades in i bågarna. Linoljekitt användes. Virket i bågarna var i gott skick. De målades med falurödfärg, i den ljusare kulören. Luckan på norra gaveln har lagats. Fönsterbågarna försågs med nytt glas i form av begagnat munblåst glas. 14

Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2014_01_1-48 Objekt: Magasin i Karlsdal Ort: Karlsdal Gata/kvarter/fastighet: Stad: Socken: Karlskoga socken Kommun: Karlskoga kommun Län: T År: 2013-2014 Motiv: åtgärder på magasinet vid Karlsdals bruk 1: Tegeltaket före åtgärder. 2: Takfoten före åtgärder. Här syns att den blivit förlängs vid ett tidigare tillfälle. 3: Fönstret före åtgärder. 4: Taket före åtgärder.. 5: Detalj vid knuten under takfoten. 6: En av dörrarna, före åtgärder. 7-8: Insidan av dörren samt lås. 9: Före åtgärder. På grund av att vatten läckt in finns flera rötskador i byggnadens konstruktion. 10: Navare. Inlånad för att borra hål för dymlingar. 12-14: Under arbetets gång. 15: Rester av takspån. Har taket varit klätt med spån? Eller är det rester av ett undertak av spån? 16: Taket har täckts med oljehärdad masonit. 17: På framsidan av byggnaden finns, nedanför takfallet, märken i stommen som tyder på att det tidigare funnits fästen av järn fastspikade. Troligtvis har det funnits hängrännor vars fästen gett dessa spår. 18-19: Takfoten har klätts med ny panel, lika befintligt. 20: Delar av panelen har ersatts. 21-22: Profil på vindskiva, på äldre byggnad i Karsldal. 24: Magasinets nya vindskiva. Förslag på profil. 25: Fönstret har glasats och målats. 26: Takfoten efter åtgärder. 27: Lagningar i stommen på byggnadens baksida. 28: En av luckorna lagades. 29-30: Delar av bjälklaget har lagats. Så även delar av timmerstommen. På vissa ställen har stommen lagats i med delar som dymlats fast. 31: C D Carlsdal 32-33: Delar av bjälklaget har lagats. Så även delar av timmerstommen. På vissa ställen har stommen lagats i med delar som dymlats fast. 34-37: Undertaket och takstolskonstruktionen har lagats. 38: Bräda i golvet har lagats i. 39: Undertaket och takstolskonstruktionen har lagats. 40-42: Efter åtgärder. 43: Ny vattlist ovanför dörren. 44: Ena gaveln efter åtgärder. 15

45-46: Fuktskador. 47-48: Magasinet före åtgärder. Foto: 1-48: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr. 2013.220.077 16