KALLELSE. Datum

Kommunstyrelsen Maria Östgren KALLELSE Datum -10-16 Sida 1(2) Till Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare Kommunstyrelsen Tid: Tisdag 16 oktober, kl. 13:00 Gruppmöten kl 12.00-13.00 Plats: Sessionssalen, stadshuset Ärenden Dnr 1 Val av justerare 2 Anmälan av extra ärenden 3 nformation om effekterna av att bilda en /90 stadshuskoncern 4 Rapportering till kommunstyrelsen av /345 målaktiviteter och ekonomi (budgetuppföljning) för - Tillfälle 3 5 Delårsrapport för perioden januari - augusti /346 6 Målvärden för år 2019 och 2020 för resultatmåtten /343 i kommunfullmäktiges styrmodell 7 Fastställande av plan för kommunövergripande /344 intern kontroll 2019 8 Begäran om utökad borgen för Ludvika /316 kommunfastigheter AB 9 Återkallande av förslag på uppskrivning av /158 aktievärde VB Kraft AB 10 Antagande av detaljplan för del av Ludvika 6:1 /281 "Väsmanstrand" 11 Sammanträdesplan 2019 /314 12 Kommunal drift av Håksbergs skola läsåret /355 /2019 13 Verksamhetschefen informerar /16 14 Svar på motion - införande av förbud mot tiggeri i 2017/351 vissa zoner i kommunen 15 Svar på motion - Slopa suppleanter/ersättare i 2017/122 Ludvika kommun Hemsida www.ludvika.se E-post info@ludvika.se Organisationsnr 212000-2270 Postadress 771 82 Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata 1 771 31 Ludvika 1 Telefon 0240-860 00 Fax 0240-866 87 Bankgiro 467-5088

Datum -10-16 2(2) kommunens bolagsstyrelser 16 Svar på motion - Effektivare nyttjande av 2017/220 kommunägda lokaler 17 Avsägelser och val i kommunstyrelsen /382 18 Redovisning av delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2017/417 19 Redovisning av meddelanden till kommunstyrelsen 2017/418 20 Ordförandeinformation Leif Pettersson ordförande Maria Östgren nämndsekreterare 2

Val av justerande 3

Anmälan av extra ärenden 4

Muntlig information mellan kl 13-14 5

Ludvika kommun För och nackdelar med bildandet av en stadshuskoncern i Ludvika kommun 22 augusti 6

nnehåll Bakgrund och vårt uppdrag Metod och tillvägagångsätt 1. Sammanfattning 2. Skattemässiga aspekter 3. Övrig lagstiftning 4. Koncernstyrning 5. Fördelar och nackdelar med koncernbildning 6. Hur bör ni gå vidare i ert arbete Ludvika kommun PwC 7 2

Bakgrund och vårt uppdrag Ludvika kommun har på senare år både förvärvat ett antal bolag t.ex. Stora Brunnsvik AB, Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB, VB kraft AB, bildat underkoncern (Ludvika KommunFastigheter AB) och ingått i bolagssamarbete med annan kommun (WBAB tillsammans med Smedjebacken). närtid föreligger tankar om bildande av anläggningsbolag för VA/renhållning. Behovet av att få svar på om en stadshuskoncern är något för Ludvika, hur den skulle kunna se ut och vad det skulle kunna ge för mervärde för kommunen utreds och presenteras översiktligt. Utredningen skall vara översiktligt och påvisa kända för och nackdelar med en stadshuskoncern samt ge förslag på hur en stadshuskoncern skulle kunna organiseras. Kommunstyrelsen i Ludvika kommun har -04-10 beslutat att ge kommunchefen i uppdrag att utreda effekterna av att bilda en stadshuskoncern. PWC har av kommunchefen i Ludvika kommun erhållit uppdraget som huvudsakligen utförts under sommaren. Ludvika kommun PwC 8 3

Bakgrund och vårt uppdrag Våra kommentarer i denna rapport är baserade på den information som vi erhållit från Ludvika kommuns företrädare samt utifrån årsredovisningar och deklarationer. Våra kommentarer är baserade på nuvarande lagstiftning per dagens datum. Förändringar i lagstiftning och eller av rättspraxis kan medföra att våra slutsatser inte längre gäller i framtiden. De kommentarer som uttrycks innefattar endast de transaktioner som beskrivs i rapporten. Rapporten får inte användas eller läggas till grund för någon annan person eller företag. nte heller får den kopieras eller distribueras till tredje person, myndighet eller i övrigt citeras eller hänvisas till utan vårt skriftliga medgivande. Rapporten är upprättad av och Emil Forsling, auktoriserad revisor och David Husahr, skattejurist. Ludvika kommun PwC 9 4

Metod och tillvägagångssätt Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier. Dokumentstudier av årsredovisningar, inkomstdeklarationer, bolagsordningar, ägardirektiv mm Sammanställning av rapport Ludvika kommun PwC 10 5

Sammanfattning Ludvika kommun PwC 11 6

Sammanfattning Koncernbildning Fördelar med att bilda en koncern återfinns huvudsakligen inom ägarstyrning och förbättrade möjligheter till gemensamma stabsfunktioner för koncernen som helhet. Efter bildande av en koncernen är det moderbolaget som juridiskt förfogar över ägarfrågorna i sina dotterbolag. Fullmäktiges ansvar enligt kommunallagen att bl. a. ta ställning till frågor av principiell beskaffenhet att kommunstyrelsens uppsiktsplikt över bolagen påverkas inte av koncernbildningen. Roller och ansvar inom kommunens bolagsstyrning bör läggas fast i en gemensam företagspolicy. Specifika ägardirektiv för kommunens direkt- och indirekt ägda bolag bör upprättas och beslutas av kommunfullmäktige som en del i kommunens ordinarie mål- och budgetprocess. Vi förordar att viss personunion föreligger mellan kommunstyrelsen och moderbolagets styrelse och att kommundirektören utses till verkställande direktör i moderbolaget. Nackdelarna med att bilda en koncern kan finnas inom beskattningsområdet där vi förordar att faktiska konsekvenser avseende avdragsrätt för finansiella kostnader utreds ytterligare. Vid skapande av en aktiebolagsrättslig koncern bedömer vi vidare att strukturen bör ta hänsyn till de beskattningsmässiga underskott som finns inom Ludvika Kommunfastigheter AB samt Stora Brunnsvik AB. Ytterligare nackdelar bedöms vara de traditionella åsikterna att verksamheten i bolagen hamnar längre bort från fullmäktige och politiken. Ludvika kommun PwC 12 7

Sammanfattning Koncernbildning det fortsatta arbetet med att bilda en aktiebolagsrättslig koncern föreslår vi följande: Säkerställ rättsläget kring ränteavdragsbegränsningar Simulera ränteavdragsbegränsningar inom vissa intervaller Om dessa två första steg är positiva gå vidare om inte överväg att bygga styrningen på annat sätt om fortsätta Arbeta fram en aktivitetsplan och tidsplan Formulera beslutspunkter i bolag, kommunstyrelse och kommunfullmäktige Se över styrdokumenten bolagsordning, företagspolicy, särskilda ägardirektiv Företagspolicy bör utarbetas i samband med koncernbildningen. Bolagsordning för moderbolaget och ägardirektiv för moderbolaget tas fram i samband med bildande av moderbolag Översyn av bolagsordning och ägardirektiv för dotterbolagen bör ledas av moderbolaget styrelse och genomföras efter koncernbildningen Ludvika kommun PwC 13 8

Skattemässiga aspekter Ludvika kommun PwC 14 9

1 Bakgrund och förutsättningar nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Skattemässiga aspekter Ludvika kommun (Kommunen) äger idag ett antal bolag, på följande sida framgår hur vi har uppfattat befintlig struktur. Kommunen överväger att bilda en kommunkoncern med samtliga kommunala bolag i en och samma koncern och frågan har därmed uppkommit huruvida det är möjligt att bilda en kommunkoncern, d.v.s. en struktur där Kommunens samtliga aktiebolag ligger under ett ägarbolag (Stadshus AB). Vidare redovisas översiktligt hur en gemensam kommunkoncern skulle kunna bildas och vilka eventuella skattemässiga konsekvenser dessa alternativ skulle ha. Vi har som utgångspunkt för rapporten utgått från att Kommunen överväger att ha samtliga bolag i en s.k. kommunkoncern varvid vi har presenterat det som målbild för den slutlig struktur. Enligt uppgift finns det per 31 december 2017 skattemässiga underskott i följande bolag. Ludvika Kommunfastigheter AB har underskott på 418 377 317 kr Stora Brunnsvik AB har underskott på 1 023 703 kr övriga bolag förstår vi att det inte finns några inrullade underskott. Ludvika Kommun PwC 15 10

1 Bakgrund och förutsättningar nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Bakgrund och förutsättningar Befintlig struktur Kommunen 28,6 % 50 % VB Energi AB WBAB VB Kraft AB Ludvika Kommunfastigheter AB SBAB Ludvikahem AB KB Ludvika Kommun PwC 16 11

2 Sammanfattning nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Sammanfattning Genom att samla samtliga kommunala bolag under ett gemensamt ägarbolag (Stadshus AB) finns potentiella fördelar utifrån ett skattemässigt perspektiv. En omstrukturering kan dock i vissa situationer leda till negativa skattemässiga konsekvenser. Vi har nedan översiktligt sammanställt fördelar och potentiell negativa konsekvenser från ett skattemässigt perspektiv. Fördelar Det är möjligt att resultatutjämna inom koncernen och det är möjligt att genomföra framtida omstruktureringar utan att utlösa oönskad beskattning. P.g.a. de särskilda regler som gäller vid ägarförändringar i underskottsföretag kommer de skattemässiga fördelarna med en kommunkoncern inte slå igenom fullt ut förrän drygt 5 år efter omstruktureringens genomförande. Med grund i reglerna om näringsbetingade andelar är det möjligt att utan inkomstskatt dela ut pengar från dotterbolag ända upp till kommunen. Med grund i samma regler är det normalt möjligt att avyttra ett bolag utan inkomstskatt. Nackdelar Vi vill poängtera att skattemässiga underskott kan gå helt eller delvis förlorade vid en omstrukturering, d.v.s. att underskotten helt eller delvis aldrig kan nyttjas. Då det finns ett större skattemässigt underskott i Ludvika kommunfastigheter AB bör det beaktas och utredas närmare innan åtgärd vidtas. Här kan övervägas om det är möjligt att använda Ludvika Kommunfastigheter AB som moderbolag. Givet att det inte sker någon ägarförändring i Ludvika Kommunfastigheter AB skulle inga underskott i det bolaget riskera att försvinna. Utöver att underskotten måste utredas närmare bör utredas vilken effekt de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna som träder i kraft 1 januari 2019 får vid en eventuell koncernbildning. De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna har särskilda förenklingsregler för Bolag som ingår i en koncern enligt definitionen i 1 kap 4 ÅRL. dagens struktur är bedömningen att förenklingsregeln kan tillämpas av de olika underkoncernerna. Vid bildandet av en stadshuskoncern skulle förenklingsregeln endast bli tillämplig 1 gång. Ludvika Kommun PwC 17 12

3 Möjligt tillvägagångssätt nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Möjligt tillvägagångssätt Från ett skatterättsligt perspektiv är det möjligt att skapa en kommunkoncern kort efter att nödvändiga beslut för en sådan omstrukturering har fattas av kommunen. 1. Bildande av Stadshus AB Kommunen bildar ett nytt aktiebolag. Det är möjligt att ha ett nytt bolag (Stadshus AB) på plats inom någon vecka. 2. nförsäljning av bolagen nnan en införsäljning sker behöver kommunen fatta ett antal beslut. Viktiga beslut utgörs av: Priset för aktierna som säljs från kommunen ska läggas fast. Här måste bl.a. skattemässiga underskott beaktas. Moderbolagets (Stadshus AB) finansiering av förvärvet ska bestämmas, finansiering kan ske genom tillskott/nyemission från ägaren kommunen, lån från kommunen alternativt externa lån. Om förvärven till viss del finansieras genom förvärvslån från kommunen kan räntan på dessa lån vara ej avdragsgilla för moderbolaget. Räntekostnaden för extern upplåning är generellt avdragsgill, notera dock att det från och med 1 januari 2019 kommer finnas ränteavdragsbegränsningar som kan bli tillämpliga även vid externa lån. Därefter ska avtal om överlåtelse av kommunens bolag upprättas och skrivas under. 3. Fortsatt drift Blir Stadshus AB ägare till samtliga av kommunens bolag under kommer det att föreligga koncernbidragsrätt mellan samtliga helägda bolag från och med 1 januari 2019. och med att kommunens ägarandel i WBAB och Västerbergslagens Kraft AB understiger 90 % kommer det dock inte vara möjligt att utväxla koncernbidrag med dessa bolag. När det föreligger koncernbidragsrätt är det möjligt att resultatutjämna mellan olika bolag i koncernen. Vidare är det möjligt att genomföra framtida omstruktureringar inom koncernen utan att utlösa oönskad beskattning. Med grund i reglerna om näringsbetingade andelar är det möjligt att utan inkomstskatt dela ut pengar från dotterbolag ända upp till kommunen. Ludvika Kommun PwC 18 13

4 Möjlig målstruktur nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Möjlig målstruktur Kommunen Stadshus AB 28,6 % 50 % VB Energi AB WBAB VB Kraft AB Ludvika Kommunfastigheter AB SBAB LudvikahemAB KB Ludvika Kommun PwC 19 14

5 Rättsutredning nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Rättsutredning Ludvika Kommun PwC 15 20

5.1 Näringsbetingade andelar och koncernbidrag nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Rättsutredning Näringsbetingade andelar och koncernbidrag Skattesats Bolagsskattesatsen i Sverige uppgår f.n. till 22%. Den kommer sänkas i två steg. Från 1 januari 2019 är bolagsskatten 21,4 % och från och med 1 januari 2021 är bolagsskattesatsen 20,6 %. Näringsbetingade andelar Utdelning Utdelning som ett svenskt aktiebolag erhåller från ett dotterbolag är som huvudregel skattefri. Utdelning som erhålls från ett onoterat aktiebolag som utgör en kapitaltillång är skattefri. (Näringsbetingade andelar, se 24 kap L) Kapitalvinst bolag säljer aktier Kapitalvinst som uppkommer vid försäljning av en näringsbetingad andel är som huvudregel skattefri. Koncernbidrag Enligt huvudregeln uppstår en koncern när ett bolag äger mer än 50% av aktierna i ett annat bolag. Båda bolagen utgör egna skattesubjekt, varför de beskattas för sina respektive resultat. Då bolag äger mer än 90% av aktierna i ett bolag finns förutsättningar för bolagen att resultatutjämna genom att ge och ta emot koncernbidrag. Koncernbidraget är avdragsgillt för det givande bolaget och skattepliktigt för det mottagande bolaget. Koncernbidrag kan dock inte ges det första räkenskapsåret om ägandet övergått till ett nybildat holdingbolag. Är det däremot fråga om ett nytt dotterbolag (nybildat eller lagerbolag) föreligger möjlighet till koncernbidrag redan första året. Ludvika Kommun PwC 21 16

5.2 Underskott nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Rättsutredning Underskott Vid ägarförändringar i bolag med ett skattemässigt underskott året innan ägarförändringen kan vissa begränsningar i avdragsrätten för dessa underskott uppstå genom en s.k. beloppsspärr och koncernbidragsspärr. Beloppsspärr Den första begränsningen är den s.k. beloppsspärren som innebär att tidigare års underskott överstigande 200 % av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget helt faller bort. Om utgiften för förvärvet utgörs av marknadsvärdet eller bokfört värde på aktierna och om inga kapitaltillskott lämnats till underskottsföretagen under året då överlåtelsen sker eller de två föregående beskattningsåren överlever underskotten således så länge som de inte överstiger 200 % av utgiften för aktierna. Vi noterar särskilt att det finns ett skattemässigt underskott på ca 420 mkr i Ludvika Kommunfastigheter AB. För att inte underskotten helt eller delvis ska försvinna skulle köpeskillingen för aktierna minst behöva uppgå till 210 mkr. Notera dock att detta belopp kan vara högre beroende på om Ludvika Kommunfastigheter AB exempelvis har erhållit tillskott eller inte. Detta måste således beaktas och utredas närmare. Koncernbidragsspärr Den andra begränsningen, den s.k. koncernbidragsspärren, innebär att det under fem år efter förvärvsåret inte är möjligt att utnyttja gamla underskott som överlever beloppsspärren mot koncernbidrag från annat bolag i den förvärvande koncern. Det är dock möjligt att utnyttja de gamla underskotten mot koncernbidrag från bolag som även innan ägarförändringen ingick i samma koncern. Det innebär således att gamla underskott i exempelvis Ludvika kommunfastigheter AB inte kommer kunna utnyttjas genom koncernbidrag från VB Kraft AB under en femårsperiod efter förvärvsåret medan de gamla underskotten i Ludvika kommunfastigheter AB som överlever en eventuell omstrukturering bör kunna utnyttjas mot koncernbidrag från Ludvikahem AB då dessa bolag ingick i samma koncern även innan Kommunens försäljning av aktier till Holding. Detta är ett komplext område varför vi rekommendera att hanteringen att samtliga bolagens underskott utreds helt innan en ägarförändring genomförs. Ludvika Kommun PwC 22 17

5.3 Ränteavdragsbegränsning nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Rättsutredning - ränteavdragsbegränsning Bakgrund Den 3 maj överlämnade Regeringen en proposition (prop. 2017/18:245) till riksdagen med förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Förslaget innebär att en begränsning av ränteavdrag för företag införs i kombination med en sänkning av bolagsskatten. Riksdagen antog Regeringens förslag den 14 juni och reglerna kommer att träda ikraft den 1 januari 2019. De nya reglerna i korthet Redan idag finns ränteavdragsbegränsningsregler, men de gäller rätten till ränteavdrag på koncerninterna lån. Dessa regler kommer att kvarstå med vissa mindre ändringar. Det innebär att den problematik som finns när kommunala bolag lånar pengar från kommunen kvarstår. Huvudregeln är att ränta på sådana lån inte är avdragsgill men det finns undantag om t.ex. kommunen vidareutlånar externa lån till det kommunala bolaget och avtalsvillkoren är affärsmässiga och det finns ett reellt lånebehov m.m. De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna går framförallt ut på att införa bestämmelser som begränsar avdragsrätten för räntor på såväl interna som externa lån i företagssektorn. EBTDA-metod Begränsningen baseras på en så kallad EBTDA-regel som innebär att ett negativt räntenetto (skillnaden som uppstår när ränteutgifter överstiger ränteinkomster) endast får dras av med ett avdragsunderlag som är 30 procent av ett skattemässigt EBTDA (Earnings Before nterest and Tax, Depreciation and Amortization). Detta införs i kombination med en sänkning av bolagsskattesatsen till 21,4 procent år 2019 och till 20,6 procent år 2021. Avdragsunderlaget (skattemässigt EBTDA) beräknas något förenklat genom att utgångspunkt tas i skattemässigt resultat. Till detta belopp adderas det negativa räntenettot, skattemässiga värdeminskningsavdrag, avdrag för avsättning till periodiseringsfond (återföring av periodiseringsfond dras ifrån). Fribelopp Enligt de nya reglerna blir det möjligt att göra avdrag för negativt räntenetto upp till 5 000 000 kronor utan någon begränsning. Tack vare sänkningen av bolagsskattesatsen blir därmed reglerna gynnande för företag med negativa räntenetton understigande 5 000 000 kronor. Enligt Regeringen resulterar detta i att endast cirka en procent av bolagen i Sverige beräknas omfattas av de allmänna begränsningsreglerna. Det är dock viktigt att notera att om ett bolag i koncernen (inom intressegemenskap) vill använda denna regel får inte de samlade avdragen för negativa räntenetton i koncernen överstiga fem miljoner kronor. Med intressegemenskap avses företag som ingår i en koncern av sådant slag som avses i 1 kap. 4 årsredovisningslagen. Med det som utgångspunkt är vår bedömning att två bolag inte anses inom intressegemenskap utifrån detta perspektiv till den del kommunen äger bolagen direkt. Däremot är bedömningen att bolag anses vara i intressegemenskap om de är dotterbolag till samma moderbolag. Ludvika Kommun PwC 23 18

5.3 Ränteavdragsbegränsning nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Rättsutredning - ränteavdragsbegränsning Koncernutjämning vanliga koncerner där koncernbidrag används finns vissa möjligheter till koncernutjämning. Ett bolag med ett positivt räntenetto får dra av ett annat koncernbolags negativa räntenetto förutsatt att företagen med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag och avdraget redovisas öppet i deklarationen. Ett outnyttjat avdragsutrymme i ett bolag inom koncernen får inte nyttjas mot ett annat koncernbolags ränteavdrag. Det är därmed viktigt att det i koncernbolag som har ränteavdrag också finns ett faktiskt avdragsutrymme. Koncernbidragen kommer vid införandet av de nya reglerna få betydelse inte bara för att nyttja underskott mot överskott i en koncern. Koncernbidragen kan även komma att påverka hur stora räntekostnader som kan dras av. Årsslutsplanering för noggrann allokering av resultat och underskott i inom koncernen för att optimera utnyttjandet av ränteavdragen kommer därmed fortsatt vara av stor vikt. Outnyttjade negativa räntenetton rullas vidare Negativa räntenetton som inte utnyttjas får rullas vidare i sex år. Ludvika Kommun PwC 24 19

5.4 Underprisöverlåtelse nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Rättsutredning - underprisöverlåtelse För att underprisreglerna ska vara tillämpliga uppställs fyra krav i lagen. Först ställs krav på vem som är överlåtare respektive förvärvare. Av L 23 kap. 14 följer att en överlåtelse kan ske från ett aktiebolag till ett aktiebolag. Vidare krävs att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken den förvärvade tillgången ingår, L 23 kap. 16. Kan inte överlåtande bolag med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren det aktuella beskattningsåret måste överlåtelsen avse hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet. För att underprisreglerna ska vara tillämpliga krävs dessutom att det inte finns något underskott hos förvärvaren beskattningsåret före överlåtelsen, L 23 kap. 27. Är ovan nämnda villkor uppfyllda kan en underprisöverlåtelse ske. Ludvika Kommun PwC 25 20

5.5 Mervärdesskatt nnehåll Huvudrapport Rättsutredning Rättsutredning - mervärdesskatt En koncernbildning med ett moderbolag som ägare till de tidigare direktägda bolagen påverkar inte mervärdesskattefrågornas hantering vare sig i kommunen eller i de rörelsedrivande bolagen. Moderbolagets mervärdesskattehantering är beroende av vilken verksamhet som bolaget kommer att bedriva. Dotterbolagens mervärdesskattehantering påverkas inte. Efter koncernbildningen är de idag direktägda bolagen skattskyldiga i samma omfattning som före koncernbildningen. Ludvika Kommun PwC 26 21

Övrig lagstiftning Ludvika kommun PwC 27 22

Övrig lagstiftning, översiktlig påverkan Kommunallagen o Kommunallagen innehåller inga regler beträffande aktiebolagsrättslig koncernbildning. o Kommunallagens regler beträffande den kommunala kompetensen, kommunfullmäktiges uppgifter och kommunstyrelsens uppsiktsplikt mm gäller oavsett om kommunen har ett moderbolag/koncern. Aktiebolagsrätt o Moderbolaget kan finansiera utköpet av kommunens aktier genom kontant betalning eller genom betalning mot revers. Betalning genom revers kommer varken i konflikt med det generella låneförbudet i aktiebolagslagen (ABL), eller förvärvslåneförbudet i ABL. o Regler finns beträffande värdeöverföring och utdelning. Allvillagen o Lagen (2010:879) om kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag, Allvill, trädde ikraft den 1 januari 2011. Ludvikahem är ett allmännyttigt bostadsbolag som omfattas av Allvillagen. o o o Allvilllagen innehåller begränsningar gällande värdeöverföring. Allvillagens begränsningar för värdeöverföring till kommunen som gäller idag kommer även att gälla för Ludvikahem mot moderbolaget. Koncernbidrag utgör en sådan värdeöverföring som omfattas av Allvillagens bestämmelser och måste därför beaktas vid beräkning av storleken på lämnade koncernbidrag/ tillåten utdelning. Dessa regler gäller redan idag. Försäljning av aktier i dotterbolag från kommunen till ett moderbolag omfattas inte av Allvillagens bestämmelser. Ludvika kommun PwC 28 23

Övrig lagstiftning EU:s statsstödsregler o Försäljning av aktier i dotterbolag inom kommunkoncernen omfattas enligt vår bedömning inte av EU: s statsstödsregler om de sker till marknadspris. o Eftersom koncernbildningen innebär att samtliga bolag är kvar i den kommunala koncernen med kommunen som ägare kan också en överlåtelse till bokfört värde vara förenlig med EU:s statsstödsregler. o Däremot omfattas sannolikt finansieringen av EU: s statsstödsregler om ränta och andra lånevillkor understiger marknadsmässiga villkor för det fall kommunen svarar för finansieringen och inte en i förhållande till den kommunala koncernen oberoende långivare. LOU (Lagen om offentlig upphandling) o Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Såväl Ludvika kommun som de kommunala bolagen är upphandlande myndigheter enligt LOU. o Försäljning av aktier från Ludvika kommun till ett moderbolag eller försäljning av aktier från Ludvika Kommunfastigheter AB till ett moderbolag omfattas inte av LOU:s bestämmelser. o Av LOU framgår att lagen inte gäller när den upphandlande myndighetens motpart är en juridisk person eller en gemensam nämnd enligt kommunallagen, om förutsättningarna för intern upphandling är uppfyllda. ntern upphandling utgör ett undantag från kravet på upphandling. o Vi rekommenderar att kapitalströmmarna i den nya koncernstrukturen kartläggs och att en analys sedan sker av vilka krav som ställs på att handla upp enligt LOU för respektive organisatorisk enhet. Ludvika kommun PwC 29 24

Ägarstyrning genom koncernstyrning Ludvika kommun PwC 30 25

Roller i kommunkoncernen Moderbolaget ska ha en av kommunfullmäktige beslutad bolagsordning, en av kommunfullmäktige vald styrelse och en verkställande direktör som utses av styrelsen. När det gäller moderbolagets styrelse förordar vi viss personunion med kommunstyrelsen. Vi rekommenderar att personunion även föreligger mellan kommundirektör och verkställande direktör i moderbolaget. Utöver de nämnda bolagsorganen styrelse och verkställande direktör behöver moderbolaget en fungerande administration. En lämplig lösning är att detta hanteras av kommunens ekonomiadministration. Kommunens styrdokument i form av ägardirektiv mm behöver vid en koncernbildning ses över. Vi rekommenderar att en generell företagspolicy utarbetas. Företagspolicyn lägger fast viktiga generella områden i kommunens bolagsstyrning som roller och ansvar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, moderbolagets styrelse och dotterbolagens styrelser. Utöver den generella företagspolicyn rekommenderar vi att bolagsspecifika ägardirektiv utarbetas som en del kommunens mål- och budgetprocess. Den framtida bolagsstyrningen ska fördelas på olika nivåer i kommunkoncernen. Nedan framgår vårt förslag på rollfördelning. Ludvika kommun PwC 31 26

Ansvar och rollfördelning Kommunfullmäktige Tar ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för bolagen. Godkänner bolagsordningar. Beslutar och utfärdar ägardirektiv för moderbolag och dotterbolag. Beslutar på förslag från kommunstyrelsen om nödvändiga åtgärder hos bolag som agerat i strid med det fastställda ändamålet eller utanför de kommunala befogenheterna. Utser styrelseledamöter och suppleanter samt lekmannarevisorer i bolagen. Kommunstyrelsen Uppsiktsplikt enligt kommunallagen. Agerar som ägare gentemot moderbolaget. Bereder och lämnar förslag i bolagsfrågor som ska underställas kommunfullmäktige. Prövar årligen om den verksamhet som bedrivits av bolagen under föregående år har varit förenlig med fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Utarbetar förslag till ägardirektiv för moderbolaget samt bereder moderbolagets förslag till ägardirektiv för dotterbolagen. Utser ombud till bolagsstämma i moderbolaget och utformar instruktion till ombudet. Ludvika kommun PwC 32 27

Ansvar och rollfördelning Moderbolaget Ansvarar för det formella ägandet av dotterbolagen och det praktiska ägarstödet. Ansvar för ägarstyrningen av dotterbolagen med utgångspunkt i bolagens ägardirektiv och lämnade uppdrag. Ansvarar för ägardialog med dotterbolagen. Utarbetar förslag till resultatdispositioner i bolagskoncernen. Lämnar anvisning till dotterbolagen beträffande resultatdispositioner i koncernen. Utser ombud till bolagsstämma i dotterbolag och utformar instruktion till ombudet. Utarbetar förslag till ägardirektiv för dotterbolag. Bereder ärende av större vikt som ska till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Upprättar koncernbokslut och tidplan för rapportering inom bolagskoncernen. Dotterbolag Genomför verksamhet med utgångspunkt i bolagsordning, ägardirektiv och andra eventuella uppdrag. Medverkar i dialog med moderbolaget och i den samverkan i övrigt som moderbolaget tar initiativ till. Ludvika kommun PwC 33 28

Förändringar av styrdokument De viktigaste styrdokumenten i bolagsstyrningen utgörs av kommunstyrelsens reglemente, ägardirektiv och bolagsordningar. samband med en aktiebolagsrättslig koncernbildning behöver vissa av styrdokumenten förändras. Kommunstyrelsens reglemente behöver ändras utifrån att ett moderbolag kommer att handha ägarrollen gentemot sina dotterbolag och kommunstyrelsen har en ägarroll gentemot moderbolaget, 4 i Reglemente för kommunstyrelsen i Ludvika kommun. Bolagsordningarna för befintliga bolag ses över i samband med en eventuell koncernbildning. Ny bolagsordning ska upprättas för moderbolaget. Ägardirektiv finns idag. Ägardirektiven innehåller både generella regler och direktiv samt mer specifika direktiv riktade mot respektive bolag. Vår bedömning är att ägardirektiven ses över men att ändring sannolikt endast avser formell struktur. Vi föreslår att en företagspolicy utarbetas för kommunens bolagsstyrning där generella regler och direktiv läggs fast. Sedan utarbetas specifika ägardirektiv för respektive bolag inklusive moderbolaget. De specifika ägardirektiven för moderbolaget och respektive dotterbolag bör utarbetas och fastställas som den del i kommunens mål- och budgetprocess. Ägardirektiven bör vara konkreta och tidsatta. Processen för att ta fram ägardirektiv bör ledas av ägaren men bör ske i en tät dialog med respektive bolag. Ludvika kommun PwC 34 29

Förändringar av styrdokument Företagspolicyn föreslås innehålla följande områden: o nledning, ägaridé o Definitioner o Styrning och ledning av kommunens bolag, roller för kommunfullmäktige, kommunstyrelse, moderbolag, dotterbolag o Samhällsnytta och koncernnytta o Regler för ägardirektiv, struktur på ägardirektiv o Policys och andra styrdokument o Styrelsearbetet i kommunens bolag o Bolagsstyrningsrapport o Dialog mellan ägare och bolag o nformationsskyldighet och löpande rapporter Ludvika kommun PwC 35 30

Struktur för bolagsstyrning Moderbolag Ev operativ beslutsordning Policy, riktlinjer Bolagsordning Ägardirektiv K F Bolaget Bolagsstämma Arbetsordning VD-instruktion Rapportinstruktion Företagspolicy KS-reglemente Vision K S Styrelsen VD Organisationen Ludvika kommun PwC 36 31

Fördelar och nackdelar med koncernbildning Ludvika kommun PwC 37 32

Fördelar och nackdelar med koncernbildning Nedan redovisas för- och nackdelar med en aktiebolagsrättslig koncernbildning med ett moderbolag som får ett ansvar för ägande av verksamhetsdrivande dotterbolag. Fördelarna och nackdelarna är allmänt redovisade och är beroende av hur roller och ansvar fördelas mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, moderbolagets styrelse och dotterbolagens styrelser. Kommunallagens regler för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens obligatoriska uppgifter och ansvar förändras inte, exempelvis kvarstår kommunfullmäktiges ansvar att välja styrelse, besluta om bolagsordning och ställningstagande i principiella frågor samt kommunstyrelsens ansvar för uppsikt över bolagen och bedömningsansvar för att bolagen bedriver sin verksamhet inom det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna. Ludvika kommun PwC 38 33

Fördelar Plattform för att bedriva en aktiv ägarstyrning. Genom bildande av aktiebolagsrättslig koncern blir aktiebolagens ledningsfunktioner tillämpliga, med ett tydligt ansvar för styrning och uppföljning av dotterbolagen och hela ägarstyrningsprocessen. En ägare kan genom moderbolaget se till att ägarens vilja snabbt slår igenom i dotterbolagen. Områden som i många fall lyfts fram som motiv vid koncernbildning är att underlätta strategiska satsningar där kommunen och dess bolag ska agera tillsammans och att en bas för förändringsarbete erhålls. En samlad hantering av bolagen där moderbolaget får en tydlig roll som ägare. Ett forum för att samordnat hantera ägarfrågorna. Tydligt ansvar för styrning och uppföljning av dotterbolagen. Tydliggörande av ansvarsfördelning, roller och hela ägarstyrningsprocessen. Kortare beslutsvägar i bolagsstyrning och möjligheter till en mer direkt bolagsstyrning. En aktiebolagsrättslig koncern kan innebära att möjligheter till samordning och synergier kan tas tillvara och en förbättrad ekonomisk förvaltning i kommunkoncernen. Kommunen kan erhålla likviditet beroende på pris och finansiering vid försäljningen av dotterbolagen till moderbolaget. Det är möjligt att resultatutjämna inom koncernen och det är möjligt att genomföra framtida omstruktureringar utan att utlösa oönskad beskattning. P.g.a. de särskilda regler som gäller vid ägarförändringar i underskottsföretag kommer de skattemässiga fördelarna med en kommunkoncern inte slå igenom fullt ut förrän drygt 5 år efter omstruktureringens genomförande. Med grund i reglerna om näringsbetingade andelar är det möjligt att utan inkomstskatt dela ut pengar från dotterbolag ända upp till kommunen. Med grund i samma regler är det normalt möjligt att avyttra ett bolag utan inkomstskatt. Ludvika kommun PwC 39 34

Nackdelar Vissa frågor rörande styrningen av företagen flyttas från kommunfullmäktige/kommunstyrelsen till moderbolaget. En koncernbildning kan innebära en minskad insyn eller upplevd insyn i bolagsfrågorna och att det kan vara pedagogiska problem att förklara gränssnittet mellan kommunstyrelsens/kommunfullmäktiges ansvar som ägare till moderbolaget, kommunstyrelsens uppsiktsplikt och moderbolagets roll som ägare till dotterbolagen. Vid en koncernbildning är det därför mycket viktigt att klargöra roller och ansvar vilket lämpligen görs i bolags/företagspolicy. Dotterbolagen kan uppleva att det blir ytterligare en beslutsnivå i kommunkoncernen. Ur ett bolagsperspektiv kan man vara rädd för en ökad detaljstyrning och omotiverad ekonomisk avtappning som leder till begränsat handlingsutrymme för bolagets ledning. Kostnader för att administrera ett moderbolag. Vi vill poängtera att skattemässiga underskott kan gå helt eller delvis förlorade vid en omstrukturering, d.v.s. att underskotten helt eller delvis aldrig kan nyttjas. Då det finns ett större skattemässigt underskott i Ludvika kommunfastigheter AB bör det beaktas och utredas närmare innan åtgärd vidtas. Här kan övervägas om det är möjligt att använda Ludvika Kommunfastigheter AB som moderbolag. Givet att det inte sker någon ägarförändring i Ludvika Kommunfastigheter AB skulle inga underskott i det bolaget riskera att försvinna. Utöver att underskotten måste utredas närmare bör utredas vilken effekt de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna som träder i kraft 1 januari 2019 får vid en eventuell koncernbildning. De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna har särskilda förenklingsregler för Bolag som ingår i en koncern enligt definitionen i 1 kap 4 ÅRL. dagens struktur är bedömningen att förenklingsregeln kan tillämpas av de olika underkoncernerna. Vid bildandet av en stadshuskoncern skulle förenklingsregeln endast bli tillämplig 1 gång. Ludvika kommun PwC 40 35

Hur bör ni gå vidare Ludvika kommun PwC 41 36

Förslag på tillvägagångsätt aktivitetsplan det fortsatta arbetet med att bilda en aktiebolagsrättslig koncern föreslår vi följande: Säkerställ rättsläget kring ränteavdragsbegränsningar Simulera ränteavdragsbegränsningar inom vissa intervaller Om dessa två första steg är positiva gå vidare om inte överväg att bygga styrningen på annat sätt om fortsätta Arbeta fram en aktivitetsplan och tidsplan Formulera beslutspunkter i bolag, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Se över styrdokumenten bolagsordning, företagspolicy, särskilda ägardirektiv. Företagspolicy bör utarbetas i samband med koncernbildningen. Bolagsordning för moderbolaget och ägardirektiv för moderbolaget tas fram i samband med bildande av moderbolag. Översyn av bolagsordning och ägardirektiv för dotterbolagen bör ledas av moderbolaget styrelse och genomföras efter koncernbildningen. Ludvika kommun PwC 42 37

Kontaktuppgifter Emil Forsling, 0709 292501 emil.forsling@pwc.com David Husahr, 0709 291844 david.husahr@pwc.com PwC. Alla rättigheter förbehålles. Med "PwC" avses nätverket av medlemsföretagen i PricewaterhouseCoopers nternational Limited (PwCL), eller, som sammanhanget föreskriver, skilda medlemsföretag PwC:s nätverk. Varje medlemsföretag är en separat juridisk enhet och agerar inte som ombud för PwCL eller något annat medlemsföretag. PwCL tillhandahåller inga tjänster till klienterna. PwCL är inte ansvariga för eller skyldiga till de försummelser som medlemsföretagen begår, inte heller kan de kontrollera deras utövande av professionellt omdöme eller binda dem på något sätt. nget medlemsföretag har ansvar för eller är skyldiga till de försummelser som andra medlemsföretag begår, inte heller kan de kontrollera andra medlemsföretags utövande av professionellt omdöme eller binda något annat medlemsföretag eller PwCl på något sätt. 43

Kommunstyrelsens förvaltning Mikael Müller, 0240-860 49 mikael.muller@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -10-09 Kommunstyrelsen Sida 1(6) Diarienummer KS /345 00 Rapportering till kommunstyrelsen av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3, år Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner periodens rapportering. Sammanfattning Tre gånger per år rapporterar förvaltningarna och ekonomienheten till kommunstyrelsen hur det går med arbetet med de övergripande verksamhetsmålen och med ekonomin. Denna rapportering avser perioden januari augusti, och innefattar även en bedömning av utvecklingen till årets slut. Under perioden följde 125 av förvaltningarnas 153 målaktiviteter sin plan (82 procent). För likaså 125 av de 153 aktiviteterna var det planerat att något skulle ske under årets åtta första månader, och av dessa genomfördes 101 i tänkt omfattning (81 procent). Ju större andel genomförda aktiviteter, i desto högre grad indikeras att de övergripande verksamhetsmålen kan nås. Graden av genomförande är tämligen jämn både mellan målen och mellan förvaltningarna. Störst andel genomförda aktiviteter finns för målet En miljövänlig kommun. Det absoluta flertalet av de 153 aktiviteterna väntas komma att genomföras planenligt under året. Under perioden hade förvaltningarna totalt 19,3 mnkr högre driftskostnader netto än budgeterade nära 1 100 mnkr. Förvaltningarna rapporterar avvikelser som i varierande grad väntas kvarstå till årets slut. För verksamhetsområdet social välfärd rapporterar social- och utbildningsnämnden ett kostnadsöverskridande med 24,7 mnkr, som väntas växa till årets slut. Av årets totala investeringsanslag på 393 mnkr har 74 mnkr bokförts under januari-augusti. Omkring hälften av anslaget väntas vara upparbetat till årets slut. För perioden gjorde kommunen ett ekonomiskt resultat på 46,2 mnkr, 33,9 mnkr mer än budgeterade 12,2 mnkr. Detta trots budgetöverskridandet för driften. För helåret väntas dock ett negativt resultat på 9,5 mnkr, 41,8 mnkr mindre än budgeterade 32,3 mnkr. Ett sådant resultat motsvarar -0,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, och innebär att resultatmålet på 2,0 procent (32,3 mnkr) inte kommer nås. Ett väntat ökat budgetöverskridande för driften, främst för social välfärd, är huvudförklaringen till att plusresultatet för perioden januari augusti väntas vändas till ett minus till årsskiftet. 44

Ludvika kommun Datum -10-09 Diarienummer KS /345 00 Sida 2(6) Beskrivning av ärendet Avvikelserapportering för målaktiviteter och ekonomi Enligt verksamhetsplaneringen ska förvaltningarna tre gånger under pågående år rapportera till kommunstyrelsen hur det går med arbetet med verksamhetsmålen och med ekonomin (KF 26 maj 2014 54). Vid samma tillfällen ska ekonomichefen rapportera periodens ekonomiska resultat. Efter årets slut ska förvaltningarna också göra en fjärde och avslutande rapportering av genomförda målaktiviteter för helåret. Verksamhetsplaneringen är en styrprocess för att kommunorganisationen ska närma sig den vision och nå de övergripande mål för verksamheten som fullmäktige har fastställt. Detta ska ske med den drifts- och investeringsbudget som fullmäktige har tilldelat. Budgetbeslutet bygger i sin tur på att också kommunens finansiella mål ska nås. Verksamhetsplaneringen som helhet är därmed det centrala verktyget för politisk prioritering i kommunens verksamheter. Kommunfullmäktiges övergripande mål år Verksamhetsmål *) En av landets bästa skolkommuner Finansiella mål **) * ) KF 25 maj 2015, 192 * * ) KF 6 november 2017 221 En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Resultat 2,0 % av skatteintäkter och statsbidrag Rapporteringen ger kommunstyrelsen tidiga signaler på eventuella negativa avvikelser i organisationens samlade arbete för att dels verksamhetsmålen ska nås, dels budgeten ska hållas så att de finansiella målen kan nås. Rapporteringen påverkas av den nyligen genomförda omorganisation då kultur- och fritidsförvaltningen upplöstes Den 1 juli upplöstes kultur- och fritidsförvaltningen, efter beslut i fullmäktige 23 april 65. Verksamhetsområdena kultur och ungdom samt fritid och idrott överfördes tillsammans med administrativ personal till samhällsbyggnadsförvaltningen. Dessa verksamhetsområdens budgetmedel för personal fördes från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Men kultur- och fritidsnämnden behölls och förblev, med resterande budgetmedel, ansvarig nämnd för verksamhetsfrågor. Verksamhetsområdet integration- och etableringscenter fördes över till kommunstyrelsens förvaltning, med kommunstyrelsen som ansvarig nämnd. Budgetmedlen fördes från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen, men överföringen fick inga nettobudgeteffekter eftersom verksamhetsområdet i dagsläget fullt ut finansieras med riktade statliga bidrag. Att denna omorganisation genomfördes under löpande verksamhets- och budgetår, påverkar denna rapportering av målaktiviteter och ekonomi. 45

Ludvika kommun Datum -10-09 Diarienummer KS /345 00 Sida 3(6) Vid detta rapporteringstillfälle görs inte längre någon rapportering för hela dåvarande kultur- och fritidsförvaltningen, eftersom de ekonomiska medlen ju har övergått till de två mottagande förvaltningarna. Av praktiska skäl görs dock denna gång en separat rapportering av både ekonomi och målaktiviteter under rubriken Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet. Förvaltningarnas målaktiviteter perioden januari augusti år Förvaltningarna har angivit målaktiviteter som de ska jobba med under året. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden ska uppnås, vilket i sin tur ska bidra till att de övergripande verksamhetsmålen uppnås. Förvaltningarna har angivit en startmånad för varje aktivitet samt i vilken takt den ska genomföras månad för månad. Denna uppföljning avser om aktiviteterna under perioden januari augusti har genomförts enligt denna plan. Ju större andel genomförda aktiviteter, i desto högre grad indikeras att målen kan nås. Under perioden följde 125 av förvaltningarnas totalt 153 målaktiviteter sin plan (82 procent). För likaså 125 av de 153 aktiviteterna var det planerat att något skulle ske under årets åtta första månader, och av dessa genomfördes 101 i tänkt omfattning (81 procent). För resterande 28 fall var det alltså inte tänkt att något skulle ske under januari augusti. Graden av genomförande är förhållandevis jämn både mellan verksamhetsmålen och mellan förvaltningarna, men med allra störst andel genomförda aktiviteter för målet En miljövänlig kommun respektive Samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningarna rapporterar att det stora flertalet aktiviteter väntas följa sin plan även inför nästa uppföljningstillfälle avseende helåret januari december. Några aktiviteter som ursprungligen planerades genomföras senast under augusti bedöms dock behöva förskjutas framåt i tiden och kommer alltså genomföras först i slutet av året. Några enstaka planerade aktiviteter kommer inte alls genomföras under året, och det finns en osäkerhet i ytterligare några fall. Förvaltningarnas intäkter och kostnader perioden januari augusti år Under perioden hade förvaltningarna sammantaget 19,3 miljoner kronor (mnkr) högre driftskostnader netto än budgeterade 1 096,4 mnkr. ntäkterna var högre än budgeterat (positiv budgetavvikelse +24,7 mnkr), och bruttokostnaderna var likaså högre jämfört med budget (negativ budgetavvikelse 44,0 mnkr). De enskilda förvaltningarna rapporterar avvikelser som i varierande grad väntas kvarstå till årets slut: Räddningstjänsten Västerbergslagen hade 2,3 mnkr högre driftskostnader netto än budgeterat. Den negativa avvikelsen beror främst på stora obudgeterade kostnader i samband med deltagande i sommarens släckningsarbete av flera stora bränder i andra kommuner, men också på övertidskostnader och konsultkostnader på grund av personalvakanser på ledningsnivå. Periodens rapporterade budgetöverskridande bedöms öka något till årets slut. 46

Ludvika kommun Datum -10-09 Diarienummer KS /345 00 Sida 4(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen hade 0,5 mnkr högre driftskostnader netto än budgeterat. Den negativa avvikelsen kan i huvudsak hänföras till underskott inom vinterväghållning samt VA. Efter den snörika vintern är kostnadsöverskridandet för vinterväghållningen så stort (5,2 mnkr för helåret) att det enligt förvaltningen kommer krävas drastiska besparingar för att hålla budget. Därför har nämnden hos fullmäktige begärt ekonomisk kompensation. Periodens rapporterade budgetöverskridande bedöms växa till årets slut. Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet hade 0,5 mnkr högre driftskostnader netto än budgeterat. Den negativa avvikelsen hör huvudsakligen till inomhushallar, och bedöms kvarstå till årets slut. Kommunstyrelsens förvaltning hade 4,5 mnkr lägre driftskostnader netto än budgeterat. Den positiva avvikelsen är resultatet av 7,9 mnkr i lägre kostnader än budget (huvudsakligen på kanslienheten, men även på staben, arbetsmarknadsenheten, personalenheten och integration) men samtidigt 3,4 mnkr i lägre intäkter (framför allt på kansli- och arbetsmarknadsenheten). Avvikelserna bedöms till övervägande del komma att rättas till under året. Social- och utbildningsförvaltningen hade totalt 18,1 mnkr högre driftskostnader netto än budgeterat. Den negativa avvikelsen består av 24,7 mnkr i högre nettokostnad för verksamhetsområde Social välfärd, men samtidigt 6,5 mnkr lägre nettokostnad för Utbildning. Överskridandet för Social välfärd kan hänföras till både ekonomiskt bistånd, placeringar och HVB/nyanlända. Nämnden har antagit en åtgärdsplan för att minska kostnaderna. Ändå väntas ett betydligt större budgetöverskridande för Social välfärds även till årets slut. Den positiva avvikelsen för Utbildning bedöms i stort sett kvarstå till årets slut. Vård- och omsorgsförvaltningen hade 2,5 mnkr högre driftskostnader netto än budgeterade drygt 383 mnkr. Den negativa avvikelsen beror främst på att förvaltningen ännu inte har fått de statliga stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen som kommer att betalas ut i år (7,4 mnkr för helåret varav uppskattningsvis 4,9 mnkr för januari-augusti). Periodens rapporterade negativa budgetavvikelse beräknas därför komma vändas till ett överskott till årets slut. Förvaltningarnas personalkostnader perioden januari augusti år Förvaltningarnas totala personalkostnader uppgick till 760,8 mnkr under perioden, vilket är 20,8 mnkr (+2,8 procent) mer än samma period förra året. Förvaltningarnas investeringar perioden januari augusti år nvesteringstakten har varit förhållandevis låg under perioden. Av årets totala investeringsanslag på 393,3 mnkr har 74,4 mnkr upparbetats och bokförts under årets åtta första månader. Merparten av investeringarna görs under andra halvåret och 198,2 mnkr av årets anslag på 393,3 mnkr väntas vara upparbetat och bokfört till årets slut (50 procent). Fyra förvaltningar rapporterar att totalt 195,2 mnkr av anslaget inte väntas upparbetas i år, varav 192,4 mnkr av samhällsbyggnadsförvaltningens anslag på 358,0. Även kommunstyrelsen, social- och utbildningsförvaltningen och 47

Ludvika kommun Datum -10-09 Diarienummer KS /345 00 Sida 5(6) samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet uppger att delar av respektive anslag inte kommer upparbetas till årets slut. Ekonomiskt resultat perioden januari augusti år För helåret är det budgeterat ett resultat på 32,3 mnkr, motsvarande 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag på drygt 1,65 miljarder kronor. För perioden januari augusti är det budgeterat ett resultat på 12,2 mnkr. Resultatet för årets första åtta månader uppgick till 46,2 mnkr, alltså 33,9 mnkr mer än periodens budgeterade nivå. Resultatet blev bättre än budgeterat bland annat beroende på högre aktieutdelningar från de kommunala bolagen, på lägre avskrivningar till följd av en lägre investeringstakt än planerat samt på en för kommunen gynnsam förändring av personalskulderna till nuvarande anställda. Resultatet tyngdes dock av att de samlade driftskostnaderna var högre än den budgeterade nivån samt att skatteintäkter och generella statsbidrag totalt sett var lägre än budget. Det positiva resultat för perioden januari augusti tros dock vara av tillfällig karaktär, som för helåret väntas vändas till ett minusresultat på -9,5 mnkr, eller 41,8 mnkr mindre än budgeterade 32,3 mnkr. Ett sådant resultat motsvarar -0,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, och skulle innebära att fullmäktiges mål om en resultatnivå på 2,0 procent (32,3 mnkr) inte uppnås. Nämndernas samlade driftverksamhet väntas ytterligare överskrida sin budget under årets sista fyra månader, vilket för helåret ger ett ökat budgetöverskridande. Det är huvudförklaringen till att det positiva resultatet för perioden januari augusti väntas vändas till ett minus till årsskiftet. En annan förklaring till ett försämrat helårsresultat är att delårsperiodens nämnda förändring av personalskulderna väntas gå mot noll mot årets slut. Förvaltningarnas kommentarer och förslag till åtgärder vid negativa avvikelser Förvaltningarna och ekonomienheten har lämnat skriftliga kommenterar till sin rapportering (bilaga 2 11). Bland annat har förvaltningarna bedömt hur målaktiviteter, intäkter, kostnader och investeringar kommer utvecklas till årets slut. Bilagor bilagor finns de rapporteringar som förvaltningarna och ekonomienheten har lämnat för perioden (bilaga 2 11). Det finns även en inledande bilaga med en sammanställning totalt för hela kommunorganisationen (bilaga 1). Avslutningsvis finns en bilaga som visar förvaltningarnas rapportering av hur det har gått med varje enskild målaktivitet (bilaga 12). Jan Lindström Kommunchef Mikael Müller Verksamhetscontroller 48

Ludvika kommun Datum -10-09 Diarienummer KS /345 00 Sida 6(6) Bilagor 1. Kommunorganisationens samlade rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 2. Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhets rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 3. Räddningstjänsten Västerbergslagens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 4. Samhällsbyggnadsförvaltningens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 5. Social- och utbildningsförvaltningens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 6. Kommunstyrelsens förvaltnings rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 7. Vård- och omsorgsförvaltningens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 8. Västerbergslagens kulturskolas rapportering av ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 9. Västerbergslagens utbildningsförbunds rapportering av ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 10. Revisionens rapportering av ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år 11. Ekonomienhetens rapportering av periodens ekonomiska resultat, uppföljningstillfälle 3 år 12. Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet, uppföljningstillfälle 3 år Beslut skickas till Samtliga förvaltningar för kännedom Kommunchefen för kännedom Verksamhetscontrollern för kännedom Akten 49

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 1 Datum -10-09 Sida 1(9) Kommunorganisationens samlade rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt B. Genomförda målaktiviteter Totalt för hela kommunorganisationen, målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 153 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin Följer sin plan Följer inte sin Barn och unga plan plan 0% En av landets bästa skolkommuner 16 3 84% 16% En bra kommun att växa upp i 31 6 84% 16% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun 32 11 74% 26% Livsmiljö En bra kommun att leva i 18 8 69% 31% En miljövänlig kommun 28 0 100% 0% Totalt 125 28 82% 18% W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \1-TOTALT tillfälle3-bilaga.docx 50

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(9) Målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 153 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin plan Följer sin plan Följer inte sin plan Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet 28 4 88% 13% Räddningstjänsten Västerbergslagen 12 8 60% 40% Samhällsbyggnadsförvaltningen 23 2 92% 8% Social- och utbildningsförvaltningen 22 3 88% 12% Kommunstyrelsens förvaltning 25 8 76% 24% Vård- och omsorgsförvaltningen 15 3 83% 17% Totalt 125 28 82% 18% 51

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(9) Punkt C1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader och investeringar Totalt för hela kommunorganisationen, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 636 908 413 195 437 880-24 686 Kostnader 2 266 108 1 509 602 1 553 564-43 961 Netto 1 629 200 1 096 408 1 115 683-19 275 52

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 4(9) ntäkter tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse Samhällsbyggnadsförvaltn, kultur- och fritidsverksamhet Räddningstjänsten Västerbergslagen Samhällsbyggnadsförvaltningen Social- och utbildningsförvaltningen, Utbildning Social- och utbildningsförvaltningen, Soc välfärd Kommunstyrelsens förvaltning Västerbergslagens kulturskola Västerbergslagens utbildningsförbund (VBU) 17 369 14 987 15 888-901 7 135 4 457 4 610-153 326 017 204 225 213 823-9 598 90 293 65 364 68 633-3 269 29 293 17 910 27 613-9 703 93 688 57 836 54 475 3 361 68 860 45 733 49 900-4 167 4 253 2 683 2 938-255 0 0 0 0 Revisionen 0 0 0 0 Totalt 636 908 413 195 437 880-24 686 Kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse Samhällsbyggnadsförvaltn, kultur- och fritidsverksamhet Räddningstjänsten Västerbergslagen Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Social- och utbildningsförvaltningen, Utbildning Social- och utbildningsförvaltningen, Soc välfärd Kommunstyrelsens förvaltning Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbergslagens kulturskola Västerbergslagens utbildningsförbund (VBU) 68 392 55 264 56 622-1 358 37 135 24 789 27 213-2 424 426 943 276 100 286 196-10 096 529 293 351 877 348 615 3 263 162 793 109 277 143 661-34 384 219 239 142 613 134 729 7 884 641 060 429 093 435 706-6 613 13 253 8 881 9 357-476 166 800 111 200 111 200 0 Revisionen 1 200 508 265 243 Totalt 2 266 108 1 509 602 1 553 564-43 961 53

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 5(9) Netto tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse Samhällsbyggnadsförvaltn, kultur- och fritidsverksamhet Räddningstjänsten Västerbergslagen Samhällsbyggnadsförvaltningen Social- och utbildningsförvaltningen, Utbildning Social- och utbildningsförvaltningen, Soc välfärd Kommunstyrelsens förvaltning Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbergslagens kulturskola Västerbergslagens utbildningsförbund (VBU) 51 023 40 277 40 734-457 30 000 20 332 22 603-2 271 100 926 71 875 72 373-498 439 000 286 513 279 981 6 532 133 500 91 367 116 047-24 680 125 551 84 777 80 255 4 523 572 200 383 360 385 806-2 446 9 000 6 198 6 419-221 166 800 111 200 111 200 0 Revisionen 1 200 508 265 243 Totalt 1 629 200 1 096 408 1 115 683-19 275 54

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 6(9) Totalt för hela kommunorganisationen, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti Årsbudget Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 294 843 98 463 393 306 74 373 318 933 nvesteringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti Samhällsbyggnadsförvaltningen s kultur- och fritidsverksamhet Räddningstjänsten Västerbergslagen Samhällsbyggnadsförvaltningen Social- och utbildningsförvaltningen, Utbildning Social- och utbildningsförvaltningen, Soc. välfärd Kommunstyrelsens förvaltning Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbergslagens kulturskola Årsbudget Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 2 315 119 2 434 1 053 1 381 4 120 1 374 5 494 134 5 360 263 108 94 942 358 050 75 981 282 069 6 150 0 6 150 1 6 149 0 0 0 0 0 17 350 2 028 19 378-3 287 22 665 1 700 0 1 700 476 1 224 100 0 100 15 85 Totalt 294 843 98 463 393 306 74 373 318 933 55

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 7(9) Punkt C2. Personalkostnader Personalkostnader tkr, totalt för hela kommunorganisationen, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 390 243 394 373 4 129 Timlön 31 601 34 087 2 487 OB-tillägg 24 333 23 792-541 Övertid/mertid 6 838 8 348 1 511 Jour/beredskap 1 077 884-194 Semester 69 910 72 875 2 966 Sjuklön 10 549 12 176 1 627 Totalt exkl PO-pålägg 534 550 546 535 11 985 PO-pålägg 205 428 214 242 8 814 Totalt inkl PO-pålägg 739 977 760 777 20 800 56

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 8(9) Personalkostnader inkl. PO-pålägg tkr, uppföljningstillfälle 3 år Samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsverksamhet Januari-augusti 2017 Förändring 22 030 19 308-2 722 Räddningstjänsten Västerbergslagen 15 694 16 231 537 Samhällsbyggnadsförvaltningen 31 148 33 863 2 715 Social- och utbildningsförvaltningen, Utbildning 270 553 276 056 5 503 Social- och utbildningsförvaltningen, Social välfärd 23 227 22 644-583 Kommunstyrelsens förvaltning 55 604 66 872 11 268 Vård- och omsorgsförvaltningen 314 054 318 216 4 162 Västerbergslagens kulturskola 7 667 7 588-80 Totalt 739 977 760 777 20 800 57

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 9(9) Punkt C3. Resultaträkning Resultaträkning, uppföljningstillfälle 3 år Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse 636,9 413,2 437,9 24,7-2 202,3-1 471,1-1 483,9-12,8 Avskrivningar -79,0-52,7-47,9 4,7 Verksamhetens nettokostnader -1 644,4-1 110,6-1 093,9 16,6 Skatteintäkter 1 222,5 813,4 816,9 3,5 Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat 429,7 286,5 277,9-8,6 7,8-10,7 0,9 11,5 Finansiella intäkter 35,0 30,0 50,0 20,0 Finansiella kostnader -10,5-7,1-4,7 2,4 Resultat efter finansiella poster 32,3 12,2 46,2 33,9 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 32,3 12,2 46,2 33,9 Resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2,0% 1,1% 4,2% 3,1% Jan Lindström Kommunchef Mikael Müller Verksamhetscontroller 58

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 2 Datum -10-09 Sida 1(4) Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhets rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B F Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, uppföljningstillfälle 3 år Kultur- och fritidsförvaltningen upphörde den 31 juli. Personalen från fritid och kultur överfördes till samhällsbyggnadsförvaltningen och personalen från integration gick till kommunstyrelsens förvaltning. Kultur och fritidsnämnden ansvarar fortsatt för verksamhetskostnaderna (exklusive personal) inom fritids- och kulturområdena. Målaktiviteter Fler målaktiviteter än beräknat avviker från planen på årsbasis men har jobbats in eller kommer uppnås under hösten. Vissa målaktiviteter kommer inte genomföras beroende på både inre och yttre omständigheter. ntäkter och kostnader Kultur- och fritidsnämnden redovisar i augusti på ett nettounderskott på -457 tkr. Större delen av underskottet avser inomhushallarna som visar på både lägre intäkter och större utgifter än budgeterat. nvesteringar W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \2-SAMHÄLLSBYGGNAD KULTUR OCH FRTD tillfälle3-bilaga.docx 59

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(4) Punkt B. Genomförda målaktiviteter Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 32 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin Följer sin plan Följer inte sin Barn och unga plan plan 0% En av landets bästa skolkommuner 4 1 80% 20% En bra kommun att växa upp i 9 1 90% 10% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun 8 1 89% 11% Livsmiljö En bra kommun att leva i 2 1 67% 33% En miljövänlig kommun 5 0 100% 0% Totalt 28 4 88% 13% Punkt C1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader respektive investeringar Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 17 369 14 987 15 888-901 Kostnader 68 392 55 264 56 622-1 358 Netto 51 023 40 277 40 734-457 Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 2 315 119 2 434 1 053 1 381 60

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(4) Punkt C2. Personalkostnader Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 12 216 10 637-1 579 Timlön 645 497-148 OB-tillägg 339 347 9 Övertid/mertid 152 147-5 Jour/beredskap 0 0 0 Semester 2 328 2 032-296 Sjuklön 235 211-24 Totalt exkl PO-pålägg 15 914 13 870-2 044 PO-pålägg 6 116 5 437-679 Totalt inkl PO-pålägg 22 030 19 308-2 722 Punkt D. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkterna B och C Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter Ett antal målaktiviteter avviker från planen. Mått 3 med föreläsning om integration i skolorna vill VBU avvakta med till hösten för att hinna diskutera innehållet med elevråden. Mått 5 med issäkerhet har inte genomförts på grund av personalbrist. Mått 10 med information på företagsråd är inte möjligt eftersom rådet endast består av företagare. ntäkter och kostnader nvesteringar nvesteringar följer i stort sett planen med undantag för investeringen av inventarier i fritidsgård Marnäs som inte är aktuell. 61

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 4(4) Punkt E. Förvaltningschefens bedömning av punkterna B D till nästa uppföljningstillfälle Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter Några målaktiviteter har senarelagts och uppfylls under sista halvåret. Dock kommer inte mått 5 med issäkerhet och mått 10 med information på företagsråd att genomföras och kommer bli en avvikelse året ut. ntäkter och kostnader Gällande kostnader och intäkter förväntas kultur- och fritidsnämnden ha ett underskott på 520 tkr om inga fler åtgärder görs än de som är planerade. och med att personalbudget från och med den 31 juli överfördes till samhällsbyggnadsnämnden så får tidigare besparingsåtgärder i budgetarbetet inget genomslag på resultatet. Ett underskott inom fritid och idrott beror främst på lägre intäkter och större utgifter på inomhushallar än budgeterat. För att få en budget i balans behövs ytterligare åtgärder i verksamhets- och hyreskostnader. nvesteringar Punkt F. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkterna B och C som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Samhällsbyggnadsförvaltningens kultur- och fritidsverksamhet, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter Gällande målaktiviteter krävs att planen följs för samtliga ansvariga. ntäkter och kostnader Enheterna inom kultur- och fritid behöver se över inköps- och verksamhetskostnader. Trots de åtgärder som gjorts befaras ett visst underskott då budgeten för personal överförts till samhällsbyggnadsförvaltningen. nvesteringar Jan Lindström Kommunchef Göran Gullbro Tf förvaltningschef, samhällsbyggnadsförvaltningen 62

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 3 Datum -10-09 Sida 1(5) Räddningstjänsten Västerbergslagens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B F Räddningstjänsten Västerbergslagen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter Av förvaltningens totalt 20 målaktiviteter för, är det elva där det var planerat att något skulle ske under perioden januari-augusti. Av dessa elva aktiviteter har fyra genomförts enligt plan under årets första åtta månader. ntäkter och kostnader För helåret har förvaltningen en nettobudget på 30 mnkr. För perioden finns en negativ budgetavvikelse med 2 271 tkr netto, varav 2 424 tkr i högre kostnader. nvesteringar Av årets investeringsanslag på 5 494 tkr har endast 134 tkr upparbetas och bokförts under perioden januari-augusti. nvesteringstakten kommer höjas under den kvarvarande delen av året och hela årets investeringsanslag förväntas upparbetas planenligt innan året är slut W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \3-RÄDDNNGSTJÄNSTEN tillfälle3-bilaga.docx 63

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(5) Punkt B. Genomförda målaktiviteter Räddningstjänsten Västerbergslagen, målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 20 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin Följer sin plan Följer inte sin Barn och unga plan plan 0% En av landets bästa skolkommuner 1 1 50% 50% En bra kommun att växa upp i 3 2 60% 40% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun 2 3 40% 60% Livsmiljö En bra kommun att leva i 2 2 50% 50% En miljövänlig kommun 4 0 100% 0% Totalt 12 8 60% 40% Punkt C1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader respektive investeringar Räddningstjänsten Västerbergslagen, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 7 135 4 457 4 610-153 Kostnader 37 135 24 789 27 213-2 424 Netto 30 000 20 332 22 603-2 271 Räddningstjänsten Västerbergslagen, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 4 120 1 374 5 494 134 5 360 64

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(5) Punkt C2. Personalkostnader Räddningstjänsten Västerbergslagen, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 7 668 7 098-571 Timlön 540 741 202 OB-tillägg 935 962 28 Övertid/mertid 362 1 097 735 Jour/beredskap 221 213-8 Semester 1 473 1 343-130 Sjuklön 139 207 68 Totalt exkl PO-pålägg 11 337 11 660 323 PO-pålägg 4 357 4 571 214 Totalt inkl PO-pålägg 15 694 16 231 537 Punkt D. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkterna B och C Räddningstjänsten Västerbergslagen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter Tolv av 20 målaktiviteter följer sin plan, medan övriga inte har genomförts. Med ett starkt fokus på den kommande anslutningen av Ludvika kommun till Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) har vissa aktiviteter fått stå tillbaka under perioden. ntäkter och kostnader Det ekonomiska nettoutfallet är 2 271 tkr sämre än budget, främst beroende på stora obudgeterade kostnader i samband med att Räddningstjänsten Västerbergslagen under den torra sommaren deltog i släckningsarbetet av flera stora bränder i andra kommuner. En annan förklaring till kostnadsöverskridandet är övertidskostnader och konsultkostnader på grund av personalvakanser. Bland annat avsaknaden av de fyra tjänster ovanför brandmästarnivån har inneburit att brandmästare tvingats till tjänstgöring som räddningschef i beredskap (RCB) med kvalificerad övertidsersättning. Under perioden har sotningsavdelningen haft en mindre verksamhetsvolym än planerat, både beroende på frånvaro hos personalen och den snörika vintern. Den mindre verksamhetsvolymen har inneburit mindre intäkter och 65

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 4(5) motsvarande mindre kostnader än budgeterat, så det ekonomiska nettot har inte påverkats så mycket. nvesteringar nvesteringstakten har varit låg under årets första åtta månader. Under våren pausades vissa investeringar i avvaktan på ett slutgiltigt beslut om anslutning av Ludvika kommun till RDM. Men i och med fullmäktiges beslut den 28 maj om anslutning till RDM kommer nu investeringstakten att öka och hela årets investeringsanslag förväntas upparbetas planenligt innan året är slut. nvesteringarna kommer ske på ett sådant sätt att optimal resursanvändning för det utökade RDM försäkras. Punkt E. Förvaltningschefens bedömning av punkterna B D till nästa uppföljningstillfälle Räddningstjänsten Västerbergslagen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter ntäkter och kostnader Årsprognosen säger att det blir ett negativt ekonomiskt utfall på driften med närmare 2,7 miljoner kr. Detta främst beroende på kostnadstunga släckningsinsatser vid sommarens stora bränder i andra kommuner, men även i form av övertidskostnader och konsultkostnader på grund av personalvakanser. Räddningstjänsten Västerbergslagen räknar med att få ersättning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för kostnader vid sommarens insatser i andra kommuner, men det är ännu oklart om ersättningen hinner betalas ut i år. räddningstjänstens årsprognos på ett negativt ekonomiskt utfall på driften med närmare 2,7 miljoner kr ingår inga pengar från MSB. nvesteringar nvesteringstakten kommer öka betydligt under årets kvarvarande månader. Punkt F. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkterna B och C som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Räddningstjänsten Västerbergslagen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter ntäkter och kostnader nvesteringar 66

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 5(5) Jan Lindström Kommunchef Leif Andersson Tf förvaltningschef, räddningstjänsten Västerbergslagen 67

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 4 Datum -10-09 Sida 1(4) Samhällsbyggnadsförvaltningens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B F Samhällsbyggnadsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Vintern har gjort att kostnaderna för vinterväghållning har överskridit budgeten. Kostnaderna beräknas till 5,2 mnkr över tilldelade (7,5 mnkr) budgetmedel. Samhällsbyggnadsnämnden har tillskrivit kommunfullmäktige för att få kompensation för oförutsedda kostnader för vinterväghållningen. För att budget för verksamhetsområdet gata och park ska hållas har neddragningar gjorts på driften för resten av året, vilket innebär effekter på skötseln av kommunens gator och parker. Genom att inte lägga någon asfalt under på driften, sparas cirka 1,2 mnkr. Prognosen för drift helåret är att samhällsbyggnadsförvaltningens skattefinansierade del kommer att visa ett underskott med 1,3 mnkr, efter stora neddragningar av driften inom gata och parkverksamheten. Denna neddragning kommer även att påverka den allmänna standarden för 2019. Besparing görs även inom administration (1 mnkr) samt bidrag till lokalägande föreningar (0,5 mnkr). En prognos för investeringarna för den skattefinansierade delen, inkl. inte beslutade ombudgeteringar, är att av totalt 190 mnkr beräknas 120 mnkr upparbetas under året. Detta under förutsättning att de beställningar som har lagts hinner utföras under. När det gäller den taxefinansierade delen kommer 45 mnkr upparbetas av 158 mnkr. Budgeten inkluderar medhavda underskottet för vattenledningen till Grängesberg med 30 mnkr. W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \4-SAMHÄLLSBYGGNAD tillfälle3-bilaga.docx 68

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(4) Punkt B. Genomförda målaktiviteter Samhällsbyggnadsförvaltningen, målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 25 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin Följer sin plan Följer inte sin Barn och unga plan plan 0% En av landets bästa skolkommuner 2 0 100% 0% En bra kommun att växa upp i 4 0 100% 0% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun 7 1 88% 13% Livsmiljö En bra kommun att leva i 5 1 83% 17% En miljövänlig kommun 5 0 100% 0% Totalt 23 2 92% 8% Punkt C1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader respektive investeringar Samhällsbyggnadsförvaltningen, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 326 017 204 225 213 823-9 598 Kostnader 426 943 276 100 286 196-10 096 Netto 100 926 71 875 72 373-498 Samhällsbyggnadsförvaltningen, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 263 108 94 942 358 050 75 981 282 069 69

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(4) Punkt C2. Personalkostnader Samhällsbyggnadsförvaltningen, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 18 004 18 808 804 Timlön 134 194 60 OB-tillägg 39 81 42 Övertid/mertid 546 920 374 Jour/beredskap 290 270-20 Semester 3 232 3 645 414 Sjuklön 255 408 152 Totalt exkl PO-pålägg 22 501 24 327 1 826 PO-pålägg 8 647 9 536 889 Totalt inkl PO-pålägg 31 148 33 863 2 715 Punkt D. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkterna B och C Samhällsbyggnadsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteterna som är uppsatta för året pågår med mindre avvikelser. Det ekonomiska utfallet efter åtta månader visar på ett underskott med totalt 0,5 mnkr, vilket i huvudsak kan hänföras till underskottet på gata och park på grund av vinterväghållningen samt VA. För de åtta första månaderna har förvaltningen debiterats 1 mnkr mer i kapitaltjänst än budget för den skattefinansierade verksamheten, exklusive fastigheter. Detta kompenseras sedan vid bokslutet men kommer att medföra att samhällsbyggnadsnämnden kommer att visa underskott som sedan kompenseras i bokslut. Med kompensation för kapitaltjänst och avdraget överskott för fastigheter så återstår det ett behov av en besparing på 1,3 mnkr för resten av året. Förvaltningen har inte lyckats att integrera det nya tidredovisningssystemet Byggdagboken för verksamhetsområdet gata och park till ekonomisystemet, på grund av bristande stöd både internt i kommunen och från externt företag. Detta gör att en intern fördelning av verksamhetskostnader har gjorts översiktligt till den aktuella uppföljningen. 70

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 4(4) Punkt E. Förvaltningschefens bedömning av punkterna B D till nästa uppföljningstillfälle Samhällsbyggnadsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Utfallet för vinterväghållningen visar på ett prognostiserat underskott på 5,2 mnkr för helåret. Detta är en omöjlighet att spara på övriga verksamheter, utan att det ska få oerhörda konsekvenser för medborgarna. De åtgärder som vidtagits i år är att ingen beläggning på driften kommer att göras, minskade kostnader inom administration, bidragen till föreningsägda lokaler minskas, samt en allmän återhållsamhet med projekt. Alla dessa åtgärder får negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Förvaltningen väntar svar från kommunfullmäktige angående samhällsbyggnadsnämndens skrivelse till kommunfullmäktige angående mer medel som kompensation för ökade kostnader för vinterväghållningen under. nvesteringstakten har under året varit på en lägre nivå än budgeterat, då några större investeringar skjutits till 2019. Men mer investeringsmedel kommer att vara upparbetade till årsbokslutet då huvuddelen av investeringsverksamheten görs under andra halvåret. Punkt F. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkterna B och C som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Samhällsbyggnadsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att begära mer medel för underskottet för vinterväghållningen hos fullmäktige. nget beslut har kommit förvaltningen till kännedom till denna uppföljning. Vid arbetet med detaljbudget efter fullmäktiges beslut har övriga verksamheter dragit ner på sin verksamhet, där bland annat stadsarkitektstjänst och exploateringsingenjör inte har tillsatts. Det gör att övrig verksamhet inom förvaltningen bara i mindre omfattning kan kompensera upp det stora underskottet som vinterväghållningen kommer att generera. nvesteringsmedlen för den skattefinansierade verksamheten beräknas i delar att inte förbrukas. Medel för parkeringsgaraget på Kv. Orren (32 mnkr) samt tidplanerna för genomfart Ludvika gör att investeringar skjuts till 2019. För investeringar på den taxefinansierade verksamheten kommer medel för FN inte heller att förbrukas i år. Huvuddelen av utgifterna kommer under 2019 på grund av upphandling. Fordonen kommer att finansieras via finansiell leasing. nom VA kommer bland annat investeringar i Gonäs reningsverk upphandlas under året och huvuddelen av utgifterna kommer under 2019. Jan Lindström Kommunchef Göran Gullbro Tf förvaltningschef, samhällsbyggnadsförvaltningen 71

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 5 Datum -10-09 Sida 1(6) Social- och utbildningsförvaltningens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B F Social- och utbildningsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Förvaltningens målaktiviteter följer planeringen för merparten av målsättningarna. Förvaltningen fortsätter att arbeta med att öka resultatet för de övriga. Ekonomiskt har utbildningssidan ett underskridande på både intäkter och kostnader vilket bedöms fortsätta i prognosen för resultatet vid årets slut. Det beror bland annat på att förskoleplatser inte kunnat öppnas då lokaler saknas och då årets kostnader för elever folkbokförda i kommunen men med skolgång hos annan huvudman har minskat kraftigt jämfört med budget och föregående år. Grundskolan belastas med hyror för idrottshallarna, en kostnad som inte finns budgeterad av olika skäl, där pågår det en utredning via kommunstyrelsens förvaltning, och intill dess direktiv kommer från den utredningens slutsatser medräknas inte heller dessa kostnader i den lämnade prognosen. Social välfärd visar tyvärr ett fortsatt överskridande av budget, det gäller inom områdena ekonomiskt bistånd, insatser (placeringar av barn och unga och vuxna missbrukare) och HVB/nyanlända. En åtgärdsplan finns och resultatet av den återrapporteras vid varje arbetsutskott och nämnd. nvesteringsmedlen kommer till övervägande del att upparbetas, den största delen av medlen är för utrustning till nya Solviksskolan. W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \5-SOCAL OCH UTBLDNG tillfälle3-bilaga.docx 72

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(6) Punkt B. Genomförda målaktiviteter Social- och utbildningsförvaltningen, målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 25 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin Följer sin plan Följer inte sin Barn och unga plan plan 0% En av landets bästa skolkommuner 4 0 100% 0% En bra kommun att växa upp i 5 1 83% 17% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun 5 1 83% 17% Livsmiljö En bra kommun att leva i 4 1 80% 20% En miljövänlig kommun 4 0 100% 0% Totalt 22 3 88% 12% Punkt C1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader respektive investeringar Social- och utbildningsförvaltningen Utbildning, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 90 293 65 364 68 633-3 269 Kostnader 529 293 351 877 348 615 3 263 Netto 439 000 286 513 279 981 6 532 73

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(6) Social- och utbildningsförvaltningen Social välfärd, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 29 293 17 910 27 613-9 703 Kostnader 162 793 109 277 143 661-34 384 Netto 133 500 91 367 116 047-24 680 Social- och utbildningsförvaltningen Totalt, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 119 586 83 274 96 247-12 973 Kostnader 692 086 461 154 492 275-31 121 Netto 572 500 377 880 396 028-18 148 Social- och utbildningsförvaltningen Utbildning, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 6 150 0 6 150 1 6 149 Social- och utbildningsförvaltningen Social välfärd, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 0 0 0 0 0 74

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 4(6) Punkt C2. Personalkostnader Social- och utbildningsförvaltningen Utbildning, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 161 620 162 755 1 135 Timlön 7 327 7 348 20 OB-tillägg 1 494 981-513 Övertid/mertid 850 742-108 Jour/beredskap 0 0 0 Semester 20 852 22 342 1 489 Sjuklön 3 299 4 148 849 Totalt exkl PO-pålägg 195 444 198 316 2 872 PO-pålägg 75 109 77 740 2 631 Totalt inkl PO-pålägg 270 553 276 056 5 503 Social- och utbildningsförvaltningen Social välfärd, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 13 056 12 919-137 Timlön 292 259-33 OB-tillägg 19 21 2 Övertid/mertid 171 165-6 Jour/beredskap 0 0 0 Semester 2 886 2 616-270 Sjuklön 355 287-68 Totalt exkl PO-pålägg 16 779 16 267-512 PO-pålägg 6 448 6 377-71 Totalt inkl PO-pålägg 23 227 22 644-583 75

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 5(6) Social- och utbildningsförvaltningen Totalt, personalkostnader inkl politikerarvoden tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 174 676 175 675 998 Timlön 7 619 7 606-13 OB-tillägg 1 513 1 002-510 Övertid/mertid 1 021 907-114 Jour/beredskap 0 0 0 Semester 23 739 24 958 1 219 Sjuklön 3 655 4 435 780 Totalt exkl PO-pålägg 212 223 214 583 2 361 PO-pålägg 81 557 84 117 2 559 Totalt inkl PO-pålägg 293 780 298 700 4 920 Punkt D. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkterna B och C Social- och utbildningsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteterna som fortfarande inte är helt uppfyllda är mått 4 och 11, vilka är samma aktivitet, om att "Öppet arbetslösa unga vuxna ska ha en åtgärdsplan för att bli självförsörjande". Denna aktivitet känns bidragande i uppdraget med minskning av ekonomiskt bistånd och arbetet med den kommer att intensifieras för högre måluppfyllelse. Vidare uppfylls just nu lagkravet om förskoleplats inom lagstadgad tid men i slutet av året och därmed även vårterminen 2019 kommer det åter att vara fullt på samtliga förskolor i centralorten Ludvika med närområde. Fortsatt utbyggnad av platser är nödvändig för att uppfylla lagkravet. Åtgärdsplanen för insatser för minskning av social välfärds budgetöverskridande innehåller punkter på kort och lång sikt. Samverkan med AME, VBU, Arbetsförmedlingen och ntegrationsenheten för målet att komma till egen försörjning för arbetslösa, så personen inte hamnar i försörjningsstöd är prioriterad. Förvaltningen har fått en genomlysning av Social Välfärds ekonomi via SKL. Rapporten tar fäste i att jämföra Ludvika med andra likande kommuner och visar att inom ekonomiskt bistånd ligger Ludvika högre än jämförbara kommuner. Däremot är kostnaderna för placeringar av barn, unga samt missbrukare under 2017 i nivå med jämförbara kommuner. HVB/nyanlända kommer att avvecklas under detta år. Samverkan mellan FO 76

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 6(6) och förskola-skola är ett utvecklingsområde för att ge tidig insats och stöd till barn och unga och deras familjer för att undvika placeringar. Punkt E. Förvaltningschefens bedömning av punkterna B D till nästa uppföljningstillfälle Social- och utbildningsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteternas resultat kommer att se ungefär likadant ut nästa uppföljning. Men arbetet fortsätter för att nå högre måluppfyllelse. Den ekonomiska situationen på helheten för förvaltningen blir förhoppningsvis försiktigt bättre då vi vid denna budgetuppföljning fört diskussion om återhållsamhet med medlen med samtliga chefer. Mycket av arbetet är långsiktigt och därmed blir effekterna inte synliga snabbt. nvesteringsmedlen kommer till övervägande del att upparbetas. Punkt F. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkterna B och C som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Social- och utbildningsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Fortsatt arbete med den beslutade åtgärdsplanen inom social välfärd. Ytterligare insatser kommer att göras. Jan Lindström Kommunchef Barbro Forsberg Nystedt Tf förvaltningschef, social- och utbildningsförvaltningen 77

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 6 Datum -10-09 Sida 1(5) Kommunstyrelsens förvaltnings rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B F Kommunstyrelsens förvaltning, uppföljningstillfälle 3 år Förvaltningen uppvisar ett ackumulerat nettoöverskott drift med 4,5 mkr (inklusive ntegration på ca 1,5 mkr men exklusive balansering av kapitalkostnader på 2,5 mkr) vilket beror på lägre kostnader än lagd periodisering. Målaktiviteterna följer hyggligt liggande planering. 25 av 33 är enligt plan (76%). ntäkterna har ett underskott på ca 3,4 mkr på grund av främst lägre intäkter från överförmyndarverksamheten hos kansliet från gode män beroende på eftersläpning i återsökande av medel, lägre anslag till det finska förvaltningsområdet inom kansliet, lägre intäkter från förtroendevalda samt skolskjutsar, sammantaget ca 4,3 mkr. nkluderat är även lägre intäkter hos AME mot lagd periodisering på grund av eftersläpning i fakturering på totalt ca 1,1 mkr. Kostnaderna är ca 7,9 mkr lägre än budget främst beroende på lägre kostnader hos kansliet på ca 5,3 mkr för i huvudsak överförmyndarverksamheten, förtroendevalda, samhällsbetalda resor som kollektivtrafik samt färdtjänst än lagd periodisering. AME ca 1,6 mkr som avser främst lägre lönekostnader än lagd periodisering samt ntegration ej upparbetade medel på ca 0,8 mkr. ngår gör även lägre lönekostnader hos HR på ca 0,4 mkr än lagd periodisering, samt Staben lägre kostnader på ca 1,9 mkr främst i form av diverse ej utbetalda bidrag. nvesteringsprojekten är projektsatta och upparbetningen av investeringsmedlen fortlöper. W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \6-KS FÖRVALTNNG tillfälle3-bilaga.docx 78

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(5) Punkt B. Genomförda målaktiviteter Kommunstyrelsens förvaltning, målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 33 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin Följer sin plan Följer inte sin Barn och unga plan plan 0% En av landets bästa skolkommuner 3 1 75% 25% En bra kommun att växa upp i 7 1 88% 13% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun 7 3 70% 30% Livsmiljö En bra kommun att leva i 2 3 40% 60% En miljövänlig kommun 6 0 100% 0% Totalt 25 8 76% 24% Punkt C1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader respektive investeringar Kommunstyrelsens förvaltning, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 93 688 57 836 54 475 3 361 Kostnader 219 239 142 613 134 729 7 884 Netto 125 551 84 777 80 255 4 523 Kommunstyrelsens förvaltning, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 17 350 2 028 19 378-3 287 22 665 79

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(5) Punkt C2. Personalkostnader Kommunstyrelsens förvaltning, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 32 457 38 524 6 068 Timlön 510 1 072 562 OB-tillägg 158 187 29 Övertid/mertid 195 186-9 Jour/beredskap 80 36-44 Semester 6 171 7 232 1 061 Sjuklön 597 804 206 Totalt exkl PO-pålägg 40 168 48 040 7 872 PO-pålägg 15 436 18 832 3 395 Totalt inkl PO-pålägg 55 604 66 872 11 268 Punkt D. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkterna B och C Kommunstyrelsens förvaltning, uppföljningstillfälle 3 år Av våra totalt 33 aktiviteter på årsbasis är bedömningen att vi kommer att nå ca 90 % måluppfyllelse. Budgetmässigt gör vi bedömningen att de avvikelser som nu finns, till övervägande delen kommer rättas till under resterande delen av året. Dock finns det en fortsatt osäkerhet för ekonomin kring samhällsbetalda resor och skolskjutsar trots minskad finansiell risk på grund av skatteväxling gällande kollektivtrafiken. Detsamma gäller även ekonomin kring överförmyndarverksamheten. Telias kontraktsförslag om förlängning fram till vi byter leverantör till Telenor planerat till v 49, kan medföra en ökad kostnad på årsbasis (rullande 12 månader) med ca 0,5-1,2 mkr beroende på en förhöjd prisbild. Dock avhängigt beroende på när vi under året går över till Telenor. En extra kostnad på 300 tkr per år (rullande 12 månader ev från v 49 i november) kan dessutom uppkomma då inomhustäckning saknas på ett flertal ställen i Ludvika kommun. Tillsammans med Avesta arbetar T med ett koncept i syfte att försöka lösa detta själva för att se om vi kan undvika aviserad kostnad. Fortsatt upparbetning av investeringsmedlen i investeringsprojekten. Dock ska tilläggas att avvikelsen på investeringsobjektet Bredband på ca 16,9 mkr beror 80

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 4(5) till största delen på finansiering med EU-bidrag, bra samarbete med andra aktörer samt VB Energi. Avvikelsen mellan rapporteringstillfälle 2 och 3 beror även på kreditering av kostnader från P-Only Konsekvensen blir att de i grunden beslutade investeringsmedlen för Bredband för som vi ej kommer att upparbeta på 10 mkr, önskar vi flytta över till 2019. Samma flytt önskar vi även göra av medlen för 2019 på 10 mkr till 2020. Punkt E. Förvaltningschefens bedömning av punkterna B D till nästa uppföljningstillfälle Kommunstyrelsens förvaltning, uppföljningstillfälle 3 år Prognosen på årsbasis avseende målaktiviteterna är att av totalt 33 aktiviteter, kommer vi nå ca 90 % i måluppfyllelse. Prognosen för KSF:s driftsresultat helår är 0. Vi vill dock peka på att det fortfarande finns en viss osäkerhet omkring samhällsbetalda resor (skolskjutsar) samt kollektivtrafiken både vad gäller intäkter och kostnader. Detsamma gäller även överförmyndarverksamhetens intäkter och kostnader. Prognosen avseende investeringsmedlen är fortsatt upparbetning i investeringsprojekten vilket innebär att vi i stort sett når beslutad investeringsbudget, dock med undantag för bredband. Där har utbyggnaden till övervägande delen, finansierats med EU-bidrag och inte beslutade investeringsmedel, därav avvikelsen. Viktigt att poängtera är dels, att innevarande års mål för bredbandsutbyggnad på 80 % kommer att nås, trots tidigare aviserad osäkerhet, samt vi kommer klara det långsiktiga målet 2020 på ca 90 %. Punkt F. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkterna B och C som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Kommunstyrelsens förvaltning, uppföljningstillfälle 3 år Förvaltningen fortsätter löpande att jobba hårt med ökad kontroll av både kostnader och intäkter bland annat genom regelbundna uppföljningar av budgeten av ledningsgrupp var 14: dag, månadsuppföljningar med controller på varje enhet. Förutom ovanstående har vi tät dialog med uppföljningsmöten och samtal med Dalatrafik i syfte att gemensamt säkra bättre kvalitet i fakturering och prognos kopplat till samhällsbetalda resor. Gemensamt med Dalatrafik följer vi noga den löpande utvecklingen av både intäkter och kostnader. Samma modell som för Dalatrafik för uppföljning och ökad kontroll av både intäkter och kostnader, har vi även lagt fast tillsammans med överförmyndarverksamheten. Löpande följer vi mycket noga i nära samarbete mellan T och ekonomienheten, T-enhetens utveckling av intäkter och kostnader. 81

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 5(5) Jan Lindström Kommunchef 82

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 7 Datum -10-09 Sida 1(4) Vård- och omsorgsförvaltningens rapportering av målaktiviteter och ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B F Vård- och omsorgsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter Målaktiviteter kommer att genomföras i de 15 mått där vi har aktiviteter. ntäkter och kostnader Min bedömning är att intäkter och kostnader är i balans. Årsprognos: Min bedömning är att vi räknar med ett överskott på 3 600 tkr vid årets slut. nvesteringar nvesteringarna kommer att genomföras under året enligt plan. W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \7-VÅRD OCH OMSORG tillfälle3-bilaga.docx 83

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(4) Punkt B. Genomförda målaktiviteter Vård- och omsorgsförvaltningen, målaktiviteter, uppföljningstillfälle 3 år 18 planerade målaktiviteter Följer sin plan Följer inte sin Följer sin plan Följer inte sin Barn och unga plan plan 0% En av landets bästa skolkommuner 2 0 100% 0% En bra kommun att växa upp i 3 1 75% 25% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun 3 2 60% 40% Livsmiljö En bra kommun att leva i 3 0 100% 0% En miljövänlig kommun 4 0 100% 0% Totalt 15 3 83% 17% Punkt C1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader respektive investeringar Vård- och omsorgsförvaltningen, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 68 860 45 733 49 900-4 167 Kostnader 641 060 429 093 435 706-6 613 Netto 572 200 383 360 385 806-2 446 Vård- och omsorgsförvaltningen, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 1 700 0 1 700 476 1 224 84

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(4) Punkt C2. Personalkostnader Vård- och omsorgsförvaltningen, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 139 943 138 458-1 486 Timlön 22 153 23 978 1 825 OB-tillägg 21 314 21 168-146 Övertid/mertid 4 562 5 092 530 Jour/beredskap 486 365-121 Semester 32 765 33 466 702 Sjuklön 5 646 6 078 432 Totalt exkl PO-pålägg 226 869 228 604 1 735 PO-pålägg 87 186 89 613 2 427 Totalt inkl PO-pålägg 314 054 318 216 4 162 Punkt D. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkterna B och C Vård- och omsorgsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter På alla de 15 målaktiviteter som förvaltningen har aktiviteter rapporterar vi grönt. De som är röda är de tre där vi inte har några aktiviteter. ntäkter ntäkter från försäkringskassan är uppbokade och finns med i redovisningen (4 820 tkr). Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen finns inte med, sammanlagt 7 400 tkr på hela året. För 8 månader beräknas stimulansmedlen till 4 930 tkr. Kostnader Redovisningen för perioden jan-aug visar ett underskott på 2 446 tkr. Med den del som stimulansmedlen ger på 8 månader, 4 930 tkr, beräknas resultatet till ett överskott på 2 484 tkr. nvesteringar Följer plan. 85

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 4(4) Punkt E. Förvaltningschefens bedömning av punkterna B D till nästa uppföljningstillfälle Vård- och omsorgsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter Följer plan. ntäkter Följer plan. Kostnader Följer plan. nvesteringar Följer plan. Punkt F. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkterna B och C som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Vård- och omsorgsförvaltningen, uppföljningstillfälle 3 år Målaktiviteter ntäkter och kostnader nvesteringar Jan Lindström Kommunchef Margareta Karlsson Förvaltningschef, vård- och omsorgsförvaltningen 86

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 8 Datum -10-09 Sida 1(3) Västerbergslagens kulturskolas rapportering av ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B E Västerbergslagens kulturskola, uppföljningstillfälle 3 år Efter årets åtta första månader finns det avvikelser i nettorapporten. Det gäller dels ökade intäkter utifrån fler elever som deltar. Personalkostnader går över i budget av olika orsaker och underbudgeterade hyres- och städkostnader. Detta ger ett nettoresultat på minus 221 tkr, och en prognos på minus 450 tkr. nvesteringsmedlen är upparbetade. Punkt B1. Budgetavvikelse för intäkter, kostnader respektive investeringar Västerbergslagens kulturskola, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 4 253 2 683 2 938-255 Kostnader 13 253 8 881 9 357-476 Netto 9 000 6 198 6 419-221 Västerbergslagens kulturskola, investeringar tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Extra beviljat + överfört Totalt anslag Utfall Avvikelse, totalt anslag mot utfall 100 0 100 15 85 W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \8-KULTURSKOLAN tillfälle3-bilaga.docx 87

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(3) Punkt B2. Personalkostnader Västerbergslagens kulturskola, personalkostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Januari-augusti 2017 Förändring Månadslön och ersättningar 5 278 5 173-105 Timlön 0 0 0 OB-tillägg 36 44 8 Övertid/mertid 0 0 0 Jour/beredskap 0 0 0 Semester 203 200-3 Sjuklön 22 34 12 Totalt exkl PO-pålägg 5 539 5 451-88 PO-pålägg 2 129 2 137 8 Totalt inkl PO-pålägg 7 667 7 588-80 Punkt C. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkt B Västerbergslagens kulturskola, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Avvikelsen gällande intäkter är mycket positivt då elevantalet ökat beroende mycket på till exempel att dansgrupperna ökat och då ökar numerären. När det gäller för höga personalkostnader är det beroende av personal som slutat och ny personal som gått dubbelt en period. Lokal- och städkostnaderna är underbudgeterade, vilket det pågår en utredning om orsaken till detta. nvesteringar nvesteringsmedlen är i balans. 88

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(3) Punkt D. Förvaltningschefens bedömning av punkt B till nästa uppföljningstillfälle Västerbergslagens kulturskola, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader ntäkterna prognosticeras att vara högre än budget vid årets slut. Att på kort tid och i en förhållandevis liten organisation balansera budgetöverskridandet för personal- och hyror under året, är svårt. Detta balanseras för år 2019. nvesteringar nvesteringsmedlen är i balans. Punkt E. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkt B som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Västerbergslagens kulturskola, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Via chef på VNM till att kostnaderna minimeras under resten av året. Utreda underbudgeteringen på lokaler- och städkostnader för åtgärder. nvesteringar Jan Lindström Kommunchef Barbro Forsberg Nystedt Tf förvaltningschef, social- och utbildningsförvaltningen 89

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 9 Datum -10-09 Sida 1(2) Västerbergslagens utbildningsförbunds rapportering av ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B E Västerbergslagens utbildningsförbund, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Punkt B. Budgetavvikelse för intäkter och kostnader Västerbergslagens utbildningsförbund, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 0 0 0 0 Kostnader 166 800 111 200 111 200 0 Netto 166 800 111 200 111 200 0 Punkt C. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkt B Västerbergslagens utbildningsförbund, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Punkt D. Förvaltningschefens bedömning av punkt B till nästa uppföljningstillfälle Västerbergslagens utbildningsförbund, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \9-VBU tillfälle3-bilaga.docx 90

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(2) Punkt E. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkt B som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Västerbergslagens utbildningsförbund, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Jan Lindström Kommunchef 91

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 10 Datum -10-09 Sida 1(2) Revisionens rapportering av ekonomi, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Förvaltningschefens syn på helheten av punkterna B E Revisionen, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Punkt B. Budgetavvikelse för intäkter och kostnader Revisionen, intäkter och kostnader tkr, uppföljningstillfälle 3 år Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse ntäkter 0 0 0 0 Kostnader 1 200 508 265 243 Netto 1 200 508 265 243 Punkt C. Förvaltningschefens analys och slutsatser av punkt B Revisionen, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \10-REVSONEN tillfälle3-bilaga.docx 92

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(2) Punkt D. Förvaltningschefens bedömning av punkt B till nästa uppföljningstillfälle Revisionen, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Punkt E. Förvaltningschefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkt B som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Revisionen, uppföljningstillfälle 3 år ntäkter och kostnader Jan Lindström Kommunchef 93

Kommunstyrelsens förvaltning BLAGA 11 Datum -10-09 Sida 1(3) Ekonomienhetens rapportering av periodens ekonomiska resultat, uppföljningstillfälle 3 år Punkt A. Ekonomichefens syn på helheten av punkterna B E Uppföljningstillfälle 3 år Kommunen redovisar efter 8 månader ett resultat på 46,2 mnkr och jämfört med budget är det ett överskott med 33,9 mnkr (inklusive taxefinansierat). Prognosen för helåret visar på ett underskott med 9,5 mnkr vilket är 41,8 mnkr sämre än budgeterat resultat. Det ekonomiska målet landar på 4,2% efter 8 månader och enligt helårsprognosen kommer inte det ekonomiska målet att nås. Kommunens driftsnetto visar ett underskott på 19,3 mnkr för perioden. W:\KLK\GEM18\Rapporteringstillfälle 3 \11-EKONOMENHETEN tillfälle3-bilaga.docx 94

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 2(3) Punkt B. Periodens resultaträkning Uppföljningstillfälle 3 år Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Årsbudget Januari-augusti Budget Utfall Avvikelse 636,9 413,2 437,9 24,7-2 202,3-1 471,1-1 483,9-12,8 Avskrivningar -79,0-52,7-47,9 4,7 Verksamhetens nettokostnader -1 644,4-1 110,6-1 093,9 16,6 Skatteintäkter 1 222,5 813,4 816,9 3,5 Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat 429,7 286,5 277,9-8,6 7,8-10,7 0,9 11,5 Finansiella intäkter 35,0 30,0 50,0 20,0 Finansiella kostnader -10,5-7,1-4,7 2,4 Resultat efter finansiella poster 32,3 12,2 46,2 33,9 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 32,3 12,2 46,2 33,9 Resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2,0% 1,1% 4,2% 3,1% Punkt C. Ekonomichefens analys och slutsatser av punkt B Uppföljningstillfälle 3 år Prognosen på investeringarna visar att kommunen kommer att förbruka 50% av det totala investeringsanslaget inkl tilläggsanslag, vilket är 198,2 mnkr. Detta ger en beräknad plusavvikelse på avskrivningar vid årets slut med ca 10,0 mnkr. Enligt senaste skatteprognos kommer Ludvika kommun att få lägre skatteintäkter och bidrag med 8,9 mnkr. Finansnettot visar på en plusprognos med 20,5 mnkr vilket till största delen beror på utdelning från VB energi. 95

Ludvika kommun Datum -10-09 Sida 3(3) Punkt D. Ekonomichefens bedömning av punkt C till nästa uppföljningstillfälle Uppföljningstillfälle 3 år Samtliga förvaltningar har gjort en årsprognos på både drift och investeringar. När det gäller driften är avvikelsen per 31 augusti -19,3 mnkr och driftsprognosen per 31 december beräknas bli -46,9 mnkr. nvesteringar har per 31 augusti utfallet 74 mnkr utav totalt anslag inklusive tilläggsanslag på 393 mnkr och enligt prognos kommer utfallet att bli 198 mnkr. Med den investeringstakten kommer prognosen för avskrivningar uppskattningsvis att landa på +10 mnkr. Finansnettot visar ett plusresultat beroende på utdelning från VB Energi. Punkt E. Ekonomichefens förslag på åtgärder vid negativa avvikelser i punkt B som väntas kvarstå till nästa uppföljningstillfälle Uppföljningstillfälle 3 år För att klara framtida investeringsbehov, volymökningar samt kommunens ekonomiska mål är det viktigt att förvaltningarnas driftsredovisningar håller budget. Kommunen har de närmaste åren utmaningar när det gäller just investeringsbehoven, hur mycket kommunen orkar med att låna samt de förändringar i volymer som väntar. Enligt senaste skatteprognos kommer skatteintäkterna att minska de närmast åren beroende på att prognoser visar på minskning av arbetade timmar nationellt. Förvaltningarna har därför i uppdrag att arbeta med långsiktiga planer för att dels öka intäkter men framför allt anpassa volymer till tilldelad budgetram. Jan Lindström Kommunchef Åsa Grans Ekonomichef 96

BLAGA 12 Datum -10-09 Kommunstyrelsens förvaltning Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet, uppföljningstillfälle 3 år Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT 97

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 1. Meritvärde åk 9 Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun Mål Mått 1 En av landets bästa skolkommuner Kommunranking för genomsnittligt meritvärde åk9 (1 290, där 1=bästa kommun) Vattengymnastik och utökad simundervisning för skolelever i samarbete med Social- och utbildningsförvaltningen SBF Erbjuda program för varje lov för att stimulera till egenvald fritidssysselsättning samt stärka individens självkänsla i samarbete med KoFvht föreningar. Målvärdets enhet Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 2 5 6 10 0 6 6 Antal lov 1 2 3 5 1 2 3 Tillfälle 4, jan-dec Erbjuda praktik för årskurs 8 eller 9. Teori och praktiska övningar under en vecka. antal elever 0 0 0 8 0 0 0 RTJ Åtgärda skolgård och gård för förskola Antal 0 0 0 2 0 0 0 SBF Provkörning av skolturer innan skolstart gång 0 0 1 1 0 0 0 KSF Åka med skolbussen en gång per termin ggr 1 1 1 2 2 1 1 SOU Alla 12 fritidshem har pedagogiska utvecklingsområden kopplade till läroplanen. våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. (Självvärdering). Alla rektorer, biträdande rektorer och chefen för barn- och elevhälsan (16 st) använder aktivt beslutsstödssystemet Hypergene för att analysera data och nyckeltal, och utifrån analysen genomföra löpande åtgärder inom sina enheter. Starta upp och genomföra en plan för enkätundersökning eller liknande riktad till barn och unga om skolmaten Antal 2 6 8 12 10 12 12 Skala 1-4 2 2 3 3 2 2 3 Antal 8 10 14 16 15 15 16 aktiviteter 0 0 1 1 0 0 1 VOO 98

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 2. Betygspoäng gymnasiet Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål Mått 2 En av landets bästa skolkommuner Kommunranking för genomsnittlig betygspoäng gymn åk3 (1 290, där 1=bästa kommun) Grundutbildning (plattformen) i ledarskap i samarbete med SSU idrottsutbildarna Besök i skolor för att informera om fritidsaktiviteter Föreläsning till skolorna om aktuella frågor inom integration Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal tillfällen Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 0 0 1 0 0 0 0 3 3 6 2 3 3 0 1 1 2 0 0 0 Tillfälle 4, jan-dec Erbjuda medverkan och stöd när gymnasieskolan genomför livräddningsövningar tillfällen 0 1 1 2 1 1 0 RTJ Erbjuda kurser för föräldrastöd, COPE. Antal 1 1 1 2 1 1 1 SBF Skapa rutiner tillsammans med ansvariga för Kommunala Aktivitetsansvaret så ungdomar som riskerar att ej slutföra sina gymnasiestudier erbjuds aktivitet via AME. KSF Erbjuda Grundskolorna Hög kapacitets nternet och bättre täckning på det trådlösa nätet för att bättre stödja 1 till 1 satsningen ungdomar 0 10 15 30 0 0 15 skolor 1 2 3 4 1 4 4 sociala utredningar inom individ- och familjeomsorgen ska barnets skolsituation uppmärksammas. Andel i % 85 90 90 95 85 90 90 SOU Göra en utvärdering av Solstråleverksamheten för att kunna utveckla denna utvärderin gar 0 0 1 1 0 0 1 VOO 99

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 3. Ungas framtidstro Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål Mått 3 En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar med framtidstro Måbra-dagarna - prova på aktiviteter i samarbete med föreningar och hälsoföretag för att inspirera till en rikare fritid. Presentera framtida utvecklingsplaner i samarbetet med Samhällsbyggnadsförvaltningen för föreningarna Besök fritidsgårdar för att berätta om integration Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal tillfällen Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 0 1 1 0 0 1 0 1 1 2 1 2 2 1 3 3 6 0 3 3 Tillfälle 4, jan-dec Min Stora Dag. Erbjuda sex grundskoleelever med allvarliga sjukdomar/diagnoser en dag på brandstationen tillfällen 0 1 1 1 0 0 0 RTJ Ge en positiv bild av kommunen. Antal egna positiva producerade inlägg mot unga på Facebook och/eller nstagram. inlägg 0 2 3 5 3 3 4 SBF Erbjuda möjlighet till studerande att göra sitt examensarbete inom förvaltningen. Antal 1 1 1 2 1 1 1 KSF Erbjuda ungdomar enligt riktlinjer i arbetsmarknadsprogrammet feriejobb. ungdomar 0 125 125 125 185 185 220 samverkan med Region Dalarna erbjuda elever i åk 9, samt deras vårdnadshavare, Arbetsmarknadskunskap. Andel i % 0 0 0 100 0 0 0 SOU Alla 16 skolenheter följer förvaltningens riktlinjer i "Plan för skola och omvärld". Antal 8 10 12 16 8 10 12 VOO 100

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 4. Ungas inflytande Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål Mått 4 En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar med möjl. att påverka dem som bestämmer i kommunen Genomföra anläggningsråd i samarbete med föreningslivet där ungdomarna har inflytande och är delaktiga Mötesplats för att skapa delaktighet och inflytande i fritidsutbudet inom omsorgsfritiden Workshop där ungdomar får träffa politiker och tjänstemän Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal tillfällen Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 8 8 17 0 16 16 1 2 3 4 1 2 3 0 1 1 1 0 1 1 Tillfälle 4, jan-dec RTJ Medborgardialog till unga i frågor som berör. Kan vara allt från planfrågor till belysning. Antal 0 1 1 2 0 1 3 SBF Studiebesök stadshuset åk 7 samtliga åk 7 0 1 1 1 1 1 4 KSF Samverkansmöte med ungdomskonsulenterna. Säkerhet och demokratifrågor möten 0 1 1 2 0 1 1 Erbjuda praktikantplatser för VBU elever antal 0 2 2 4 0 0 2 Politikerna bjuds in till elevråd i åk 4-9. Politikerna besöker minst sex elevråd under ett läsår. Antal 1 4 5 6 1 4 5 SOU Avsätta tid för att göra genomförandeplaner där unga funktionshindrade brukare är delaktiga. Målvärde för aktiviteten: Minst 90% av de unga funktionshindrade anser att de får bestämma över sin vardag. % 20 50 60 90 81 81 81 VOO 101

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 5. Ungas trygghet Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål Mått 5 En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar som har upplevt otrygga situationer Trygga miljön vid ABB-arena och sporthallen i samarbete med föreningslivet. Ledarledda aktiviteter för barn och unga. Kompletteras med trygghetsvandringar i april och oktober ssäkerhet under isens dag Antal enheter Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 4 10 18 0 0 10 1 1 1 1 0 0 0 Tillfälle 4, jan-dec Framtagande av diskussionsspel omkring mångfald Antal spel 0 0 0 1 0 0 0 Skolprojekt för årskurs 2 som handlar om brandsäkerhet, HLR m.m. Alla grundskolor i kommunen klasser 0 0 0 14 0 14 14 RTJ Skolprojekt för årskurs 5 som handlar om brandsäkerhet, HLR m.m. Alla grundskolor i kommunen klasser 0 0 0 13 0 13 13 Trygghetsvandringar Antal 0 0 1 2 1 3 3 SBF Deltagande i trygghetsvandring med fokus på ungdomars situation antal 0 1 1 2 0 1 1 KSF Citygruppen ska vid riskkvällar och -helger vara aktivt närvarande i prioriterade områden i Ludvika kommun. SOU Trygghetskartläggningar genomförs på alla förskole-, fritids- och skolenheter. Antal tillfällen 0 3 6 10 0 3 6 0 0 15 58 0 0 15 Avsätta tid för att göra genomförandeplaner där unga funktionshindrade brukare är delaktiga. Målvärde för aktiviteten: Minst 90% av de unga funktionshindrade brukarna känner sig trygga i verksamheterna. % 20 50 60 90 69 69 69 VOO 102

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 6. Ungdomsarbetslöshet Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål Mått 6 En bra kommun att växa upp i Andel öppet arbetslösa unga vuxna Tillhandahålla 6 praktikplatser inom förvaltningen Målvärdets enhet Antal platser Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 6 6 6 6 6 6 6 Tillfälle 4, jan-dec Prova-på-dag för att väcka intresse för att eventuellt göra ett yrkesval inom räddningstjänstverksamheten tillfällen 0 0 0 1 0 1 0 RTJ Ta emot fullt finansierade unga arbetslösa i verksamheten. Antal arbetsmånader i verksamheten. manmåna der 0 1 4 5 0 0 4 SBF Ungdomar (18-24 år) som går till Jobb eller studier efter tagit del av instas via Arbetsmarknadsenheten. procent 80 80 80 80 82 82 82 KSF Arbetsmarknadsenheten ska genom samverkan med VBU och Arbetsförmedlingen bidra till att ungdomar återupptar sina gymnasiestudier. st 0 0 20 20 2 2 10 Öppet arbetslösa unga vuxna som erhåller försörjningsstöd ska ha en åtgärdsplan för att bli självförsörjande. Andel i % 85 90 90 95 55 60 60 SOU Genom BU-avtalet provanställa ungdomar under ett år som kan övergå i en tv anställning. Målvärde för aktiviteten; 3 tv anställda ungdomar ungdomar 0 0 1 3 0 0 3 VOO 103

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 7. Antal invånare Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål Mått 7 En tillväxtkommun Antal invånare Presentera fritidsutbudet inom kommunen i samarbete med Samarkand, SBG och Ludvikahem Utvidgad samhällsinformation för nyanlända och invandrare Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 1 1 2 1 2 2 1 2 2 4 1 1 2 Tillfälle 4, jan-dec Arbeta för bra kommuniaktion mellan kommuninvånarna och räddningstjänsten genom att finnas i utvalda bostadsområden tillfällen 0 1 1 2 0 0 0 RTJ Kampanj för att bygga bostäder Antal 0 0 0 1 0 0 0 SBF Busstur för nyinflyttade antal 0 0 0 1 0 0 0 KSF Delta i mässor för att sprida information och rekrytera personal till kommunen. antal 0 1 1 3 0 1 1 Programmering genomförs på försök vid kommunens 16 grundskolenheter. Antal 7 11 12 16 7 11 16 SOU Samtliga avdelningar med barn i åldern 4-5 år har jobbat med minst en NTA-låda under året. Andel i % 50 60 80 100 50 60 80 VOO 104

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 8. Bostadsbyggande Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En tillväxtkommun Mått 8 Antal nybyggda bostäder 2016 2020 nformationstillfällen i samverkan med Ludvikahem och LKFAB angående befolkningsprognos inom området nyanlända Målvärdets enhet Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 1 1 1 2 1 1 1 Tillfälle 4, jan-dec Räddningstjänsten har regelbundna träffar med miljö- och byggenheten för att förbättra samarbetet mellan förvaltningarna träffar 0 1 1 4 0 2 0 RTJ Aktivt delta på i arbete/projekt med bostäder tillsammans med FBR och Region Dalarna utifrån förutsättningarna. SBF Antagande av nya eller reviderade detaljplaner som möjliggör bostadsbyggande. (ej lagakraft) Antal projekt/ve rksamhet Antal detaljplan er 0 2 2 2 2 2 2 0 1 2 4 1 1 1 Leverera befolkningsprognos och planeringstal till Sbf st 0 1 1 1 0 1 1 KSF Social- och utbildningsförvaltningen samverkar med berörda aktörer vid projektering av nya bostäder. Andel erbjudna till-fällen i 100 100 100 100 100 100 100 SOU Delta i arbetet med att genomföra bostadförsörjningsplanen och särskilt bevaka bostäder för äldre och funktionshindrade deltagand en 1 1 1 1 1 1 1 VOO 105

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 9. Bredbandutbyggnad Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål Mått 9 En tillväxtkommun Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband nformation till nyanlända företagare och blivande företagare om satsningen av kommunens bredband på olika språk Fem anläggningar inom kultur- och fritids verksamhetsområde erhåller wifi Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal anläggnin gar Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 5 3 3 3 Tillfälle 4, jan-dec Omvärldsbevaka hur räddningstjänsten nyttjar ex. installationen för brandskydd via fiberöverföring tillfällen 1 1 1 1 0 0 0 RTJ Grävsamordnar möten för ledningsägare Antal möten 0 1 1 2 1 1 1 SBF Möjliggöra fler fiberanslutningar inom tätorten % 65 65 65 70 65 65 77 KSF Möjliggöra fler fiberanslutningar på landsbygden % 25 25 25 30 25 25 25 Förskola, skola och social välfärd synliggör och uppmärksammar beslutsfattare och aktörer på behovet av snabbt bredband för att kunna nyttja förvaltningens e-tjänster full ut. Andel möjliga tillfällen i % 100 100 100 100 100 100 100 SOU Delta i arbetet med att minst 100% av de som bor i särskilt boende har tillgång till snabbt bredband. Målvärde för aktiviteten; antal brukare av 480. brukare 450 450 460 480 453 453 480 VOO 106

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 10. Företagsservice Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En tillväxtkommun Mått 10 Företagens nöjdhet med kommunens service (0 100, där 100=max) Företagsråd där vi pratar gemensamt om den service vi erbjuder inom förvaltningens enheter Presentera förvaltningens utbud på företagsfrukost Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 1 1 1 0 0 0 0 0 1 1 0 1 1 Tillfälle 4, jan-dec nternutbilda räddningstjänstpersonal i bemötande, kunskap och bra service tillfällen 0 0 0 1 0 0 0 RTJ Riktad information till specifik bransch Antal 0 1 1 1 0 1 1 SBF Marknadsföra SBF service med hjälp av en informationskampanj Antal 0 0 0 1 0 0 0 nformationskampanj om upplåtelse av allmän platsmark Antal 1 1 1 1 0 1 1 Arbetsmarknadsenheten ska kontakta 200 företag i syfte att undersöka behovet av arbetskraft samt vilka kompetenser som efterfrågas. antal 25 100 100 200 5 35 57 KSF Upphandlingscenter medverkar vid näringslivsfrukost för att informera om sin verksamhet Antal 0 1 1 1 0 0 0 Garantera barnomsorgsplats inom angivna lagkrav. Andel i % 96 98 100 100 75 75 100 SOU VOO 107

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 11. Arbetslöshet vuxna Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En tillväxtkommun Mått 11 Andel öppet arbetslösa vuxna Träff med föreningar angående trygghetsanställningar i samarbete med arbetsförmedlingen Nystartsjobb för nyanlända Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal platser Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 1 1 1 1 1 1 1 10 10 10 10 10 10 10 Tillfälle 4, jan-dec Prova-på-dag för att väcka intresse för att arbeta inom räddningstjänsten tillfällen 0 0 0 1 0 0 0 RTJ Ta emot fullt finansierade vuxna arbetslösa i verksamheten. Antal arbetsmånader i verksamheten. Antal manmåna der 0 1 4 5 2 9 15 SBF samverkan medaf erbjuda personer inom etableringen praktik i kommunen Antal 0 10 20 30 4 6 8 KSF Ta emot studiebesök inom förvaltningen Antal 1 2 2 4 2 2 2 mplementering av Jobbslussen. antal 1 1 1 1 1 1 1 Öppet arbetslösa unga vuxna som erhåller försörjningsstöd ska ha en åtgärdsplan för att bli självförsörjande. Andel i % 85 90 90 95 55 60 60 SOU Bemanningsenheten besöker arbetsförmedlingen, AF och deras samarbetspartners, presenterar vår verksamhet och behovet av personal. Målvärde för aktiviteten: 4 besök/år besök 1 2 2 4 2 3 3 VOO 108

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 12.Betyg bo och leva Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En bra kommun att leva i Mått 12 nvånarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen (0 100, där 100=max) Ett besöksmål för alla åldrar i samarbete med andra aktörer Antal enheter Målvärdets enhet Antal besöksmå l Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 1 1 1 0 1 1 Tillfälle 4, jan-dec Erbjuda informationsträffar hos byalag och liknande tillfällen 0 2 2 2 0 2 2 RTJ Belysa kommunla gång- och cykelvägar (GC) som är skolväg. Antal 0 0 0 2 0 0 0 SBF Utarbeta en handlingsplan för slyröjning i tätortsnära i Ludvika för att främja utsikt och andra upplevelser. Antal 0 1 1 1 0 0 0 Vägunderhåll och reinvesteringar. Andel nybelagd asfaltsyta kvm asfalt av 1,3 milj kvm (SCB A4:4) Antal kvm tusental 0 0 0 15 0 0 0 En ökning av användandet av kollektivtrafik. Bra kollektivtrafik på rätt tider % 0 0 0 10 0 0 0 KSF Populärversion - sammanfattning i korthet - av kommunens årsredovisning. Digital version på hemsidan samt ett antal tryckta exemplar. st 0 1 1 1 0 0 0 Samtliga 25 förskoleenheter är utifrån frisknivå och smittrisk ute med barnen minst 5 timmar per vecka. Antal 12 18 24 25 20 20 25 SOU Utveckla och förbättra arbets-/utbildningsmiljön för barn, elever, personal inom utbildningssektorn inom kommunen genom att uppdatera inventarier och tekniska verktyg. 0 6 10 14 0 6 14 Avsätta tid för attt göra genomförandeplaner där brukarna är delaktiga. Målvärde för aktiviteten: Minst 85 % av brukarna är delaktiga i sin genomförandeplan. % 50 70 70 85 72 75 76 VOO 109

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 13. Betyg tillg o bemöt Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En bra kommun att leva i Mått 13 nvånarnas nöjdhet med kommunens bemötande och tillgänglighet (0 100, där 100=max) Lyfta fram besöksmål och olika aktiviteter på webben Målvärdets enhet Antal besöksmå l Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 2 5 8 12 10 15 15 Tillfälle 4, jan-dec Tillgänglighet - utbilda medarbetare i baskunskap kring frågor som allmänheten har. (Måste vara tydligt vad räddningstjänsten ska svara på olika frågor t.ex. majbrasa.) nternutbildning/information tillfällen 0 1 1 2 0 0 0 RTJ Samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp ska vara ute på allmänna platser för dialog med medborgarna i olika kommundelar. (SCB B15:4) Antal tillfällen 0 1 1 2 0 1 2 SBF Uppföljningskurs i bemötande st 0 1 1 1 0 0 0 KSF Rollspel på APT inom kundbemötande enhet 2 4 4 6 1 1 1 Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom barnomsorgen. Andel i % 95 95 96 96 95 97 97 SOU Vårdnadshavare upplever sig nöjda med skolverksamheten. Andel i % 95 95 96 96 83 83 83 Utse kontaktpersonal till våra brukare. Målvärde för aktiviteten: Minst 87% av brukarna har en kontaktpersonal. % 50 50 70 87 89 92 92 VOO 110

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 14. Betyg tryggt o säkert Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En bra kommun att leva i nvånarnas nöjdhet med kommunen som en trygg och säker plats att bo på (0 100, där Mått 14 100=max) Workshop med brandskydd, säkerhet och HLR Antal tillfällen Målvärdets enhet Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 1 1 1 0 0 0 Tillfälle 4, jan-dec Revidera och uppdatera de delar av Ludvika kommuns hemsida som berör räddningstjänsten tillfällen 0 0 0 1 0 0 1 RTJ Öppet hus på stationerna tillfällen 0 0 1 1 0 0 0 Åtgärda de mest prioriterade påpekande utifrån ekonomi och säkerhet från trygghetsvandringarna tidigare år och årets. (SCB A7) SBF Åtgärda enkelt avhjälpa hinder på gator och parker Antal åtgärder Antal åtgärder 0 0 3 5 0 0 3 0 0 0 2 0 0 0 Trygghetsvandring allmänfokus antal 0 1 1 1 1 1 1 KSF Citygruppen ska vid riskkvällar och -helger vara aktivt närvarande i prioriterade områden i Ludvika kommun. 0 3 6 10 0 3 6 SOU Genomföra en aktivitet med tema tryggt och säkert för äldre och funktionshindrade. Målvärde för aktiviteten: 1 tillfälle. tillfällen 0 0 0 1 0 0 0 VOO 111

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 15. Återvinn hushållsavf Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En miljövänlig kommun Mått 15 Andel hushållsavfall som återvinns Workshop om källsortering Målvärdets enhet Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 0 0 1 0 0 0 Tillfälle 4, jan-dec Källsortera plåt, oljefilter, glas och glödlampor tillfällen 59 151 243 365 59 151 243 RTJ nformationskampanj för att minska andelen förpackningar i hushållsavfallet. (WBAB) Antal kampanje r 0 1 1 2 1 1 1 SBF Fortsätta sopsortera på alla enheter. enhet 6 6 6 6 6 6 6 KSF Alla 16 skolenheter jobbar med ett uttalat tema om "Hållbar utveckling" i utbildningen. Antal 7 11 12 16 7 11 12 SOU Utbilda och införa rutiner för hantering av hushållsavfall på Ängsgården. Målvärde för aktiviteten: Utbilda och införa inom 1 verksamhet verksamh eter 0 0 0 1 0 0 0 VOO 112

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 16. Ekologisk mat Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En miljövänlig kommun Mått 16 Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen Ekologiskt kaffe och te på samtliga arbetsplatser kontrolleras genom stickprov Målvärdets enhet Antal stickprov Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 1 1 2 0 1 1 Tillfälle 4, jan-dec Ekologiskt kaffe och te på stationerna procent 100 100 100 100 100 100 100 RTJ Ekokologiska mejeriprodukter till månadsmöten % 100 100 100 100 100 100 100 SBF Ekologiska livsmedel i Ame caféverksamhet procent 20 20 20 20 20 20 20 KSF Ekologiskt kaffe och the inom förvaltningens alla enheter. enhet 6 6 6 6 6 6 6 Vi strävar alltid efter att höja andelen ekologiska livsmedel i förvaltningens verksamheter, och att de tillagas på ett sådan sätt att det tilltalar barn/elever och ger en positiv måltid. Andelen ekologiska livsmedel bör öka till 40%. Andel i % 36 38 40 40 39 39 40 SOU Öka andelen ekologiska livsmedel i verksamheten genom att särskilt beakata avtal- och inköpsregler. Målvärde för aktiviteten: Minst 40 % av alla livsmedel. % 35 35 40 40 38 38 53 VOO 113

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 17. Bilåkning CO2 Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En miljövänlig kommun Mått 17 Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens bilresor, ton CO2 per årsarbetare Utbildning i skype för samtlig personal inom förvaltningen Elbil för resor inom kommunen Målvärdets enhet Antal tillfällen Antal tillfällen Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 0 1 1 1 0 1 1 0 0 1 1 0 0 1 Tillfälle 4, jan-dec När en bil inom räddningstjänsten, som inte är utryckningsfordon, ska bytas ut väljs en miljöbil antal 0 0 0 1 0 0 0 RTJ Ta fram en cykelkarta Antal 0 1 1 1 0 1 1 SBF Cykelkampanj för allmänheten Antal 0 1 2 2 0 2 4 Använda företagskort Dalatrafik för buss och tågresor istället för bilresor. Minst 5 resor per månad resor 10 25 30 50 10 10 30 KSF Köpa ytteligare en elcykel till förvaltningen som placeras på FH för att användas av AME och UhC antal 0 1 1 1 0 1 1 Alla nya leasingbilar som det tecknas avtal om ska vara hybrider, laddhybrider eller elbilar. Andel i % 100 100 100 100 100 100 100 SOU Planeringar på sjukhus via videokonferens. Målvärde för aktiviteten: 15 stycken/år antal 3 6 8 15 21 51 78 VOO 114

Utfall-varje-målaktivitet-tillfälle3--TOT -09-26 Förvaltningarnas rapportering av varje enskild målaktivitet Mått 18. Energianvändn lokaler Kommunstyrelsens förvaltning, Ludvika kommun SBF KoFvht Mål En miljövänlig kommun Mått 18 Energianvändning i kommunorganisationens lokaler, kwh per m2 samtliga fastigheter som kultur- och fritidsförvaltningen bedriver verksamhet i byts den gamla ljuskällan ut mot LED-belysning. Gäller 13 fastigheter. Målvärdets enhet Antal fastighete r Periodiserat målvärde för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug Tillfälle 4, jan-dec Rapporterat utfall för målaktiviteten Tillfälle 1, jan-febr Tillfälle 2, jan-maj Tillfälle 3, jan-aug 2 5 8 13 3 5 8 Tillfälle 4, jan-dec Rondering på brandstationen i Ludvika innan nattvila tillfällen 59 151 243 365 59 151 243 RTJ Uppdra till förvaltaren av kommunens fastigheter att under året anordna en kampanj som minskar energianvändningen kommunens verksamhetslokaler som ägs av kommunen och som finanserias via förvaltningsanslag. Antal uppdrag 1 1 1 1 1 1 1 SBF Börja utbytet av adventsljusstakar i Stadshuset till LED ljusstakar st 0 0 0 10 10 0 10 KSF Andelen förskolor med Grön Flagg ökar med 2 enheter. Antal 0 1 1 2 1 2 2 SOU Bjuda in kommunens miljösamordare får att få tips om hu vi kan minska energianvändningen i våra verksamheter. Målvärde 1 tillfälle aktiviteter 0 0 1 1 0 0 1 VOO 115

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott -10-02 111 Dnr /346 Delårsrapport för perioden januari - augusti Beslut Arbetsutskottet noterar den muntliga informationen. Beskrivning av ärendet Kommunchefen lämnar en kort muntlig information. Handlingar i ärendet kommer att skickas ut till kommunstyrelsen den 16 oktober. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 116

Kommunstyrelsens stab TJÄNSTESKRVELSE Datum -10-08 Sida 1(3) Diarienummer KS /346 00 Kommunfullmäktige Delårsrapport för perioden januari-augusti Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner och fastställer Ludvika kommuns delårsrapport, enligt bilaga daterad 8 oktober. Sammanfattning Delårsrapporten visar översiktligt hur det gick för kommunen och kommunkoncernen perioden januari augusti. Rapporten innehåller också en bedömning av om fullmäktiges övergripande verksamhetsmål och finansiella mål kommer att nås. Det har under året skett förbättringar och en positiv utveckling för flera av de resultatmått som visar konkreta aspekter av verksamhetsmålen. Exempelvis har betygen förbättrats både i grundskolans årskurs 9 och på gymnasiet och den snabba utbyggnaden av bredband via fiber fortsätter i hela kommunen. Ändå tyder delårsuppföljningen på att endast ett av fullmäktiges fem verksamhetsmål, En bra kommun att växa upp i, kan komma att nås i sin helhet under. Trots positiva inslag kommer troligen inte övriga mål att nås, åtminstone inte fullt ut. Kommunens ekonomiska resultat för årets första åtta månader uppgick till 46,1 miljoner kronor mot budgeterade 12,2 miljoner kronor, bland annat tack vare oväntat höga aktieutdelningar från de kommunala bolagen och lägre avskrivningar till följd av en lägre investeringstakt än planerat. Resultatet tyngdes dock av att nämndernas driftskostnader totalt sett var högre än periodens budgeterade nivå. Trots det positiva delårsresultatet blir det enligt prognosen för helåret ett negativt resultat på -9,5 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 32,3 miljoner kronor. Prognosen pekar på att fullmäktiges finansiella mål, ett resultat för kommunen på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, inte kommer nås. Prognosens resultat motsvarar -0,6 procent. Social- och utbildningsnämndens prognosticerade överskridande för verksamhetsområde social välfärd är huvudförklaringen till prognosens negativa resultat för. Under resterande del av året finns möjligheter att påverka och undvika prognosens befarade negativa ekonomiska resultat. Kommunstyrelsens arbetsutskott har givit kommunchefen i uppdrag att ur ett kommunövergripande perspektiv ta fram åtgärder för att uppnå kommunens budgeterade resultatnivå på 2,0 procent (32,3 miljoner kronor). 117

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 2(3) Beskrivning av ärendet Delårsrapporten visar översiktligt hur det gick för kommunen och kommunkoncernen januari augusti. koncernen ingår kommunen och de kommunala bolagen. Rapporten innehåller också en bedömning av om fullmäktiges övergripande verksamhetsmål och finansiella mål kommer att nås. Kommunens verksamhetsmässiga mål Delårsuppföljningen av fullmäktiges fem verksamhetsmål pekar på förbättringar och en positiv utveckling för flera av de resultatmått som visar konkreta aspekter av målen. Betygen har förbättrats både i grundskolans årskurs 9 och på gymnasiet, arbetslösheten har minskat både bland yngre och äldre, den snabba utbyggnaden av bredband via fiber fortsätter i hela kommunen och det har blivit allt mer ekologiska livsmedel i den mat som kommunen serverar inom förskola, skola, fritidshem och äldreomsorg. Ändå tyder uppföljningen på att endast ett av fullmäktiges fem verksamhetsmål, En bra kommun att växa upp i, kan komma att nås i sin helhet under. Trots positiva inslag kommer troligen inte övriga mål att nås, åtminstone inte fullt ut. Kommunens ekonomiska resultat och finansiella mål Resultatet för årets första åtta månader uppgick till 46,1 miljoner kronor, 33,9 miljoner kronor mer än periodens budgeterade 12,2 miljoner kronor. Att det ekonomiska resultatet blev bättre än budgeterat beror bland annat på högre aktieutdelningar än budgeterat från de kommunala bolagen och på lägre avskrivningar till följd av en lägre investeringstakt än planerat. Delårsperiodens resultat tyngdes dock av att nämndernas driftskostnader totalt sett var 19,3 miljoner kronor högre än periodens budgeterade nivå. Trots det positiva delårsresultatet blir det enligt prognosen för helåret ett negativt resultat för kommunen på -9,5 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 32,3 miljoner kronor. Prognosen pekar på att fullmäktiges finansiella mål, ett resultat på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, inte kommer nås. Prognosens resultat motsvarar -0,6 procent. Social- och utbildningsnämndens prognosticerade överskridande för verksamhetsområde social välfärd är huvudförklaringen till prognosens negativa resultat för. Enligt prognosen kommer varken vård- och omsorgsnämnden eller kommunstyrelsen i år förbruka hela sin tilldelade driftsbudget. Trots detta väntas nämnderna sammantaget överskrida årets driftsbudget med 46,9 miljoner kronor. Social- och utbildningsnämndens prognosticerade överskridande för verksamhetsområde social välfärd är huvudförklaringen till att kommunens positiva resultat för januari augusti väntas vändas till ett minus till årsskiftet. Under resterande del av året finns möjligheter att påverka och undvika prognosens befarade negativa ekonomiska resultat. Kommunstyrelsens arbetsutskott har givit kommunchefen i uppdrag att ur ett kommunövergripande perspektiv ta fram åtgärder för att uppnå kommunens budgeterade resultatnivå på 2,0 procent (32,3 miljoner kronor). 118

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 3(3) Kommunens investeringar Av årets totala investeringsanslag på 393,3 miljoner kronor har 74,4 miljoner kronor bokförts under årets första åtta månader. Enligt prognosen för helåret väntas nämnderna totalt sett använda 198,2 miljoner kronor av anslagen (50 procent). Resterande 195,2 miljoner kronor väntas inte att tas i anspråk i år. Koncernens ekonomiska resultat Kommunkoncernens resultat för årets första åtta månader uppgick till 132,4 miljoner kronor, vilket är 1,6 miljoner kronor mer än samma period i fjol. Prognosen för helåret är ett resultat på 62,3 miljoner kronor. Jan Lindström Kommunchef Mikael Müller Verksamhetscontroller Christer Karlsson Redovisningschef Bilagor Bilaga Delårsrapport, daterad 8 oktober Beslut skickas till Samtliga nämnder och bolag för kännedom Kommunchef för kännedom Kommunstabens verksamhetscontroller för kännedom Ekonomienheten för kännedom Akten 119

Kommunstyrelsens förvaltning REDOVSNNG Datum -10-08 Sida 1(27) Diarienummer KS /346 00 Delårsrapport Perioden januari-augusti Dokumentnamn Delårsrapport Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Kommunchef Dokumentansvarig Redovisningschef Publicering nternt och externt Författningsstöd Kommunallagen (2017:725) och lagen om kommunal redovisning (1997:614) Omfattning Alla nämnder och bolag samt revisorerna Beslutad Bör revideras senast Beslutsinstans Fullmäktige Revideringar Vad revideringen avsett Diarienummer KS /346 00 120

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 2(27) Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Det är vår vision som anger vad vi ska sträva efter och arbeta för. Vi prioriterar barn och unga, arbete och näringsliv samt invånarnas livsmiljö. Denna delårsrapport redovisar översiktligt hur det gick för kommunen under årets första åtta månader. Kommunen fortsätter utvecklas. Det kanske allra roligaste i år är att betygen förbättrades både i grundskolans årskurs 9 och på gymnasiet. årskurs 9 steg betygen så mycket att Ludvika avancerade rejält i rankingen bland alla landets kommuner. Nu fortsätter vi satsningen på att ytterligare stärka elevernas kunskapsresultat, med ambitionen att Ludvika till 2020 ska bli en av landets bästa skolkommuner. Då är det förstås särskilt kul att nya Solviksskolan för cirka 350 elever i Marnäsområdet invigs vårterminen 2019. Arbetsmarknaden är fortsatt stark och den öppna arbetslösheten sjunker nu snabbare i Ludvika kommun än i riket och även snabbare än i Dalarna totalt sett. Den snabba utbyggnaden av bredband via fiber fortsätter i hela kommunen. år har kommunen en utmaning när det gäller ekonomin. Åren 2015, 2016 och 2017 gjorde kommunen överskott. Vi vill förstås ha en fortsatt stark ekonomi som ger handlingsfrihet och möjligheter till utveckling, till nytta för kommunens invånare och näringslivet på orten. Men just nu visar prognoserna att det kan bli svårt att balansera intäkter och kostnader och generera ett positivt resultat. Därför kommer vi agera för att det ska bli ett önskat överskott både innevarande och kommande år. Stort tack till alla er som genom arbete och engagemang bidrar till att utveckla vår kommun. Ludvika i oktober Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande Delårsrapport 121

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 3(27) nnehåll 1 Förvaltningsberättelse... 4 1.1 Kommunens mål för god ekonomisk hushållning... 4 1.2 Kommunens verksamhetsmål... 5 1.3 Kommunens ekonomiska resultat... 7 1.4 Nämndernas driftskostnader netto... 8 1.5 Nämndernas investeringar... 10 1.6 Kommunens och koncernens tillgångar och skulder... 11 1.7 Koncernens ekonomiska resultat... 11 1.8 Uppföljning av om kommunens utveckling ligger i linje med god ekonomisk hushållning... 12 1.9 Händelser av väsentlig betydelse... 13 1.10 Redovisningsprinciper och rapportens innehåll... 14 2 Övergripande verksamhetsmål... 15 2.1 Fem verksamhetsmål som mäts med 18 resultatmått... 15 2.2 Delårsuppföljning av resultatmåtten... 17 3 Kommunens och koncernens resultaträkning... 26 4 Kommunens och koncernens balansräkning... 27 Delårsrapport 122

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 4(27) 1 Förvaltningsberättelse Denna delårsrapport visar översiktligt hur det gick för kommunkoncernen, kommunen och de kommunala bolagen, under perioden januari augusti. Rapporten innehåller också en samlad bedömning av om kommunens övergripande verksamhetsmål och finansiella mål kommer att nås. Kombinationen av verksamhetsmässiga och finansiella mål, som enligt kommunallagen i bägge fallen ska vara av betydelse för god ekonomisk hushållning, tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten ändamålsenligt och kostnadseffektivt i enlighet med fullmäktiges intentioner och prioriteringar. Ett ekonomiskt delårsbokslut har upprättats för perioden januari augusti. En prognos lämnas för helåret. 1.1 Kommunens mål för god ekonomisk hushållning Bedömning av om målen för god ekonomisk hushållning kommer att nås En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i Nej Ja Verksamhetsmål En tillväxtkommun Nej En bra kommun att leva i Nej En miljövänlig kommun Nej Finansiellt mål Resultat 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Nej Delårsuppföljningen januari augusti av fullmäktiges fem verksamhetsmål pekar på förbättringar och en positiv utveckling för flera av de resultatmått som visar konkreta aspekter av målen och som används för att bedöma hur väl målen nås. Betygen har förbättrats både i grundskolans årskurs 9 och på gymnasiet, arbetslösheten har minskat både bland yngre och äldre, den snabba utbyggnaden av bredband via fiber fortsätter i hela kommunen och det har blivit allt mer ekologiska livsmedel i den mat som kommunen serverar inom förskola, skola, fritidshem och äldreomsorg. Ändå tyder uppföljningen på att endast ett av fullmäktiges fem verksamhetsmål, En bra kommun att växa upp i, kan komma att nås i sin helhet under. Trots positiva inslag kommer troligen inte övriga mål att nås, åtminstone inte fullt ut. Trots ett positivt ekonomisk resultat för perioden januari augusti pekar prognosen för helåret på att fullmäktiges enda finansiella mål inte kommer att nås, ett resultat för kommunen på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Enligt prognosen blir det ett resultat på -0,6 procent (-9,5 miljoner kronor). Notera dock att denna prognos inte inbegriper kommande åtgärder för att nå ett resultat på 2,0 procent eller 32,3 miljoner kronor (se avsnitt 1.3). En mer utförlig uppföljning av resultatmåtten och verksamhetsmålen redovisas i nästa avsnitt 1.2 och i kapitel 2. En mer utförlig uppföljning av det ekonomiska resultatet redovisas i avsnitt 1.3. Delårsrapport 123

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 5(27) 1.2 Kommunens verksamhetsmål Delårsuppföljning av verksamhetsmålen En av landets bästa skolkommuner Kommunranking för genomsnittligt meritvärde i grundskolans åk 9 (1 290, där 1=bästa kommun) Kommunranking för genomsnittlig betygspoäng i gymnasiets åk 3 (1 290, där 1=bästa kommun) En bra kommun att växa upp i Utfall 2016 2017 Resultatmått delår Målvärde 2020 delår Genomförda målaktiviteter Bedömning av om års målvärde kommer att nås vid årets slut 267 263 211 202 72 Nej 155 173 saknas 136 72 Nej Andel ungdomar med framtidstro 87 % 89 % saknas 93 % 95 % 80 % (Ja) Andel ungdomar med möjl. att påverka dem som bestämmer i kommunen Andel ungdomar som har upplevt otrygga situationer 18 % 21 % saknas 24 % 35 % 90 % (Ja) 31 % 31 % saknas 29 % 10 % 90 % (Ja) Andel öppet arbetslösa unga 18 24 år 8,6 % 7,5 % 6,8 % 7,5 % 4,0 % Ja En tillväxtkommun Antal invånare 26 933 26 992 27 098 27 250 28 000 Nej Antal nybyggda bostäder 13 1 12 1 4 1 20 2 500 2 Nej Andel invånare och företag med tillgång till snabbt bredband Företagens betyg på kommunens service (0 100, där 100=bäst) 63 % 72 % 77 % 80 % 90 % Ja 75 76 saknas 76 80 60 % (Nej) Andel öppet arbetslösa vuxna 25 64 år 5,3 % 5,5 % 5,1 % 4,5 % 3,0 % Nej En bra kommun att leva i nvånarnas betyg på kommunen som en bra plats att bo och leva på (0 100, där 100=bäst) nvånarnas betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet (0 100, där 100=bäst) nvånarnas betyg på kommunen som en trygg och säker plats att bo på (0 100, där 100=bäst) En miljövänlig kommun 48 50 saknas 56 60 Nej 52 52 saknas 57 60 Nej 43 49 saknas 58 65 Nej Andel hushållsavfall som återvinns 37 % 26 saknas 42 % 65 % Nej Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens bilresor, ton CO2 per årsarbetare 35 % 40 % 45 % 45 % 60 % Ja 0,20 0,21 saknas 0,20 0,20 100 % (Ja) Energianvändning i kommunorganisationens lokaler, kwh per m 2 1. Nybyggda bostäder under året 2. Nybyggda bostäder under femårsperioden 2016 2020 3. Första halvåret 157 160 95 3 157 139 Nej Delårsrapport 124

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 6(27) Målet En av landets bästa skolkommuner kommer inte att uppnås. Målet har två resultatmått. Avgångsbetygen i grundskolan förbättrades kraftigt i år. Därmed förbättrades också kommunens rankingplacering bland landets kommuner rejält, men tyvärr inte riktigt fullt ut för att nå årets målvärde. Även gymnasiets preliminära avgångsbetyg har ökat, men det är tveksamt om det kommer räcka för att nå årets målvärde i den kommunranking som publiceras i december. Målet En bra kommun att växa upp i kan komma att uppnås. Ett av de fyra måtten kan följas upp med ett halvårsutfall. Ungdomsarbetslösheten har fortsatt sjunka, och årets målnivå kommer troligen nås. För övriga mått kan bara den osäkrare indirekta uppföljningen göras, via de målaktiviteter som har genomförts januari augusti. Att hela 85 procent av aktiviteterna har genomförts tyder på att årets målsättningar kan vara på väg att nås för ungdomars framtidstro, ungdomars möjlighet att påverka kommunala beslutsfattare samt ungdomars trygghet. Målet En tillväxtkommun kommer troligen inte att uppnås. Fyra av de fem måtten följs upp med halvårsutfall. Av dessa kommer troligen bara utbyggnaden av bredband att nå årets målvärde. Sedan är det visserligen positivt att arbetslösheten bland vuxna har sjunkit rejält under året, även om minskningstakten har varit lite lägre än vad som på årsbasis krävs för att nå årets målsättning. Och tyvärr har bostadsbyggandet varit otillräckligt och folkmängden inte ökat som det var tänkt. Målvärdet för företagens betyg på kommunen service verkar inte vara på väg att nås, eftersom endast sex av de tio planerade målaktiviteterna har genomförts. Målet En bra kommun att leva i kommer troligen inte att uppnås. De tre måtten säger att invånarna ska bli mer nöjda med att bo och leva i kommunen, bli mer nöjda med kommunens bemötande och tillgänglighet samt känna sig mer trygga. Måtten följs upp via målaktiviteterna. Att totalt två tredjedelar av aktiviteterna har genomförts, skulle kunna tyda på att målet är på väg att nås. Men oavsett hur det går med aktiviteterna är det i det här fallet inte troligt att måttens målvärden kommer att nås när årets utfall redovisas i december. För alla tre mått gav nämligen invånarna mycket lägre betyg 2017, jämfört med års målvärden. Det skulle därför krävas historiskt stora förbättringar i år för att målvärdena ska uppnås, och så stora förbättringar är inte troliga på bara ett år. Målet En miljövänlig kommun kommer troligen inte att uppnås. Två av de fyra måtten följs upp med halvårsutfall. Det är positivt att det har blivit mer ekologiska livsmedel i den mat som kommunen serverar, och årets ambitionsnivå kan nås. För klimatpåverkan av kommunorganisationens resor med bil kan bara den indirekta uppföljningen göras. Att alla planerade målaktiviteter har genomförts, tyder på att årets målvärde kan vara på väg att nås. Däremot ökade tyvärr energianvändningen i kommunens lokaler. nte heller hushållsavfallets återvinningsgrad kommer nå årets målvärde, eftersom det i avvaktan på ett nytt avfallssystem 2019 blir en tillfälligt lägre återvinningsgrad när allt insamlat hushållsavfall under övergångsperioden går till energiåtervinning. En mer utförlig uppföljning av vissa av resultatmåtten redovisas i kapitel 2. Delårsrapport 125

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 7(27) 1.3 Kommunens ekonomiska resultat Resultatet för årets första åtta månader uppgick till 46,1 miljoner kronor, eller 33,9 miljoner kronor mer än periodens budgeterade nivå på 12,2 miljoner kronor. Resultatet motsvarar 4,2 procent av periodens skatteintäkter och generella statsbidrag och ligger därmed över kommunens mål på 2,0 procent för helåret, som kan sägas utgöra en tumregel för god ekonomisk hushållning över tid för kommunsektorn. en enskild kommun kan dock den eftersträvade nivån ett enskilt år vara antingen lägre eller högre beroende på de specifika förutsättningarna. Kommunens resultat, miljoner kronor Januari augusti Helår Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Resultat före extraordinära poster Andel av skatteintäkter och gen. statsbidrag 12,2 46,1 +33,9 32,3-9,5-41,8 1,1% 4,2 % +3,1 2,0 % -0,6 % -2,6 Hela resultaträkningen redovisas i kapitel 3. Delårsperiodens resultat blev 33,9 miljoner kronor bättre än budget. Detta tack vare ett högre finansnetto (+20,0 miljoner kronor) efter en högre aktieutdelning än budgeterat från det kommunala bolaget Västerbergslagens Energi och lägre avskrivningar på anläggningstillgångar (+4,7 miljoner kronor) till följd av årets lägre investeringstakt än planerat. En annan positiv post var en för kommunen gynnsam förändring av personalskulderna till nuvarande anställda. Delårsperiodens resultat tyngdes dock av att nämndernas driftskostnader totalt sett var 19,3 miljoner kronor högre än periodens budgeterade nivå (se avsnitt 1.4). Det positiva resultat för perioden januari augusti är dock av tillfällig karaktär, som enligt prognosen för helåret väntas vändas till ett minus på -9,5 miljoner kronor, jämfört med budgeterade 32,3 miljoner kronor. Prognosens resultat motsvarar -0,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, och skulle innebära att fullmäktiges mål om 2,0 procent inte uppnås. Enligt prognosen kommer några nämnder i år inte förbruka hela sin tilldelade driftsbudget. Trots detta väntas nämnderna sammantaget, särskilt social- och utbildningsnämndens verksamhetsområde social välfärd, överskrida sin driftsbudget med ytterligare 27,5 miljoner kronor under årets fyra kvarvarande månader, vilket för helåret ger ett överskridande med 46,9 miljoner kronor (se avsnitt 1.4). Det är huvudförklaringen till att kommunens positiva resultat för delåret väntas vändas till ett minus till årets slut. En annan förklaring är att den nämnda förändringen av personalskulderna väntas gå mot noll. Prognosens resultat påverkas i positiv riktning av ett högre finansnetto (+20,5 miljoner kronor), lägre avskrivningar (+10,0 miljoner kronor) och högre skatteintäkter (+2,9 miljoner kronor); men i negativ riktning av lägre generella statsbidrag och utjämning (-11,8 miljoner kronor). För helåret väntas därmed kommunen inte uppfylla det lagstadgade balanskravsresultatet. Prognosen pekar på ett balanskravsresultat på -10,4 miljoner kronor. Delårsrapport 126

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 8(27) Kommunens balanskravsresultat, miljoner kronor Utfall janaug Prognos Redovisat resultat 46,1-9,5 Balanskravsjusteringar -0,9-0,9 Resultat efter balanskravsjustering 45,2-10,4 Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 Balanskravsresultat 45,2-10,4 Balanskravet innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och det är inte tillåtet att redovisa underskott. Redan tidigt under året varnade social- och utbildningsnämnden för ett budgetöverskridande för verksamhetsområdet social välfärd. Bland annat i en tjänsteskrivelse daterad 27 april presenterades ett prognosticerat budgetöverdrag för verksamhetsområdet på 44,4 miljoner kronor för helåret. Ett sådant kostnadsöverskridande för social välfärd skulle innebära ett överskridande också för nämndernas samlade driftverksamhet, vilket i sin tur skulle kunna ge ett negativt helårsresultat för kommunen. Mot denna bakgrund har kommunstyrelsens arbetsutskott givit kommunchefen i uppdrag att ur ett kommunövergripande perspektiv ta fram åtgärder för att uppnå kommunens budgeterade resultat på 2,0 procent (32,3 miljoner kronor). 1.4 Nämndernas driftskostnader netto Under årets första åtta månader hade nämnderna sammantaget 19,3 miljoner kronor högre driftskostnader netto (kostnader minus intäkter) jämfört med periodens budgeterade nivå på 1 096,4 miljoner kronor. Nämndernas driftskostnader netto, miljoner kronor Januari augusti Helår Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 84,8 80,3 +4,5 125,6 125,6 0 Kultur- och fritidsnämnden 40,3 40,7-0,5 51,0 51,5-0,5 Räddningsnämnden 20,3 22,6-2,3 30,0 32,7-2,7 Samhällsbyggnadsnämnden Social- o utbildningsnämnden Utbildning * Social- o utbildningsnämnden Soc. välfärd * Vård- och omsorgsnämnden Västerbergslagens kulturskolenämnd Västerbergslagens utbildningsförbund 71,9 72,4-0,5 100,9 104,2-3,3 286,5 280,0 +6,5 439,0 433 +6,0 91,4 116,0-24,7 133,5 178,0-44,5 383,4 385,8-2,4 572,2 568,6 +3,6 6,2 6,4-0,2 9,0 9,0 0 111,2 111,2 0 166,8 172,4-5,6 Revisionen 0,5 0,3 +0,2 1,2 1,2 0 Totalt 1 096,4 1 115,7-19,3 1 629,2 1 676,1-46,9 * Social- och utbildningsnämndens driftsbudget delas upp efter beslut i fullmäktige Delårsrapport 127

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 9(27) Driftens samlade negativa budgetavvikelse på 19,3 miljoner kronor är summan av de enskilda nämndernas positiva respektive negativa avvikelser för perioden januari augusti. För verksamhetsområdet social välfärd rapporterar social- och utbildningsnämnden en negativ avvikelse på 24,7 miljoner kronor. Det samlade kostnadsöverskridandet under årets första åtta månader väntas sedan öka till årets slut. Nämndernas samlade prognos för helåret säger att driftskostnaderna netto blir 46,9 miljoner kronor högre än den budgeterade nivån. Nämndernas prognoser inbegriper dock inte det tidigare nämnda uppdraget att ta fram åtgärder för att nå ett resultat på 2,0 procent eller 32,3 miljoner kronor (se avsnitt 1.3). Störst avvikelse rapporterar social- och utbildningsnämndens verksamhetsområde social välfärd, som väntas överskrida årets driftsbudget netto med 44,5 miljoner kronor. Ytterligare fyra nämnder räknar med att överskrida årets tilldelade budget, medan två inte kommer att förbruka alla pengar. Övriga rapporterar en budget i balans till årets slut. Social- och utbildningsnämnden social välfärd hade under årets första åtta månader 24,7 miljoner kronor högre driftskostnader netto än budgeterat. Överskridanden finns främst för placeringar och ekonomiskt bistånd, men även för HVB-hem/nyanlända. Nämnden har antagit en åtgärdsplan för att minska kostnaderna. Ändå väntas budgetöverskridandet öka ytterligare till årets slut, med ett prognosticerat överskridande av driftsbudgeten netto med 44,5 miljoner kronor. Årets budgeterade medlemsbidrag till Västerbergslagens utbildningsförbund (VBU) väntas inte räcka till. Enligt prognos kommer Ludvika kommun behöva skjuta till ytterligare 5,6 miljoner kronor under. Gymnasieskolan VBU bedrivs som ett kommunalförbund tillsammans med Smedjebackens kommun, och de två kommunernas kostnader bestäms utifrån respektive kommuns andel av eleverna. Ludvika kommuns budgeterade medlemsbidrag fastställs efter en preliminär elevfördelning, medan den slutgiltiga kostnaden senare bestäms av läsårets faktiska andel Ludvikaelever. Samhällsbyggnadsnämnden förbrukade under januari augusti 0,5 miljoner kronor mer än sin tilldelade nettobudget för samma period. Huvudanledningen är att den snörika vintern gav ett mycket stort kostnadsöverskridande för vinterväghållningen. Trots genomförda besparingsåtgärder prognosticerar nämnden att överskrida årets driftsbudget netto med 3,3 miljoner kronor. Räddningsnämnden hade till och med augusti 2,3 miljoner kronor högre driftskostnader netto än budgeterat. Överskridandet beror främst på övertidskostnader och konsultkostnader på grund av personalvakanser på ledningsnivå. Överskridandet prognosticeras öka till 2,6 miljoner kronor till årets slut. Enligt prognos kommer kultur- och fritidsnämnden överskrida årets nettobudget med 0,5 miljoner kronor. Social- och utbildningsnämndens verksamhetsområde utbildning och vård- och omsorgsnämnden väntas i år generera överskott på 6,0 respektive 3,6 miljoner kronor. Kommunstyrelsen, kulturskolenämnden och revisionen kommer enligt prognos hålla sina årsbudgetar. Delårsrapport 128

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 10(27) 1.5 Nämndernas investeringar nvesteringstakten har varit låg under perioden januari augusti. Av årets totala investeringsanslag på 393,3 miljoner kronor har 74,4 miljoner kronor bokförts under årets första åtta månader. Nämndernas investeringar, miljoner kronor Januari augusti Helår Totalt anslag Bokfört Totalt anslag Avvikelse Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 19,4-3,3-22,7 19,4 17,9-1,4 Kultur- och fritidsnämnden 2,4 1,0-1,4 2,4 2,1-0,3 Räddningsnämnden 5,5 0,2-5,3 5,5 5,5 0 Samhällsbyggnadsnämnden, skattefinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsnämnden, taxefinansierad verksamhet Social- och utbildningsnämnden 199,7 51,8-147,9 199,7 120,4-79,3 158,4 24,2-134,2 158,4 45,2-113,2 6,2 0-6,2 6,2 5,2-1,0 Vård- och omsorgsnämnden 1,7 0,5-1,2 1,7 1,7 0 Västerbergslagens kulturskolenämnd 0,1 0-0,1 0,1 0,1 0 Totalt 393,3 74,4-318,9 393,3 198,2-195,2 Enligt prognosen för helåret väntas nämnderna totalt sett använda 198,2 miljoner kronor av anslagen (50 procent). Resterande 195,2 miljoner kronor väntas däremot inte att tas i anspråk i år. Främst samhällsbyggnadsnämnden anger att delar av årets anslag inte kommer att upparbetas innan året är slut. nte heller kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och social- och utbildningsnämnden kommer använda hela årets anslag. Samhällsbyggnadsnämnden anger i sin prognos att 120,4 miljoner kronor av årets investeringsanslag på 199,7 miljoner kronor för den skattefinansierade delen kommer att upparbetas, detta under förutsättning att lagda beställningar hinner utföras under året. Bland det som inte kommer förbrukas finns medel för parkeringsgarage i centrala Ludvika och för riksvägsgenomfart genom Ludvika centralort. För den taxefinansierade delen kommer 45,2 miljoner kronor av årets totala anslag på 158,4 miljoner kronor att upparbetas. Medel för det nya avfallssystemet med fastighetsnära insamling kommer inte att förbrukas i år, utan huvuddelen väntas under 2019. Även den planerade investeringen i Gonäs reningsverk väntas komma först 2019. Kommunstyrelsen kommer enligt sin prognos inte använda hela årets anslag. En avvikelse på 16,9 miljoner kronor finns för investeringsobjektet bredband, främst beroende på nytillkommen EU-finansiering men även lägre kostnader genom samarbete med VB Energi och andra aktörer. Cirka 10 miljoner kronor av investeringsmedlen för bredband kommer inte att upparbetas under. Ur ett verksamhetsperspektiv är det olyckligt att planerade investeringar försenas, skjuts på framtiden eller inte alls blir av. nför året fastställer fullmäktige en investeringsbudget där pengar sätts av till satsningar som Delårsrapport 129

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 11(27) bedöms behövas för att långsiktigt förbättra, effektivisera och utveckla verksamheterna till nytta för kommunens invånare. För har i flera fall investeringar prioriterats eftersom de bedöms kunna bidra till att kommunens övergripande verksamhetsmål ska nås. Kortsiktigt leder dock uteblivna investeringar i så kallade anläggningstillgångar till ett bättre ekonomiskt resultat. Kommunens tillgångar blir mindre än beräknat, vilket innebär lägre kostnader än beräknat för avskrivningar, vilket krona för krona bidrar till att resultatet blir bättre än det annars skulle ha blivit. år väntas alltså nämnderna ta i anspråk endast 198,2 miljoner kronor av årets investeringsanslag på 393,3 miljoner kronor. Det beräknas i år ge 10 miljoner kronor i lägre avskrivningar än budgeterat och därmed även ett bättre ekonomiskt resultat för kommunen med samma belopp. 1.6 Kommunens och koncernens tillgångar och skulder Balansräkningen redovisas i kapitel 4. 1.7 Koncernens ekonomiska resultat Kommunkoncernens resultat för årets första åtta månader uppgick till 132,4 miljoner kronor, vilket är 1,6 miljoner kronor mer än samma period i fjol. Prognosen för är ett resultat för koncernen på 62,3 miljoner kronor. Resultat, miljoner kronor Kommunen Koncernen Resultat före extraordinära poster Budget helår Utfall janaug Prognos helår Utfall janaug Prognos helår 32,3 46,1-9,5 132,4 62,3 Tabellen nedan redovisar de i koncernen ingående bolagens resultat för perioden januari augusti samt prognos för helåret. Varje bolag bidrar till kommunkoncernens resultat i förhållande till kommunens ägarandel. Kommunala bolagens resultat, miljoner kronor Ägarandel Utfall jan-aug Prognos helår Ludvika kommunfastigheter AB 100 % 4,3-0,2 - LudvikaHem AB 100 % 23,9 11,3 - Tryggheten i Ludvika Fastigheter KB 100 % 1,0 1,3 - Stora Brunnsvik AB 100 % -0,7-0,4 Västerbergslagens utbildningsförbund (VBU) Wessman Barken Vatten och Återvinning AB (WBAB) 76 % 25,9 3,0 50 % -0,7 0,1 Västerbergslagens Kraft AB 100,0 % 13,4 18,5 Västerbergslagens Energi AB 28,6 % 23,5 41,8 - Västerbergslagens Elförsäljning 28,6 % 4,7 8,0 - Västerbergslagens Elnät 28,6 % 59,5 86,5 Delårsrapport 130

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 12(27) den sammanställda koncernredovisningen ingår bolag med en kommunal ägarandel som överstiger 20 procent, vilket är en nivå där kommunen anses kunna ha ett inflytande. Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av kommunens och bolagens resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda delar i dotterbolagens resultat- och balansräkningar har tagits in i den sammanställda redovisningen. 1.8 Uppföljning av om kommunens utveckling ligger i linje med god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kommunen ska ha både verksamhetsmässiga och finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lagens krav innebär att kommunen ska nå de uppsatta målen för verksamheten och samtidigt ha en sund och stabil ekonomi på både kortare och längre sikt. Därmed tar begreppet god ekonomisk hushållning sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten kostnadseffektivt i enlighet med fullmäktiges intentioner och prioriteringar. För kan det anses råda god ekonomisk hushållning om både fullmäktiges fem övergripande verksamhetsmässiga mål och det enda finansiella målet uppnås. År ligger dock kommunens utveckling inte i linje med god ekonomisk hushållning. Detta kan konstateras efter en sammanvägd bedömning av delårsuppföljningen av fullmäktiges verksamhetsmål och finansiella mål. Ekonomin kan inte bedömas vara i gott skick, i bemärkelsen att kommunen i år inte väntas klara att balansera intäkter och kostnader och generera ett önskat överskott. Det finansiella målet om en positiv resultatnivå på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (32,3 miljoner kronor) väntas inte komma att uppnås. Prognosen pekar i stället på ett negativt resultat på -0,6 procent (-9,5 miljoner kronor), främst till följd av ett prognosticerat budgetöverskridande för nämndernas löpande driftverksamhet. och med att kommunen prognostiserar högre kostnader än årets intäkter, så skapas i år inte ett önskat handlingsutrymme som är en del av god ekonomisk hushållning. Utan ett sådant handlingsutrymme minskar förmågan att möta konjunktursvängningar, oförutsedda händelser och investeringar för framtiden. nte heller alla verksamhetsmål verkar vara på väg att uppnås, åtminstone inte fullt ut. Även om vissa aspekter av målen kommer att uppnås har så här långt skattemedlen som helhet inte använts på effektivast möjliga sätt. Notera dock att ovanstående bedömning av ekonomin inte tar hänsyn till det tidigare nämnda uppdraget att ta fram åtgärder för att nå ett resultat på 2,0 procent eller 32,3 miljoner kronor (se avsnitt 1.3). För att klara framtida investeringsbehov, volymökningar i verksamheten samt kommunens ekonomiska mål är det viktigt att förvaltningarnas driftsredovisningar håller budget. Det behövs också långsiktiga analyser av Delårsrapport 131

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 13(27) vilken resultatnivå kommunen bör ha. Åren 2021 beräknas kommunen ha en investeringsvolym på 650 miljoner kronor (exklusive taxefinansierade investeringar och inklusive års investeringsprognos), vilket innebär att kommunen måste ha ett resultatkrav på i snitt 152 miljoner kronor per år, att jämföra med års resultatmål på drygt 32 miljoner kronor. Kommunen har de närmaste åren utmaningar när det gäller just investeringsbehoven och hur mycket av dessa som kan finansieras utan upplåning. 1.9 Händelser av väsentlig betydelse Avveckling av kultur- och fritidsförvaltningen. Den 1 juli upplöstes kultur- och fritidsförvaltningen, efter beslut i fullmäktige 23 april 65. Verksamhetsområdena kultur och ungdom samt fritid och idrotts personal överfördes tillsammans med administrativ personal till samhällsbyggnadsförvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden behölls och förblev ansvarig nämnd för verksamhetsfrågor. Verksamhetsområdet integration- och etableringscenter överfördes till kommunstyrelsens förvaltning, med kommunstyrelsen som ansvarig nämnd. Fastighetsöverföring från Ludvika kommun till Ludvika kommunfastigheter AB. och med beslut i fullmäktige 23 april 66 kan arbetet med att förbereda den första etappen av försäljningen av fastigheter till kommunens helägda bolag Ludvika kommunfastigheter AB (LKFAB) komma igång. Den nu aktuella överföringen sker i enlighet med kommunens fastighetsstrategi, som bland annat anger vilka av kommunens fastigheter som bör övergå till bolaget och vilka som bör vara kvar i kommunens ägo. Första etappen planeras vara genomförd till första november. Beslut om inträde i Räddningstjänsten Dala Mitt. Den 28 maj 101 beslutade fullmäktige att Ludvika kommun senast vid årsskiftet /2019 ska träda in i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt. Kommunalförbundets nuvarande medlemskommuner Falun, Borlänge, Gagnef och Säter har tidigare sagt ja till att få Ludvika kommun som ny förbundsmedlem. Vattenledningen till Spendrups Bryggeri. Enligt de ursprungliga planerna skulle en 13 kilometer lång vattenledning från Östansbo vattenverk i Ludvika till Grängesberg ha tagits i drift vid årsskiftet 2013/2014. Ledningen ska förse Spendrups Bryggeri AB med vatten, men ännu har inget vatten levererats. Under våren 2016 beslöt entreprenören, NCC, att lägga om ledningen och arbetet med detta startade under försommaren. Flera kilometer hann läggas och provtryckas med godkänt resultat innan läckage upptäcktes i de senast lagda avsnitten. NCC beslöt därför strax före slutet av 2016 att avvakta med fortsatt läggning och i stället söka felen till läckaget. april 2017 hävde NCC entreprenaden sedan NCC misslyckats med att få ledningen tät. Kommunen har invänt mot NCC:s hävning och hävdar att denna var obefogad. Parterna har därefter inlett en diskussion i syfte att eventuellt nå en uppgörelse. Delårsrapport 132

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 14(27) Ersättningskrav på kommunen efter fastighetsaffär. År 2012 köpte Ludvika kommun en fastighet i centralorten av det företag som stod som ägare (Sweden Paraship AB). Därefter rev kommunen en byggnad på fastigheten (det så kallade Wing-Wa-huset) som under en längre tid hade stått utan underhåll. Efter rivningen vände sig ett annat företag (OY Sköna Hem Finland AB) till tingsrätten och hävdade sig äga fastigheten. Detta bolag krävde också ersättning med cirka 94 miljoner kronor från Sweden Paraship AB och kommunen. Tvisten om äganderätten har nu avgjorts av hovrätten som ansåg att fastigheten tillhör det finska bolaget. Den huvudförhandling som skulle ha ägt rum hösten 2017 ställdes in. Huvudförhandlingen kommer att äga rum under december månad. 1.10 Redovisningsprinciper och rapportens innehåll Delårsrapportens innehåll följer de minimikrav som Rådet för kommunal redovisning (RKR) anger i Rekommendation 22, Delårsrapport (maj 2013). Den ekonomiska redovisningen har i stort skett i överensstämmelse med Lagen om kommunal redovisning (1997:614) och RKR:s rekommendationer. RKR är normgivande organ för redovisning på det kommunala området, och till god sed hör att följa rekommendationer som ges av normgivande organ. denna delårsrapport används samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i kommunens senaste årsredovisning för 2017. Delårsrapport 133

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 15(27) 2 Övergripande verksamhetsmål 2.1 Fem verksamhetsmål som mäts med 18 resultatmått Fullmäktige har angivit mål som ska nås År 2015 beslutade fullmäktige om en vision, tre strategiska målområden och fem kommunövergripande verksamhetsmål, som gäller sedan 2016. Vision, målområden och verksamhetsmål Vision: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö resultatet för invånarna av kommunens verksamheter och insatser. Därmed har fullmäktige angivit för kommunens ledning, personal och invånare en ledstjärna (visionen), vilka områden som prioriteras (målområdena) och vad som ska uppnås i verksamheterna (målen). Målen tar sikte på Kopplat till varje mål finns resultatmått med målvärden som anger den politiska ambitionsnivån Fullmäktige har också fastställt totalt 18 resultatmått som visar viktiga aspekter av målen och som vid uppföljningar ska användas för att bedöma hur väl målen nås. Den politiska ambitionsnivån för vad som konkret ska uppnås och när framgår genom att det för varje mått finns ett kortsiktigt målvärde för och ett mer långsiktigt för 2020. Målvärdena antogs av kommunstyrelsen i oktober 2017, och innebär att det över tid krävs förbättringar för att målen ska nås. nnebörden av beslutade resultatmått och målvärden Grundskoleelevernas kunskapsresultat ska förbättras En av landets bästa skolkommuner Gymnasieelevernas kunskapsresultat ska förbättras En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Övergripande verksamhetsmål En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Ungdomars framtidstro ska öka Ungdomar ska kunna påverka kommunen mer Ungdomars trygghet ska öka Fler unga ska jobba, studera eller ha en annan sysselsättning Befolkningen ska växa Fler bostäder ska byggas Fler ska ha tillgång till snabbt bredband Företagen ska bli mer nöjda med kommunens service Fler vuxna ska jobba, studera eller ha en annan sysselsättning nvånarna ska bli mer nöjda med att bo och leva i kommunen Kommunens bemötande och tillgänglighet ska förbättras nvånarna ska känna sig mer trygga och säkra Mer hushållsavfall ska återvinnas Kommunen ska servera mer ekologisk mat Klimatpåverkan från kommunens bilresor ska minska Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Delårsrapport 134

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 16(27) Målaktiviteter ska bidra till att resultatmåttens målvärden nås För vart och ett av resultatmåtten har varje förvaltning angivit målaktiviteter som de ska jobba med under. Aktiviteterna ska bidra till att resultatmåttens målvärden för nås, vilket i sin tur ska bidra till att målen nås. Målen följs upp via resultatmåtten Det är alltså de fem verksamhetsmålen som genom en uppföljning av de 18 resultatmåtten följs upp i denna delårsrapport. Både en direkt och en indirekt uppföljning tillämpas. Uppföljningen koncentreras till de nio mått där den direkta metoden är möjlig, det vill säga där det finns ett halvårsutfall för. För dessa mått jämförs i tabellen på sidan 5 halvårsutfallet med det målvärde som ska nås för helåret. Om ett visst målvärde redan har uppnåtts vid halvårsskiftet eller bedöms komma att nås till årets slut, så innebär det att denna aspekt av målet har nåtts eller bedöms vara väg att nås. tabellen anges med ett Ja eller ett Nej om det utifrån halvårsutfallet bedöms att målvärdet kommer att nås vid årets slut. För övriga resultatmått finns inget utfall för halvårsskiftet. Som ett indirekt och betydligt osäkrare andrahandsalternativ visas i stället hur det har gått med organisationens målaktiviteter som ska bidra till att respektive måtts målvärde nås. tabellen på sidan 5 redovisas den procentandel av aktiviteterna som under januari augusti har genomförts planenligt. En stor andel genomförda aktiviteter indikerar att målarbetet är i fas, vilket i sin tur tyder på att denna aspekt av målet kan vara på väg att nås. tabellen anges med ett (Ja) eller ett (Nej) om det utifrån aktiviteterna bedöms att målvärdet kommer att nås vid årets slut. den kommande årsredovisningen kommer samtliga resultatmått att följas upp med den direkta metoden, där helårsutfallet jämförs med årets målvärde. Resultatmåtten hämtas från öppna källor Med ett undantag hämtas resultatmåtten från öppna källor som myndigheter eller organisationer publicerar för alla eller åtminstone många av landets kommuner. Därmed kan Ludvika kommuns nivå och utveckling jämföras med andra kommuner. Måtten hämtas från Arbetsförmedlingen, Avfall Sverige, EkoMatCentrum, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Post- och telestyrelsen, Skolverket, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges Ekokommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Drygt hälften av måtten publiceras också på kolada.se, som är en öppen databas med nyckeltal om landets kommuner och landsting. Kolada drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Delårsrapport 135

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 17(27) 2.2 Delårsuppföljning av resultatmåtten Grundskoleelevernas kunskaper och betyg ska öka Under flera års tid har kunskapsresultaten i form av genomsnittlig betygsnivå för avgångselever i kommunens grundskolor varit klart lägre än i flertalet andra kommuner. Betygsnivån 2017 gav Ludvika kommun plats 263 bland landets 290 kommuner, där högst nivå ger plats 1. Målsättningen för är att betygen ska förbättras jämfört andra kommuners medelbetyg, så att kommunen avancerar i rankingen och når en placering bland de 202 främsta. Till 2020 ska kommunen nå en placering bland den främsta fjärdedelen, det vill säga rankingplats 72 eller bättre. Bedömning av måluppfyllelsen Definition och källa Resultatmåttet hämtas från Skolverket och visar kommunens rankingplacering bland landets 290 kommuner avseende genomsnittligt meritvärde (bokstavsbetyg omräknat till sifferbetyg) för elever som avslutar grundskolan. Rankingplaceringen är ett tal mellan 1 och 290, där 1 ges till kommunen med högst betyg. Statistiken avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen, oavsett elevernas folkbokföringsort (s.k. lägeskommun). Maximalt meritvärde är 340 (17 ämnen à 20 poäng). Medelbetygen för avgångselever i kommunens grundskolor steg rejält i år. rankingen bland landets 290 kommuner förbättrades Ludvikas placering från 263 i fjol till 211 i år (1=bäst). Trots den kraftiga förbättringen nåddes inte riktigt årets målvärde, som är rankingplacering 202. Denna aspekt av målet En av landets bästa skolkommuner har alltså inte nåtts, även om det var nära. Under läsåret 2017/ har lärare, rektorer och förvaltningsledning jobbat betydligt mer fokuserat än tidigare med elevernas kunskapsresultat, vilket nu visar sig i förbättringar i både meritvärde och gymnasiebehörighet för års avgångselever. Vid fyra tillfällen under året registrerade all undervisande personal kunskapsläget för samtliga elever. Utifrån de inrapporterade resultaten kunde rektorer och lärare se behov på individ-, klass-, årskurs- och enhetsnivå. Behoven kunde sedan mötas med hjälp av olika insatser både på individ- och organisationsnivå. Även insatser något eller några år bakåt i tiden visar sig nu i förbättrade kunskapsresultat. Under senare år har exempelvis skolstrukturen ändrats, skolan digitaliserats och det har skett satsningar på speciallärare och specialpedagoger. Efter årets positiva betygsutveckling fortsätter satsningen på att ytterligare stärka elevernas kunskapsresultat, med ambitionen att Ludvika till 2020 ska bli en av landets bästa skolkommuner. Under innevarande läsår /2019 fortsätter arbetet med att regelbundet följa upp och göra insatser utifrån elevernas kunskapsresultat. En särskild satsning görs på elevhälsans förebyggande arbete. Syftet är att främja alla elevers välmående, trygghet, närvaro, kunskapsutveckling och ytterst kunskapsresultat. Delårsrapport 136

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 18(27) Gymnasieelevernas kunskaper och betyg ska öka Trots att medelbetygen för kommunens gymnasieelever i fjol steg till en nivå nästan som genomsnittet för alla landets kommuner, föll kommunen något i rankingen till plats 173 av landets 290 kommuner (1=bästa kommun). Målsättningen för är att betygen ska förbättras jämfört andra kommuners medelbetyg, så att Ludvika kommun avancerar i rankingen och når en placering bland de 136 främsta kommunerna. Till 2020 ska kommunen nå en placering bland den främsta fjärdedelen, det vill säga plats 72 eller bättre. Definition och källa Resultatmåttet hämtas från Skolverket och visar kommunens rankingplacering bland landets 290 kommuner avseende genomsnittlig betygspoäng för elever som avslutar sin gymnasieutbildning. Rankingplaceringen är ett tal mellan 1 och 290, där 1 ges till kommunen med högst betyg. Statistiken avser elever folkbokförda i kommunen, oavsett i vilken kommun deras skolor är belägna (s.k. hemkommun). Maximal betygspoäng är 20. Kommunens preliminära medelbetyg för vårterminen hämtas från de gymnasieskolor som finns i kommunen. Bedömning av måluppfyllelsen Den preliminära genomsnittliga betygspoängen för kommunens avgångselever i gymnasieskolan ökade något jämfört med motsvarande preliminära betyg 2017. Vad detta innebär för kommunens rankingplacering blir klart först när Skolverket i december publicerar betygsresultaten för alla landets kommuner. Den något ökade preliminära betygsnivån tyder på att det kan bli möjligt att avancera i rankingen bland landets kommuner, men det är tveksamt om det kommer räcka för att avancera så mycket som krävs för att nå årets målvärde, som är rankingplacering 136 bland landets 290 kommuner (1=bäst). Det tyder på att denna aspekt av målet En av landets bästa skolkommuner inte är på väg att nås. Resultatmåttet avser medelbetygen för alla elever som är folkbokförda i Ludvika kommun, oavsett i vilken kommun deras skolor är belägna eller vilken huvudman som driver de skolor de går i. Ludvika kommuns fall bedrivs gymnasieutbildningen i ett kommunalförbund tillsammans med Smedjebackens kommun, Västerbergslagens utbildningsförbund (VBU), där under senare år ungefär närmare tre av fyra av kommunens folkbokförda gymnasieungdomar har valt att studera. Resterande elever studerar antingen på privatägda ABB industrigymnasium i Ludvika eller på andra skolor i landet. Preliminära avgångsbetyg från respektive skola för vårterminen finns för den majoritet av eleverna som studerade på VBU och ABB industrigymnasium. För dessa elever har medelbetygen stigit från 13,7 i fjol till 14,0 i år. Delårsrapport 137

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 19(27) Fler unga vuxna ska jobba, studera eller ha en annan sysselsättning En sida av en bra uppväxtkommun är att så många yngre som möjligt ska kunna jobba, studera eller prova olika jobb. Så få som möjligt ska behöva vara öppet arbetslösa. Under 2014, 2015 och första halvåret 2016 steg den öppna ungdomsarbetslösheten i kommunen, främst eftersom många i den ökande gruppen nyanlända hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Sedan hösten 2016 sjunker dock arbetslösheten. Vid utgången av 2017 var 7,5 procent i åldersgruppen 18 24 år utan sysselsättning (årsgenomsnitt). Målet för är att högst 7,5 procent i åldersgruppen 18 24 år ska vara öppet arbetslösa (årsgenomsnitt). Till 2020 ska nivån sjunka till 4 procent eller lägre. Bedömning av måluppfyllelsen Definition och källa Resultatmåttet hämtas från arbetsförmedlingens månadsstatistik avseende öppet arbetslösa i åldersgruppen 18 24 år. Öppet arbetslösa saknar betalt arbete och deltar inte i något arbetsmarknadspolitiskt program. Måttet avser den procentuella arbetslösheten som en trendsiffra, i form av det säsongsrensade och utjämnade s.k. 12- månadersgenomsnittet. Vid halvårsskiftet var 6,8 procent i åldersgruppen 18 24 år öppet arbetslösa (årsgenomsnitt). Det är en nedgång sedan årsskiftet med 0,7 procentenheter. Nivån har sedan fortsatt sjunka till 6,4 procent i augusti. Därmed tycks årets målvärde, som är högst 7,5 procent öppet arbetslösa ungdomar som ett årsgenomsnitt, vara på god väg att uppnås. Det tyder på att denna aspekt av målet En bra kommun att växa upp i är på väg att nås. Att arbetslösheten bland unga har sjunkit rejält i Ludvika kommun beror på den mycket goda konjunkturen, men också på ett målmedvetet arbete och bra lokal samverkan mellan arbetsförmedlingen, kommunen och näringslivet. Även om kommunen inte på egen hand rår över frågan, så spelar kommunala insatser i vissa fall en roll för ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller gå från arbetslöshet till utbildning. Det är bland annat tack vare dessa insatser som den öppna ungdomsarbetslösheten sjunker. Exempelvis erbjuder Jobbslussen personer med försörjningsstöd ett kvalificerat personligt stöd för att motivera till jobb eller studier. En handledare arbetar speciellt med ungdomar i behov av utökat stöd för att nå egen försörjning. Fokus kan exempelvis ligga på att återuppta en avbruten gymnasieutbildning. En god konjunktur har alltså bidragit till den positiva utvecklingen under senare år, då fler unga i hela Sverige har kommit ut i arbete. Efterfrågan på arbetskraft är stor, och det är betydligt lättare att få jobb för dem som har åtminstone gymnasieutbildning. Arbetslösheten bland yngre inrikes födda är nere på mycket låga nivåer, men är fortfarande betydligt högre i gruppen nyanlända där många saknar en utbildning som är gångbar på svensk arbetsmarknad. Men högkonjunkturen och tillväxten bedöms nå sin topp och därefter sjunka (SKL:s Ekonomirapport maj ). Även sysselsättningen antas utvecklas svagare. de fortsatta ansträngningarna att nå kommunens långsiktiga arbetslöshetsmål till 2020 kan man alltså inte räkna med samma draghjälp av konjunkturen som tidigare. Delårsrapport 138

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 20(27) Befolkningen ska växa Fler invånare ökar ortens attraktivitet, underlättar etableringar och ger nya möjligheter för framtiden. Det är också gynnsamt för näringsliv och arbetsmarknad och skapar utveckling och tillväxt. Antalet folkbokförda kommuninvånare har ökat rejält under senare år. slutet av 2017 hade kommunen 26 992 invånare. Målsättningen för är att antalet ska öka till 27 250 till årets slut. Till 2020 ska antalet invånare öka till 28 000. Definition och källa Resultatmåttet hämtas från SCB:s officiella befolkningsstatistik avseende folkbokförda personer. Bedömning av måluppfyllelsen De senaste årens positiva befolkningsutveckling fortsatte under första halvåret. Antalet folkbokförda invånare ökade med 106 personer, från 26 992 vid utgången av 2017 till 27 098 i juni. Ökningstakten under första halvåret var dock lägre än den som på årsbasis krävs för att målsättningen 27 250 ska kunna nås vid årets slut. Och sedan halvårsskiftet har folkmängden preliminärt fallit tillbaka till omkring 27 000, vilket totalt för perioden januari augusti ger en i stort sett oförändrad folkmängd. Det kan därför bli mycket svårt att nå målvärdet 27 250 invånare vid årets slut, så vida det inte blir en stark ökning under årets avslutande fyra månader. Denna aspekt av målet En tillväxtkommun ser alltså inte ut att kunna nås. Ett ökat barnafödande har bidragit till de senaste årens positiva utveckling. Men huvudförklaringen är invandringen av personer som har fått asyl i Sverige. De asylsökande som får uppehållstillstånd och antingen placeras eller själva bosätter sig i Ludvika kommun, blir folkbokförda och ingår i kommunens officiella folkmängd. Av demografiska skäl kan man vänta sig en viss ytterligare ökning av barnafödandet och födelsenettot också de närmaste åren. Ett visst ytterligare tillskott kan utgöras av asylsökande som redan befinner sig i kommunen och som kan få uppehållstillstånd och bli folkbokförda, även om denna grupp successivt har minskat så att det inte längre handlar om så många personer. För att nå det långsiktiga målet 28 000 invånare år 2020 behövs också aktiva åtgärder. Först och främst behöver bostadsbyggandet öka. övrigt kan folkmängden påverkas med generella insatser som ökar ortens attraktivitet. En bra samhällsservice, attraktiva boendemiljöer, gott om jobb och en bra livsmiljö är viktigt både för befintliga invånare och för att attrahera nya. En osäkerhet om folkmängden på sikt rör flyttmönstret hos den stora grupp utlandsfödda som under senare år har asylinvandrat och blivit folkbokförda i kommunen. Det verkar som att många i denna grupp efter en tid väljer att flytta vidare till andra delar av landet. Det kan i så fall vara en viktig förklaring till att antalet invånare i Ludvika kommun under 2017 ökade i långsammare takt än tidigare och att ökningen har avstannat så här långt in på. Delårsrapport 139

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 21(27) Fler bostäder ska byggas kommunen finns ett uppdämt behov av fler bostäder och efterfrågan på attraktiva boendemiljöer är redan stor och väntas öka ytterligare. Fler bostäder behövs för att motverka bostadsbristen, men också för att kommunen ska kunna växa ytterligare och fortsätta att utvecklas. Målsättningen är att det 2016 2020 ska färdigställas åtminstone 500 inflyttningsklara bostäder i kommunen, varav 20 eller fler under. Definition och källa Resultatmåttets helårsutfall hämtas från SCB:s officiella statistik över nybyggda (färdigställda) bostäder i landets kommuner. Här avses både småhus och lägenheter i flerbostadshus, men däremot inte fritidshus. Statistiken baseras på uppgifter som landets kommuner rapporterar in. Halvårsutfallet avser kommunens egen mätning. Bedömning av måluppfyllelsen Under första halvåret har preliminärt fyra nya bostäder (villor) färdigställts i kommunen. Troligen kommer ytterligare omkring fem villor att färdigställas under andra halvåret, och därtill kanske tre lägenheter i flerbostadshus. Årets målvärde 20 nya bostäder kommer därmed inte att nås. Denna aspekt av målet En tillväxtkommun kommer inte att nås. Större byggprojekt pågår under flera år. Det är därför som kommunen har ett mål för byggandet för en femårsperiod. Så här långt har byggandet varit otillräckligt under 2016, främst eftersom inga flerbostadshus har påbörjats eller slutförts, för att det ska vara möjligt att nå det långsiktiga målet om 500 nya bostäder till 2020. Men under 2019 2023 kommer troligen flera större projekt kunna påbörjas och slutföras. Därför kan nivån 500 nya bostäder komma att nås med några års fördröjning. Höga produktionskostnader (som ger förhållandevis höga hyreskostnader för den lokala bostadsmarknaden) och låga fastighetsvärden (som innebär att en ny byggnad initialt inte är värd vad investeringen motsvarar i nyproduktion) brukar nämnas som främsta ekonomiska orsaker till svårigheten att bygga i Ludvika och liknande orter. Även om kommunen inte på egen hand styr över byggandet, så görs mycket för att ha en beredskap som möjliggör byggande och som underlättar för byggprojekt. Färdiga planlagda områden utarbetas efterhand för att kunna användas för byggnation av både flerfamiljshus och småhus, bland annat för förtätning och ytterligare byggnation i centrala staden. Efterfrågan är stor på byggbar mark för villor, och småhustomter i attraktiva lägen säljs etappvis. Bygglovsärenden handläggs mycket snabbt. Kontakter tas löpande med externa aktörer för att marknadsföra kommunen som byggort. Redan de närmaste åren planerar kommunens helägda bostadsföretag LudvikaHem AB för flera lite större lägenhetsprojekt med trolig inflyttning 2019 2020. Delårsrapport 140

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 22(27) Fler ska ha tillgång till snabbt bredband Driftsäker internetuppkoppling med hög kapacitet är numera en del av infrastrukturen och en allt starkare drivkraft för tillväxt och jobb. Också i övrigt innebär bredbandsutbyggnaden och digitaliseringen nya möjligheter för privatpersoner, företag och offentlig sektor i hela kommunen. De senaste åren har det skett en mycket snabb expansion i kommunen, och andelen hushåll och företag med tillgång till snabbt fiberbaserat eller trådlöst bredband är numera större än på många andra liknande orter. Kommunens långsiktiga målsättning till 2020 är att åtminstone 90 procent av hushållen ska kunna ansluta sig till bredband med en överföringshastighet om minst 1 000 megabit per sekund. Målsättningen för är att åtminstone 80 procent ska kunna ansluta sig. Detta ska jämföras med 63 procent 2016, som var den mest aktuella uppgift som fanns tillgänglig då målvärdet bestämdes i oktober 2017. Senare visade det sig att andelen steg till 72 procent i 2017 års kartläggning. Bedömning av måluppfyllelsen Definition och källa Resultatmåttets helårsutfall hämtas från Post- och telestyrelsens (PTS) årliga bredbandskartläggning avseende situationen 1 oktober. Kartläggningen avser andelen hushåll som har tillgång till snabbt bredband, dvs som har eller som kan ansluta sig. Andelen som faktiskt har anslutit sig är mindre. Uppgifterna avser trådbundet eller trådlöst bredband med en överföringshastighet om minst 100 megabit/sekund. Kommunens egen ambition avser den tio gånger högre hastigheten 1 000 megabit/sekund. Halvårsutfallet avser kommunens egen mätning. Under första halvåret ökade andelen hushåll med tillgång till snabbt fiberbaserat eller trådlöst bredband från 72 procent till omkring 77 procent, och utbyggnaden fortgår. Därmed tycks årets målvärde 80 procent täckningsgrad vara på väg att nås även om utbyggnaden nu går lite långsammare än tidigare. Denna aspekt av målet En tillväxtkommun ser därför ut att kunna nås. År 2015 tog utrullningen av fiber rejäl fart, främst i kommunens centralort. Under 2016 gav satsningen goda resultat främst på mindre orter och i byarna, men det sker också hela tiden en fortsatt utbyggnad i mer tätbebyggda områden. Ytterligare utbyggnad kommer ske de närmaste åren. Marknadskrafterna klarar att täcka främst centralorten och andra tätbebyggda områden. Kommunen jobbar aktivt tillsammans med partners för att sprida snabbt bredband också till mer glesbefolkade delar. För att nå det långsiktiga utbyggnadsmålet till 2020 satsar kommunen 40 miljoner kronor i investeringsmedel under perioden 2016 2019, och till det kommer stora belopp i form av statligt stöd och EU-finansiering. Kommunens bredbandsstrateg samordnar och driver på utbyggnaden, i samarbete med främst partnern P-Only och det lokala energibolaget VB Energi som kommunen är delägare i. Delårsrapport 141

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 23(27) Fler vuxna ska jobba, studera eller ha en annan sysselsättning En förutsättning för tillväxt är att så många som möjligt arbetar, studerar eller har någon annan sysselsättning som ökar möjligheterna att få ett jobb. Så få som möjligt ska behöva vara öppet arbetslösa. Åren 2015 2017 steg den öppna arbetslösheten något i Ludvika kommun, när många i den ökande gruppen nyanlända utrikes födda hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vid utgången av 2017 var 5,5 procent i åldersgruppen 25 64 år utan sysselsättning (årsgenomsnitt). Målet för är att högst 4,5 procent i åldersgruppen 25 64 år ska vara öppet arbetslösa (årsgenomsnitt). Till 2020 ska arbetslösheten sjunka till högst 3 procent. Bedömning av måluppfyllelsen Definition och källa Resultatmåttet hämtas från arbetsförmedlingens månadsstatistik avseende öppet arbetslösa i åldersgruppen 25 64 år. Öppet arbetslösa saknar betalt arbete och deltar inte i något arbetsmarknadspolitiskt program. Måttet avser den procentuella arbetslösheten som en trendsiffra, i form av det säsongsrensade och utjämnade s.k. 12- månadersgenomsnittet. Vid halvårsskiftet var 5,1 procent i åldersgruppen 25 64 år öppet arbetslösa (årsgenomsnitt). Det är en nedgång sedan årsskiftet med 0,4 procentenheter. Under juli och augusti skedde en ytterligare nedgång till 5,0 procent. Minskningstakten hittills i år har dock varit något lägre än den som på årsbasis krävs för att målsättningen 4,5 procent (årsgenomsnitt) ska kunna nås vid årets slut. Det kan därför bli svårt att nå årets målvärde 4,5 procent, så vida det inte blir en mycket stark utveckling under årets avslutande fyra månader. Denna aspekt av målet En tillväxtkommun ser alltså inte ut att vara på väg att uppnås. Trots att arbetslösheten under senare år steg i kommunen har konjunkturen och arbetsmarknaden varit och är fortsatt mycket stark. Det är en tillväxt av lediga jobb och stor efterfrågan på arbetskraft med främst yrkesinriktad utbildning. Arbetslösheten bland inrikes födda är mycket låg. Samtidigt är det fler, främst nyanlända, som vill in på arbetsmarknaden vilket gör att antalet arbetslösa stiger. Kommunen bedriver flera insatser, ofta i samarbete med arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet, för att få personer att gå från arbetslöshet till egen försörjning eller utbildning. Dessa insatser har bidragit och bidrar fortsatt till att hålla nere arbetslösheten, som annars skulle ha varit på en högre nivå. Exempelvis uppvisar Jobbslussen goda resultat. Personer med försörjningsstöd får ett kvalificerat personligt stöd, i form av exempelvis praktik men också handledning och coachning för att motivera till jobb eller studier. nsatser görs för att ta till vara nyanländas kompetens och yrkeserfarenhet. Exempelvis matchas högutbildade direkt mot bristyrken hos kommunen. Ett annat exempel är nyanlända som praktiserar inom vården och samtidigt läser sfi eller studerar till undersköterska på VBU:s vård- och omsorgscollage. Högkonjunkturen och tillväxten bedöms nå sin topp och därefter sjunka (SKL:s Ekonomirapport maj ). Även sysselsättningen antas utvecklas svagare. de fortsatta ansträngningarna att nå kommunens långsiktiga arbetslöshetsmål till 2020 kan man alltså inte räkna med samma draghjälp av konjunkturen som tidigare. Delårsrapport 142

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 24(27) Kommunen ska servera mer ekologisk mat Kommunen har som mål att servera mer ekologisk mat i verksamheterna. En ökad ekologisk produktion bidrar till att uppfylla de svenska miljömålen, när exempelvis kemiska bekämpningsmedel inte används. En större biologisk mångfald och högre ambition för djurens välfärd är andra faktorer som talar för ekologisk produktion. Precis som kommunsektorn som helhet har Ludvika kommun över tid ökat andelen ekologiskt i den mat som serveras inom främst förskola, skola, fritidshem och äldreomsorg. Under flera år har kommunen haft en större ekoandel, jämfört med genomsnittet för övriga kommuner som har gjort samma mätning. Målsättningen för är att det ska vara åtminstone 45 procent ekologiska livsmedel i den mat som kommunen serverar. Det ska jämföras med 40 procent 2017. Till 2020 ska andelen ekologiska livsmedel öka till minst 60 procent. Bedömning av måluppfyllelsen Definition och källa Resultatmåttet baseras på en egen mätning i kommunen, som rapporteras till EkoMatCentrum. Måttet beräknas som kostnaden i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnaden för totala mängden inköpta livsmedel. Måttet avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Andelen ekologisk mat som serveras i kommunens verksamheter har ökat från 40 procent under helåret 2017 till 45 procent under första halvåret. Ekoandelen för helåret väntas bli kring årets målvärde, som är just 45 procent. Denna aspekt av målet En miljövänlig kommun kommer alltså troligen att nås. Den redan höga ekoandelen har alltså fortsatt öka i år. Förklaringen är att det steg för steg har tagits in fler ekologiska produkter i inköpsavtalen, men även på tydliga direktiv till de inköpsansvariga att prioritera ekologiskt. Ekologiska produkter kostar i regel mer än konventionella, och ibland är prisskillnaden stor. Den ökade ekoandelen under årets första sex månader har därför i viss mån inneburit ökade kostnader för kommunen, och inköpen av råvaror har överskridit det budgeterade beloppet. Bland annat för att årets inköpbudget ska hållas kan man därför inte räkna med att ekoandelen kan öka ytterligare under det andra halvåret. Det kan nämnas att prioriteringen av ekologiska varor samtidigt har inneburit att kommunen nästan inte har köpt någonting alls från det lokala näringslivet. Detta beror på att det för närvarande inte finns tillräckligt många lokala eller regionala ekologiska producenter att handla av. Det bedöms nu bli allt svårare att ytterligare öka den jämförelsevis höga andelen ekologiska livsmedel i den mat som kommunen serverar. Detta främst eftersom det anses vara svårt att, till rimligt pris, konvertera in ytterligare ekologiska alternativ i inköpsavtalen. Andra insatser krävs därför för att det långsiktiga målet 60 procent ekomat till 2020 ska nås. Om kommunen också ska kunna handla mer lokalt och närodlat behöver betydligt fler närliggande jordbrukare och andra producenter ställa om till ekologisk produktion. Delårsrapport 143

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 25(27) Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska En stor del av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från fastigheter. En minskad energianvändning i kommunens lokaler bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen, där exempelvis fossila bränslen ska fasas ut. År 2017 var energianvändningen i kommunorganisationens lokaler 160 kilowattimmar (kwh) per kvadratmeter (m²). Målsättningen för är att energianvändningen ska vara högst 157 kwh/m². Till 2020 ska det ske en minskning till högst 139 kwh/m². Bedömning av måluppfyllelsen Definition och källa Resultatmåttet baseras på en egen mätning i kommunen. Mätningen avser mängden inköpt energi till lokaler (fjärrvärme, olja, naturgas, biobränsle, biogas, fjärrkyla samt el) i kwh dividerat med lokalytan. Energianvändningen avser både uppvärmning och verksamhetsel. Mätningen avser både kommunens egna lokaler och lokaler i majoritetsägda bolag. Under första halvåret var energianvändningen i kommunens lokaler 95 kwh/m², jämfört med 92 kwh/m² motsvarande period i fjol. Det är energianvändningen för uppvärmning som har ökat, medan användningen av verksamhetsel är oförändrad. Eftersom den totala energianvändningen alltså har ökat under årets första sex månader är det inte troligt att årets målsättning uppnås, som motsvarar en minskning med 3 kwh/m² jämfört med 2017. Denna aspekt av målet En miljövänlig kommun kommer alltså sannolikt inte att nås. Delårsrapport 144

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 26(27) 3 Kommunens och koncernens resultaträkning Resultaträkning, miljoner kronor Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utfall janaug 2017 Utfall janaug Budget helår Prognos helår Utfall janaug 2017 Utfall janaug Prognos helår 331,0 292,5 636,9 467,8 603,9 602,4 940,5-1 316,4-1 338,6-2 202,3-2 096,6-1 498,3-1 508,7-2415,1 Avskrivningar -45,0-47,9-79,0-69,0-80,9-91,4-135,1 Verksamhetens nettokostnader -1 030,4-1 094,0-1 644,4-1 697,8-975,3-997,7-1 609,7 Skatteintäkter 816,6 816,9 1 222,5 1 225,4 816,6 816,9 1 225,4 Generella statsbidrag och utjämning 269,9 277,9 429,7 417,9 269,9 278,0 418,0 Finansiella intäkter 26,3 50,0 35,0 52,9 27,9 51,6 56,1 Finansiella kostnader -7,1-4,7-10,5-7,9-20,2-16,3-27,4 Resultat före extraordinära poster 75,3 46,1 32,3-9,5 118,9 132,5 62,4 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 11,9 0,0 0,0 Årets resultat 75,3 46,1 32,3-9,5 130,8 132,4 62,3 Resultat före ära poster, av skatter, generella statsbidrag och utjämning 1,1 % 4,2 % 2,0 % -0,6 % Delårsrapport 145

Ludvika kommun Datum -10-08 Diarienummer KS /346 00 Sida 27(27) 4 Kommunens och koncernens balansräkning Balansräkning, miljoner kronor TLLGÅNGAR Kommunen Koncernen 31 dec 2017 31 aug 31 dec 2017 31 aug A...Anläggningstillgångar 1 677,0 1 693,7 2 786,9 3 003,6 - mmateriella anläggningstillgångar - - - - - Materiella anläggningstillgångar 1 307,6 1 325,3 2 743,3 2 868,7 - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 237,3 1 264,7 2 239,9 2 497,7 - Maskiner och inventarier 70,3 60,7 503,4 371,0 - Övriga materiella anläggningstillgångar - - - - - Finansiella anläggningstillgångar 369,4 368,4 43,6 124,6 B...Bidrag till infrastruktur 10,6 10,3 10,6 10,3 C...Omsättningstillgångar 288,6 382,3 374,1 480,7 - Förråd m.m. 5,7 5,7 8,9 9,9 - Kortfristiga fordringar 155,7 170,4 256,2 238,3 - Kortfristiga placeringar - - - - - Kassa och bank 37,2 206,2 109,0 232,5 SUMMA TLLGÅNGAR 1 976,2 2 086,3 3 171,6 3 484,3 EGET KAPTAL, AVSÄTT- NNGAR OCH SKULDER A...Eget kapital 851,0 897,1 876,5 917,8 - Årets resultat 28,2 46,1 59,3 132,4 - Resultatutjämningsreserv - - - - - Övrigt eget kapital - - - - B...Avsättningar 120,6 119,4 248,4 194,1 - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 91,3 90,5 106,1 105,6 - Andra avsättningar 29,3 28,9 142,3 87,5 C...Skulder 1 004,6 1 069,8 2 046,8 2 240,1 - Långfristiga skulder 479,4 566,3 1 504,4 1 754,7 - Kortfristiga skulder 525,2 503,4 542,4 485,4 SUMMA EGET KAPTAL, AV- SÄTTNNGAR OCH SKULDER 1 976,2 2 086,3 3 171,7 3 484,4 PANTER OCH ANSVARSFÖRBNDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 894,9 1 186,9 894,9 1 186,9 Ansvarsförbindelser 639,7 628,2 639,7 628,2 - Pensionsförpliktelser 634,5 623,0 634,5 623,0 - Övriga ansvarsförbindelser 5,2 5,2 5,2 5,2 Delårsrapport 146

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott -10-02 110 Dnr /343 Målvärden för år 2019 och 2020 för resultatmåtten i kommunfullmäktiges styrmodell Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen antar målvärden för år 2019 och 2020 för resultatmåtten i kommunfullmäktiges styrmodell, enligt förslag daterat 17 september. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens stab lämnar förslag till målvärden för 2019 och 2020 för de 18 resultatmåtten i fullmäktiges styrmodell. Stabens förslag utgår bland annat från de ekonomiska och andra förutsättningarna för främst 2019, men även för efterföljande år. Fullmäktige beslutade 2015 om en styrmodell från och med 2016 med en vision, tre strategiska målområden samt fem kommunövergripande verksamhetsmål. Dessutom antogs totalt 18 resultatmått som visar viktiga aspekter av målen och som vid uppföljningar ska användas för att mäta hur väl målen nås. Samtidigt gav fullmäktige i uppdrag åt kommunstyrelsen att årligen besluta om årliga målvärden för resultatmåtten, och angav att beslutet bör tas i samband med budgetprocessen. Årliga målvärden för resultatmåtten behövs för att tjänstemannaorganisationen ska kunna planera för den politiska ambitionsnivån om vad som ska uppnås i verksamheterna och när. Ett resultatmåtts årliga målvärde är samtidigt det värde som vid uppföljningar ska användas för att bedöma om den aktuella aspekten av målet ska anses ha uppnåtts eller inte. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 17 september. 2. Förslag till målvärden år 2019 och 2020, daterat 17 september. 3. Motiveringar till förslag till målvärden år 2019 och 2020, daterat 17 september. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 147

2(2) Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 148

Kommunstyrelsens stab Mikael Müller, 0240-860 49 mikael.muller@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -09-17 Kommunstyrelsen Sida 1(3) Diarienummer KS /343 00 Målvärden för år 2019 och 2020 för resultatmåtten i kommunfullmäktiges styrmodell Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar målvärden för år 2019 och 2020 för resultatmåtten i kommunfullmäktiges styrmodell, enligt förslag daterat 17 september. Sammanfattning Kommunstyrelsens stab lämnar förslag till målvärden för 2019 och 2020 för de 18 resultatmåtten i fullmäktiges styrmodell. Stabens förslag utgår bland annat från de ekonomiska och andra förutsättningarna för främst 2019, men även för efterföljande år. Fullmäktige beslutade 2015 om en styrmodell från och med 2016 med en vision, tre strategiska målområden samt fem kommunövergripande verksamhetsmål. Dessutom antogs totalt 18 resultatmått som visar viktiga aspekter av målen och som vid uppföljningar ska användas för att mäta hur väl målen nås. Samtidigt gav fullmäktige i uppdrag åt kommunstyrelsen att årligen besluta om årliga målvärden för resultatmåtten, och angav att beslutet bör tas i samband med budgetprocessen. Årliga målvärden för resultatmåtten behövs för att tjänstemannaorganisationen ska kunna planera för den politiska ambitionsnivån om vad som ska uppnås i verksamheterna och när. Ett resultatmåtts årliga målvärde är samtidigt det värde som vid uppföljningar ska användas för att bedöma om den aktuella aspekten av målet ska anses ha uppnåtts eller ej. Beskrivning av ärendet Kommunens styrmodell Med mål anger fullmäktige för kommunens ledning, personal och invånare vad som prioriteras och vad som ska uppnås i verksamheterna. Fullmäktige beslutade 25 maj 2015 192 om en styrmodell från och med 2016 med en vision, tre strategiska målområden samt fem kommunövergripande verksamhetsmål. Dessutom antogs totalt 18 resultatmått som visar viktiga aspekter av målen och som vid uppföljningar ska användas för att mäta hur väl målen nås. 149

Ludvika kommun Datum -09-17 Diarienummer KS /343 00 Sida 2(3) Vision: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö Kommunövergripande verksamhetsmål En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Resultatmåtten anges i bilagan. Den 25 maj 2015 gav också fullmäktige i uppdrag åt kommunstyrelsen att årligen besluta om tidsatta målvärden för resultatmåtten, och angav att beslutet bör tas i samband med budgetprocessen enligt den modell för verksamhetsplanering som fullmäktige fastställde 26 maj 2014 54. Den 10 november 2015 249 beslutade kommunstyrelsen om målvärden för 2016 och 2020 för de 18 resultatmåtten. Den 15 november 2016 258 beslutade kommunstyrelsen om målvärden för 2017 och 2020. Den 17 oktober 2017 201 beslutade kommunstyrelsen om målvärden för och 2020. Årliga målvärden för resultatmåtten behövs för att tjänstemannaorganisationen, bolagen etc. på förhand ska kunna planera för den politiska ambitionsnivån om vad som ska uppnås i verksamheterna och när. Ett resultatmåtts årliga målvärde är samtidigt det värde som vid uppföljningar ska användas för att bedöma om den aktuella aspekten av målet ska anses ha uppnåtts eller ej. En uppföljning och redovisning av om de kommunövergripande målen har nåtts görs i årsredovisningen efter varje verksamhetsårs slut, men också i delårsrapporten under pågående år. Förslag till målvärden för resultatmåtten för år 2019 och 2020 bilaga 1 lämnar kommunstaben förslag till målvärden för 2019 och 2020 för de 18 resultatmåtten i fullmäktiges styrmodell. Bilaga 2 ger en motivering till varje målvärde, inklusive förslag på åtgärder för att målvärdena ska uppnås. Stabens förslag till målvärden baseras på en bedömning som har gjorts i kommunens koncernledningsgrupp där bland andra kommunchefen, förvaltningscheferna och bolagens verkställande direktörer ingår. Förslaget utgår från de ekonomiska och andra förutsättningarna för främst 2019, men även för efterföljande år. Vidare utgår förslaget från i vilken utsträckning tidigare års målvärden har nåtts respektive väntas komma att nås. Slutligen utgår förslaget från synsättet att målvärdena bör vara tuffa men realistiska och resurserna rimliga i förhållande till ambitionsnivåerna. Eller omvänt att ambitionsnivåerna bör vara rimliga i förhållande till resurserna. nför kommunstyrelsens beslut i november 2015 om målvärden för 2016 och 2020 konstaterades att kommande års målvärden bör balanseras mot de då gällande ekonomiska och andra förutsättningarna, men också efter i vilken utsträckning tidigare års målvärden har nåtts. Vidare sas att förändringar av de 150

Ludvika kommun Datum -09-17 Diarienummer KS /343 00 Sida 3(3) målvärden som slås fast för 2020 kan bli aktuella vid kommunstyrelsens kommande årliga beslut om målvärden. Jan Lindström Kommunchef Mikael Müller Verksamhetscontroller Bilagor 1. Förslag till målvärden år 2019 och 2020, daterat 17 september 2. Motiveringar till förslag till målvärden år 2019 och 2020, daterat 17 september Beslut skickas till Samtliga nämnder och bolag för kännedom Kommunchefen Kommunstabens verksamhetscontroller Ekonomienheten Akten 151

BLAGA 1 Förlag till målvärden år 2019 och 2020 17 september Strategiska målområdet Barn och unga Mål En av landets bästa skolkommuner Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 Kommunranking för genomsnittligt meritvärde åk9 (1 290, där 1=bästa kommun) 271 242 267 263 215 215 202 150 72 Kommunranking för genomsnittlig betygspoäng gymn åk3 (1 290, där 1=bästa kommun) 228 195 155 173 200 168 136 104 72 En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar med framtidstro.. 92% 87% 89% 93% 93% 93% 94% 95% Strategiska målområdet Arbete och näringsliv Mål Andel ungdomar med möjl. att påverka dem som bestämmer i kommunen 13% 16% 18% 21% 15% 18% 24% 29% 35% Andel ungdomar som har upplevt otrygga situationer.. 29% 31% 31% 30% 30% 29% 20% 10% Andel öppet arbetslösa unga vuxna 6,1% 8,4% 8,6% 7,5% 6,4% 1) 9,0% 9,0% 7,5% 5,5% 4,0% Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 En tillväxtkommun Antal invånare 26 030 26 362 26 933 26 992 27 098 1) 26 450 27 150 27 250 27 400 28 000 Strategiska målområdet Livsmiljö Mål Resultatmått Resultatmått Antal nybyggda bostäder 2016 2020 26 64 13 12 50 a (50) b 35 a (85) b 20 a (105) b 35 a (140) b (500) b Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband 34% 53% 63% 72% 50% 65% 80% 85% 90% Företagens betyg på kommunens service (0 100, där 100=max) 74.. 75 76 75 76 76 77 80 Andel öppet arbetslösa vuxna 3,7% 4,4% 5,3% 5,5% 5,0% 2) 5,0% 5,0% 4,5% 4,3% 3,0% Resultatmått 1) Augusti 1) Juni 2) Augusti a Under året b Sedan 2016 Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 En bra kommun att leva i nvånarnas betyg på kommunen som en bra plats att bo och leva på (0 100, där 100=max) 54 52 48 50 54 55 56 57 60 nvånarnas betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet (0 100, där 100=max) 54 56 52 52 56 57 57 58 60 nvånarnas betyg på kommunen som en trygg och säker plats att bo på (0 100, där 100=max) 57 52 43 49 57 58 58 59 65 En miljövänlig kommun Andel hushållsavfall som återvinns 50% 49% 37% 26% 51% 51% 42% 45% 65% Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen 34% 36% 35% 40% 40% 40% 45% 45% 60% Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens bilresor, ton CO2 per årsarbetare 0,23 0,00 0,20 0,21 0,22 0,22 0,20 0,20 0,20 Energianvändning i kommunorganisationens lokaler, kwh per m2 158 153 157 160 155 151 157 157 139 152

Bilaga 2. Motiveringar till förslag till målvärden 2019 och 2020, 17 sept Kommunstyrelsens stab 153

KF:s vision, målområden och verksamhetsmål Vision: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö Kommunövergripande verksamhetsmål En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Sida 2-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 154 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Målvärdena: KS vill se konkreta förbättringar Sida 3-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 155 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Förslag till målvärden 2019 och 2020 Barn och unga En av landets bästa skolkommuner Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 Kommunranking för genomsnittligt meritvärde åk9 (1 290, där 1=bästa kommun) 271 242 267 263 215 215 202 150 72 Kommunranking för genomsnittlig betygspoäng gymn åk3 (1 290, där 1=bästa kommun) 228 195 155 173 200 168 136 104 72 En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar med framtidstro.. 92% 87% 89% 93% 93% 93% 94% 95% Andel ungdomar med möjl. att påverka dem som bestämmer i kommunen 13% 16% 18% 21% 15% 18% 24% 29% 35% Andel ungdomar som har upplevt otrygga situationer.. 29% 31% 31% 30% 30% 29% 20% 10% Andel öppet arbetslösa unga vuxna 6,1% 8,4% 8,6% 7,5% 6,4% 1) 9,0% 9,0% 7,5% 5,5% 4,0% 1) Augusti Arbete och näringsliv En tillväxtkommun Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 Antal invånare 26 030 26 362 26 933 26 992 27 098 1) 26 450 27 150 27 250 27 400 28 000 Antal nybyggda bostäder 2016 2020 26 64 13 12 50 a (50) b 35 a (85) b 20 a (105) b 35 a (140) b (500) b Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband 34% 53% 63% 72% 50% 65% 80% 85% 90% Företagens betyg på kommunens service (0 100, där 100=max) 74.. 75 76 75 76 76 77 80 Andel öppet arbetslösa vuxna 3,7% 4,4% 5,3% 5,5% 5,0% 2) 5,0% 5,0% 4,5% 4,3% 3,0% 1) 2) a Juni Augusti Under året b Sedan 2016 Livsmiljö En bra kommun att leva i Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 nvånarnas betyg på kommunen som en bra plats att bo och leva på (0 100, där 100=m 54 52 48 50 54 55 56 57 60 nvånarnas betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet (0 100, där 100=max) 54 56 52 52 56 57 57 58 60 nvånarnas betyg på kommunen som en trygg och säker plats att bo på (0 100, där 100 57 52 43 49 57 58 58 59 65 En miljövänlig kommun Andel hushållsavfall som återvinns 50% 49% 37% 26% 51% 51% 42% 45% 65% Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen 34% 36% 35% 40% 40% 40% 45% 45% 60% Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens bilresor, ton CO2 per årsarbetare 0,23.. 0,20 0,21 0,22 0,22 0,20 0,20 0,20 Energianvändning i kommunorganisationens lokaler, kwh per m2 158 153 157 160 155 151 157 157 139 Sida 4-09-17 156 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Barn och unga: Förslag till målvärden 2019 och 2020 Barn och unga En av landets bästa skolkommuner Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 Kommunranking för genomsnittligt meritvärde åk9 (1 290, där 1=bästa kommun) 271 242 267 263 215 215 202 150 72 Kommunranking för genomsnittlig betygspoäng gymn åk3 (1 290, där 1=bästa kommun) 228 195 155 173 200 168 136 104 72 En bra kommun att växa upp i Andel ungdomar med framtidstro.. 92% 87% 89% 93% 93% 93% 94% 95% Andel ungdomar med möjl. att påverka dem som bestämmer i kommunen 13% 16% 18% 21% 15% 18% 24% 29% 35% Andel ungdomar som har upplevt otrygga situationer.. 29% 31% 31% 30% 30% 29% 20% 10% Andel öppet arbetslösa unga vuxna 6,1% 8,4% 8,6% 7,5% 6,4% 1) 9,0% 9,0% 7,5% 5,5% 4,0% 1) Augusti Sida 5-09-17 157 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Arbete o näringsliv: Förslag till målvärden 2019 och 2020 Arbete och näringsliv En tillväxtkommun Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 Antal invånare 26 030 26 362 26 933 26 992 27 098 1) 26 450 27 150 27 250 27 400 28 000 Antal nybyggda bostäder 2016 2020 26 64 13 12 50 a (50) b 35 a (85) b 20 a (105) b 35 a (140) b (500) b Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband 34% 53% 63% 72% 50% 65% 80% 85% 90% Företagens betyg på kommunens service (0 100, där 100=max) 74.. 75 76 75 76 76 77 80 Andel öppet arbetslösa vuxna 3,7% 4,4% 5,3% 5,5% 5,0% 2) 5,0% 5,0% 4,5% 4,3% 3,0% 1) 2) a Juni Augusti Under året b Sedan 2016 Sida 6-09-17 158 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Livsmiljö: Förslag till målvärden 2019 och 2020 Livsmiljö En bra kommun att leva i Utfall Målvärden 2014 2015 2016 2017 2016 2017 2019 2020 nvånarnas betyg på kommunen som en bra plats att bo och leva på (0 100, där 100=m 54 52 48 50 54 55 56 57 60 nvånarnas betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet (0 100, där 100=max) 54 56 52 52 56 57 57 58 60 nvånarnas betyg på kommunen som en trygg och säker plats att bo på (0 100, där 100 57 52 43 49 57 58 58 59 65 En miljövänlig kommun Andel hushållsavfall som återvinns 50% 49% 37% 26% 51% 51% 42% 45% 65% Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen 34% 36% 35% 40% 40% 40% 45% 45% 60% Koldioxidutsläpp från kommunorganisationens bilresor, ton CO2 per årsarbetare 0,23.. 0,20 0,21 0,22 0,22 0,20 0,20 0,20 Energianvändning i kommunorganisationens lokaler, kwh per m2 158 153 157 160 155 151 157 157 139 Sida 7-09-17 159 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Kommunranking meritvärde grundskolans årskurs 9 Förslag målvärde 2019=150 och 2020=72 Låga värden bra Motivering till målvärdena Meritvärdet för åk 9 förbättrades kraftigt för år. Vilken placering på rankingen är inte klart ännu, men borde betyda en klar bättre rankingplacering. Utfallet är dock starkt beroende av hur genomsnittsbetygen utvecklar sig i övriga kommuner. Utökning av elevhälsa med psykolog, fler kuratorer och siktar att stadigt skolsköterskor som stöd i arbetet. Sedan många år har vi jobbat med Vision specialpedagogik för att ge ekonomiskt stöd så att vi får fler speciallärare/specialpedagoger. Vi föreslår som målvärde rankingplacering 150 av landets 290 kommuner för år 2019 (där plats 1 är bäst), och fortsatt plats 72 för år 2020. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Resultatuppföljningar på skolverksamheten,4 ggr/år Satsning på T och moderna lärverktyg Utveckling av det kollegiala lärandet för utveckling av lärprocesser En mer välfungerande elevhälsa Sida 8-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 160 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Kommunranking betygspoäng gymnasiets avgångselever Förslag målvärde 2019=104 och 2020=72 Låga värden bra Motivering till målvärdena Utfallet för 2017 (173) var i nära anslutning till målvärdet för 2017 (168), även om placeringen var sämre än för 2016 (155). Då vår egen sammanställning av betygen från våren visar på en ökning av betygsgenomsnittet är vår bedömning att vi borde närma oss målvärdet även för (136). Utfallet är dock starkt beroende av hur genomsnittsbetygen utvecklar sig i övriga kommuner. Förändringar med enstaka tiondelar har stor påverkan på placeringen i kommunrankingen, där ett stort antal kommuner ligger nära varandra i resultat. Då vi ämnar att kvarstå vid vår målsättning för 2020 (72) är vår avsikt att kvarstå på samma nivå som tidigare även för 2019 (104). Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Befästa de strukturella förändringarna som genomförts i organisation och verksamhetsstyrning. ntensivare arbete med minska elevfrånvaro. Kvalitetsarbete med utökat fokus på lärandet och undervisningens kvalitet. Hälsosam arbetsplats-utvecklingsarbete med målsättningen att vara en attraktiv arbetsgivare. Sida 9-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 161 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Andel unga med framtidstro Förslag målvärde 2019=94% och 2020=95% Motivering till målvärdena Vi kan nå siffran om vi kan hitta bättre och nya informationskanaler och möta unga på deras arenor. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Ungdomar efterfrågar information på sociala medier dock inte Facebook då många ungdomar slutat använda den kanalen. Gårdsråd på fritidsgårdarna som planerar verksamheten på gårdarna nformera om kommunens verksamheter på skolor, och andra kanaler Sida 10-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 162 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Andel unga som kan påverka kommunen Förslag målvärde 2019=29% och 2020=35% Motivering till målvärdena Vi kan nå siffran genom förenklingar att ta del och får information av och vara en del av det politiska arbetet. En viktig insats att ungdomar har stora möjlighet att framföra sina åsikter till kommunala beslutsfattare i frågor som rör dem själva. Kommunen kommer fortsatt att genomföra Luppundersökning och ungdomsting vilka är olika två sätt att lyssna på ungdomar och ge dem möjlighet att komma till tals. Des ges även möjlighet för ungdomar att få kommunala pengar för att genomföra sina idéer och driva egna projekt som gynnar andra unga genom Guldgruvan. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Utveckla och genomföra elevråd åk 7-9 samt VBU nformationsinsatser om demokrati, kommunal organisation och beslutsgång Websända fullmäktiges sammanträden För att nå det långsiktiga målet till 2020 görs och prövas nya idéer för att involvera fler unga i både beslutsprocesser och planering samt återkoppla till dem som engagerar sig. Kommunens ungdomskonsulent samordnar och driver detta arbete. Sida 11-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 163 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Andel unga som har upplevt otrygga situationer Förslag målvärde 2019=20% och 2020=10% Låga värden bra Motivering till målvärdena Vi kan nå siffran om vi arbetar mer övergripande men även under skoltid. Enligt undersökningar uppger flest unga att största otryggheten finns på bussar och tåg, på stan och i centrumområden samt på fritidsgårdar. Genom trygghetsvandringar ges möjlighet att identifiera risker i den fysiska miljön. Kommunen har tillsammans med polisen och flera andra aktörer ett brett och långsiktigt arbete för att förebygga brott och därmed skapa trygghet. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Trygghetsvandringar på fritidsgårdarna (inre och yttre miljö) Anpassa detaljplaner utifrån ungdomarnas synpunkter Tydliggöra ANDT -gruppens uppdrag Sida 12-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 164 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Andel öppet arbetslösa ungdomar 18 24 år Förslag målvärde 2019=5,5% och 2020=4,0% Låga värden bra Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Jobbslussen avsätter en resurs som under 2019 ska hantera 45 unga i behov av extra stöd för att nå egen försörjning (jobb eller studier) Unga vuxna med försörjningsstöd är en prioriterad målgrupp för Jobbslussen 20 ungdomar ska återuppta sina studier Motivering till målvärdena Under 2014-2016 steg den öppna ungdomsarbetslösheten i kommunen, främst eftersom många i den ökande gruppen nyanlända hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vid utgången av 2016 var 8,6 procent i gruppen 18 24 år utan sysselsättning (årsgenomsnitt). Men sedan hösten 2016 har ungdomsarbetslösheten sjunkit till 6,4 procent augusti (årsgenomsnitt). Att arbetslösheten bland unga sedan snart två år har sjunkit rejält i Ludvika kommun beror på den goda konjunkturen, men också på ett målmedvetet arbete och bra lokal samverkan mellan arbetsförmedling, kommun och näringsliv. Grunden för en hög sysselsättning är en bra skola och att det finns jobb och utbildningsmöjligheter. Även om kommunen inte på egen hand rår över frågan, så spelar kommunala insatser i vissa fall en roll för ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller gå från arbetslöshet till utbildning. Det är bl.a. tack vare dessa insatser som den öppna ungdomsarbetslösheten sjunker. SKL (ekonomirapport maj ) och andra prognosmakare bedömer att högkonjunkturen når sin topp och att tillväxten 2019 blir svagare. Även sysselsättningen bedöms utvecklas svagare under nästa år. Ett målvärde för ungdomsarbetslösheten på 5,5 procent kan därför vara rimligt för 2019, även om det krävs mycket för att det ska uppnås. Sida 13-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 165 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Folkbokförda invånare Förslag målvärde 2019=27.400 och 2020=28.000 Motivering till målvärdena Vid utgången av 2017 hade kommunen 26 992 invånare. Målsättningen för är att öka till 27 250. Det långsiktiga målet är att antalet invånare ska öka till 28 000 eller fler 2020. Det är svårt att bedöma hur folkmängden kommer utvecklas de närmaste åren. Av demografiska skäl kan man vänta sig en viss ökning av både barnafödandet och födelsenettot. Ett visst ytterligare tillskott kan utgöras av asylsökande som redan befinner sig i kommunen och som kan få uppehållstillstånd och bli folkbokförda. Men för att målet 28 000 invånare ska kunna nås 2020 behövs även aktiva åtgärder. Först och främst behöver bostadsbyggandet öka mycket kraftigt. övrigt kan folkmängden påverkas med generella insatser som ökar ortens attraktivitet. En bra skola, attraktiva boendemiljöer, gott om jobb och en bra livsmiljö är viktigt både för befintliga invånare och för att attrahera nya. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Ökat bostadsbyggande Förbättrad samhällsservice Ännu bättre kompetensförsörjning till den lokala arbetsmarknaden Enligt SCB ökade folkmängden till 27.098 vid halvårsskiftet (+106), men den har därefter preliminärt fallit tillbaka till cirka 27.000 i början av september. Ett målvärde på 27.400 kan därför vara möjligt för 2019, även om det krävs mycket på kort tid för att det ska uppnås. dagsläget bedöms det som att det krävs väldigt mycket för att målvärdet 28.000 ska kunna nås år 2020. Den största utmaningen rör bostadsbyggandet som behöver öka mycket kraftigt. Sida 14-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 166 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Nybyggda bostäder Förslag målvärde 2019=35 och 2016-2020=500 Motivering till målvärdena Målet är att det 2016 2020 ska färdigställas totalt 500 inflyttningsklara bostäder i kommunen, varav 20 under. Så här långt har byggandet varit helt otillräckligt under 2016, 2017 och första halvåret, främst eftersom inga flerbostadshus har påbörjats eller slutförts. Det bedöms därför inte vara möjligt att nå mer än ca 150-220 nya bostäder till 2020, varav ca 10-50 under 2019. Ett målvärde på 35 nya bostäder kan därför vara rimligt för 2019. Under 2019-2023 bedöms flera större byggprojekt kunna påbörjas och slutföras. Därför kan nivån 500 nya bostäder komma att nås med några års förskjutning. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Färdigställa seniorbostäder i Grängesberg Färdigställa bostäder på Brunnsvik Färdigställa bostadshus kvarteret Tjädern Fortsätta ta kontakter med externa aktörer för att marknadsföra kommunen som byggort Fortsätta att färdigställa planlagda områden för byggnation Sida 15-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 167 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Andel hushåll med tillgång till snabbt bredband Förslag målvärde 2019=85% och 2020=90% Motivering till målvärdena De senaste åren har det skett en mycket snabb expansion i kommunen, och andelen hushåll och företag med tillgång till snabbt fiberbaserat eller trådlöst bredband är numera större än på många andra liknande orter. Kommunens långsiktiga målsättning till 2020 är att åtminstone 90 procent av hushållen ska kunna ansluta sig till snabbt bredband. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Fortsatta investeringar, främst för att täcka mer glesbefolkade kommundelar Fortsatt aktivt arbete av bl.a. kommunens bredbandsstrateg Fortsatt samarbete med partners Marknadskrafterna klarar att täcka stora delar av centralorten och andra tätbebyggda områden. Kommunen jobbar aktivt tillsammans med partners för att sprida bredbandet också till mer glesbefolkade delar. Kommunen satsar 40 miljoner kronor i investeringsmedel under perioden 2016 2019, och till det kommer statligt stöd. Kommunens bredbandsstrateg samordnar och driver på utbyggnaden, i samarbete med främst partnern P-Only och det lokala energibolaget VB Energi som kommunen är delägare i. Under 2017 ökade andelen hushåll med tillgång till snabbt fiberbaserat eller trådlöst bredband från 63 % till 72 %. Utbyggnaden har fortsatt, och beräknas vid halvårsskiftet ha nått 77 %. Det bedöms att årets målvärde 80% kommer klaras, även om utbyggnaden nu går lite trögare. Ett målvärde på 85% kan därför vara rimligt för 2019. Även målvärdet 90% för år 2020 bedöms vara inom räckhåll. Sida 16-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 168 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Företagens betyg på kommunens service (0 100) Förslag målvärde 2019=77 och 2020=80 Motivering till målvärdena För att kommunen ska vara fortsatt konkurrenskraftig och ha en stark tillväxt så krävs bland annat en bra myndighetsutövning gentemot företagen i regionen. Flera åtgärder genomförs för att underlätta för företagen och förbättra servicen såsom utåtriktade aktiviteter och temadagar för olika branscher. nom bygglovsområdet erbjuds företag att lämna in e-ansökningar. ett nationellt perspektiv ligger Ludvika högt i rankingen bland andra kommuner i Sverige. Ett målvärde för år 2019 på 77 är tufft men möjligt, och skulle innebära en fortsatt förbättring av kommunens redan höga betyg på servicen till företagen. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Riktad information till företagare i myndighetsfrågor Dialogmöten med allmänhet runt om i kommunen Sida 17-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 169 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Andel öppet arbetslösa vuxna 25 64 år Förslag målvärde 2019=4,3% och 2020=3,0% Låga värden bra Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås mplementering av Ludvikamodellen Jobbspår i samverkan med Arbetsförmedlingen (vård och kost) Extratjänster 60 stycken under 2019 (87 extratjänster per sista augusti) Motivering till målvärdena Under 2014-2017 steg den öppna arbetslösheten bland vuxna i kommunen, främst eftersom många i den ökande gruppen nyanlända hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vid utgången av 2017 var 5,5 procent i gruppen 25 64 år utan sysselsättning (årsgenomsnitt). Men i augusti hade siffran sjunkit till 5,0 procent (årsgenomsnitt). Trots att arbetslösheten alltså under flera år steg något i kommunen har konjunkturen och arbetsmarknaden varit och är fortsatt mycket stark. Det är en tillväxt av lediga jobb och stor efterfrågan på arbetskraft med främst yrkesinriktad utbildning. Arbetslösheten bland inrikes födda är mycket låg. Samtidigt är det fler, främst nyanlända, som vill in på arbetsmarknaden och det gör att antalet arbetslösa stiger något. Kommunen bedriver sedan länge flera insatser, ofta i samarbete med arbetsförmedlingen, för att få personer att gå från arbetslöshet till egen försörjning eller utbildning. Dessa insatser har bidragit och bidrar fortsatt till att hålla nere arbetslösheten, som annars skulle ha varit på en högre nivå. SKL (ekonomirapport maj ) och andra prognosmakare bedömer att högkonjunkturen når sin topp och att tillväxten 2019 blir svagare. Även sysselsättningen bedöms utvecklas svagare under nästa år. Ett målvärde för arbetslösheten på 4,3 procent kan därför vara rimligt för 2019, även om det krävs mycket för att det ska uppnås. Sida 18-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 170 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

nvånarnas betyg på kommunen som en bra plats att bo och leva på Förslag målvärde 2019=57 och 2020=60 Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Förbättrad samhällsservice Ökat bostadsbyggande Aktiv kommunikation och dialog med invånarna Motivering till målvärdena Under flera år har Ludvika kommuns invånare givit ett lägre betyg på att bo och leva i sin hemkommun, jämfört med invånarna i många andra kommuner. År 2017 gav Ludvikaborna betyget 50 av 100 för kommunen som en bra plats att bo och leva på, mot 60 i medeltal för andra kommuner. Frågorna mäter allmänhetens uppfattning om kommunen i stort, och det kan vara svårt att peka ut enskilda orsaker till ned- och uppgångar. Oavsett orsakssamband är det en stor utmaning att förstärka den positiva utvecklingen så att invånarna i högre grad upplever att Ludvika är en bra kommun att bo och leva på. Även om inte kommunen ensam avgör, så finns det mycket som kan göras från kommunalt håll för att målet till 2020 ska kunna nås. Förtroende och optimism byggs bäst genom att långsiktigt och systematiskt förbättra den kommunala verksamheten och servicen, ha kontroll över ekonomin, investera för framtiden och bidra till ökad trygghet och fler jobb. En annan viktig del är att öppet, konkret och tydligt kommunicera ut bl.a. de beslut som kommunen fattar. Ett målvärde på 57 kan vara möjligt för 2019, även om det krävs mycket positivt på kort tid för att det ska uppnås. dagsläget bedöms det som att det krävs väldigt mycket för att målvärdet 60 ska kunna nås år 2020. Sida 19-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 171 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

nvånarnas betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet Förslag målvärde 2019=58 och 2020=60 Motivering till målvärdena Under flera år har Ludvika kommuns invånare givit ett lägre betyg på kommunens bemötande och tillgänglighet, jämfört med invånarna i många andra kommuner. År 2017 gav Ludvikaborna betyget 52 av 100 för kommunens bemötande och tillgänglighet, mot 56 i medeltal för andra kommuner. Tillgängligheten, bemötandet och servicen gentemot allmänheten är något som kommunen själv har fullt ansvar för och åtgärder har satts in för att få ett bättre resultat. Ett exempel är internutbildningar i bemötande och kommunikation. Ett målvärde på betyget 58 kan vara möjligt för 2019, även om det krävs mycket positivt på kort tid för att det ska uppnås. Det är främst invånarnas möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer som behöver förbättras kraftigt. dagsläget bedöms det som att det krävs väldigt mycket för att målvärdet/betyget 60 ska kunna nås år 2020. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Systematiskt involvera kommunens och bolagens alla medarbetare (via APT) om hur bemötande, service och tillgänglighet gentemot allmänheten kan förbättras Fortsatta utbildningar i bemötande och service Låta koncernledningsgruppen vidta lämpliga åtgärder som ska bidra till att kommunens och bolagens högre chefer blir mer tillgängliga för allmänheten Sida 20-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 172 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

nvånarnas betyg på kommunen som en trygg och säker plats att bo på Förslag målvärde 2019=59 och 2020=65 Motivering till målvärdena Under flera år har Ludvika kommuns invånare upplevt sig vara mindre trygga och säkra, jämfört med dem i många andra kommuner. År 2017 gav Ludvikaborna betyget 49 av 100 för kommunen som en trygg och säker plats att bo på, mot 56 i medeltal för andra kommuner. Efter att ha sjunkit kraftigt 2016, så steg känslan av trygghet och säkerhet rejält under 2017. Flera aktörer bidrar i arbetet för att öka tryggheten och minska brottsligheten i kommunen. Ett målvärde för betyget (invånarnas känsla av trygghet och säkerhet) på 59 kan vara möjligt för 2019, även om det krävs mycket positivt på kort tid för att det ska uppnås. Särskilt tryggheten utomhus på allmänna platser behöver öka kraftigt. dagsläget bedöms det som att det krävs väldigt mycket för att målvärdet/betyget 65 ska kunna nås år 2020. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Ökad polisnärvaro i tätorten och i ytterområdena (enligt polisens och kommunens gemensamma medborgarlöfte) Mer folk i rörelse genom åtgärder som ger en mer levande tätort under fler av dygnets timmar Trygghetsvandingar i tätorten och i ytterområdena Sida 21-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 173 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Återvinningsgrad för hushållsavfall Förslag målvärde 2019=45% och 2020=65% Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås nförandet av det nya systemet med fastighetsnära insamling Motivering till målvärdena Åren 2010 2015 återvanns omkring 50 procent av hushållsavfallet i kommunen, vilket var betydligt mer än genomsnittet för övriga kommuner. Men det tidigare avfallssystemet uppfyllde inte gällande nationella och regionala mål. Ett nytt avfallssystem ska därför införas, med beräknad start halvårsskiftet 2019. stället för att som tidigare blanda allt i samma soppåse ska hushållen nu sortera ut sitt mat- och restavfall. Dessutom kommer villahushållen och fritidshusägarna erbjudas möjlighet till fastighetsnära insamling av förpackningar, returpapper och tidningar för återvinning. avvaktan på ett nytt avfallssystem har det sedan 2016 blivit en väntad nedgång i återvinning. Kommunens dåvarande sorterings- och komposteringsanläggning togs då nämligen ur bruk och allt det insamlade hushållsavfallet började i stället köras till annan ort för energiåtervinning. avvaktan på ett nytt avfallssystem får man under 2016-2019 räkna med en tillfälligt lägre återvinningsgrad jämfört med tidigare år. avvaktan på det nya systemet kan ett målvärde på 45 procent vara rimligt för helåret 2019. Det nya systemet ger en mer effektiv återvinning, och kommunens långsiktiga mål på 65 procent återvunnet hushållsavfall 2020 bör då vara inom räckhåll. Sida 22-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 174 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Andel ekologiska livsmedel Förslag målvärde 2019=45% och 2020=60% Motivering till målvärdena Vad är det som ska gälla? Är det ekologiska livsmedel, eller kravodlade livsmedel, eller är det närodlade livsmedel, eller är det en kombination. Politikerna framhåller vikten av att köpa närodlat för att på sikt ge producenterna i närområdet möjlighet att ställa om till ekologiska livsmedel. En övergripande diskussion om målet andel ekologiska livsmedel behövs. För att nå målvärdet 60% behövs även en diskussion om kosten innehåll övergripande. Vilken kost ska kommunens verksamheter i förskola, skola och äldreomsorg tillhandahålla. En övergripande diskussion om vilken kost som ska serveras behövs. Andel av kosten som är vegetarisk? Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Övergripande diskussion om målet Andelen ekologiska livsmedel Säsongsanpassning av kosten Ökat antal ekologiska maträtter/måltider Sida 23-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 175 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Kommunens resor med bil, ton CO 2 /årsarbetare Förslag målvärde 2019=0,20 och 2020=0,20 Låga värden bra Motivering till målvärdena En minskad klimatpåverkan från kommunens bilresor bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen, där exempelvis fossila bränslen ska fasas ut. Att i större utsträckning använda (el)cykel för kortare resor är det effektivaste sättet att minska utsläpp av koldioxid. Andra sätt att minska bilkörningen är att skapa resfria möten och resfria insatser genom digitaliseringen samt resa mer med kollektiva färdmedel, samåka, gå eller cykla. Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås ntern kampanj att cykla mer istället för bilåkande Gå över till mer miljövänliga drivmedel och bränslesnål körning för de bilresor som ändå sker. Sida 24-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 176 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Energianvändning i kommunens lokaler, kwh/m 2 Förslag målvärde 2019=157 och 2020=139 Låga värden bra Förbättringsåtgärder för att målvärdena ska nås Utbyte av befintlig belysning till ledbelysning Energikampanjer för att medvetandegöra brukarnas påverkan av energianvändningen Kontinuerlig driftoptimering samband med underhållsåtgärder byta ut gamla ventilationsanläggningar och pumpar till mer energieffektivare anläggningar/pumpar Motivering till målvärdena Från år 2008 och fram till 2014 genomfördes stora investeringar i energibesparande åtgärder inom kommunens fastighetsbestånd. Stora delar av investeringarna koncentrerades på värmekällor och ventilation, områden som innebar största energibesparingen. nvesteringarna resulterade i stora omedelbara energibesparingar. För att uppnå ytterligare besparingar och sänka målvärdet krävs en fortsatt satsning på energibesparande åtgärder, exempelvis utbyte av gammal belysning till ledbelysning. Led belysning förbrukar minder energi än vanliga ljuskällor och har en markant längre livslängd. Förutom investering i ny teknik krävs driftoptimering av fastigheternas energiförbrukning, detta är en stor del i arbetet för att skapa ett klimatsmart fastighetsbestånd. offentliga lokaler påverkar både brukarna och fastighetsförvaltarna energianvändningen i lokalerna. Hur mycket energi som går åt i en verksamhet beror dels på hur energieffektiv tekniken är som används men även på hur brukarna av lokalen agerar dagligdags. Kontinuerliga energikampanjer är därför ett sätt att påverka till lägre energiförbrukning med hjälp av brukarna. Förutom minskning av energianvändningen har kommunen satsat investeringsmedel för att producera ren förnybar energi via solceller. Att investera i solceller minskar inte mängden använd energi/m² men bidrar till minskade utsläpp av miljögifter samt energikostnader. Sida 25-09-17 Tjänstemannaförslag till KS om målvärden 177 2019 och 2020 för KF:s 18 resultatmått

Kontakt: Mikael Müller Verksamhetscontroller, KS stab 0240-860 49 mikael.muller@ludvika.se 178

Tjänsteskrivelser kommer senare 179

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott -10-02 106 Dnr /316 Begäran om utökad borgen för Ludvika kommunfastigheter AB Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Fullmäktige föreslås bevilja utökning av borgensramen för fastighetsöverföring etapp 1 med 65 mnkr samt för att täcka utökat lånebehov vid de pågående investeringarna i Nya Marnäs skola, nytt LSS-boende och förskola med 75 mnkr. 2. Begäran om borgen för etapp 2 hanteras i budgetprocessen inför 2019. Beskrivning av ärendet Styrelsen för Ludvika kommunfastigheter AB begär en utökning av borgensramen med 350 miljoner kr, från 365 till 715 miljoner kr. Behovet av utökad borgensram är en följd av köp av kommunala fastigheter från Ludvika kommun till Ludvika Kommunfastigheter AB samt pågående investeringar initierade av kommunen. Frågan om fastighetsöverföring från Ludvika kommun till Ludvika kommunfastigheter AB, LKFAB, behandlades i kommunfullmäktige den 23 april 66 samt i samhällsbyggnadsnämnden 18 december 2017 145. Samhällsbyggnadsnämnden anger att förutsättningarna för varje fastighet måste klarläggas innan överföring kan ske. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att LKFAB får utökad borgensram med 75 miljoner kr för investeringar i Nya Marnäs skola, nytt LSS-boende samt förskola. Borgen för etapp 1 och 2 kan tas i ordinarie budgetbeslut i november inför 2019 eller vid ett senare tillfälle när beslut om etapperna tagits. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelser från kommunstyrelsens förvaltning daterad 3 september. 2. Tjänsteskrivelse från Ludvika kommunfastigheter AB daterad den 22 augusti. 3. Underlag till ansökan om utökad borgensram daterad 2 augusti. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 180

2(2) Behandling ngvar Henriksson (S) yrkar på att fullmäktige föreslås bevilja utökning av borgensramen för fastighetsöverföring etapp 1 med 65 mnkr samt för att täcka utökat lånebehov vid de pågående investeringarna i Nya Marnäs skola, nytt LSS-boende och förskola med 75 mnkr. Begäran om borgen för etapp 2 hanteras i budgetprocessen för 2019. Ordföranden ställer ngvar Henrikssons förslag mot föreliggande förslag och finner att arbetsutskottet beslutar enligt ngvar Henrikssons förslag. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 181

Kommunstyrelsens förvaltning Christer Karlsson TJÄNSTESKRVELSE Datum -09-03 Ert datum Sida 1(2) Diarienummer KS /316-04 Er referens Fullmäktige Begäran om utökad borgen för Ludvika kommunfastigheter AB Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Ludvika kommunfastigheter AB:s borgensram utökas med 75 mnkr för att täcka utökat lånebehov vid de pågående investeringarna i Nya Marnäs skola, nytt LSS-boende samt förskola. 2. Begäran om borgen för etapp 1 och 2 hanteras i budgetprocessen inför 2019. Beskrivning av ärendet Styrelsen för Ludvika kommunfastigheter AB begär en utökning av borgensramen med 350 miljoner kr, från 365 till 715 miljoner kr. Behovet av utökad borgensram är en följd av köp av kommunala fastigheter från Ludvika kommun till Ludvika Kommunfastigheter AB samt pågående investeringar initierade av kommunen. Frågan om fastighetsöverföring från Ludvika kommun till Ludvika kommunfastigheter AB, LKFAB, behandlades i kommunfullmäktige den 23 april 66 samt i samhällsbyggnadsnämnden 18 december 2017 145. Samhällsbyggnadsnämnden anger att förutsättningarna för varje fastighet måste klarläggas innan överföring kan ske. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att LKFAB får utökad borgensram med 75 miljoner kr för investeringar i Nya Marnäs skola, nytt LSS-boende samt förskola. Borgen för etapp 1 och 2 kan tas i ordinarie budgetbeslut i november inför 2019 eller vid ett senare tillfälle när beslut om etapperna tagits. Jan Lindström Kommunchef Christer Karlsson Redovisningschef Bilagor 1. Tjänsteskrivelse från Ludvika kommunfastigheter AB daterad den 22 augusti. 182

Ludvika kommun Datum -09-03 Diarienummer KS /316 Sida 2(2) 2. Underlag till ansökan om utökad borgensram daterad 2 augusti. Beslut skickas till Ludvika kommunfastigheter AB Ekonomienheten Akten 183

184

185

Kommunstyrelsens förvaltning Christer Karlsson, christer.karlsson2@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -09-07 Ert datum Kommunstyrelsen Diarienummer KS /158 Er referens Sida 1() Komplettering till tjänsteskrivelse - Återkallande av uppskrivningsförslag avseende VB-Kraft aktier Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår arbetsutskottets förslag till beslut. Beskrivning av ärendet Riksdagen har beslutat om en ny kommunal redovisningslag som träder i kraft den 1 januari 2019. och med den tas möjligheten till uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar bort. Det som framkommit sedan kontakter tagits med Sveriges Kommuner och Landsting är att Rådet för kommunal redovisning (RKR) tolkar lagtexten så att tidigare års uppskrivningar ska återföras. det nya läget finns det ingen anledning att göra en uppskrivning som sedan måste återföras. Med anledning av detta föreslår kommunstyrelsens förvaltning att kommunstyrelsen återkallar arbetsutskottets beslut från den 29 maj. Jan Lindström Förvaltningschef Christer Karlsson Redovisningschef Bilagor 1. Arbetsutskottet den 29 maj 78. 2. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 19 april. Beslut skickas till Ekonomienheten 186

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott -05-29 78 Dnr /158 Uppskrivning av aktievärde VB Kraft AB Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta om en uppskrivning av aktievärdet för de sedan tidigare ägda 42 procent i VB Kraft med 21 603 448 kr. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 20 februari 2017 28 att förvärva 89 725 aktier i Västerbergslagens Kraft AB till ett belopp av 112 miljoner kronor. Per aktie blir förvärvskostnaden 1 248,26 kr. Dessa aktier motsvarar 58 procent av det totala antalet aktier. Resterande antalet aktier (42 procent, 64 974 st) ägde kommunen sedan tidigare och efter den av kommunfullmäktige beslutade uppskrivningen den 25 februari 2010 40 är det bokförda värdet 59,5 miljoner kronor, 915,75 kr per aktie. dagsläget har samma typ av aktie olika bokfört värde beroende på när förvärvet skedde, detta kan verka ologiskt samt att det blir problematiskt vid en eventuell framtida försäljning av aktier. den nya kommunala redovisningslagen som börjar gälla 2019 tas möjligheten till uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar bort. Detta innebär att det är nu kommunen har möjlighet att genom en uppskrivning av de gamla aktierna med 332,49 per aktie, totalt 21 603 448 kr sätta samma värde på aktierna. Uppskrivningen får ingen påverkan på resultatet utan bokas mot eget kapital. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 19 april. Behandling Leif Pettersson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 187

Kommunstyrelsens förvaltning Christer Karlsson, christer.karlsson2@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -04-19 Ert datum Kommunfullmäktige Sida 1(1) Diarienummer KS /158-04 Er referens Uppskrivning av aktievärde VB Kraft AB Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta om en uppskrivning av aktievärdet för de sedan tidigare ägda 42 procent i VB Kraft med 21 603 448 kr. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 20 februari 2017 28 att förvärva 89 725 aktier i Västerbergslagens Kraft AB till ett belopp av 112 miljoner kronor. Per aktie blir förvärvskostnaden 1 248,26 kr. Dessa aktier motsvarar 58 procent av det totala antalet aktier. Resterande antalet aktier (42 procent, 64 974 st) ägde kommunen sedan tidigare och efter den av kommunfullmäktige beslutade uppskrivningen den 25 februari 2010 40 är det bokförda värdet 59,5 miljoner kronor, 915,75 kr per aktie. dagsläget har samma typ av aktie olika bokfört värde beroende på när förvärvet skedde, detta kan verka ologiskt samt att det blir problematiskt vid en eventuell framtida försäljning av aktier. den nya kommunala redovisningslagen som börjar gälla 2019 tas möjligheten till uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar bort. Detta innebär att det är nu kommunen har möjlighet att genom en uppskrivning av de gamla aktierna med 332,49 per aktie, totalt 21 603 448 kr sätta samma värde på aktierna. Uppskrivningen får ingen påverkan på resultatet utan bokas mot eget kapital. Jan Lindström Kommunchef Christer Karlsson Redovisningschef Beslut skickas till Akten Ekonomienheten 188

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott -10-02 107 Dnr /281 Antagande av detaljplan för del av Ludvika 6:1 "Väsmanstrand" Arbetsutskottets förslag till beslut Fullmäktige antar detaljplanen för del av Ludvika 6:1 Väsmanstrand i Ludvika. Beskrivning av ärendet Fullmäktige har fått detaljplanen för antagande från samhällsbyggnadsnämnden. Detaljplanen syftar till att bland annat möjliggöra bostäder och en aktivitetspark vid Väsmanstrand. Detaljplanen kan bidra till att flera kommunövergripande mål nås och detaljplanen behövs för att området ska kunna utvecklas vidare utifrån Vision Väsmanstrand, som fullmäktige antog 2014. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 6 september. 2. Sammanträdesprotokoll från samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 29 augusti 99. 3. Antagandehandlingar Granskningsutlåtande, daterad 27 juli. Planbeskrivning, reviderad i juli. Plankarta, reviderad i juli. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 189

Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, 0240-861 32 mikaela.nordling@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -09-06 Fullmäktige Diarienummer KS /281 Er referens SBN 2017/101 Sida 1(2) Antagande av detaljplan för del av Ludvika 6:1 "Väsmanstrand" Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige antar detaljplanen för del av Ludvika 6:1 Väsmanstrand i Ludvika. Sammanfattning Fullmäktige har fått detaljplanen för antagande från samhällsbyggnadsnämnden. Detaljplanen syftar till att bland annat möjliggöra bostäder och en aktivitetspark vid Väsmanstrand. Detaljplanen kan bidra till att flera kommunövergripande mål nås och detaljplanen behövs för att området ska kunna utvecklas vidare utifrån Vision Väsmanstrand, som fullmäktige antog 2014. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har godkänt granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap. 23 på sitt möte den 29 augusti 99. Samhällsbyggnadsnämnden skickar detaljplanen vidare till fullmäktige för antagande. Ett antagande av detaljplanen är ett led i att förverkliga den vision om Väsmanstranden som fullmäktige antog den 25 augusti 2014 98. Detaljplanen syftar till en fortsatt utveckling av Väsmanstrand i form av bland annat införande av en aktivitetspark och bostäder. Samråd av detaljplanen pågick under hösten 2017 och granskning under försommaren. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU 2017-10-31 136) hade inget att erinra under samrådstiden och kommunstyrelsen (KS - 06-26 137) lämnade heller inga synpunkter i samband med granskningstiden. De synpunkter som inkom under granskningsperioden har enbart lett till smärre justeringar i detaljplanen och är inget som påverkar ett antagande av detaljplanen. Se bilaga 2, granskningsutlåtande, för en fullständig redogörelse över inkomna yttranden. Kommunstyrelsens förvaltning har noterat att kommunstyrelsens yttrande inte finns redogjort för i granskningsutlåtandet och har påpekat detta för samhällsbyggnadsförvaltningens planhandläggare. Förvaltningen finner dock inte att det påverkar antagandet då kommunstyrelsen inte hade lämnat några synpunkter som hade behövt besvaras. 190

Ludvika kommun Datum -09-06 Diarienummer KS /281 Sida 2(2) Kommunstyrelsens förvaltning ser att detaljplanen kan bidra till att kommunen lever upp till flera av de kommunövergripande målen, bl.a. en bra kommun att leva i och en tillväxtkommun. Barnperspektivet är framträdande i detaljplanen i och med att området delvis ska användas för att främja lek och rekreation. Ett genomförande av detaljplanen kommer att innebära kostnader för Ludvika kommun, bl.a. för anläggning av parkområde och nya parkeringsplatser. Mer om kostnaderna och även intäkter i bilaga 2 Planbeskrivning. Detaljplanen har en genomförandetid på 15 år. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige antar detaljplan för del av Ludvika 6:1 Väsmanstrand i Ludvika. Jan Lindström Kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Sammanträdesprotokoll från samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 29 augusti 99. 2. Antagandehandlingar Granskningsutlåtande, daterad 27 juli. Planbeskrivning, reviderad i juli. Plankarta, reviderad i juli. Beslut skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Akten 191

192

193

Verksamhetsområde planering Kajsa Holmqvist, 0240-862 49 kajsa.holmqvist@ludvika.se ANTAGANDEHANDLNG Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 1(8) Granskningsutlåtande Tillhörande detaljplan för del av Ludvika 6:1 Väsmanstrand i Ludvika Flygbild över planområdet. Foto Wizwork studios. Ludvika kommun Hemsida www.ludvika.se E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Organisationsnr 212000-2270 Postadress 771 82 Ludvika Besöksadress Carlavägen 24 771 30 Ludvika 194 Telefon 0240-860 00 Fax 0240-810 26 Bankgiro 467-5088 PlusGiro 12 45 30-7

Ludvika kommun Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 2(8) nnehåll 1. Granskningens bedrivande... 2 2. nkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande... 3 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer... 3 4. Tidplan... 8 5. Slutsats... 8 6. Medverkande tjänstemän... 8 1. Granskningens bedrivande Den 23 maj, 68 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att godkänna samrådsredogörelsen och besluta om granskning av detaljplan för del av Ludvika 6:1 Väsmanstrand. Granskning genomfördes från den 4 juni till och med den 1 juli. Länsstyrelsen Dalarnas län begärde förlängd granskningstid till och med den 6 juli. Under granskningstiden gavs allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera, tillfälle att yttra sig över ett förslag till ny detaljplan. Granskningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens digitala anslagstavla. Granskningshandlingar har skickats ut till 36 berörda remissinstanser enligt Verksamhetsområde planerings sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgänglig på kommunens hemsida på internet www.ludvika.se/planer, i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. Åtta yttranden har inkommit, varav två efter granskningstidens slut. 195

Ludvika kommun Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 3(8) 2. nkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Av inkomna åtta yttranden var fyra med synpunkter och fyra utan erinran. Synpunkterna innehåller främst mindre justeringar som kan rättas till genom att förklaras tydligare. ngen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen G8 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kultur- och fritidsnämnden G4 X Räddningstjänsten Västerbergslagen G2 X ntresseföreningar och sammanslutningar - Övriga Bergsstaten G1 X Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna G3 X Lantmäteriet G5 X Trafikverket Region Mitt G6 X Dalatrafik G7 X 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer G1 Bergsstaten Yttrande inkommet den 5 juni 1. nget att erinra. G2 Räddningstjänsten Västerbergslagen Yttrande inkommet den 12 juni 1. Brandpostsystemet bör i samband med förändring av detaljplanen ses över så att det inte blir underdimensionerat. 2. Närhet till transportled av farligt gods bör värderas mot planerad verksamhet. 3. Om lägenheter byggs på en sådan höjd att det förutsätter utrymning med maskinstege ska vägens beskaffenhet uppfylla normen för brandväg. 4. Huvudgator är viktiga som utryckningsvägar för att insatstiderna inte ska bli för långa. Det får inte uppstå en motsättning mellan ambitionen 196

Ludvika kommun Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 4(8) att hålla fordon borta och s.k. blåljusfordons behov av att snabbt komma in på området och fram till byggnader. 5. Hårdgjorda ytor kring bostadshus bör planeras i ett tidigt skede. Flerbostadshus uppförs ofta med förutsättningen att en av de två tillgängliga utrymningsvägarna utgörs av räddningstjänstens stegar, och då måste ytor kring fasader medge uppställning av bärbara stegar och maskinstegar. Förvaltningens kommentarer 1. Detta finns beskrivet i planbeskrivningens avsnitt 6.9.3 Brandvatten. 2. En diskussion kring närheten till farligt gods för i planbeskrivningens avsnitt 6.8.5 Farligt gods. Det har även gjorts en särskild kvalitativ riskanalys med fokus på farligt gods vid Väsmanstrand 1. 3. Den befintliga vägen (Gamla kajvägen) uppfyller enligt Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning de krav som beskrivs för att kunna användas som brandväg. 4. Synpunkten är noterad. Detaljplanen hindrar inte detta. Utformningen av byggnader och dess omgivning planeras mer i detalj av exploatören inför bygglovsskedet. Rekommendationer kring detta finns även beskrivet i planbeskrivningens avsnitt 6.8.6 räddningstjänstens insatstid. 5. Se punkt 4. G3 Polismyndigheten Dalarna Yttrande inkommet den 18 juni 1. nget att erinra. G4 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande inkommet den 21 juni 1. nget att erinra. G5 Lantmäteriet Yttrande inkommet den 26 juni 1. Grundkartan ska kompletteras med fastighetsbeteckning i vattenområdet. 2. nom området finns en ledningsrätt. Om ledningen ska vara kvar bör planförslaget kompletteras med u-område inom kvarteret för P- ändamål. Förvaltningens kommentarer 1. Grundkartan kompletteras. 2. Förvaltningen tolkar det som att synpunkten gäller den större parkeringsytan i planens södra del. Detaljplanen kompletteras med ett u-område. 1 Riskanalys för Väsmanstrand. Ludvika kommun 2014 197

Ludvika kommun Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 5(8) G6 Trafikverket Region Mitt Yttrande inkommet den 28 juni 1. Det finns en serviceväg strax söder om vattentornet. Den används av Trafikverket och dess entreprenörer för att komma till järnvägen. Denna väg måste finnas kvar för att säkerställa riksintresset för järnväg. Det finns inga alternativa placeringar och om en alternativ väg skulle göras skulle den bekostas av kommunen. Trafikverket vill även ha ett servitut för servicevägen. 2. Fel prognosår har använts i bullerutredningen. Beräkningen ska göras för år 2040 istället för 2030. Detta kan innebära att sammanlagda ekvivalenta ljudnivåer år 2040 kommer att vara högre än vad bullerutredningen visar. Även maximala bullernivåer kommer att bli väldigt höga vid bostadsfasad. Det är då mycket viktigt att riksnivåer inomhus uppfylls. Bullerdämpande skärmar eller byggnader behöver byggas intill planerade bostadshus mot järnväg/väg för att få ner ljudnivåerna vid fasad. 3. Uteplatser ska byggas på innergårdarna för de planerade bostadshusen. Förvaltningens kommentarer 1. Trafikverket har redogjort tydligare varför servicevägen måste vara kvar och dess läge bedöms därmed viktigare än att få en något större sammanhängande yta inom fjärilsbiotopen. Servicevägen bedöms inte heller hindra bevarandet av naturmiljön om den sköts på rätt sätt och kan därför vara kvar på samma plats. Ett servitut upprättats för vägen. Planbeskrivningen kompletteras. 2. Bullerutredningen redovisar prognoser för spårtrafik år 2040. För vägtrafik används prognosår 2030. 3. Detaljplanen kompletteras med en bestämmelse om att uteplatser och balkonger ska byggas på den ljuddämpade sidan av bostadshusen. G7 Dalatrafik Yttrande inkommet den 3 juli 1. nget att erinra. G8 Länsstyrelsen Dalarnas län Yttrande inkommet den 5 juli Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10: 1. Strandskydd Det behöver förtydligas hur många bryggor som får finnas totalt inom område W 3. Länsstyrelsen förutsätter att planbestämmelsen W 3 Bryggor som del av strandpromenad får anläggas till en bredd av maximalt 4 meter innebär att högst 4 meter av strandlinjen får tas i anspråk för bryggor. Detta behöver förtydligas i planbestämmelserna. 2. Hälsa och säkerhet Det behöver redovisas hur hög vallen mellan järnvägen och de 198

Ludvika kommun Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 6(8) planerade bostäderna är samt hur hög den ska vara för att ge ett tillräckligt skydd mot buller och farligt gods. Kommunen behöver visa att tillräckliga skyddsåtgärder för buller och farligt gods finns. Det kan handla om vilken höjd planket ska nå. Länsstyrelsen ser en problematik med planbestämmelsen om villkor för bygglov innan skydd mot farligt gods har uppförts i och med att fastighetsindelningen kan komma att ändras i samband med planens genomförande. Om det blir olika fastighetsägare för kvartersmark B och allmän plats SKYDD finns ingen rådighet över att skydd anläggs inom området SKYDD. 3. Miljöfarlig verksamhet Närheten till de miljöfarliga verksamheterna i anslutning till planområdet och vilken form av miljöpåverkan, som planområdet kan komma att utsättas för, är fortfarande inte utredd i enlighet med Länsstyrelsens yttrande i samrådsskedet. Det framgår inte heller om dessa verksamheter varit delaktiga i planprocessen. Riskutredningen för gasolanläggningen inom ABB:s område från 2011-02-13 hanterar endast risknivån för tidigare planerad parkering och GCväg. Bedömningen av risknivå och riskavstånd till bostäder finns inte med i riskutredningen. MSB:s vägledning för samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering anger ett schabloniserat riskhanteringsavstånd på 250-750 meter för förvaring av gasol i mängden 50 ton. En riskanalys-/bedömning ska därför göras som utreder möjligheten till planläggning av mark intill gasolanläggningen med bedömning om risknivån kan anses vara acceptabel samt om säkerhetshöjande åtgärder bör vidtas. 4. Förorenade områden Det bedöms som nödvändigt att det skrivs ut i planbeskrivningen att den befintliga kartläggningen av föroreningarna ej är tillräcklig och att kompletterande undersökningar behövs innan en saneringsåtgärd. Det ska av plankartan tydligt framgå vilket område som omfattas av bestämmelsen bygglov får inte ges för byggnation av bostäder förrän markens lämplighet för byggande har säkerställts genom att markföroreningar har avhjälpts. Övrigt att beakta: 5. Kompletterande kalkyler kring värdeökning av fastigheterna krävs för att kunna söka bidrag hos Naturvårdsverket. Utöver detta kommer det även krävas mer omfattande undersökningar, som har föreslagits i sammanställande undersökningen (Sweco, 2017). Detta gäller både för bidraget men även för att ens kunna utföra en efterbehandling som beredande åtgärd, tillräcklig för det avsedda markanvändandet. hur själva åtgärdsarbetet och dess omfattning kommer att behöva utformas är något som får inkomma som underlag och handläggas av agerande tillsynsmyndighet i nästkommande skede. 199

Ludvika kommun Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 7(8) Förvaltningens kommentarer 1. Länsstyrelsens har missuppfattat innebörden i bestämmelsen. Förvaltningens mening är att en brygga får byggas längs med hela strandlinjen inom området W 3, vilken får vara max 4 meter bred. Planbestämmelsen och planbeskrivningen kompletteras för att bli tydligare. 2. Vallens höjd redovisas med plushöjder i plankartan. Det framgår av bullerutredningen av ingen ytterligare avskärmning behövs för att klara de bullernivåer som krävs vid bostadsfasad. Planbeskrivningen kompletteras med rekommenderad höjd för plank till skydd mot farligt gods. Skydd mot farligt gods ska uppföras inom del användningsområde B, enligt planbestämmelsen m 1 och kommer därmed att ligga på samma fastighet som bostadshusen. 3. Förvaltningen anser sig ha svarat på detta i samrådsredogörelsen. Riskutredningen 2 för gasolanläggningen inom ABB:s område säger att transport av farligt gods generellt bedöms utgöra en större risk än stationär lagring, som är fallet med gasolanläggningen vid ABB, och att man därför kan utgå ifrån rekommendationer om avstånd till led för farligt gods. Länsstyrelsen Dalarnas Läns rekommendation 3 är då att bostäder i mer än två plan placeras minst 150 meter från transportled för farligt gods. Räddningstjänsten västerbergslagen styrker detta 4, att stationär lagring utgör en mindre risk än transport, även om risken är förhöjd vid lastning och lossning. Även sprängämnesinspektionens föreskrifter om cisterner, gasklockor och rörledningar för brandfarlig gas 5 anger ett kortare avstånd, 100 meter, mellan cistern 10-100m 3 och utgång från svårutrymda lokaler. Till denna skrift hänvisas från riskutredning gällande farligt gods för Väsmanstrand 6. Avståndet mellan gasoltankarna och bostadsområdet i planförslaget är större än vad båda dessa anger (ca 180 meter på närmsta stället). 4. Förvaltningens bedömning är att hela området behöver saneras, planbeskrivningen kompletteras. Plankartan kompletteras med en beteckning som visar var bestämmelsen startbesked får inte ges för byggnation av bostäder förrän markens lämplighet för byggande har säkerställts genom att markföroreningar har avhjälpts gäller. 5. Förvaltningen tackar för synpunkten. Fler undersökningar är planerade för att kontrollera spridningsrisken från de förorenade områdena. En rapport som ska visa på möjliga saneringsalternativ är även beställd. 2 Riskutredning Gasolanläggning ABB Ludvika- Fire 2011 3 Cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas - SÄFS 2000:4 4 Mailkonversation den 4 december 2017. 5 Farligt gods- riskhantering i fysisk planering vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods- Länsstyrelsen Dalarnas län 2012 6 Farligt gods Riskanalys för Väsmanstrand, SBF 2014 200

Ludvika kommun Datum -07-27 Diarienummer SBN 2017/101 Sida 8(8) 4. Tidplan Detaljplanen beräknas kunna antas av kommunfullmäktige under hösten/vintern. 5. Slutsats Granskningsyttranden och politiska beslut talar för att detaljplanen efter mindre justering kan gå vidare till antagande. Trafikverkets serviceväg får vara kvar då riksintresse för järnväg är viktigare och bedöms kunna samordnas med naturmarken. Detaljplanen kompletteras med ett u-område för ledningsrätt genom parkeringsytan i planens södra del. En bestämmelse om att uteplatser och balkonger ska vändas mot den ljuddämpade sidan av bostadshusen läggs till. Planbeskrivningens avsnitt om förorenade områden förtydligas. Kommunfullmäktige föreslås godkänna granskningsutlåtandet och besluta om antagande. 6. Medverkande tjänstemän Granskningsutlåtandet skrivits av verksamhetsområde planering. Patricia Magnell Tf Planeringschef Kajsa Holmqvist Landskapsarkitekt 201

ANTAGANDEHANDLNG Diarienummer SBN 2017/101 Planbeskrivning Tillhörande detaljplan för del av Ludvika 6:1 Väsmanstrand i Ludvika Upprättad i maj, reviderad i juli Flygbild över planområdet. Foto Wizwork studios. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7 202

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 2(34) nnehållsförteckning 1 Handlingar... 4 2 Planens syfte och huvuddrag... 4 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken... 4 4 Plandata... 4 4.1 Lägesbestämning... 4 4.2 Areal... 5 4.3 Markägoförhållanden... 5 5 Tidigare ställningstaganden... 5 5.1 Översiktliga planer... 5 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 5 5.3 Program för planområdet... 6 5.4 Behov av miljöbedömning... 6 5.5 Kommunala beslut i övrigt... 6 5.6 Övriga utredningar... 7 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 8 6.1 Natur... 8 6.1.1 Mark och vegetation... 8 6.1.2 Geotekniska förhållanden... 9 6.1.3 Förorenad mark... 9 6.1.4 Radon... 11 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd... 11 6.1.6 Fornlämningar... 12 6.2 Bebyggelseområden... 13 6.2.1 Bostäder... 13 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse... 14 6.2.3 Offentlig och kommersiell service... 15 6.2.4 Tillgänglighet... 16 6.2.5 Byggnadskultur... 16 6.2.6 Gestaltning... 19 6.3 Friytor... 21 6.3.1 Lek och rekreation... 21 6.3.2 Naturmiljö... 21 6.4 Vattenområden... 22 6.5 Strandskydd... 23 6.6 Gator och trafik... 26 6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 26 6.6.2 Kollektivtrafik... 26 6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter... 26 2(34) 203

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 3(34) 6.7 Trygghet... 27 6.8 Störningar... 27 6.8.1 Buller... 27 6.8.2 Luft... 28 6.8.3 Sanitära förhållanden... 28 6.8.4 Skyddsanordningar... 28 6.8.5 Farligt gods... 29 6.8.6 Räddningstjänstens insatstid... 29 6.9 Teknisk försörjning... 29 6.9.1 Vatten och avlopp... 29 6.9.2 Dagvatten... 30 6.9.3 Brandvatten... 30 6.9.4 Värme... 30 6.9.5 El... 30 6.9.6 Bredband... 30 6.9.7 Avfall... 30 6.10 Barnperspektiv... 30 6.11 Konsekvenser av planens genomförande sammanfattning... 31 7 Fastighetsrättsliga frågor... 32 7.1 ngående fastigheter och markägoförhållande... 32 7.2 Fastighetsbildning... 32 7.3 Upphävande av fastighetsplaner... 33 8 Genomförandefrågor... 33 8.1 Kvartersmark... 33 8.2 Allmän platsmark... 33 8.3 Strandskydd... 33 9 Organisatoriska frågor... 34 9.1 Planförfarande... 34 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning... 34 9.3 Genomförandetid... 34 10 Ekonomiska frågor... 34 11 Tidplan... 34 12 Medverkande tjänstemän... 34 3(34) 204

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 4(34) 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med illustrationer (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning Undersökningar av förorenad mark, bullerberäkning med flera utredningar 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet med planen är att främja lek och rekreation i centrumnära läge genom att tillgängliggöra strandområdet och utveckla det till en attraktiv plats, samt att tillgodose en del av Ludvika kommuns behov av bostäder. Andra syften är att skydda natur- och kulturvärden som finns inom planområdet och att möjliggöra för restauranger och caféer. Planen möjliggör anläggande av strandpromenad, aktivitetspark och ett bostadsområde, i enlighet med Vision Väsmanstrand 1. Parkeringsplatser flyttas inom området för att få en större sammanhängande parkyta. Planen ger också utrymme för några mindre handelsområden (serveringar), badbrygga och gångoch cykelstråk. Det befintliga Charlie Normans torg planläggs som torg. Längst i norr och söder anpassas planen till befintliga förhållanden för att säkerställa användningen av annars ej planlagd mark. 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Det finns inga riksintressen i området. Däremot klassas järnvägen som ligger precis utanför planområdet som riksintresse för kommunikationer. 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger i centrala Ludvika, direkt väster om stationsområdet. Området kopplas ihop med stadskärnan och Ludvika station via en gång- och cykelbro över spårområdet. Planen begränsas i öster av stationsområdet, i söder av 1 Vision Väsmanstrand, Ludvika. Ludvika kommun 2014, antagen KF 2014-08-25 98 4(34) 205

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 5(34) ett industriområde och i väster av sjön Väsman. Den nordligaste delen av plangränsen rundar bland annat motorbåtsklubbens båthus och det gamla vattentornet, däremellan anpassas plangränsen mot pågående byggnationen av Kajvägsbron. Ortofoto med plangränsen ritad i gult. 4.2 Areal Planområdet omfattar ca 11,8 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av Ludvika kommun, Badhusudden AB, Trafikverket, ABB och Svenska fastighetsaktiebolaget. Se även 7.1. 5 Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, pekar ut Väsmanstrand som ett utvecklingsområde utan bestämd inriktning. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Följande planer påverkas av den nya detaljplanen: Del av Ludvika 6:1 med flera Gång- och cykelbro vid resecentrum (antagen 2012) Detaljplan för ABB industriområde mm. (antagen 1989) 5(34) 206

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 6(34) Ändring av stadsplan för del av sydvästra industriområdena i Ludvika (antagen 1953) Stadsplan för centrala delen av Ludvika stad (antagen 1944) Den största delen av området är i dagsläget ej planlagd. En remsa i östra kanten av området ingår dock i plan 421 Del av Ludvika 6:1 med flera Gång- och cykelbro vid Resecentrum. planens norra och södra ände överlappar den till viss del tre äldre gällande detaljplaner. De ytor som överlappas kommer att ersättas av den nya planen för att bättre stämma med befintliga förhållanden. 5.3 Program för planområdet nget planprogram har upprättats då detaljplanen ej avviker från översiktsplanen. Det finns dock två dokument som använts som program och inspiration under detaljplanearbetet. Dels kommunens eget visionsdokument Vision Väsmanstrand 2 och dels examensarbetet Väsmans strandband 3. Vision Väsmanstrand är ett visionsdokument som togs fram av en arbetsgrupp från kommunens planeringsenhet och Unika Ludvika 4 år 2013. Visionen grundas i en medborgardialog riktad mot allmänheten och särskilt till barn i skolåldern och utifrån tre konsultförslag för området som inkommit i och med en idétävling. Väsmans strandband är ett examensarbete som skrevs år 2016 på institutionens för stad och land, SLU Ultuna. Arbetet visar ett gestaltningsförslag av en aktivitetspark i den norra delen av planområdet (se även 6.2.6 Gestaltning). 5.4 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 5 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes därför inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 6 som utlöser MKB-kravet. 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 19 december 2016 136, att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan. uppdraget ingår att ge- 2 Vision Väsmanstrand, Ludvika. Ludvika kommun 2014, antagen KF 2014-08-25 98 3 Väsmans strandband gestaltningsförslag för en hållbar och tillgänglig aktivitetspark i Ludvika. Examensarbete vid landskapsarkitektprogrammet, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, 2016 4 En ekonomisk förening som knyter samman köpmän, fastighetsägare, stödmedlemmar och kommunen och samverkar för en attraktiv köpstad 5 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 6 Betydande miljöpåverkan är 1) stor påverkan på ett mindre område eller 2) storskalig påverkan eller 3) kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 6(34) 207

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 7(34) nomföra samråd. Planärendet har bedömts behöva genomföras med utökat förfarande, eftersom det är ett stort projekt av allmänt intresse. Samråd genomfördes under oktober- november 2017. Den 23 maj, 68 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att godkänna samrådsredogörelsen och besluta om granskning av detaljplan för del av Ludvika 6:1 Väsmanstrand. Granskning genomfördes juni- juli. 5.6 Övriga utredningar För att undersöka möjligheterna att bygga bostäder vid Väsmanstrand har ett antal utredningar gjorts. Buller Bullerberäkning för nybyggnation av bostäder vid Väsmanstrand, SBF 7 2016 Buller Trafikbullerutredning för detaljplan Väsmanstrand, SWECO Farligt gods Riskanalys för Väsmanstrand, SBF 2014 Förorenad mark Väsmanstrand sammanställning av tidigare provtagningar, Sweco 2016 Översvämningsrisk för Väsman och närliggande sjöar riktlinjer för markanvändning, Ludvika kommun 2015 Riskutredning Gasolanläggning ABB Ludvika- Fire 2011 Ansvarsutredning- Ansvar enligt 10 kap. miljöbalken för historiska föroreningar inom del av södra Väsmanstrand, Ludvika kommun Agnes advokatbyrå 2017 Under samrådet framkom att den bullerberäkning som använts initialt inte var tillräckligt detaljerad för att användas som underlag till bostadsbyggnation vid Väsmanstrand. Därför har ytterligare en bullerutredning tagits fram, som grund för detaljplanens utformning och beslutet om granskning. Den nya bullerutredningen har tagits fram av SWECO på uppdrag av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Ludvika och innehåller detaljerade beräkningar för flera punkter på varje tillåtet våningsplan. Beräkningen redovisar också de störningar som kan uppstå från långsamtgående och stillastående tåg och bangårdsarbete. Som underlag till detaljplaneförslaget finns också en åtgärdsvalsstudie för ABBindustriområde och Väsmanstrand som genomfördes år 2014-2015 gällande trafiksituationen i området. (ej antaget dokument) 7 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ludvika kommun 7(34) 208

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 8(34) 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Planområdet ligger vid sjön Väsmans sydöstra strand. Mellan sjön och den parallellgående järnvägen har marken tidigare fyllts ut och där har förekommit förorenade verksamheter. Marken består idag till största delen av gräsmattor med gång- och cykelvägar men där finns också en mer vildvuxen yta med blandad vegetation, parkeringsytor och en större grusplan som i dagsläget används som upplagsplats och ibland för tillfälliga arrangemang. Övrig vegetation på platsen är en björkdunge som ligger centralt inom planområdet och en lindallé längs gamla Kajvägen. Mot järnvägen till, i planens södra del finns det en uppbyggd jordvall med anslutning till gång- och cykelbron, vallen fungerar som skydd mellan järnvägen och planområdets övriga delar. Vallens östra sida är planterad med buskar. Den västra delen av planområdet består av vattenområden. Eftersom marken är utfylld saknar strandkanten naturlig karaktär och har få eller inga naturvärden. nom del av vattenområdet finns en småbåtshamn. De förändringar som kommer att ske i samband med planens genomförande är att det blir möjligt att bygga bostäder, hotell, kontor och handelslokaler på en del av grusplanen. De gröna ytorna kommer att utvecklas som parkmiljö och erbjuda olika aktivitetsmöjligheter. norr blir det möjligt att uppföra en byggnad som komplement till besöksanläggningen. Parkeringsplatserna flyttas inom området för att få en större sammanhängande parkyta, men antalet platser minskas inte. Det blir även möjligt att bygga badbryggor i den södra delen av vattenområdet och en bro över kanalen i den norra delen. nordost finns ett område med höga naturvärden och rödlistade arter som planläggs som NATUR 1 för att säkra deras livsmiljö, se 6.3.2 Naturmiljö. 8(34) 209

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 9(34) Vegetationen mellan stängsel och spår som inte används är värdefull för att bevara den biologiska mångfalden. Ytan planläggs som NATUR 1 och ska skötas för att bevara biologisk mångfald av fjärilar och örtartade växter. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av siltig morän i planområdets norra del, enligt kartan SGU Ser Aa nr 177. Området är sannolikt även utfyllt till stora delar med andra massor. Den södra delen av planområdet som nu är utfyllt, var tidigare en del av sjön Väsman. Fyllnadsmassorna har en varierande sammansättning (enligt en sammanställning av SWECO 2017 8 ). Så gott som samtliga förekommande fraktioner av sten, grus, sand, silt, lera och morän samt även mull, kol och slagg förekommer. den södra delen av planområdet finns det även spån, troligtvis från sågområdet. nför eventuella byggnationer bör ytterligare geotekniska undersökningar göras med avseende på fyllnadsmassornas sammansättning, stabilitet och mäktighet, vilket bekostas av exploatören. Berggrunden består av leptit enligt kartan SGU Ser Af nr 158. Enligt samma källa framgår att det inte heller finns några större sprickzoner inom området. 6.1.3 Förorenad mark nom planområdet har det tidigare bedrivits olika verksamheter som har förorenat mark och vatten. Bland annat har det utfyllda sjöområdet i den södra delen av planområdet tidigare utgjort hamn för transporter på Väsman. Sulfidmalm från Saxdalen lastades om till järnväg på flera platser inom planområdet. Flera 8 Sammanställning av tidigare undersökningar och bedömning av kunskapsluckor. Sweco. 2017. 9(34) 210

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 10(34) företag som har hanterat oljor och petroleum har också funnits inom planområdet. Ett flertal miljötekniska undersökningar har utförts i omgångar och med ett flertal olika analyser. Undersökningarna visar att marken behöver saneras för att kunna genomföra detaljplanen. Två områden är kraftigt förorenade och måste totalsaneras. Det gäller bostadsområdet, inklusive området för besöksändamål söder därom, och en mindre yta i anslutning till båtklubbens två förrådsbyggnader, planlagt som friluftsområde. Även det norra området för besöksanläggning behöver saneras men är inte lika kraftigt förorenat. samband med detaljplanens genomförande kommer ett bidrag 9 att sökas från Naturvårdsverket för att kunna sanera marken i den södra delen av planområdet. Bidrag kan endast sökas för områden där bostäder planeras att byggas samt där det saknas ansvarig för föroreningen. En ansvarsutredning 10 har tagits fram av Agnes Advokatbyrå med syfte att utreda de ansvarsförhållanden som finns gällande föroreningar inom planområdet. Ansvarsutredningen visar att eftersom de förorenade områdena har kommit i kommunens ägo genom en fastighetsreglering kan inte något ansvar för fastighetsägaren såsom verksamhetsutövare föreligga. Om Ludvika kommun exploaterar området ingår kommunen dock i kretsen av ansvariga med skyldighet att utföra och bekosta de åtgärder som exploateringen kräver. Kommunen får därmed ensam bära kostnaderna för sanering upp till nivån som krävs för bostadsändamål och bör då vara berättigade till bidrag för sanering av marken. Följande undersökningar har utförts vad gäller marföroreningar i området: 1. 1999-08-30 Golder Grundteknik: Miljöteknisk markundersökning av Norsk Hydro:s fd oljedepå i Ludvika kommun 2. 2003-05-16 Sweco VAK: Ludvika bangårdsområde: Sammanfattning av resultat från miljötekniska markundersökningar enligt MFO fas 2 inom 10 delområden mellan sjön Väsman och bangårdsområdet, Ludvika kommun 3. 2008-10-23 D-Miljö: Miljögeoteknisk markundersökning vid Nord Hydros f d oljedepå på fastigheten Ludvika 7:3 på Kajvägen i Ludvika 4. 2008-12-19 Hifab Envipro: Rapport förorenade områden Översiktlig undersökning Ludvika 5. 2009-02-31 D-Miljö: Saneringskontroll av schakter vid sanering av Norsk Hydros före detta dieseldepå vid fastigheterna Ludvika 7:3, 7:8 och 4:39 i Ludvika 6. 2010-03-04 Hifab: Detaljerad miljöteknisk markundersökning - Ludvika bangård 9 Bidrag för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder. Naturvårdsverket. 10 Ansvar enligt 10 kap miljöbalken för historiska föroreningar inom del av södra Väsmanstrand, Ludvika kommun Agnes advokatbyrå 2017 10(34) 211

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 11(34) 7. 2015-12-03 Sweco: Miljökontroll nedläggning elkabel Väsmanstrand, Fastighet 6:12 8. 2016-01-21 Sweco: Miljökontroll Torget, Väsmanstrand - Fastighet 6:1 9. 2016-10-07 Sweco: Miljöteknisk markundersökning ny bangolfanläggning Väsmanstrand, del av fastigheteten Ludvika 6:1 Utöver dessa har även en sammanställning 11 av markförhållandena gjorts i april 2017. Rapporten sammanfattar tidigare provtagningar med avseende på olika typer av föroreningar för 12 delområden inom det tänkta planområdet. Analyser har gjorts i olika omfattning avseende metaller, BTEX (bensen, toluen, etylbensen, xylen), petroleumprodukter/olja, polyaromatiska föreningar och petroleumprodukter/olja/övrigt. vissa områden är föroreningshalterna mycket höga, över både MKM (mindre känslig markanvändning) och KM (känslig markanvändning), för vissa ämnen, vilket medför att marksanering krävs. Ytterligare undersökningar kan behövas innan en saneringsåtgärd påbörjas. En planbestämmelse gällande villkor för startbesked finns för att säkerställa att skyddsåtgärder (sanering) genomförs innan bostäder eller annan byggnation uppförs. 6.1.4 Radon De fyllnadsmassor som finns på platsen medför en hög risk för markradon varför radonsäkert byggande krävs. 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd Marknivån där bostäder föreslås byggas ligger i dagsläget på mellan 156,1 och 156,9 m ö.h. (meter över havet, RH2000) och ytorna för handel på ca 156,7 m ö.h. enlighet med kommunens riktlinjer för markanvändning vid Väsman 12 bör inte tät bostadsbebyggelse uppföras på en marknivå lägre än 157,4 m ö.h. Mindre industriområden med liten miljöpåverkan kan uppföras på mark 157,2 m ö.h. Till denna kategori klassas handel med sällanköpsvaror och restauranger och caféer. Dagligvaruhandel har en mer betydande samhällsroll och bör fungera även vid en översvämning och alltså byggas på högre belägen mark, därför tillåts inte dagligvaruhandel inom handelsområdena i planen. Ovanstående har resulterat i bestämmelser om markhöjd i plankartan, dessa reglerar till vilken nivå marken måste fyllas upp för att byggnader av en viss typ ska få uppföras. Bestämmelser om höjder finns dels för mark och dels för vattenkänsliga byggnadsdelar/underkant på bostäders golvbjälklag enligt bilden nedan som kommer från kommunens riktlinjer för markanvändning inom riskområde för översvämning vid Väsman. 11 Sammanställning av tidigare undersökningar och bedömning av kunskapsluckor. Sweco. 2017. 12 Redovisning av översvämningsrisk för Väsman och närliggande sjöar riktlinjer för markanvändning vid nybebyggelse. SBF 2015 11(34) 212

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 12(34) Förklarande bild från Redovisning av översvämningsrisk för Väsman och närliggande sjöar - riktlinjer för markanvändning vid ny bebyggelse. Bebyggelse på en lägre marknivå än vad som anges i plankartan kan godkännas efter prövning i myndighetsnämnden miljö och bygg om följande uppfylls: 1. En riskanalys görs för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. 2. Åtgärder genomförs enligt resultatet av riskanalysen. Rekommendationer kring bebyggelse i översvämningshotade områden beskrivs mer utförligt i kommunens vägledningsdokument Redovisning av översvämningsrisk för Väsman och närliggande sjöar - riktlinjer för markanvändning vid ny bebyggelse. Ett annat alternativ är att bygga garage eller handelslokaler i bottenplan under bostäderna. Marken bedöms inte medföra någon risk för ras eller skred men vid sanering eller utbyte av jord inom planområdet bör det kontrolleras att även fyllnadsmassorna är av god kvalitet. 6.1.6 Fornlämningar nga kända fornlämningar finns i planområdet. 13 Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 14 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om fornlämningar påträffas måste det därför meddelas Länsstyrelsen och arbetet omedelbart avbrytas. 13 Riksantikvarieämbetets fornsök 14 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 12(34) 213

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 13(34) 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder nom planområdet finns i nuläget inga bostäder. Norr om planområdet finns en fastighet med bostäder vilken ägs av kommunen men hyrs ut som privata bostäder. Nya bostäder föreslås byggas på del av grusplanen i den södra halvan av planområdet, bebyggelse tillåts där i upp till fyra våningar. Bebyggelse ska utformas så att de inte hindrar allmänhetens tillträde till Väsmanstrand. Enligt Samhällsbyggnadsförvaltningens beräkningar borde det vara möjligt att uppföra cirka 150 lägenheter inom ramarna för detaljplanen. Detta är beräknat på en exploateringsgrad på 45% av användningsområdets area, fyra våningar högt och en genomsnittlig lägenhetsarea på 80 kvadratmeter. Villkor finns för att uppföra bostäder eller andra byggnader, se 6.1.3 Förorenad mark, 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd och 6.8.5 Farligt gods. En planbestämmelse gällande villkor för startbesked finns för att säkerställa att sanering genomförs och att byggnadsverk uppförs som skydd mot farligt gods, innan annan byggnation uppförs. En annan planbestämmelse reglerar lägsta marknivå för bostadshus, handel och uthus/garage. Utsnitt från Vision Väsmanstrand. Bostäder föreslås i den södra delen av planområdet. Bilden är ett tidigt förslag på hur bostadshusen skulle kunna placeras och utformas. detaljplanen har den vänstra huskroppen tagits bort för att få ett större avstånd mellan ABB och bostäderna. 13(34) 214

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 14(34) llustration till Vision Väsmanstrand. Bostadshusen sedda i fågelperspektiv utifrån sjön Väsman. Den högra huskroppen har tagits bort i detaljplanen för att få ett större avstånd mellan ABB och bostäderna och därmed minska risken att de boende störs av industribuller. 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse planen finns två områden för handel intill Charlie Normans torg och ytterligare ett längre norrut inom planområdet. Dessa kan komma att fungera som arbetsplatser. skrivande stund finns säsongsbygglov för ett glasscafé norr om Charlie Normans torg. det norra handelsområdet finns en permanent restaurang. Runt restaurangen ges möjlighet att bygga ut verksamheten inom handelsområdet. Prickmarken får användas som komplementmark till handelsverksamheten vid tillfälliga evenemang, men inte förses med permanenta byggnader. Det finns även ett x-område inom det norra handelsområdet vilket innebär att marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik men får vid tillfälliga evenemang (mindre än 1 vecka) användas som komplementmark till handelsverksamhet. den norra delen av planområdet tillåts en ny byggnad inom besöksområdet. Den får vara fem meter hög och maximalt 100 kvm stor. Byggnaden ska serva besöksanläggningen och innehålla offentlig toalett. Besöksanläggningen får på grund av närheten till led för farligt gods inte planeras för att hysa verksamhet med större personantal, dvs. mer än 150 personer. planens norra del finns även ett område som får användningen N, Friluftsliv. Denna yta arrenderas av motorbåtsklubben och är bebyggd med att större antal båthus. Då husen har ett visst kulturellt värde är det viktigt att deras utseende och form bevaras för framtiden. Detta måste dock ställas mot att husen i första hand fyller en praktisk funktion, nämligen att vara till skydd för upplagda båtar under vinterhalvåret. Båthusens nuvarande utbredning får även i framtiden vara den begränsning som ska gälla. Området delas in i tre rader med minst 5 meter mellan varje rad. Detta avstånd är ur brandteknisk synpunkt lämpligt då varje rad på detta vis bildar en egen brandcell. 14(34) 215

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 15(34) de två yttre raderna tillåts nybyggnation av båthus inom området. Mittradens båthus får däremot endast ersättas med byggnader som till mått och utseende är lika de befintliga. En inventering har utförts av de befintliga båthusen för att få fram en typ av hus som väl överensstämmer med de befintliga med avseende på utförande både i materialval, färgsättning och utseende. Nya byggnader utförs till en maximal bredd av 4 meter, längd 10 meter, nockhöjd på 4,5 meter. De angivna måtten är maximala mått vid nybyggnation, dvs. att en nybyggnad får i första hand anpassas efter det fria utrymmet som finns tillgängligt på platsen. Dock ska det alltid vara minst 0,75 meter mellan byggnaderna. Taklutningen ska vara 25-30 grader. Fasadbeklädnaden ska vara av stående träpanel (bredd 100-120 mm.) och taket täckt med plåt eller papp. På kortsida mot centrumgången ska en port med två dörrblad finnas, några fönster får inte förekomma. Byggnaden målas i svart till mörkbrun kulör. Taket ska vara antingen svart, grått eller rött. Om nya byggnader inom området uppförs enligt ovanstående är de undantagna från bygglovsplikten. Arrendatorn ansvarar för att förändringar inom området sker enligt bestämmelserna. Bild som visar utseende och maximala mått för nya båthus. Bilden kommer ifrån dokumentet Förslag till utveckling och bevarande av båthusen vid Badhushamnen i Ludvika (Byggnadsnämnden Ludvika 1999). 6.2.3 Offentlig och kommersiell service Planområdet ligger i nära anslutning till Ludvika centrum. Både offentlig och kommersiell service finns på nära håll. Resecentrum ligger precis i anslutning till planområdet. nom bostadsområdet tillåts även hotell och konferenslokaler. Handel får finnas i bottenplan och kontor får byggas till 50% av den totala exploateringen om bostäder eller hotell byggs till resterande del. Bostäderna är viktiga för tryggheten i området eftersom att de innebär att människor vistas i området dygnet runt, därför tillåts övriga användningar endast till 50% av ytan och endast om bostäder byggs samtidigt. Handel eller parkering tillåts i bottenplan. 15(34) 216

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 16(34) 6.2.4 Tillgänglighet Planområdet har, förutom den befintliga vallen, inga större nivåskillnader som kan försvåra tillgängligheten för rörelsehindrade. Upp till brofästet på vallen finns både trappa och ramper, likaså ner till bryggan vid torget. Gällande regler för tillgänglighet till bostäder och andra lokaler ska tillämpas vid nybyggnation och anläggning inom planområdet. Alla gångvägar inom området liksom minst en lekattraktion ska vara tillgänglig för alla. 6.2.5 Byggnadskultur nom planområdet finns ett före detta vattentorn med stort kulturhistoriskt värde av såväl allmänt som lokalt intresse 15. Bevarande av denna byggnad kan ses som väsentligt då den är bland de sista som återstår från järnvägens första år i Ludvika. Vattentornet finns på foton från år 1903. Vattentornet skyddas i planen med egenskapsbestämmelsen q-skydd vilket innebär att det inte får förvanskas eller rivas. 15 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg 1982, Dalarnas museum 16(34) 217

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 17(34) Vattentornet i planens norra del har ett stort kulturhistorisk värde. Viktigt för det kulturhistoriska värdet bedöms vara: tornets volym, med den åttkantiga formen som även går igen i taket dess fasadmaterial, med rosa tegel av varierande bränning i den nedre delen och liggande träpanel i den övre delen, målad med falu rödfärg gördelgesimsen i skarven mellan fasadmaterialen, med mönstermurning och utkragande träfasad övrig mönstermurning, som de markerade hörnen och stående tegel över fönster- och dörröppningar teglet med pärlfogar vid lagning är det viktigt med ett tegel som liknar det ursprungliga så mycket som möjligt och att pärlfogen återskapas trädörrarna fönstren under takfoten 17(34) 218

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 18(34) Mönstermurad gördelgesims med utkragande träfasad. Teglet med sin speciella pärlfog. Trädörrar och mönstermurning. 18(34) 219

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 19(34) Tornets utformning är typisk för 1800-talets industriarkitektur. tornet finns en vattentank, som får tas bort om det behövs för tornets nya användning. Vattentornet får användningen HRE (handel, besöksanläggning, teknisk anläggning) och skulle till exempel kunna användas för försäljning/tillverkning av hantverk eller ingå i Ekomuseum Bergslagen. Viktigt för ett bevarande är att byggnaden används. Därför behöver användningen vara så flexibel som närheten till järnvägen tillåter. Teknisk anläggning i del av eller hela tornet är ett tredje alternativ. Även båthusen i planområdets norra del har ett visst kulturhistoriskt värde och är ett viktigt inslag i ett hamnområde. Läs mer i avsnitt 6.2.2. 6.2.6 Gestaltning Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan. 16 Detaljplanen tillåter en byggnadshöjd på fyra våningar för bostadshus, inklusive eventuellt garage i bottenplan. Bostadshusen- och gårdarna utformas så att de inte hindrar allmänhetens tillträde till Väsmanstrand. Bostadshusen ska även byggas sammanhängande mot bangården så att bostadsgården ljuddämpas. Balkonger och uteplatser ska vändas mot den ljuddämpade gården. Mellan bostäderna och järnvägsspåren ska byggnadsverk (t.ex. plank eller garage) finnas som tillsammans med vallen skyddar bostäderna vid en farligt gods olycka. Se 6.8.5 för mer information om farligt gods. En 20 meter bred strandremsa förblir tillgänglig för allmänheten med gräsytor, strandpromenad och gångfartsgata/cykelväg. På grund av översvämningsrisken tillåts inte bostadshus på en marknivå under 157,4 m ö.h. vattenkänsliga byggnadsdelar får inte förekomma under 158,5 m ö.h. Detta innebär att marken måste fyllas upp till angiven nivå, om nedersta våningen utgörs av parkering bör garagens golv anläggas 165,4 m.ö.h. För handel gäller istället nivåerna 157,2 m ö.h. (mark) respektive 157,4 m ö.h. (vattenkänslig byggnadsdelar). Garage kan byggas på en marknivå på 156,4 m ö.h. Se vidare 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd. Om tomten ska bebyggas med flerbostadshus ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska i första hand friyta ordnas. 17 Bebyggelsen bör ges en öppen karaktär mot den västra sidan för att i största möjliga mån erbjuda sjöutsikt till alla boende. Detta gör också att bostadsgården/-arna skyddas mot buller. Genom att bebyggelsen begränsas i den södra delen av planområdet ges möjlighet till sjöutsikt från befintliga bostäder öster om riksväg 50 samt från Vasagatan och den planerade cirkulationsplatsen vid 16 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 17 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9 19(34) 220

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 20(34) Vasagatans anslutning till riksväg 50. dag finns ingen sjöutsikt från Vasagatan på grund av ett bussgarage, som kommer att rivas i samband med anläggning av cirkulationsplatsen. En plats i mitten av planområdet, där trappan upp från torget möter gång- och cykelbron, är en viktig utsiktspunkt och vyn därifrån bör även fortsatt hållas öppen. Dokumentet Väsmans strandband fungerar som inspiration till utformning av parkdelen inom planområdet. Ledord för gestaltningen är: modernt, exklusivt, färgglatt, familjefest, kul, aktivt och sjönära. Parken ska innehålla ett stort antal aktiviteter men ändå kännas som en helhet med hjälp av konceptet Väsmans strandband. På eller i anslutning till Charlie Normans torg kan en fast eller tillfällig scen uppföras. Ytan söder om bostäderna planläggs som besöksanläggning som skulle kunna utgöras av en skatepark och/eller innehålla någon form av teknikexperimenthus. Det är viktigt att ytan utformas på ett tilltalande sätt så att den upplevs som en del av aktivitetsparken. Verksamheten får inte vara störande för boende och när användningen av ytan bestäms måste därför hänsyn visas genom att bullernivåer hålls inom riktvärdet. Ytan längst i norr som får användningen besöksanläggning är tänkt som parkmiljö med bangolf. De uppvuxna träden och lundkaraktären kan med fördel bevaras inom denna yta och bangolfbanorna placeras in däremellan. Gestaltningsförslaget Väsmans strandband - en hållbar och tillgänglig aktivitetspark i Ludvika fungerar som inspiration vid utformning av planområdets norra del. 20(34) 221

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 21(34) 6.3 Friytor 6.3.1 Lek och rekreation dagsläget finns inga iordninggjorda platser för lek, dock finns öppna stora ytor och naturmiljöer som i sig kan uppmuntra till lek och aktivitet. Den funktionen som natur och öppen yta skapar bör i möjligaste mån bevaras och integreras med den nya utformningen av platsen. Promenadstråk och ett antal bänkar samt belysning längs cykelvägen finns redan på platsen. Bänkarna byts ut mot möbler som passar bättre in på ledorden för gestaltningen. Hela den norra och mellersta delen av planen samt remsan närmast strandlinjen avses användas till lek- och rekreationsytor innehållande flertalet aktiviteter riktade till en bred målgrupp. Bostadsgårdar ska planeras så att de blir lämpliga för lek och rekreation vad gäller yta och innehåll. Om konflikt uppstår mellan ytor för friyta och parkering ska i första hand friyta ordnas. 18 6.3.2 Naturmiljö En omfattande naturvärdes- och artinventering genomfördes vid Ludvika bangård år 2009 varvid 1700 arter noterades. den karga miljön trivs växter som är konkurrenssvaga ruderatväxter och med dem kommer också en unik insektsfauna. Flera rödlistade arter bland bin, fjärilar och steklar har hittats i området. Bekant för många insektkännare är förekomsten av silvergråvecklare Eana argentana. Arten har få lokaler i landet och i Europa. Silvergråvecklare är klassad som Sårbar (VU). Det finns också fler rödlistade arter på bangården. detaljplanen för Väsmanstrand visas hänsyn till de ovanliga arter som finns inom en del av området. Detta sker genom att denna yta får bli ängsmark (NA- TUR1). Platsen är en viktig yta för fjärilarna som komplement till bangårdens vegetation. Tanken med ytan som planläggs som NATUR är att den ska bibehållas så som den ser ut idag, d.v.s. med rikliga förekomster av växter som är nödvändiga för alla fjärilar och bin inom området. Området som det gäller är en yta i planens nordöstra hörn med största bredden på cirka 20 meter och en längd av 80 meter. Genom användningsområdet NATUR 1 finns en serviceväg fram till bangården på trafikverkets fastighet. Denna bedöms inte hindra bevarandet av naturmiljön om den sköts på rätt sätt och kan därför vara kvar på samma plats. Ett servitut upprättats för vägen. Trafikverket har interna krav på att skötseln i området ska utföras på ett sådant sätt att de hotade arterna gynnas. Byggnationen av Kajvägsbron har och kommer att påverka naturområdet negativt. Ett restaureringsarbete måste därför göras efter att Kajvägsbron är klar. En del av Kajvägsbrons slänter, utanför planområdet, kommer att utformas så att de gynnar insekterna och bildar tillsammans med ytan inom planen en större helhet. övrigt finns inga naturvärden inom planområdet då marken till största delen består av gammal industrimark och/eller är uppbyggd av utfyllnadsmaterial. 18 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9 21(34) 222

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 22(34) 6.4 Vattenområden Planområdet begränsas i väster av Väsman vilket innebär att det från hela planområdet erbjuds utsikt över och nära kontakt med vattnet. Vattnets kvaliteter ska tas i beaktande och bevaras vid planering av bostäder och parkområde. Planområdets västra halva består av vattenområden. Den största delen av vattenområdet utgörs av en småbåtshamn. Vattenområdet för småbåtshamn har utökats västerut och norrut jämfört med befintliga förhållanden. Detta för att möjliggöra utbyggnad av vågbrytare i väster och gästbrygga intill restaurangen i norr. Direkt norr och söder om småbåtshamnen gäller öppet vattenområde. nom vattenområdet längst i söder (W 3)tillåts allmänna bryggor för bad, strandpromenad och kallbadhus. Bryggor får byggas som del av strandpromenaden, fyra meter bred ut från strandlinjen. Utöver detta får upp till två badbryggor och ett kallbadhus byggas. Badbryggorna får tillsammans utgöra maximalt 100 kvm och kallbadhuset får ha en maximal area av 500 kvm och maximal höjd på fyra meter mätt ifrån bryggans överkant. nom området finns också en iläggningsplats för räddningstjänstens båtar som ska hållas tillgänglig. Bilden visar vad som maximalt skulle kunna anläggas inom område W3. Längst norrut finns en kanal som har fått användningen W 2, vattenområde, där får även en bro byggas över för att koppla ihop de två landytorna. Hänsyn ska dock tas till att båtar ska kunna åka under bron för att ta sig till båthuset i kanalens ände. Båthuset bör bevaras och underhållas. 22(34) 223

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 23(34) 6.5 Strandskydd Huvuddelen av planområdet ligger mindre än 100 m från Väsmans strandlinje och omfattas därmed av generellt strandskydd. Området är dock sedan lång tid ianspråktaget. Även vattendelen av planen är till stor del ianspråktagen i form av en småbåtshamn med pir och bryggor. Det har tidigare funnits flertalet olika verksamheter som förorenat marken inom planområdet och även fyllt ut den. Detta gör att det i dagsläget saknas naturvärden i större delen av planområdet. En liten del i nordöstra delen av planen har höga naturvärden och planläggs därför som NATUR 1 Naturområde, ruderatmark och äng som sköts för att bevara biologisk mångfald av fjärilar och örtartade växter, läs mer i avsnitt 6.3.2. Detta område ligger mer än 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte inom generellt strandskyddsområe. Planområdet är ett unikt område i Ludvika kommun. Redan i översiktsplanen ÖP2030 är Väsmanstrand angett som ett utvecklingsområde. År 2013 gjordes en medborgardialog som visade att medborgarna vill att Väsmanstrand ska utvecklas till en ny stadsdel med ett levande rekreationsområde där människor kan röra sig tryggt under dygnets alla timmar, där människor vill stanna och umgås och njuta av omgivningarna. En vision om Väsmanstrand har tagits fram med medborgardialogen som underlag och antagits av kommunfullmäktige. Vissa åtgärder har redan vidtagits på platsen för att nå närmare visionen. Denna detaljplan är ett steg på vägen för att kunna fortsätta att utveckla Väsmanstrand i linje med medborgarnas önskemål och kommunens politiskt antagna vision. För att utvecklingen av området ska kunna fortsätta i den riktning som önskas av medborgarna i Ludvika kommun behöver strandskyddet upphävas inom större delen av planområdet. Eftersom önskemålen och investeringarna som redan gjorts gäller just denna plats vore det orimligt att lägga verksamheterna och aktiviteterna någon annanstans. Detaljplanens syfte är förenligt med strandskyddssyftet att långsiktigt trygga allmänhetens tillträde till strandområdet. Eftersom naturvärdena inom planområdet är mycket låga bedöms detaljplanens syfte väga tyngre än strandskyddets andra syfte- att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Strandlinjen (PARK, PARK 1, W 2 och W 3): Strandskyddet behöver upphävas för att kunna anlägga bryggor och promenadvägar som del av en strandpromenad. Strandpromenaden löper längs strandlinjen, utom vid ett ställe där marken redan är privat och ianspråktagen, och utgör därmed en tydlig fri passage. För vatten- och parkområden åberopas skäl 5 i miljöbalkens 7e kap. 18c för upphävande av strandskydd områden som behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. En strandpromenad kan inte anläggas någon annanstans än vid stranden, detta läge är dessutom extra viktigt då det har en stark koppling till centrala Ludvika och används av många människor. Detaljplanen avser alltså förstärka strandskyddsyftet att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till området. Kvartersmark bostäder: Den del av området som planläggs som bostadsmark består i dagsläget av en grusplan som bland annat används som upplagsplats och ibland för tillfälliga 23(34) 224

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 24(34) evenemang. Grusplanen är avskild från det egentliga strandområdet av en större gång- och cykelväg (tidigare även för fordonstrafik). Strandskyddet upphävs här med hänvisning till skäl 1 i MB 7 kap. 18c Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets intressen, och skäl 5 området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Ludvika kommun råder bostadsbrist, främst i centrala lägen som detta, i och med de många sjöar och den kuperade mark som omger staden är det svårt att hitta lämpliga centrala lägen för en bostadssatsning av denna storlek någon annanstans. Att bygga bostäder centralt och nära kollektivtrafikens stationer gynnar en långsiktigt hållbar hushållning med mark och energi. Bostäderna bidrar även till att skapa en tryggare miljö i området genom att platsen befolkas dygnet runt. Kvartersmark handelsområden: nom planområdet finns tre handelsområden, varav ett utgörs av en befintlig anläggning, restaurang. För denna finns en gällande strandskyddsdispens från år 2006 19 och för de övriga ytorna finns en dispens från år 20. Det två övriga ligger intill befintligt torg och har tillkommit utifrån upprepade önskemål från allmänheten om att fler restauranger/kiosker behövs i området. Den större av de två nya handelsområdena ligger dessutom intill bostadsområdet på ovan nämnda grusplan vilken saknar betydelse för strandskyddsintressena. nom handelsområdena upphävs strandskyddet med hänvisning till MB 7 kap. 18c punkt 5 området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan genomföras utanför området. Kvartersmark friluftsområde: De ytor som planläggs som friluftsområden består alla av sådan mark som i dagsläget arrenderas ut till olika verksamheter och som beräknas fortsätta vara utarrenderade i överskådlig framtid. Marken är redan ianspråktagen och på flera platser bebyggd, det större av friluftsområdena är även inhägnat utan tillträde för allmänheten. För friluftsområden åberopas skäl 1 i MB 7 kap. 18c för upphävande av strandskydd området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Kvartersmark besöksanläggning: De områden som planläggs som besöksanläggning är tänkt som bangolfområde respektive skatepark/teknikexprimenthus, båda som en del av den aktivitetspark som kommit till med grund i medborgardialogen. Det finns även specifika önskemål från allmänheten, inkommet under samrådet för detaljplanen, att bangolf och skatemöjligheter ska finnas inom planområdet. Marken inom användningsområdena är förorenad och ska saneras. Det finns inga höga naturvärden. Verksamheterna bedöms inte heller hindra allmänhetens tillträde till planområdet utan kan istället locka fler människor till Väsmanstrand och området upplevs på så sätt tryggare. 19 Beslut om strandskyddsdispens (för restaurang Piren, numera Kajkrogen), fastighet Ludvika 6:1, delegationsbeslut 2006-11-13 Byggnadsnämnden. 20 Beslut om strandskyddsdispens för två områden för handelsverksamhet på Väsmanstranden på fastigheten Ludvika 6:1, Myndighetsnämnden miljö och bygg -02-21 24(34) 225

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 25(34) Det norra området är idag snårigt och oinbjudande och upplevs lätt som en baksida då den avskärmas från vattnet genom motorbåtsklubbens inhägnade båthusområde. Fri passage närmast vattnet anordnas som en ny strandpromenad väster om båthusen, dvs. närmare strandlinjen. Det södra området för besöksanläggning är en del av den större grusplan som även bebyggs med bostäder och handelsverksamhet. För besöksanläggningarna åberopas, för upphävande av strandskydd, skäl 5 i MB 7 kap. 18c områden som behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Dessa anläggningar är en del av aktivitetsparken och bygger på allmänhetens önskemål om vilka aktivitetsmöjligheter som ska finnas vid Väsmanstrand. Övriga vattenområden (W 1): Området W 1 omfattar en befintlig småbåtshamn, bryggorna är försedda med låsta grindar som hindrar allmänhetens tillträde. Här har vattenområdet redan tagits i anspråk och strandskyddet har prövats genom ett anmälningsärende för vattenverksamhet hos länsstyrelsen Dalarnas län. Området är utarrenderat till Ludvika motorbåtsklubb. För hamnområdet åberopas skäl 1 i MB 7 kap. 18c för upphävande av strandskydd området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Aktivitetspark (PARK 1, R 1): Parkområdena är en viktig del i den fortsatta utvecklingen av Väsmanstrand och syftar till att öka allmänhetens tillgänglighet till området. Aktiviteter som ryms inom benämningen aktivitetspark är också det absolut största önskemålet, gällande vad som ska finnas vid Väsmanstrand, som kommit in från allmänheten under bland annat medborgardialogen. Aktivitetsparken betraktas därför som ett angeläget allmänt intresse. MB 7 kap. 18c punkt 5 området behöver tas i anspråk för ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet. Eftersom önskemålen gäller just denna plats är det orimligt att lägga det någon annanstans. Strandskyddet behöver upphävas inom parkområdet för att möjliggöra att större anläggningar som till exempel lekplats, bangolfbana och skatepark kan uppföras. Gator, cykelvägar, parkeringar, torg och gångfartsområde: Dessa ytor är allmän platsmark som behövs för att området ska vara tillgängligt och kunna utnyttjas av alla. Till största delen är det redan befintliga ytor som planläggs som vad det redan är. För dessa ytor åberopas skäl 5 i MB 7 kap. 18 området behöver tas i anspråk för ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet. Dessa ytor stärker strandskyddssyftet att strandområdet ska vara tillgängligt för allmänheten. För områdena W (öppet vattenområde) och SKYDD behöver strandskyddet inte upphävas. Användningsområdet NATUR 1 berörs inte av strandskydd. De verksamheter, bostäder och aktiviteter som föreslås i detaljplaneförslaget kan inte placeras på annat ställe då de framförallt ska förstärka värdena på just denna plats. Att kunna gå ner till stranden sommartid och köpa en kopp kaffe eller en glass bör ses som en självklarhet på en plats med dessa kvaliteter. Framförallt stärker dessa verksamheter, bostäder och aktiviteter områdets attraktivitet och trygghet. Någon form av social kontroll behöver finnas i detta område 25(34) 226

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 26(34) för att det ska vara tillgängligt för alla, därför är verksamhetsområdena, aktivitetsytorna och bostäderna viktiga för Väsmanstrand. 6.6 Gator och trafik 6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik planområdets östra del finns Kajvägen som sträcker sig mellan Ludvika centrum och industriområdet söder om planområdet. Från Kajvägen sker infart till de aktiviteter och bostäder som planeras. Genom hela planområdet i nordsydlig riktning stäcker sig en gång- och cykelväg. Denna är en del av cykelstråket Väsman runt och kopplas därmed samman med flera mindre tätorter utanför centrala Ludvika. Via gång- och cykelbron som invigdes år 2014 finns goda kommunikationer för gående och cyklister från Väsmanstrand till Ludvika stadskärna och stationsområdet. Alternativa vägar till Väsmanstrand är norrifrån via Kajvägsbron och söderifrån via Lyviksvägen, dessa stråk är även viktiga för att få en genomströmning genom hela området och bör utformas med tanke på säkerheten för gående och cyklister. Längs strandlinjen i planens västra kant har en strandpromenad med bryggor börjat anläggas. Denna planeras att utökas genom hela planområdet och vidare koppla ihop Väsmanstrand med badplatserna vid Skuthamn och Hällarna, norr respektive söder om planområdet. 6.6.2 Kollektivtrafik Planområdet ligger precis intill resecentrum, därifrån finns goda kommunikationer med både bussar och tåg till destinationer inom kommunen likväl som övriga Dalarna och Mellansverige. 6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter planområdets norra halva finns idag två större parkeringsplatser om sammanlagt ca 160 platser som sällan är fulla. Den ena parkeringsplatsen (60 platser) föreslås tas bort för att få en större sammanhängande parkyta i de centrala delarna av planområdet. Platserna ersätts med en mindre parkering i den norra delen av planområdet tillsammans med en utökning av den befintliga pendlarparkeringen i planens östra kant. Parkeringsplatserna kan då användas av besökande till handelsområden, hamnen, besöksanläggningen och parken samt som långtidsparkering vid stationen. Antalet parkeringsplatser, exklusive parkering för boende, beräknas bli det samma som i dagsläget, vilket bedöms vara tillräckligt även för tillkommande aktiviteter. Det finns också en större parkering i planens södra ände som ägs av ABB. Genom planområdet går en ledningsrätt för gasolledning till förmån för Västerbergslagens Energi AB. Ledningsrätten korsar parkeringsytan i planens södra del och därför finns en planbestämmelse i detta område om att marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Planen möjliggör även ett nytt parkeringsgarage sydost om bostadshusen, garaget bör utformas så att det även fungerar som skydd mellan järnvägsområdet 26(34) 227

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 27(34) och bostäderna. Alternativt kan parkering anordnas i bottenplan under bostäderna och ett plank uppföras som skydd mot farligt gods. Transporter till handelsområdena i planens centrala del sker via gång- och cykelvägen från söder. Där finns även plats för en vändplan för att undvika trafik på torgytan. n- och utfart till den befintliga restaurangen sker via nuvarande infart som planläggs som gångfartsområde för att inte hindra aktiviteterna i parken. nfart till det planerade bostadsområdet föreslås vara norrifrån via Kajvägen, då korsningen Lyviksvägen/RV 50 kommer att stängas. Transporter till och från industriområdet söder om planområdet hänvisas att angöra söderifrån, dvs inte genom planområdet via Kajvägen. 6.7 Trygghet Den upplevda tryggheten är beroende av långa siktlinjer i ett sammanhängande system som ger god orienterbarhet, samt god belysning av såväl gator som gång- och cykelstråk. Belysning av stråk där människor rör sig bör utformas så att den även lyser upp områden vid sidan om stråken. Bebyggelse med entréer och/eller fönster vända mot gator och gångstråk ökar känslan av trygghet. 21 dagsläget är platsen befolkad vissa tider och mer öde andra tider. Belysning finns längs gång- och cykelvägen men stora delar av planområdet är inte upplysta. Platsen har en öppen karaktär med långa siktlinjer, något som ökar tryggheten. De planerade bostäderna och handelsområdena bidrar till att platsen befolkas av fler och används dygnet runt vilket ökar tryggheten på en plats. Planförslaget innebär även att en större del av området får belysning. Parkeringsytorna bör utformas så att de upplevs som trygga. Detta kan göras med ljus färgsättning, dagsljusinsläpp (om garage/parkeringsdäck), god belysning och utformning för god orienterbarhet och god estetik gärna med gröna inslag. 6.8 Störningar 6.8.1 Buller Planområdet ligger i direkt anslutning till järnvägen och Ludvika station samt mindre än 70 meter från riksväg 50 och är därmed utsatt för trafikbuller. Under samrådet framkom att den bullerberäkning som använts initialt inte var tillräckligt detaljerad för att användas som underlag till bostadsbyggnation vid Väsmanstrand. Därför har ytterligare en bullerutredning 22 tagits fram, för att säker- 21 Stadsrumspotential för upplevd trygghet i Ludvika, Spacescape 2009-10-15) 22 Trafikbullerutredning för detaljplan Väsmanstrand, Ludvika kommun SWECO Environment AB, Falun, 27(34) 228

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 28(34) ställa att bostadsbyggande i området uppfyller riktvärden i trafikbullerförordningen 2015:216 och även minst uppfyller zon B 23 gällande exponering av industribuller. Den nya bullerutredningen innehåller detaljerade beräkningar och ljudmätningar för flera punkter på varje tillåtet våningsplan. Beräkningen redovisar också de störningar som kan uppstå från långsamtgående och stillastående tåg och bangårdsarbete. Den nya bullerutredningen visar att samtliga fasader klarar riktvärdena för ekvivalent ljudnivå och att det finns goda möjligheter för placering av gemensamma uteplatser på innegården där huskropparna ger skydd mot trafikbullret. För att klara riktvärdena som gäller för uteplatser finns en planbestämmelse som anger att bebyggelsen ska vara så sammanhängande att det blir en skyddad gård med en ljuddämpad sida 24. Vid utformning av byggnader för bostäder ska hörnlägenheter särskilt beaktas, så att även de får rum vända mot den ljuddämpade sidan, om ekvivalent bullernivå är över 60 dba. För smålägenheter på max 35 m 2 gäller dock att ekvivalent bullernivå från väg- och spårtrafik får vara upp till 65 dba utvändigt vid fasaden utan att något rum är vänt mot ljuddämpad sida. Buller från industri redovisas i en miljörapport 25 som sammanställs årligen av ABB. Rapporten grundas på både mätningar och beräkningar av bullernivåer vilka båda ligger under gällande riktvärden för bostäder för den beräknings- /mätpunkt som berör planområdet. rapporten står det även att ABB vid varje förändring av verksamheten som kan innebära påverkan på den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder, kommer att utvärdera behovet av bullerreducerande åtgärder. Om industrin byggs ut norrut med en bullrande verksamhet bör ett bullerplank sättas upp nära ljudkällan för bästa verkan. 6.8.2 Luft nga miljökvalitetsnormer för luft kommer att överskridas inom planområdet. 6.8.3 Sanitära förhållanden Vatten och avlopp finns i de norra delarna av planområdet. Tomrör finns lagda under Charlie Normans torg för att kunna utöka till den södra delen. Eventuellt kan ledningar även dras in till bostadsområdet söderifrån. 6.8.4 Skyddsanordningar planens sydöstra kant mellan det planerade bostadsområdet och järnvägen finns en befintlig vall med anslutande gång- och cykelväg upp till bron. Vallen 23 ndustri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder en vägledning Boverket, 2015 24 50 dba ekvivalent nivå, eller mindre, utomhus vid de flesta av lägenheterna 25 Miljörapport för ABB AB i Ludvika (2085-101) år 2017, Miljörapport Textdel, bilaga 3. ABB. 28(34) 229

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 29(34) skyddar bostadsområdet från buller och farligt gods men behöver i den södra lägre delen kompletteras med parkeringsdäck/garage eller plank. En planbestämmelse reglerar att ett staket ska finnas längs bangårdsområdets västra kant inom hela planområdet för att hindra passage över järnvägsspåren. 6.8.5 Farligt gods Planområdet ligger i direkt anslutning till järnvägen och mindre än 70 meter från riksväg 50 som båda är transportleder för farligt gods. Därför har en kvalitativ riskanalys för farligt gods 27 upprättats i april 2014. Enligt Länsstyrelsens vägledning 26 ska en kvalitativ riskanalys göras om bostäder/centrum planeras närmare en led för farligt gods än 150 m. Bostäder planeras i detta fall som närmast ca 70 meter ifrån ett järnvägsspår för högre hastigheter. Resultatet av analysen visar att användningsområdet för bostäder i befintlig situation klarar en byggnadshöjd på fyra våningar i den norra halvan, respektive 2 våningar i den södra. Om vallen kompletteras i den lägre, södra delen kan fyravåningshus byggas inom hela användningsområdet för bostäder. Vallen kan t.ex. kompletteras med parkeringsdäck/garagelänga eller plank minst 2 meter högt. En planbestämmelse reglerar att ett sådant skydd ska uppföras innan stratbesked kan ges för annan bebyggelse. Utifrån riskanalysen har bedömningen gjorts att det är möjligt att bygga bostäder eller annan i detaljplanen tillåten verksamhet i området trots närheten till led för transport av farligt gods. Besöksanläggningarna, i planområdets södra och norra delar, får inte utformas för att hysa ett större personantal det vill säga max 150 personer. 6.8.6 Räddningstjänstens insatstid Det aktuella området ligger nära räddningstjänstens station i Ludvika och utryckningsfordon kan vara på plats inom 10 minuter vid en eventuell olycka 27. Räddningstjänstens fordon kan nå Väsmanstrand både norrifrån och söderifrån. Åtkomligheten för räddningstjänsten ska beaktas i samband med framtida nybyggnationer. 28 Bland annat bör bostadsområdet planeras så att det inte uppstår hinder för räddningstjänstens framkomlighet och hårdgjorda ytor kring bostadshus bör planeras i ett tidigt skede för att medge uppställning av räddningstjänstens stegar om de ska användas som utrymningsväg. 6.9 Teknisk försörjning 6.9.1 Vatten och avlopp Kommunalt vatten och avlopp anläggs i samband med bostadsbebyggelse. 26 Farligt gods, riskhantering i fysisk planering Länsstyrelsen Dalarnas län 2012-06 27 Riskanalys för Väsmanstrand. Ludvika kommun 2014 28 Regler om detta finns i Boverkets byggregler (BBR) 29(34) 230

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 30(34) 6.9.2 Dagvatten Det kan finnas icke kartlagda oljeavskiljare och dagvattenledningar inom planområdet. En utredning behövs för att bestämma hur dagvatten från järnvägsområdet ska hanteras på bästa sätt. 6.9.3 Brandvatten Brandvattenförsörjning ska utökas och anpassas till den nya planen enligt gällande riktlinjer. Rekommenderad minsta kapacitet i markbrandposter är 1200 liter per minut med ett maximalt inbördes avstånd av 150 meter. Alternativt kan vatten tas från Väsman vid utryckning inom planområdet. 6.9.4 Värme nget gemensamt uppvärmningssystem planeras. Bostadshus bör istället utföras som så kallade passivhus eller lågenergihus. Det är olämpligt att basera uppvärmningssystem på fossila bränslen eller direktverkande el. Planområdets byggnader kan med fördel anslutas till fjärrvärmenätet i Ludvika. Höga krav bör ställas på låg energiförbrukning. 6.9.5 El El är framdraget inom planområdet. Gatubelysning finns längsmed gång- och cykelvägarna och vid torget. Bostadshusen har ett sådant läge att taken kan vara lämpliga för solceller. 6.9.6 Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. 6.9.7 Avfall Bostadsområdet får kommunal sophämtning. Utrymme kan även behövas för framtida fastighetsnära insamling för återvinning. Körvägar för sopbil ska utformas så att backning undviks. Sopbilar som används vid fastighetsnära insamling är cirka 2 m längre än vanliga. Närmaste återvinningsstation finns idag vid sporthallen cirka 1 km från planområdet. Återvinningscentral finns i Björnhyttan. Eventuellt kan en mindre återvinningsstation komma att anordnas inom planområdet. 6.10 Barnperspektiv En stor del av området riktar sig framför allt till barn och unga. Där finns stora ytor planlagda för park med lek- och aktivitets möjligheter. Hela området är relativt bilfritt. En medborgardialog har även gjorts vid uppstarten av arbetet med att utreda vad platsen skulle användas till. Medborgardialogen riktade sig framförallt till barn i skolåldern, men även brett mot allmänheten för att få in så mycket idéer som möjligt. Från planområdet är det nära till förskolor (Pluto och Freden, ca 800 m), lågstadium (Vasaskolan 1 km), mellan- och högstadium (Kyrkskolan, 1 km) och gymnasieskolor (ABB-gymnasiet, 800 m och Högbergsskolan, 1,4 km). 30(34) 231

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 31(34) Under samrådstiden har även en representant från kultur- och fritidsförvaltningen varit ute och träffat elever på Högbergskolan och Lorensbergaskolan (årsk. 7-9) för att visa upp detaljplaneförslaget och ta emot synpunkter. Dialogen resulterade i en mängd förslag på aktiviteter som skulle kunna anläggas inom planområdet. Det framkom också önskemål om att glassbaren och popup restaurangen ska vara kvar. Några tyckte inte att man ska bygga bostäder på grund av risken att de boende störs av närheten till pop-up restaurangen inom handelsområdet söder om torget. Ett annat önskemål var bevara men renovera båthusen. 6.11 Konsekvenser av planens genomförande sammanfattning Huvudsyftet med planen är att främja lek och rekreation i centrumnära läge, genom att tillgängliggöra strandområdet och utveckla det till en attraktiv plats, samt att tillgodose Ludvika kommuns behov av bostäder. Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. De förändringar som detaljplanen medför bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. dag oanvända ytor tas i anspråk, de gröna ytorna används främst till parkområden med aktiviteter för allmänheten medan en del av grusplanen kommer att bebyggas med bostadshus i upp till 4 våningar. Tre mindre ytor planläggs för handel och antas hysa restauranger/caféer. Ett garage eller plank krävs som skydd mellan bostäder och järnväg (farligt gods led). Detaljplanen möjliggör nya bostäder i Ludvika tätort, vilket är ett led i att bygga ett hållbart samhälle. Placeringen i tätorten ger minskat bilberoende, genom att det är gångavstånd till centrum och till flera stora arbetsplatser. Goda möjligheter finns även till cykling, genom nära anslutning till viktiga cykelstråk, och till kollektivtrafiken från resecentrum. Närheten till resecentrum, med järnvägsoch busstation, gör att kollektivtrafik kan vara ett bra alternativ till bilen även vid längre resor. Allt detta bidrar till att minska klimatpåverkan, föroreningar och buller från bilar. Bostäderna bidrar även till att platsen befolkas dygnet runt vilket är en viktig aspekt trygghetsmässigt. Bebyggelsen kan bli ett viktigt bidrag till Ludvikas behov av bostäder. Det finns efterfrågan på bostäder i Ludvika och planområdet har ett attraktivt läge med utsikt över Väsman och närhet till stationen och stadskärnan. Bostadshusen kan dock komma att delvis skymma utsikten från andra bostäder på östra sidan av riksväg 50. samband med byggnation av bostäder behöver marken saneras från föroreningar. Marken behöver även höjas upp till en nivå där bostäderna inte riskeras att översvämmas vid höga vattenflöden. Två av de ytor som planläggs för handel förmodas främst användas till säsongsbetonade verksamheter som café och servering under sommarmånaderna. nom det tredje handelsområdet, längst i norr, finns en befintlig restaurang. Fler caféer och restauranger är något som efterfrågats av medborgarna i Ludvika och därför möjliggörs det i planen. Handelsområdena kommer förhoppningsvis att öka användningen av Väsmanstrand, då det bidrar till att det finns fler olika 31(34) 232

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 32(34) saker att göra. Fler människor som rör sig inom planområdet gör också att platsen upplevs tryggare. planens nordöstra del finns ett markområde med höga naturvärden. Den biologiska mångfalden värnas genom att ytan planläggs som NATUR 1 och ska skötas för att bevara den biologiska mångfalden. Ytan utgör habitat för ett antal insektsarter (men även växter) som är hotade och behöver därför skyddas. nom samma område finns också ett vattentorn med högt kulturhistoriskt värde. Vattentornet bevaras och skyddas med bestämmelsen q-skydd, byggnad får ej förvanskas. nom större delen av planområdet upphävs strandskyddet som en förutsättning för att kunna genomföra de förändringar som planen visar på. Strandskyddet finns till för att säkra allmänhetens tillgång till strandlinjen samt att bevara naturvärden i strandzonen och detaljplanen hindrar inte något av detta. Planen medför en del omflyttningar i parkeringssituationen i området. Det totala antalet parkeringsplatser avses dock bli minst det samma som tidigare, exklusive boendeparkeringar. 7 Fastighetsrättsliga frågor 7.1 ngående fastigheter och markägoförhållande Planområdet utgörs till största delen av den kommunägda fastigheten Ludvika 6:1. Planområdet innefattar även fastigheten Ludvika 6:5 som ägs av Badhusudden AB och del av Ludvika 4:44 som ägs av ABB. En liten del i planens sydöstra hörn berör fastigheten Ludvika 7:2 som ägs av Trafikverket och en del av vattenområdet i planens västra del berör Ludvika 3:19 som ägs av Svenska fastighetsaktiebolaget. Genom planområdet går ledningsrätt för gasolledning till förmån för Västerbergslagens Energi AB. nom planområdet finns dels en arrendeupplåtelse för samnyttjande av parkering samt ett arrende för motorbåtsklubbens verksamhet. Fastigheten Ludvika 6:5 har servitut över planområdet för tillfartsväg. 7.2 Fastighetsbildning Planen möjliggör en fastighetsreglering mellan kommunens fastighet Ludvika 6:1 och Trafikverkets fastighet Ludvika 7:2. En fastighetsreglering mellan dessa fastigheter i den sydöstra delen av planområdet skulle innebära att del av Kajvägen som idag ligger på Trafikverkets fastighet istället skulle ingå i kommunens fastighet medan området T 1 något längre norrut kan regleras till Ludvika 7:2. Planen möjliggör även avstyckning av fastigheter för bostads- och handelsändamål. För de områden som är planlagda för endast handelsändamål är det möjlig för kommunen att sälja marken eller att upplåta den genom arrende. Det servitut som finns inom planområdet till förmån för Ludvika 6:5 för utfart samt varuleveranser föreslås upphävas. Servitutsområdet i detaljplanen är utlagt 32(34) 233

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 33(34) som allmän plats- gångfartsområde vilket tryggar fastighetens rätt till utfart samt för varutransporter utan servitut. Fastighetsbildning söks av sakägare och prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan. 7.3 Upphävande av fastighetsplaner nga gällande fastighetsplaner finns inom planområdet. 8 Genomförandefrågor 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. Det arrendeavtal som finns för samnyttjande av parkering mellan Ludvika kommun och ägarna till Ludvika 6:5 måste ändras då arrendeområdet är planlagt som allmän plats- PARK. planen finns två andra parkeringsområden som kan nyttjas som ersättningsområden till arrendeavtalet, med beteckning P. Dessa två ersättningsområden motsvarar minst samma antal platser som nuvarande arrendeavtal har. Ägarna av Ludvika 6:5 har även genom ett arrendeavtal rätt till ett område för kompletterande mark till restaurangbyggnad. plankartan är detta område utlagt som handelsmark vilket gör att rättigheten kan bestå. Det möjliggör även en fastighetsreglering där marken kan regleras till Ludvika 6:5. För att trygga en passage för gångtrafik längs strandlinjen finns det i plankartan ett parti som ska vara tillgänglig för allmännyttig gångtrafik men som vid tillfälliga evenemang får nyttjas som komplementmark till handelsverksamhet. För den mark i planområdets norra del som är planlagd som besöksanläggning är intentionen att den befintliga bangolfanläggning som finns vid Mossplan flyttas till detta område. och med att område är planlagt som kvartersmark har kommunen möjlighet att upplåta denna mark till föreningen genom ett arrendeavtal. Även det södra området för besöksanläggning kan arrenderas ut. nom planområdet finns mark med beteckningen N 1. De N-områden som finns i planens norra del ingår i motorbåtsklubbens arrendeavtal. 8.2 Allmän platsmark Kommunen ansvarar för iordningställande och skötsel av allmän platsmark. För denna plan ska ett större parkområde mellan Charlie Normans torg och besöksområdet iordningställas. Den befintliga strandpromenaden som löper längs del av Väsmanstrand förlängs i planens sydvästra del. 8.3 Strandskydd Strandskydd avses upphävas inom större delen av detaljplaneområdet, se även 6.5. 33(34) 234

Ludvika Kommun Planbeskrivning Väsmanstrand Sida 34(34) 9 Organisatoriska frågor 9.1 Planförfarande Planarbetet genomförs med utökat förfarande då det anses vara av stort allmänt intresse. 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) ska anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen ska vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av femton (15) år. 10 Ekonomiska frågor Ett genomförande av detaljplanen innebär för kommunens del kostnader för anläggning av parkområden samt de nya parkeringarna som ska ersätta befintlig parkering. Planen möjliggör utbyggnad av strandpromenad vilken även det är en kostnad som tillfaller kommunen. Utöver detta tillkommer plankostnad samt kostnad för fastighetsbildning. De intäkter som för kommunens del erhålls vid ett genomförande är från försäljning av mark för bostads- och handelsändamål samt anslutningsavgift till kommunalt vatten och avlopp. nför eventuella byggnationer bör ytterligare geotekniska undersökningar göras med avseende på fyllnadsmassornas sammansättning, stabilitet och mäktighet. Detta bekostas av exploatören. 11 Tidplan Tidplan för detaljplanens fortsatta hantering bedöms enligt följande: Granskning våren/sommaren Antagande hösten/vintern 12 Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats och interngranskats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Möten har även hållits med andra intressenter. Patricia Magnell Torkel Berg Kajsa Holmqvist Tf. planeringschef planarkitekt landskapsarkitekt 34(34) 235

PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER PBL 4 kap. 5 1 p. Detaljplanegräns PARK PARK W 2 N 1 a 1 GÅNGFARTSOMRÅDE GÅNG CYKEL NATUR 1 W a 5 x SKYDD 1 a 3 H 1 N 1 P N 1 e 2 100 R 1 P PARK HER q 1 a 2 Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNNG AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser PBL 4 kap. 5 2 p. GATA Lokaltrafik GATA1 Gång- och cykelväg. Fordonstrafik endast tillåten för transporter till handelsområden och lilla piren GÅNGFARTSOMRÅDE Gångfartsområde, trafik sker på gåendes villkor P-PLATS Parkering PARK Anlagd park PARK1 Anlagd park med områden för lek- och sportaktiviteter NATUR1 Naturområde. Ruderatmark och äng som sköts för att bevara biologisk mångfald av fjärilar och örtartade växter SKYDD Område som skyddar mot störning TORG Gångfartstrafik, handel och publik verksamhet GÅNG CYKEL Gång- och cykelväg Kvartersmark PBL 4 kap. 5 3 p. PARK 1 BOH1P1K1 H1 Bostäder, hotell. Handel eller parkering får finnas i bottenplan. Kontor får byggas till 50% av den totala exploateringen om bostäder eller hotell uppförs till resterande del Handel, ej dagligvaruhandel W 1 P-PLATS GATA HER N1 R1 T1 Handel, teknisk anläggning, besöksanläggning Friluftsområde Besöksanläggning, ej för större personantal Bangårdsområde 3:19 W 3 W a 5 Lilla Piren PARK 1 Gamla Kajvägen e 1 45 -V GATA 1 p 1 plantering m 2 BOH 1 P 1 K 1 V p 1 v 1 a 4 a 5 v 1 m 1 H 1 Charlie Normans torg PARK 1 TORG H 1 +158,20 +159,58 SKYDD GÅNG CYKEL +160,91 Kajvägen T 1 PARK 1 +157,44 +162,92 a 3 PARK 1 +164,52 a 3 Kajvägen Vattenområde W W1 W2 W3 Öppet vattenområde Småbåtshamn Vattenområde, gångbro får byggas till en maximal bredd av 5 meter, fri höjd under bron anpassas så att båtar kan passera till båthuset Vattenområde. En 4 meter bred brygga får anläggas längsmed hela strandlinjen (inom område W 3 ) som del av strandpromenaden. Utöver detta får 2 badbryggor och/eller 1 kallbadhus anläggas. Badbryggorna får tillsammans utgöra maximalt 100 m 2. Kallbadhuset får ha en maximal area av 500 m 2 och en maximal höjd på 4 meter. nom området finns en befintlig iläggningsplats för räddningstjänstens båtar som ska hållas tillgänglig. UTNYTTJANDEGRAD/FASTGHETSNDELNNG e1 45 e2 100 Högsta exploateringsgrad i procent av användningsområdets area Största byggnadsarea i kvadratmeter BEGRÄNSNNGAR AV MARKENS BEBYGGANDE x1 P Parkering PBL 4 kap. 5 3 p. Byggnad får inte uppföras MARKENS ANORDNANDE PBL 4 kap. 11 1 p. PBL 4 kap. 11 1 p. PBL 4 kap. 11 1 p. Marken får med undantag av uthus och garage inte förses med byggnader PBL 4 kap. 11 1 p. Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gångtrafik men får vid tillfälliga evenemang användas som komplementmark till handelsverksamhet PBL 4 kap. 6 Föreskriven lägsta markhöjd är för bostäder 157,4 m ö.h., handel 157,2 m ö.h. och uthus/garage 156,4 m ö.h. Underkant på bostäders golvbjälklag ska inte understiga 158,5 m ö.h. nga byggnadsdelar som kan ta skada av översvämningar får finnas under en nivå av 157,4 m ö.h. för handel och 157,2 m ö.h. för uthus/garage. Höjdsystem RH 2000. +00,00 Befintlig markhöjd, meter över havet PBL 4 kap. 10 PBL 4 kap. 10 PARK R 1 e 2 100 +146,0 grönt Mark och vegetation plantering Ytan får inte användas till parkering utan ska utformas som en buffertzon mellan parkering och parkområden PBL 4 kap. 10 Planteringsytor för träd och buskar ska finnas till en yta av minst 50 m2 PBL 4 kap. 10 GATA Skyddsbestämmelser grönt a 3 q1 Utfart och stängsel Befintlig byggnad får ej förvanskas. Skyddet gäller exteriörer enligt avsnitt 6.2.5 i planbeskrivningen PBL 4 kap. 16 3 p. GÅNG CYKEL u P a 3 SKYDD PLACERNG, UTFORMNNG, UTFÖRANDE Placering p1 v1 Utformning och omfattning Utfartsförbud med Användningsgräns PBL 4 kap. 9 Stängsel ska finnas PBL 4 kap. 9 Byggnader ska placeras sammanhängande så att bostadsgården ljuddämpas PBL 4 kap. 16 1 p. Balkonger och uteplatser ska placeras så att de vätter mot de ljuddämpade innergårdarna PBL 4 kap. 16 1 p. V - V Föreskrivet antal våningar Föreskrivet antal våningar Högsta nockhöjd i meter PBL 4 kap. 11 2 p. PBL 4 kap. 11 2 p. PBL 4 kap. 11 2 p. LLUSTRATONER llustrationslinje ADMNSTRATVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft Ändrad lovplikt, lov med villkor PBL 4 kap. 21 SKYDD MOT STÖRNNGAR m1 m2 Byggnadsverk ska finnas som skydd mellan bostäder och järnväg till följd av farligt gods transporter, se avsnitt 6.1.3 i planbeskrivningen PBL 4 kap. 12 2 p. Verksamheter får inte vara störande för omgivningen dvs. gällande riktvärden för buller får ej överskridas PBL 4 kap. 12 3 p. LUDVKA 3 N Skala 0 10 20 30 40 50 PLANKARTA 100 m a1 a 2 a 3 a 4 u Strandskydd Bygglov krävs inte för uppförande av båthus som byggs enligt avsnitt 6.2.2 i planbeskrivningen PBL 4 kap. 15 1 p. Utökad lovplikt gäller för förändringar av befintlig byggnads exteriör enligt planbeskrivningens avsnitt 6.2.5 PBL 4 kap. 14 4 p. Startbesked får inte ges förrän markens lämpligthet för byggande har säkerställts genom att markföroreningar avhjälpts PBL 4 kap. 14 4 p. Startbesked får inte ges förrän byggnadsverk som skydd mot farligt gods har uppförts enligt m 1 PBL 4 kap. 14 4 p. Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar PBL 4 kap. 6 Strandskydd gäller fortsatt inom område betecknat med a 5, i övrigt upphävs strandskyddet inom planområdet PBL 4 kap. 17 Till planen hör: Planbeskrivning Detaljplan för Del av Ludvika 6:1 "Väsmanstrand" Ludvika kommun Utökat förfarande Upprättad i april, reviderad i juli Patricia Magnell Tf. planeringschef SKALA 1:1000 A1, 1:2000 A3 Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningshandling Kajsa Holmqvist Landskapsarkitekt Beslutsdatum Godkännande Antagande Laga kraft nstans SBN KF SBN 2017/101 236

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott -10-02 108 Dnr /314 Sammanträdesplan 2019 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesplan för 2019. Beskrivning av ärendet Förslag till sammanträdesplan för 2019 har upprättats för kommunstyrelsen och dess utskott samt för kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Förslag Sammanträdesplan daterad 18 september. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 237

Kommunstyrelsens förvaltning Maria Östgren, 0240-860 16 maria.ostgren@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -09-20 Ert datum Kommunstyrelsen Diarienummer KS /314 Er referens Sida 1(1) Fastställande av sammanträdesplan för 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesplan för 2019. Beskrivning av ärendet Förslag till sammanträdesplan för 2019 har upprättats för kommunstyrelsen och dess utskott samt för kommunfullmäktige. Jan Sinclair Stöd- och styrningschef Maria Östgren Kommunsekreterare Bilaga Sammanträdesplan 2019. Beslut skickas till Samtliga nämnder och bolag inkl plan Anmälan kommunfullmäktige Akten 238

UDVKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPLAN 2019 (FÖRSLAG -09-18) Kommunstyrelsens förvaltning, kanslienheten ORDFÖRANDE- BEREDNNG ARBETSUTSKOTT (AU) PERSONALUTSKOTT (PLU) KS KF ANTECKNNGAR Övrigt Torsdag kl 8.00 Tisdag kl 13.15 Tisdag kl 14.00 Måndag kl 17.00 20 dec 8 jan 22 jan 4 feb 24 jan 5 feb (PLU) 19 feb 4 mars Rapporteringstillfälle 4 21 feb 5 mars 19 mars 1 april Årsredovisning ks+kf Rapporteringstillfälle 1 ks 28 mars 9 april (PLU) 23 april 6 maj 25 april 7 maj 21 maj 3 juni Ansvarsfrihet Förslag budgetramar ks+kf 25 juni Rapporteringstillfälle 2 ks 25 juli 6 aug 20 aug 2 sep 29 aug 10 sep (PLU) 24 sep 7 okt 26 sep 8 okt 22 okt 4 nov Rapporteringstillfälle 3 ks Delårsrapport ks+kf 24 okt 5 nov (PLU) 19 nov 2 dec 27 dec (fr) 7 jan 2020 21 jan 2020 3 feb 2020 Basdag 15 feb (fr) Budgetdialog25-26 april (to-fr) Budgetberedning 10 maj (fr) 239

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott -10-02 109 Dnr /355 Kommunal drift av Håksbergs skola läsåret /2019 Arbetsutskottets förslag till beslut Fullmäktige beslutar att kommunen fortsätter driften av Håksbergs skola under innevarande läsår, /2019. Beskrivning av ärendet Fullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 3 att lägga ned Håksbergs skola från och med den tidpunkt då Nya Marnässkolan står klar för inflyttning. nflyttningen till den nya skolan var då planerat till hösten. nflyttningen har blivit försenad och är nu planerad till januari 2019. För att eleverna vid Håksbergs skola inte ska behöva byta skola under ett pågående läsår föreslår social- och utbildningsnämnden den 5 september 121 att fullmäktige tar ett nytt beslut att kommunen fortsätter driften av Håksbergs skola under innevarande läsår, /19. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning daterad 21 september. 2. Protokoll social- och utbildningsnämnden daterad 5 september, 121. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 240

Kommunstyrelsens förvaltning Carin Lilliehöök, 0240-866 56 carin.lilliehook@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -09-21 Fullmäktige Diarienummer KS /355 Sida 1(1) Er referens SUN /536-61 Kommunal drift av Håksbergs skola läsåret /2019 Förvaltningens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att kommunen fortsätter driften av Håksbergs skola under innevarande läsår, /2019. Beskrivning av ärendet Fullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 3 att lägga ned Håksbergs skola från och med den tidpunkt då Nya Marnässkolan står klar för inflyttning. nflyttningen till den nya skolan var då planerat till hösten. nflyttningen har blivit försenad och är nu planerad till januari 2019. För att eleverna vid Håksbergs skola inte ska behöva byta skola under ett pågående läsår föreslår social- och utbildningsnämnden den 5 september 121 att fullmäktige tar ett nytt beslut att kommunen fortsätter driften av Håksbergs skola under innevarande läsår, /19. Jan Lindström Kommunchef Carin Lilliehöök Bitr. kanslichef och utredare Bilaga Protokoll social- och utbildningsnämnden daterad 5 september, 121. Beslut skickas till Social- och utbildningsnämnden Verksamhetschef Skola Akten 241

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Social- och utbildningsnämnden -09-05 121 Dnr /536-61 Kommunal drift av Håksbergs skola läsåret /2019 Beslut Social- och utbildningsnämnden föreslår fullmäktige att kommunen fortsätter driften av Håksbergs skola innevarande läsår, /2019. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 3 att lägga ned Håksbergs skola från och med den tidpunkt då Nya Marnässkolan står klar för inflyttning. Detta var då planerat till hösten. nflyttningen har blivit försenad och är nu planerad till januari 2019. För att eleverna vid Håksbergs skola inte ska behöva byta skola under ett pågående läsår föreslår social- och utbildningsnämnden att fullmäktige tar ett nytt beslut att kommunen fortsätter driften av Håksbergs skola innevarande läsår, /19. Beslut skickas till Fullmäktige Verksamhetschef skola Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 242

Kommunstyrelsens förvaltning MÅNADSRAPPORT KS Datum -10-10 KS /16-00 Sida 1(6) Kommunstyrelsen Månadsrapport till kommunstyrelsen september Personalfrågor Rekrytering av förvaltningschefer pågår. Rekrytering förhandlingschef pågår. Rekrytering personalchef har påbörjats. Viktiga verksamhetshändelser Projekt Projektet Ändring HR pågår där vi ska utveckla vårt personalsystem så att det blir bättre anpassat för våra användare. Första steget är att vi kommer att införa appar för att underlätta för våra medarbetare och chefer. Pilot har påbörjats samt är slutförd. Samtliga chefer och medarbetare har tillgång till apparna. Vi är också på gång med att starta upp arbetsgrupper för att jobba med att: o Stärka arbetsrätten o Stärka rekrytering o Minska administrationen genom digitalisering o Revidera styrdokument o Flytta delar av rehabilitering till företagshälsovården Förstudie ekonomi En förstudie gällande ekonomi har genomförts av PwC där man har tittat på våra processer och vilka förbättringar som behöver göras. Förstudien är klar. På gång är uppstart av nytt projekt med implementering av det förändringsarbete som ska göras. Ludvika 100 år Arbetet fortgår enligt plan och fokus den närmaste tiden är att påbörja arbetet med att få näringslivet intresserade att vara med och stötta Jubiléet Ludvika kommun Hemsida www.ludvika.se E-post info@ludvika.se Organisationsnr 212000-2270 Postadress 771 82 Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata 1 771 31 Ludvika 243 Telefon 0240-860 00 Fax 0240-866 87 Bankgiro 467-5088 PlusGiro 12 45 30-7

Ludvika kommun Datum -10-10 KS /16-00 Sida 2(6) nom ramen för Ludvikamodellen har arbetsgruppen beslutat om samverkan FO och AME (vid behov även ntegration) avseende trepartsmöten/matchning som förläggs till fasta tider på AME. Två personer från FO har utsetts som systematiskt ska arbeta tillsammans med personal från AME. Uppstart v 41. Syfte, att effektivisera arbetssättet genom att korta ledtiderna mot individ som uppstår när trepartsmöten ska planeras in, samt tidigt sätta in rätt insatser mot rätt kompetensprofil och individ. Fokus är initialt på målgruppen redan inskrivna hos AME cirka 140 st samt individer som skickas direkt från AF till AME. andra hand till FO enligt gemensamt beslut i arbetsgruppen samt tillsammans med AF. Målet för antal personer som ska lämna jobbslussen för egen försörjning är 110 st. Måltal för 2019 arbetas fram under oktober. Nya näringslivschefen Erik Odéns ingår från september i arbetsgruppen avseende Ludvikamodellen. Syftet är att dra nytta av Eriks konkreta erfarenheter från hans arbete i både Faluns och Örebros kommuner, hur man i nära samarbete med näringslivets kompetensförsörjningsbehov och AF, skapar arbetstillfällen för att minska försörjningsstödet. Arbetsförmedlingen anvisar lågutbildade till grundvux. VBU tar fram fler utbildningsplatser. Under perioden januari- september har totalt 131 personer avslutats i Jobbslussen. 97 personer har lämnat mot egen försörjning. Omgång 2 i det lokala jobbspåret riktat mot vården har startat under september månad och 10 stycken kommer att gå utbildningen. Arbetsmarknadsenheten har tillsammans med Arbetsförmedlingen och Samarkand presenterat upplägget för Landstingets ledningsgrupp i Ludvika. Mötet var mycket positivt och Landstinget ska få mer information innan beslut om deltagande tas. samverkan med Arbetsförmedlingen och VBU undersöks möjligheterna att starta ett Jobbspår riktad mot kock. Det privata näringslivet kommer att involveras vid uppstart. Arbetet med att få långtidsarbetslösa i arbete fortskrider och främst via extratjänster, vid senaste genomgången var 6 personer långtidsarbetslösa och ej i någon arbetsmarknadsutbildning via AF (450 dagar i JOB). Alla 6 har den 5 oktober en planering via AME och kommer erbjudas extratjänst inom den kommunala förvaltningen efter avslutad praktikperiod. Arbetsmarknadschef deltog tillsammans med Social välfärd på SKL lärande projekt om hur långvarigt försörjningsstöd ska brytas. Projektet kommer fortgå under 3 år med 4 nätverksträffar per år. 27 kommuner deltar. På Nya Marnässkolan har stamfiber etablerats och löper enligt plan. Nät till skolans nya lokaler i före detta SECO fastigheten hanteras av T och är i princip klart. 244

Ludvika kommun Datum -10-10 KS /16-00 Sida 3(6) Arbetet med Telefoniprojektet fortlöper. nförande för Ludvika är planerat till v 49 (november). Detta kan förändras utifrån förutsättningar inom projektet Leverantören av utbyggnad av fibernät på landsbygden för Ludvika kommun, P-Only har fått leveransproblem vilket kommer att orsaka en leveransförsening på cirka 6-7 mån. Skälet är organisatoriska problem. Nytt förslag på utbyggnadsplan från P-Only presenteras för kommunen senast i mitten av oktober. Målet för på 80 procent kommer dock ändå att nås. Kvarstår gör även Kommunens övergripande mål om 90 procent utbyggnad senast 2020. Stödsektionen på HR har påbörjat arbetet med att få ett nytt partsgemensamt samverkansavtal på plats. Arbetet fortgår med HR projektet och de två delprojekten enligt plan. Genomfört val Påbörjat dialog omkring organisationsförändring på kanslienheten Sex av sex samverkande kommuner har nu sagt ja till ett utökat uppdrag för GNU (UhC). Ett omfattande förberedelsearbete och rekryteringsprocess pågår. En dalagemensam upphandling av e-arkiv har genomförts med gott resultat. Remiss av upphandlingsplan 2019 pågår i sex samverkande kommuner. Särskilt fokus på socialt ansvarsfull upphandling tex sysselsättningskrav, sociala företag, etiska regler och arbetsrättsliga villkor. Möten genomförda med GNU, samrådsgrupp och LUG i Falun, Borlänge, Ludvika och Gagnef. GNU har beslutat om budget 2019 för UhC. Arbete med införandet av stadshuskoncern där beslut kommer att tas i november Aktuell statistik för denna period från Migrationsverket visar att totalt under året har 118 nyanlända varav 6 ensamkommande barn med uppehållstillstånd valde att bosätta sig i Ludvika. Dessa är kategoriserade enligt följande: Tre ensamkommande barn (ABO) anläggningsboende 17 nyanlända (EBO) egenbosättning, varav 3 ensamkommande barn 98 nyanlända (anhöriga) Statistiken visar en ökning på 20 nyanlända på en månad. Alla SO-grupperna är igång och det fungerar bra överlag. Den 20/9 startade första 20-timmars i samarbete med AME, 20 deltagare. Denna grupp ges riktad samhällsinformation extra fokus kring arbetsmarknadsfrågor. Den 21 september startade en 20-timmars SO i samarbete med Samarkand, tio deltagare/medflyttare. Denna kurs ges på lätt svenska och engelska och har utformningen lokal anknytning/ludvika stad och kommun. Fyra av kursens nuvarande deltagare har nu fått samtycke till jobbsluss. Tillsammans med handläggare på AME jobbar vi nu fram en modell där deltagarna blir inskrivna och deltar på möten MEN går kvar på 245

Ludvika kommun Datum -10-10 KS /16-00 Sida 4(6) Språkorienteringen på övrig tid. Målet är att ha en plan för individen, komma i praktik innan kurs avslutas. Viktiga händelser inför nästa period AME nom ramen för Ludvikamodellen samverkan mellan FO och AME (vid behov även ntegration) avseende trepartsmöten/matchning som förläggs till fasta tider på AME. Uppstart vecka 41. Syfte, att effektivisera arbetssättet genom att korta ledtiderna som uppstår när trepartsmöten ska planeras in samt tidigt sätta in rätt insatser mot rätt kompetensprofil. Fokus är initialt på målgruppen redan inskrivna hos AME cirka 140 st samt individer som skickas direkt från AF till AME. andra hand till FO. Fortsatt nära samarbete med näringslivschefen och näringslivet i syfte att matcha rätt kompetensprofiler och insatser mot kompetensförsörjningsbehovet som ska leda till arbetstillfällen. T Fortsatt arbete med att utveckla Ludvikamodellen Delta i Vägen in som anordnas av Länsstyrelsen Utveckla nytt jobbspår riktat mot kock, sker i samverkan med VBU och Arbetsförmedlingen Fortsatt arbete med GDPR avseende utbildningspaket för medarbetare Fortsatt fokus på att höja Ludvika kommuns allmänna T säkerhet E-hälsa projekten fortlöper Rekrytering av ersättare för systemansvarig Personal Rekrytera förhandlingschef, ferksamhetschef Social omsorg samt förvaltningschef Vård- och omsorgsförvaltningen. Kanslienheten Utvärdera valet och föreslå en organisation för EP-val i maj 2019 Redovisa årets arbete med Finskt förvaltningsområde till Länsstyrelsen Påbörja utredning om eventuell flytt av samhällsbetalda resor till andra förvaltningar Föreslå organisationsförändring för kanslienheten Samordna utbildning för GDPR chefsutbildningar och vidare till APT för medarbetare. Fortsatt arbete med effektivisering av nämndadministrationen. Genomförs i projektform. UhC Genomförande av UhC dagar i samverkande kommuner. 246

Ludvika kommun Datum -10-10 KS /16-00 Sida 5(6) Beredning kring remiss av ny upphandlingsplan för 2019. Sker med två remissomgångar till samverkande kommuner. Även till bolag/förbund. Rekryteringsprocesser med koppling till ett utökat uppdrag för UhC samt ersättningsrekrytering. Ekonomi Arbete med implementering av budget och prognos. Målet är att köra skarpt från och med prognos 2019 och budget 2020. SoU är piloter och har till att börja med fokuserat på prognosmodulen. Uppstart projekt mplementering utveckling/förbättring Ekonomiprocesser i oktober (baserad på klar förstudie av PWC). Syftet är att få fram effektivare stödprocesser avseende ekonomiarbetet. arbetet med processkartläggning kommer kartläggning och implementering av arbetssätt att formas. En implementering av gemensamma arbetssätt och rutiner samt tydliggörande av roller kommer på sikt att frigöra tid för mer kvalificerat ekonomiarbete och ett effektivare stöd till förvaltningarna. ntegrationsenheten De första SO-grupperna som vi startade i våras avslutas under oktober/ 20 ggr genomförda. Ansvarig kommer att besöka FO på ett APT, ge en tydlig bild av Språkorientering och det datum som är satt för intag till VT 2019. Nya samtycken ska vara till handa 12 november. Kalla nya deltagare till informationsträff 12 december. Kursstart 9 januari 2019. Organisationen kommer att jobba mot AME och SF för att fylla alla platserna 2019. Övrigt, händelser av betydelse eller annan information Väsentliga avvikelser mot mål/budget jan-september Utfallet avseende jan-september för KSF, har en positiv avvikelse på cirka 5 000 tkr som beror på lägre kostnader med cirka 2 500 mot lagd budget, samt balansering av kapitalkostnader på totalt cirka 2 800 tkr. nkluderat är även lägre intäkter mot lagd budget på cirka 250 tkr. Främsta orsaken till de lägre kostnaderna är kansliets kostnader för både Överförmyndarverksamheten, förtroendevalda samt administrativa gruppen. ÄvenpPersonalenheten, AME, samt kommunstaben har lägre kostnader än budget. Huvudorsaken till de lägre intäkterna återfinns dels hos kansliet, och avser främst Överförmyndarverksamheten, Finskt Förvaltningsområde, skolskjutsar samt förtroendevalda, och dels hos T. Främsta orsaken till avvikelserna för både intäkter och kostnader avseende kansliet och T, är fortsatt eftersläpning i fakturering mot lagd periodisering. 247

Ludvika kommun Datum -10-10 KS /16-00 Sida 6(6) Röd flagga Genom pågående fördjupad ekonomisk analys tillsammans med ansvarig för lansliet, T samt ekonomichef, tar vi ta ett fastare grepp på enheternas ekonomi. Åtgärder mot T börjar ge effekt genom bättre kontroll över fakturering/ periodisering av både intäkter och kostnader. Vad gäller kansliet har vi genomfört möten med både Dalatrafik (samhällsbetalda resor) samt Överförmyndaren och gemensamt kommit överens om vilka åtgärder som måste vidtas för att få bättre kontroll och stabilitet i ekonomin. Driftskostnader för e-arkiv och närvaro- och voteringssystem saknas i budget för 2019. E-arkiv cirka 500 tkr/år. För närvaro- och voteringssystem saknas belopp i dagsläget. Till nästa rapportering redovisas belopp. Leverantören av utbyggnad av fibernät på landsbygden för Ludvika kommun, P-Only har fått leveransproblem vilket kommer att orsaka en leveransförsening på cirka 6-7 mån. Skälet är organisatoriska problem. Nytt förslag på utbyggnadsplan från P-Only presenteras för kommunen senast i mitten av oktober. Målet för på 80 procent kommer att nås. Kvarstår gör även kommunens övergripande mål om 90 % utbyggnad senast 2020. Telias kontraktsförslag kan ge Ludvika en höjd prisbild på 500-1200kkr (cirka 60 tkr/månad från november). En extra kostnad på 300 tkr per år (rullande 12 månader ev från vecka 49 i november) kan dessutom uppkomma då inomhustäckning saknas på ett flertal ställen i Ludvika kommun. Tillsammans med Avesta arbetar T med ett koncept i syfte att försöka lösa detta själva för att se om vi kan undvika aviserad kostnad. Jan Lindström Kommunchef Bilaga Månadsrapportering ekonomi 248

Rapportering av periodens intäkter respektive kostnader Rapporteringen avser att visa periodens budgetavvikelse för intäkter resp kostnader (drift) Kommunstyrelsens förvaltning Förvaltningschef Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Tillfälle 5 Tillfälle 6 Tillfälle 7 Tillfälle 8 Tillfälle 9 Datum Kommunstyrelsen, tkr Tillfälle 3 Tillfälle 1, jan Tillfälle 2, jan-feb Tillfälle 3, jan-mars Tillfälle 4, jan-april Tillfälle 5, jan-maj Tillfälle 6, jan-juni Tillfälle 7, jan-juli Tillfälle 8, jan-aug Tillfälle 9, jan-sept Avvikelse mot årsbudget Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse ntäkter Kommunstab 179 309-130 0 9-9 0 19-19 44 67-23 59 99-40 74 121-47 89 154-65 104 178-74 119 237-118 134 274-140 Årsprognos Kostnader Årsbudget Förv.chef SoS 22 22 0 0 2-2 4 4 0 6 6 0 7 7 7 7 7 0 9 9 0 11 11 0 13 13 0 17 17 0 Kanslienheten 10 707 9 802 905 0 4-4 0-38 38 1 926 273 1 653 3 149 281 2 868 3 522 812 2 710 6 423 4 066 2 357 6 796 4 233 2 563 8 118 4 163 3 955 8 490 4 168 4 322 Ekonomienheten 2 199 1 519 680 0 56-56 275 207 68 413 294 118 550 435 115 688 466 221 1 085 610 475 1 222 759 464 1 360 821 539 1 497 895 602 KS-övrigt 0 0 0 0 13-13 0 25-25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Personalenheten 1 205 1 283-78 0 11-11 0 115-115 87 128-41 117 138-21 145 189-44 852 921-69 880 932-52 910 953-43 938 970-32 T Enheten 36 413 37 197-784 0 1 316-1 316 2 199 3 112-913 8 191 7 978 213 9 943 9 136 807 13 392 11 314 2 078 18 184 17 303 881 19 883 18 418 1 465 21 585 22 492-907 26 377 26 683-306 Arbetsmarknadsenhet 19 423 19 923-500 1 644 1 918-275 3 284 2 008 1 276 4 925 4 418 507 6 477 5 702 775 8 094 7 767 327 9 712 9 249 463 11 330 10 452 878 12 950 11 824 1 126 14 568 12 899 1 668 Upphandlingscenter 14 808 15 708-900 1 233 1 191 42 2 467 2 384 83 3 701 3 576 125 4 935 5 072-137 6 170 6 264-94 7 404 7 730-326 8 638 9 116-478 9 872 10 305-433 11 106 11 498-392 ntegration 8 732 8 732 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 454 2 236-782 2 908 3 487-579 4 362 5 474-1 112 Totala intäkter KS 84 956 85 763-807 2 877 4 521-1 644 8 229 7 835 394 19 292 16 740 2 553 25 237 20 870 4 367 32 092 26 940 5 152 43 758 40 042 3 716 50 318 46 334 3 984 57 834 54 296 3 539 63 126 62 878 249 Kommunstab 34 978 33 591 1 387 0 939-939 0 2 202-2 202 8 967 6 684 2 283 11 927 10 438 1 489 14 832 13 076 1 756 17 725 16 399 1 326 20 537 18 679 1 857 23 436 21 563 1 873 26 318 24 255 2 062 Förv.chef SoS 1 283 1 283 0 0 123-123 209 115 94 318 455-137 424 536-112 424 536-112 530 681-151 638 820-182 849 1 136-287 958 1 277-319 Kanslienheten 43 932 45 232-1 300 0 2 688-2 688 0 5 662-5 662 10 797 8 334 2 463 14 482 10 487 3 996 18 172 13 356 4 816 21 892 17 729 4 163 25 358 21 763 3 595 29 052 23 714 5 338 32 742 26 821 5 921 Ekonomienheten 9 868 10 108-240 0 751-751 1 573 1 560 13 2 392 2 387 6 3 201 3 208-7 4 008 4 124-116 4 877 4 961-85 5 756 5 844-88 6 569 6 677-108 7 384 7 526-142 KS-övrigt 0 0 0 0 433-433 0 1 709-1 709 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Personalenheten 20 703 20 481 222 0 1 055-1 055 0 2 687-2 687 5 070 4 368 702 6 791 5 992 799 8 519 8 041 478 10 297 9 919 378 12 018 11 778 240 13 748 13 332 416 14 435 13 770 665 T Enheten 50 823 50 798 25 0 2 164-2 164 8 360 6 079 2 281 12 567 11 985 581 16 809 15 786 1 023 21 151 19 411 1 740 25 388 27 463-2 075 29 585 31 007-1 421 33 830 34 977-1 146 38 088 41 155-3 067 Arbetsmarknadsenhet 34 112 34 112 0 1 203 469 734 2 200 2 813-613 8 154 7 162 992 10 907 9 378 1 530 13 523 11 468 2 054 16 162 13 734 2 428 19 119 16 866 2 253 22 341 20 786 1 555 25 723 23 329 2 394 Upphandlingscenter 14 808 15 708-900 1 229 1 036 193 2 459 2 462-3 3 706 3 660 46 4 936 5 206-270 6 180 6 509-329 7 410 7 792-382 8 640 9 084-444 9 881 10 373-492 11 111 11 547-436 ntegration 8 732 8 732 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 454 970 484 2 908 2 117 791 4 362 4 567-205 Totala kostnader KS 210 507 211 313-807 2 432 9 658-7 226 14 801 25 289-10 488 51 970 45 034 6 936 69 478 61 029 8 448 86 809 76 521 10 288 104 281 98 679 5 602 123 105 116 810 6 296 142 614 134 674 7 940 156 758 154 247 2 511 Netto Kommunstab 34 799 33 282 1 517 0 930-930 0 2 184-2 184 8 923 6 617 2 306 11 868 10 338 1 530 14 758 12 956 1 802 17 636 16 245 1 391 20 433 18 502 1 931 23 317 21 326 1 991 26 184 23 981 2 202 Förv.chef SoS 1 261 1 261 0 0 121-121 205 111 94 312 449-137 417 529-112 521 672-151 627 809-182 729 978-249 835 1 121-287 942 1 261-319 Kanslienheten 33 225 35 430-2 205 0 2 684-2 684 0 5 624-5 624 8 871 8 061 809 11 334 10 206 1 128 14 650 12 544 2 106 15 469 13 663 1 806 18 562 17 530 1 032 20 933 19 550 1 383 24 252 22 653 1 599 Ekonomienheten 7 669 8 589-920 0 695-695 1 298 1 353-54 1 980 2 092-113 2 651 2 773-122 3 321 3 658-337 3 792 4 351-559 4 534 5 085-551 5 210 5 856-647 5 887 6 631-744 KS-övrigt 0 0 0 0 420-420 0 1 684-1 684 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Personalenheten 19 498 19 198 300 0 1 044-1 044 0 2 572-2 572 4 983 4 240 743 6 674 5 855 820 8 374 7 851 523 9 445 8 998 447 11 138 10 846 293 12 838 12 379 459 13 497 12 799 698 T Enheten 14 410 13 601 809 0 848-848 6 161 2 967 3 194 4 375 4 007 368 6 867 6 650 216 7 759 8 097-338 7 204 10 160-2 956 9 702 12 589-2 887 12 246 12 485-239 11 711 14 472-2 761 Arbetsmarknadsenhet 14 689 14 189 500 1 203 469 734 2 200 2 813 734 3 229 2 743 486 4 431 3 676 755 5 429 3 701 1 727 6 450 4 485 1 965 7 790 6 414 1 376 9 391 8 962 429 11 155 10 429 726 Upphandlingscenter 0 0 0-4 -155 151-8 78-86 5 84-79 1 134-133 10 245-235 6 62-56 2-32 34 9 68-59 5 49-44 ntegration 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-1 266 1 266 0-1 370 1 370 0-906 906 Netto KS 125 551 125 551 0 1 199 7 055-5 857 9 857 19 387-9 530 32 678 28 294 4 383 44 241 40 159 4 082 54 822 49 725 5 097 60 629 58 773 1 856 72 889 70 645 2 244 84 778 80 377 4 401 93 632 91 369 2 263 MånadsRapportering-ekonomi--KSF-10-10 Kommunstyrelsen Ekonomienheten, Stöd- och styrningsförvaltningen 249

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott -10-02 113 Dnr 2017/351 Motion - införande av förbud mot tiggeri i vissa zoner i kommunen Arbetsutskottets förslag till beslut Fullmäktige avslår motionerna Motion om införande av förbud mot tiggeri i vissa zoner i kommunen och Åtgärder mot tiggeri i kommunen. Reservation Roland Johansson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beskrivning av ärendet Benny Rosengren (SD) och Per Öberg (SD) har båda lämnat in snarlika motioner där de vill ändra kommunens lokala ordningsföreskrifter och förbjuda passiv insamling av pengar (tiggeri) på ett antal områden i kommunen. Båda refererar till Vellinge kommun, där fullmäktige i september 2017 beslöt att anta ordningsföreskrifter där tiggeri förbjöds på några ställen i kommunen. Länsstyrelsen i Skåne län avslog Vellinges beslut om tiggeriförbud, något som Vellinge kommun överklagat hos såväl Förvaltningsrätten i Malmö som hos Kammarrätten i Göteborg. Båda domstolarna har gått på länsstyrelsens linje och avslagit Vellinge kommuns överklaganden. Skälet som angetts är att Vellinge kommun inte kunnat visa att det med hänsyn till den allmänna ordningen är motiverat att införa ett förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri). Enligt ordningslagen får lokala ordningsföreskrifter inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Det räcker inte att tiggeriet kan medföra olägenheter i enstaka fall; för att ett förbud vore motiverat hade kommunen behövt visa att tiggeriet har orsakat allvarliga olägenheter eller störningar i den allmänna ordningen. Kommunstyrelsens förvaltning ser inte att Ludvika kommun skulle kunna påvisa att tiggeriet har orsakat allvarliga olägenheter eller störningar i den allmänna ordningen i kommunen. Förvaltningen har inte kännedom om att kommunmedlemmar skulle ha hört av sig med klagomål på tiggeriet. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därför att fullmäktige avslår de båda motionerna. Detta trots att Vellinge kommun fått prövningstillstånd hos Högsta Förvaltningsdomstolen. Förvaltningen anser det inte motiverat att Justerandes sign Utdragsbestyrkande 250

2(2) invänta ett prejudikat, utan väljer istället att svara motionärerna utifrån nu gällande lagstöd. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse kommunstyrelsens förvaltning daterad 10 augusti. 2. Motion om införande av förbud mot tiggeri i vissa zoner i kommunen, inkommen 26 september 2017. 3. Åtgärder mot tiggeri i kommunen, motion daterad 22 oktober 2017. Behandling Roland Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. HåGe Persson (M), Leif Pettersson och ngvar Henriksson båda (S) samt Lotta Wedman (MP) yrkar bifall till föreliggande förslag.. Ordföranden ställer Roland Johanssons förslag mot föreliggande förslag och finner att arbetsutskottet bifaller föreliggande förslag. Beslut skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 251

Kommunstyrelsens förvaltning Mikaela Nordling, 0240-861 32 mikaela.nordling@ludvika.se TJÄNSTESKRVELSE Datum -08-10 Fullmäktige Diarienummer KS 2017/351 Sida 1(5) Svar på motion - förbud mot tiggeri Förslag till beslut Fullmäktige avslår motionerna Motion om införande av förbud mot tiggeri i vissa zoner i kommunen och Åtgärder mot tiggeri i kommunen. Sammanfattning Benny Rosengren (SD) och Per Öberg (SD) har båda lämnat in snarlika motioner där de vill ändra kommunens lokala ordningsföreskrifter och förbjuda passiv insamling av pengar (tiggeri) på ett antal områden i kommunen. Båda refererar till Vellinge kommun, där fullmäktige i september 2017 beslöt att anta ordningsföreskrifter där tiggeri förbjöds på några ställen i kommunen. Länsstyrelsen i Skåne län avslog Vellinges beslut om tiggeriförbud, något som Vellinge kommun överklagat hos såväl Förvaltningsrätten i Malmö som hos Kammarrätten i Göteborg. Båda domstolarna har gått på länsstyrelsens linje och avslagit Vellinge kommuns överklaganden. Skälet som angetts är att Vellinge kommun inte kunnat visa att det med hänsyn till den allmänna ordningen är motiverat att införa ett förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri). Enligt ordningslagen får lokala ordningsföreskrifter inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Det räcker inte att tiggeriet kan medföra olägenheter i enstaka fall; för att ett förbud vore motiverat hade kommunen behövt visa att tiggeriet har orsakat allvarliga olägenheter eller störningar i den allmänna ordningen. Kommunstyrelsens förvaltning ser inte att Ludvika kommun skulle kunna påvisa att tiggeriet har orsakat allvarliga olägenheter eller störningar i den allmänna ordningen i kommunen. Förvaltningen har inte kännedom om att kommunmedlemmar skulle ha hört av sig med klagomål på tiggeriet. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därför att fullmäktige avslår de båda motionerna. Detta trots att Vellinge kommun fått prövningstillstånd hos Högsta Förvaltningsdomstolen. Förvaltningen anser det inte motiverat att invänta ett prejudikat, utan väljer istället att svara motionärerna utifrån nu gällande lagstöd. Beskrivning av ärendet Benny Rosengren (SD) yrkar i motion inlämnad 26 september 2017 att följande text införs i de lokala ordningsföreskrifterna: 252

Ludvika kommun Datum -08-10 Diarienummer KS 2017/351 Sida 2(5) Passiv insamling av pengar (tiggeri) är förbjuden på följande områden: Coop Konsum Ludvika gård, Systembolaget Ludvika, huvudentrén Gallerian Ludvika, Lidl Ludvika, Willys Ludvika, ca Kvantum Ludvika, Coop Konsum Grängesberg och CA Gruvhallen Livs Grängesberg. Per Öberg (SD) yrkar i motion daterad 22 oktober 2017 att den lokala ordningsstadgan (Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ludvika kommun) skrivs om så att polisen kan följa den utan att det är politiskt känsligt. Lämpligen läggs minst följande områden in i 11: Lyviksberget, Ludvika centrum, området kring Willys i Marnäs, området kring ca Kvantum Marnäs, Coop Ludvika gård, området kring Dollarstore, centrala Grangärde, centrala Nyhammar, centrala Grängesberg samt centrala Fredriksberg. Kommunstyrelsens förvaltning har valt att svara på båda motionerna i samma tjänsteskrivelse då motionerna är väldigt snarlika till innehåll. Motionärerna motiverar tiggeriförbudet med att tiggarna utnyttjas och att tiggeriverksamheten är en del av en kriminell verksamhet. Vidare refererar bägge motionärerna till Vellinge kommun, där kommunen införde förbud mot tiggeri i vissa zoner i kommunen. Fri rörlighet inom EU grunden Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av Europeiska Unionen (EU). Av det så kallade rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Ska en EU-medborgare vistas högst tre månader i Sverige ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. Det har visat sig att framförallt personer från Bulgarien och Rumänen sökt sig till Sverige utan avsikt att jobba. De som kommer till Sverige försörjer sig i många fall genom tiggeri. 1 Av utlänningslagens (2005:716) 8 kap. 9 framgår att EU-medborgare kan avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen, i övrigt har de rätt att vistas tre månader i Sverige. Ludvika kommun utgör inte tiggarna någon belastning för biståndssystemet de vill inte ha med socialtjänsten att göra varmed det inte för närvarande är aktuellt utvisa tiggare. Socialtjänsten i kommunen har heller inte kännedom om att någon tiggare skulle bo i Ludvika, då de bor i en grannkommun och enbart är i Ludvika dagtid för att tigga. Aktuella fall där kommuner prövat förbjuda tiggeri Vellingemodellen Motionärerna hänvisar till Vellinge kommun som förbjudit tiggeri i vissa delar av kommunen. Vellinge fattade sitt beslut om att förbjuda tigger på några centrala områden i kommunen i september 2017. Länsstyrelsen i Skåne godkände inte införandet av ett begränsat tiggeriförbud i den lokala 1 Källa: SKL: Några juridiska frågor angående utsatta EU-medborgare, 2017-08-04. 253

Ludvika kommun Datum -08-10 Diarienummer KS 2017/351 Sida 3(5) ordningsstadgan. Vellinge kommun har drivit ärendet vidare och frågan har prövats i såväl Förvaltningsrätten i Malmö som Kammarrätten i Göteborg. Båda domstolarna har avslagit Vellinge kommuns överklagande angående tiggeriförbudet. Vellinge har drivit frågan vidare och ärendet har fått prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen. Kommunstyrelsens förvaltning har läst de båda instansernas domar. Av Förvaltningsrätten i Malmös dom, mål nummer 12327-17, framgår att det av förarbetena till ordningslagen (prop. 1992/93:210) betonas vikten av att kommunerna endast meddelar sådana lokala föreskrifter som verkligen behövs. En kommun får inte lägga onödigt tvång eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet och den omständigheten att ett förfarande kan medföra olägenhet i enstaka fall bör inte leda till att allmänna förbuds ställs upp. Av förarbetena anges vidare att penninginsamling i form av tiggeri på offentlig plats kan regleras i lokal ordningsstadga, om ett sådant förbud är särskilt motiverat. Vellinge kommun har fört fram att ett fåtal kommunmedlemmar under åren 2015-2017 lämnat in synpunkter om personer som bl.a. ägnade sig åt passiv insamling av pengar. Kommunen förde fram att kommunmedlemmar tycker det är obehagligt att gå in i butiker när personer som tigger sitter utanför. Kommunen har dock inte visat att det passiva insamlandet av pengar har orsakat allvarliga olägenheter eller störningar i den allmänna ordningen, varmed Förvaltningsrätten i Malmö inte fann det motiverat att införa förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) i ordningsföreskrifterna, något som Kammarrätten i Göteborg höll med om. Eskilstunamodellen Eskilstuna har politikerna prövat en annan modell. Där fattade kommunfullmäktige i juni i år ett beslut om att införa en ny regel i sin lokala ordningsstadga om att den som planerar tigga måste söka ett särskilt tillstånd hos polisen. Länsstyrelsen i Sörmland har i juli upphävt Eskilstuna kommuns beslut, då länsstyrelsen anser att tiggeri inte utgör någon störning av den allmänna ordningen. Eskilstuna kommun har överklagat länsstyrelsens beslut, men någon dom från förvaltningsrätten har ännu inte kommit. Opinionen nationellt Sveriges television gjorde i april en förfrågan hur partierna nationellt ser på ett tiggeriförbud. Av svaren framgår att såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna vill ha ett nationellt förbud mot tiggeri. Socialdemokraterna vill förbjuda människor att förtjäna pengar på andras tiggeri samt se över ordningslagen. Sedan 1 juli i år är det olagligt med människoexploatering, dvs. att utnyttja andra genom exempelvis tiggeri. De övriga partierna var alla emot ett förbud av tiggeri, med skillnaden att Kristdemokraterna anser att kommuner lokalt, med hjälp av de lokala ordningsföreskrifterna, ska kunna förbjuda tiggeri på särskilda platser. 254

Ludvika kommun Datum -08-10 Diarienummer KS 2017/351 Sida 4(5) En sökning på riksdagens hemsida visar att det lämnats in ett antal motioner som på olika sätt berör tiggeri, merparten av yrkandena i motionerna har dock fått avslag. Det finns ingen politisk majoritet för ett nationellt tiggeriförbud för närvarande. Ludvika kommuns ordningsföreskrifter Ludvika kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter reviderades av fullmäktige den 19 juni 2017 118. Så här lyder paragraf 11, som handlar om insamling av pengar: Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. Ordningsföreskrifterna belyser inte tiggeri idag. Kommunstyrelsens förvaltnings analys och förslag till beslut De två motionärerna har båda föreslagit att de lokala ordningsföreskrifterna ska ändras genom att förbjuda passiv insamling av pengar/tiggeri i ett antal områden i kommunen. Modellen är densamma som Vellinge kommun prövat i sina ordningsföreskrifter och som de fått avslag på i två instanser. Vellinge kommun har påvisat att kommunmedlemmar hört av sig och klagat på tiggeriverksamheten; likaså framhåller de att kommunmedlemmar upplever obehag att gå in i butiker när personer som tigger sitter utanför. Kommunstyrelsen förvaltning har inte kännedom om att kommunmedlemmar i Ludvika skulle kontaktat kommunen med synpunkter angående tiggeriverksamhet. Några e-postmeddelanden är inte diarieförda gällande personer som tigger i Ludvika kommun. Utifrån gällande tolkning av ordningslagen, som Förvaltningsdomstolen i Malmö använt sig av i sitt beslut om att avslå den del i Vellinges ordningsföreskrifter som förbjuder tiggeri på särskilda platser, går den enskildes frihet före olägenheter i enstaka fall. Av ordningslagens 3 kap. 12 får föreskrifterna inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Kommunstyrelsens förvaltning kan inte se att Ludvika kommun skulle kunna påvisa att det passiva insamlandet av pengar (tiggeriet) orsakar allvarliga olägenheter eller störningar i den allmänna ordningen, varmed det inte är motiverat att ändra ordningsföreskrifterna. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att fullmäktige avslår de båda motionerna, då det för närvarande inte finns laglig grund för ett förbud. Förvaltningen är medveten om att Vellinge fått prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen, men finner det inte motiverat att invänta ett prejudikat. 255

Ludvika kommun Datum -08-10 Diarienummer KS 2017/351 Sida 5(5) Jan Lindström Kommunchef Mikaela Nordling Utredare Bilagor 1. Motion om införande av förbud mot tiggeri i vissa zoner i kommunen, inkommen 26 september 2017. 2. Åtgärder mot tiggeri i kommunen, motion daterad 22 oktober 2017. Beslut skickas till Motionärerna för kännedom Akten 256

257

Motion Åtgärder mot tiggeri i kommunen Bakgrund: Den 11 oktober 2015 motionerade Pär Öberg (Nordiska motståndsrörelsen) för åtgärder mot det utbredda tiggeriet i kommunen. Alla ledamöter röstade emot denna motion utom Johan Andersson (SD). Pär Öbergs försvar för motionen när den togs upp för debatt avslutades så här: Ni ska komma ihåg detta datum 30 maj 2016, det var dagen då Ludvikas politiker kunde stoppa detta utnyttjande av människor men valde att bara titta bort. Jag ska även påminna er om hur ni beslutade denna dag när det står helt klart att det även i Ludvika är organiserade ligor som opererar. dag vet vi hur det gick. Tre personer har åtalats för människohandel och flera vittnar om att de blivit utnyttjade i den härva som håller på att nystas upp i Mossgruvan inte långt härifrån. Ligan har bland annat placerat ut tiggare i Ludvika. Vellinge kommun har man nyligen röstat för ett tiggeriförbud. Där specificerade man vissa områden i kommunen då förvaltningsrätten meddelat att man inte får förbjuda tiggeri i en hel kommun. Vi yrkar därför: Att den lokala ordningsstadgan (Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Ludvika kommun) skrivs om så att polisen kan följa den utan att det är politiskt känsligt. Lämpligen läggs minst följande områden in i 11: Lyviksberget, Ludvika centrum, området kring Willys Marnäs, området kring CA kvantum Marnäs, COOP Ludvika gård, området kring Dollarstore, centrala Grangärde, centrala Nyhammar, centrala Grängesberg samt centrala Fredriksberg. Övrigt: Påminnelsen är som utlovat framförd. Ludvika 22 oktober 2017 258

Pär Öberg 259