VANDA STADS KONCERNSTRATEGI Godkänd av stadsfullmäktige den 17 december 2012. Instruktionen träder i kraft 1.1.2013 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Koncernstrategins mål och syfte... 4 1.2 Definition av koncernen... 4 1.3 Stadens intressebevakning... 6 1.4 Mål för utveckling av koncernen... 6 2. Ägarpolitik... 7 2.1 Utgångspunkter för ägarpolitiken... 7 2.2 Besittning av stadens egendom... 7 2.2.1 Fast och lös fastighetsegendom som ägs direkt av staden... 8 2.2.2. Övrig lös egendom i stadens besittning... 8 2.2.3 Nettobudgeterad enhet... 8 2.2.4 Affärsverk... 9 2.3 Stadens verksamhet utanför organisationen...10 2.3.1 Aktiebolag...10 2.3.2 Samkommuner...11 2.3.3 Övriga samfund och samarbetsformer...11 2.3.4 Övriga produktionsmetoder...12 2.4 Överlåtelse av egendom...12 3. Principer för stadens placerings- och finansieringsverksamhet...14 3.1 Allmänt...14 3.2 Placeringsverksamhet...14 3.2.1 Placering som anknyter till stadens verksamhetsområde...14 3.2.1.1 Placeringar i dotter- och intressesamfund...14 3.2.1.2 Övriga placeringar...15 3.2.1.3 Avkastningskrav på kapital och övriga mål...16 3.2.1.4 Avkastningskrav på placeringar med anknytning till ett verksamhetsområde...16 3.2.2 Placering av kassamedel...16 3.2.2.1 Kortfristig placering av kassamedel (under ett år)...16 3.2.2.2 Långfristig placering av kassamedel (över ett år)...17 3.2.3 Dotter- och intressesamfundens egen placeringsverksamhet...17 3.3 Finansieringsverksamhet...17 3.3.1 Utgångspunkter för finansieringsverksamheten...17 3.3.2 Hantering av finansierings- och ränterisker...18 3.3.3 Dotter- och intressesamfundens finansiering...18 3.3.4 Begränsning av rätten till skatteavdrag för räntor...19 3.4 Borgen...19 3.4.1 Ingående av borgen för dottersamfundens lån...20 3.4.2 Ingående av borgen för intressesamfunds och samkommuners lån...20 3.4.3 Ingående av borgen för andra samfunds lån...21 3.4.4 Borgen som ingås och säkerhet som ställs av dottersamfunden...21 3.5 Revisors utlåtande...21 4. Koncerndirektiv samt viktiga principer för ledning och förvaltning i dottersamfunden (corporate governance)...22 4.1 Stadens koncernstyrning...22 4.2 Styrning av dottersamfundens verksamhet...23 4.2.1 Planering av verksamheten och ekonomin...23 4.2.2 Uppföljning av verksamheten och ekonomin...24 4.2.2.1 Uppföljning...24 4.2.2.2 Anskaffning av ägarens förhandssamtycke...25 4.2.2.3 Rapportering till staden...26 4.2.2.4 Utvärdering av utfallet av bindande mål...26 4.3 Styrning av dottersamfunds och andra samfunds beslutsfattande...27 4.3.1 God förvaltnings- och ledarskapssed...27 2
4.3.2 Principer för att förhindra mutor...28 4.3.3 Samhälls- och beställaransvar...28 4.3.4 Förfarandeanvisningar för representanter och ledamöter...29 4.3.5 Representanters och ledamöters skyldigheter...30 4.4 Val av samfunds styrelser och andra organ...30 4.4.1 Kriterier för val av representanter...30 4.4.2. Val av styrelse och verkställande direktör samt deras mandattid...30 4.4.3 Jäv i aktiebolag...32 4.4.4 Styrelsens uppdrag och verksamhet i ett aktiebolag...32 4.4.4.1 Styrelsen...32 4.4.4.2 Styrelsens arbete och beslutsfattande...33 4.4.4.3 Särskilda skyldigheter som ankommer på styrelsen...33 4.4.4.4 Uppgifter som ankommer på en styrelseordförande och en styrelseledamot...34 4.4.5 Verkställande direktörens ställning och uppgifter i ett aktiebolag...34 4.4.6 Ansvar i ett aktiebolag...35 4.4.7 Samkommuner...36 4.4.7.1 Val av en samkommuns organ...36 4.4.7.2 Jäv i samkommun...36 4.8 Föreningar och stiftelser...37 4.4.8.1 Jäv i föreningar och stiftelser...37 4.5 Arvoden som betalas till ledamöter i ett samfunds förvaltningsorgan...37 4.6 Hur samfundets bokföring ordnas samt koncernbokslutet...38 4.7 Revision och koncernövervakning...39 4.8 Organisering av samfundets interna övervakning...39 4.8.1 Intern övervakning...39 4.8.2 Övervakningsansvar inom den operativa verksamheten...40 4.8.3 Intern revision...40 4.9 Personalfrågor...40 4.9.1 Samfundets medlemskap i arbetsgivarorganisationer och pensionssystemet...40 4.9.2 Verkställande direktörens avtal...40 4.9.3 Personalpolitik...41 4.9.4 Rapportering...42 4.9.5 Personalledningens stödtjänster...42 4.9.6 Övrigt...42 4.10 Ett dottersamfunds förvaltning samt gemensamma tjänster...42 4.10.1 Riskhantering och försäkringsverksamhet...42 4.10.2 Upphandlingar...43 4.10.3 Upphandling av stödtjänster samt lagfrågor...43 4.10.4 Att låta bygga verksamhetsutrymmen...44 4.10.5 Information...44 4.10.6 Stadens övriga strategier och anvisningar...44 3
1. Inledning 1.1 Koncernstrategins mål och syfte Målet med koncernstrategin är att utveckla koncernen så att den är totalekonomisk, funktionell och kontrollerbar. Med hjälp av koncernstrategin verkställs koncernstyrningen, som är indelad i intressebevakning och ekonomisk styrning. Intressebevakningen omfattar den strategiska verksamheten, särskilt styrningen av hur näringspolitiken och sysselsättningsfrågor sköts. Till den ekonomiska styrningen räknas den taktiska och operativa delen av koncernstyrningen. I instruktionen bestäms att stadsstyrelsens allmänna sektion är den myndighet som ansvarar för koncernstyrningen. Syftet med koncernstrategin är att koppla samman de samfund som ingår i koncernen som en del av stadens strategiska ledning så att ett effektivt förverkligande av de mål som staden uppställt kan garanteras. Koncernstrategin omfattar de verksamhetsprinciper enligt vilka koncernen leds, styrs och övervakas för att uppnå de mål som stadsfullmäktige har ställt upp. I koncernstrategin definieras intressebevakningen, enligt vilken staden förverkligar den strategiska koncernstyrningen och särskilt styrningen av hur näringspolitiken och sysselsättningsfrågor sköts, ägarpolitiken dvs. i vilken form och på vilka villkor staden kan förverkliga ägandet och förvaltningen av den egendom som är nödvändig för serviceproduktionen (stadens egen organisation/koncernsamfunden/ övrigt samarbete) och när staden kan utnyttja möjligheten att avyttra egendom som en del av ägarpolitikens förverkligande, principerna för placerings- och finansieringsverksamheten, enligt vilka staden placerar kapital och kassamedel i alternativ som förverkligar den ägarpolitik som serviceproduktionen förutsätter, och genom koncerndirektiven de principer och de gemensamma verksamhetsstrategier som staden och de samfund som ingår i stadskoncernen och de i dessa verksamma representanter ska efterfölja vid styrningen och förvaltningen av koncernen och samfund som ingår i denna. Koncernstrategin godkänns av stadsfullmäktige. Stadsstyrelsen och övriga som nämns i instruktionerna beslutar i enlighet med den strategi som stadsfullmäktige godkänt om förverkligandet av stadens ägarpolitik och intressebevakning. Stadsstyrelsens allmänna sektion har i uppgift att övervaka att strategin efterföljs. 1.2 Definition av koncernen Med koncern avses en ekonomisk helhet bestående av modersamfundet och ett eller flera juridiskt självständiga samfund, där det bestämmande inflytandet innehas av modersamfundet ensamt eller tillsammans med andra samfund som ingår i koncernen. Det bestämmande inflytandet kan också basera sig på att dottersamfundet ensamt eller tillsammans med andra dottersamfund har bestäm- 4
mande inflytande i ett annat samfund. Begreppen bestämmande inflytande samt dotter- och intresseföretag har definierats i bokföringslagen. I kommunallagen definieras vad en kommunkoncern är. Ett samfund där kommunen har i bokföringslagen avsedd bestämmande inflytande är ett dottersamfund till kommunen. Kommunen jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern. De stadganden som gäller stadens dotterbolag tillämpas även på de stiftelser där staden har bestämmande inflytande. I en kommuns koncernbokslut sammanställs enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner koncernsamfundens bokslut och boksluten för de samkommuner där kommunen är medlem. I koncernbokslutet sammanställs dessutom boksluten för intressesamfunden enligt kapitalandelsmetoden. I dessa anvisningar avses i följande avses med koncern den helhet för vilken ett koncernbokslut ska göras upp. Stadskoncernen är utformad på följande sätt: 1. Staden utgörs av a) modersamfundet och b) dess affärsverk Affärsverken är en del av Vanda stads organisation. De utgör inte separata juridiska personer, trots att de har egna resultaträkningar, balanser och finansieringskalkyler. Ett affärsverk är organisatoriskt sett ett resultatområde inom staden. Affärsverken definieras som en del av något bestämt verksamhetsområde inom staden och om deras verksamhet och befogenheter bestäms förutom i kommunallagen och stadens instruktioner även i mer detalj i affärsverkens egna instruktioner. Med benämningen staden avses i dessa direktiv staden och dess affärsverk. 2. Dottersamfunden är sådana aktiebolag, föreningar och andra samfund samt stiftelser, där staden ensam eller tillsammans med sina dottersamfund har bestämmande inflytande. Staden har bestämmande inflytande i målsamfundet då: staden innehar mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar eller staden enligt bolagsordningen, bolagsavtalet eller motsvarande stadganden innehar rätt att utse eller avsätta majoriteten av ledamöterna i ett samfunds styrelse eller motsvarande organ eller majoriteten i ett organ som innehar denna rätt, eller staden genom avtal har bestämmanderätt som motsvarar det som ovan nämnts. 3. Intressesamfund är sådana samfund som inte ingår som dottersamfund i koncernen, men i vilka staden innehar en betydande ägarandel och dessutom betydande inflytande över styrningen av affärsverksamheten och finansieringen. Med detta avses en ägarandel om minst 20 50 % av aktiekapitalet eller motsvarande kapital eller en ägarandel på 20 50 % av samfundets röstetal. På samma vis uppfattas ett samfund som intressesamfund, i vilket staden tillsammans med ett eller flera dottersamfund eller ett av stadens dottersamfund tillsammans med andra av stadens dottersamfund har en betydande ägarandel av samfundet och betydande inflytande över styrningen på det sätt som avses ovan. 5
4. Övriga samfund är sådana samkommuner, aktiebolag, föreningar och andra samfund och stiftelser, i vilka staden inte har bestämmande inflytande eller betydande inflytande men vars delägare eller medlem staden är. 5. Underkoncern syftar på den koncern som utgörs av stadens dottersamfund och de samfund där staden har bestämmande inflytande. I koncernledningen ingår kommunstyrelsen, kommundirektören eller borgmästaren och övriga myndigheter som bestäms i instruktionen. Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och för ordnandet av koncernens interna kontroll. Stadens koncernledning består av de myndigheter och tjänsteinnehavare som föredrar, tar beslut och verkställer ärenden som berör koncernsamfunden samt ansvarar för stadskoncernens intressebevakning i enlighet med den koncernstrategi och den budget och de instruktioner som godkänts av stadsfullmäktige: stadsstyrelsen samt dess allmänna sektion nämnderna affärsverkens direktioner stadsdirektören de biträdande stadsdirektörerna nämndernas och affärsverkens föredragande 1.3 Stadens intressebevakning Utgångspunkten för stadens intressebevakning är att stadens representanter i alla samfund följer de strategiska, ekonomiska och operativa mål som godkänts av stadsfullmäktige samt de anvisningar om förfarande som ges av stadsstyrelsen och andra av stadens behöriga verksamhetsorgan och tjänsteinnehavare. Förutsättningen för en effektiv intressebevakning är att man i ett tillräckligt tidigt skede identifierar situationer och möjligheter samt har en genomtänkt och målmedveten beredskap inför situationer då intressen ska bevakas. Genom intressebevakningen får man till stånd direkta och indirekta ekonomiska effekter, samtidigt som man främjar förverkligandet av stadens strategiska mål. 1.4 Mål för utveckling av koncernen Koncernen utvecklas så att de av stadsfullmäktige uppställda målen uppnås på ett ekonomiskt och effektivt sätt. Detta sker genom samarbete mellan stadens koncernledning, koncernsamfunden och de representanter som staden utsett till de olika samfunden och alla dessas engagemang samt en lyckad ägarpolitik. För att utveckla koncernen mot en bättre helhetsekonomi görs koncernstrukturen klarare genom att man i detalj analyserar den helhet som utgörs av koncernsamfunden, definierar samfundens uppgiftsområden och verksamhetsförutsättningar och vid behov upplöser eller fusionerar samfund. Ett 6
centralt kriterium i denna betraktelse är att man i ekonomiskt hänseende beaktar koncernsamfundens roll som en del av stadens förmåga att skapa resultat. 2. Ägarpolitik 2.1 Utgångspunkter för ägarpolitiken Ägande är inte stadens primära uppgift, utan ett redskap för att ordna service. Förutom serviceproduktionen stöder ägarpolitiken också den näringspolitik som förs. Grunden för stadens ägarpolitik är att förutsättningar för att producera högklassig och förmånlig service skapas eller att stadens kapitalplaceringar ger tillräcklig avkastning. Ägandet kan till sin karaktär också utgöra ett strategiskt ägande så att den inriktas på egendom av sådant slag eller sådana objekt som ger ekonomisk eller operativ avkastning på längre sikt. I det strategiska ägandet framhävs livscykeltänkandet i ägandet. Utöver stadens direkta innehav omfattar ägarpolitiken dessutom dotter- och intressesamfunden samt andra sådana samfund, i vilka staden har ekonomiska intressen att bevaka. Ägarpolitiken omfattar därmed hela stadskoncernens egendom, oberoende av innehavets karaktär eller på vilket sätt det är organiserat. Stadens verksamhet i sin egen organisation liksom även som delägare/medlem i privaträttsliga eller offentligrättsliga begränsas av kommunens verksamhetsområde så som detta härletts ur kommunallagen. Kommuner bedriver näringsverksamhet som allmänt betjänar kommuninvånarna. Ett centralt uppgiftsområde som ingår i kommunens allmänna verksamhetsområde är näringspolitiken. Kommunens näringsverksamhet kan även vara vinstbringande, men spekulativ affärsverksamhet som enbart syftar till vinst hör inte till kommunens verksamhetsområde. På grund av principen om kommuninvånarnas jämlikhet är det förbjudet att ge selektivt ekonomiskt eller annat stöd till privata utan särskilda grunder. Med minimistöd eller stöd av mindre betydelse avses stöd som beviljas en organisation som utövar ekonomisk verksamhet vars totala omfattning under en period av tre skatteår understiger 200 000 euro. Vid beviljandet av stödet tillämpas kommissionens förordning (EG) 1998/2006. Alla de minimistöd som beviljas av den offentliga sektorn beaktas då man betraktar ett enskilt företags totalbelopp. Även då stödbeloppet understiger de tröskelvärden som ges i förordningen ska den uppfylla alla de villkor som förordningen ställer upp för förfarandet för att kvalificera som minimistöd. Kommissionen har definierat att så små stöd varken påverkar handeln mellan medlemsländerna eller förvränger eller hotar konkurrensen. Syftet med bestämmelserna om statsbidrag jämte anknytande förfaranden är precis att garantera att näringsidkarna har likvärdiga verksamhetsförutsättningar. 2.2 Besittning av stadens egendom Stadskoncernens egendom ägs i huvudsak direkt av staden. Egendomen förvaltas av stadens verksamhetsområden. 7
Utgångspunkten för skötseln av stadens egendom är att egendomens skick och användningsduglighet bevaras och att produktionsmedlen motsvarar behoven vid varje tidpunkt. Andra mål, utöver de ekonomiska mål som ställs på användningen av egendomen, ansluter sig exempelvis till tillgången på tjänster och dessas kvalitet. Dessa mål definieras i stadens budget och ekonomiplan. 2.2.1 Fast och lös fastighetsegendom som ägs direkt av staden Obebyggd fast egendom förvaltas och förädlas centraliserat inom verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö. Verksamhetsområde förvaltar och underhåller dessutom bebyggda fastigheter (marken medräknad), svarar för stadens lokalitetsstrategi och anskaffningen, förvaltningen och underhållet av samt disponentskapet för stadens verksamhetslokaler. En del av egendomen förvaltas inom det verksamhetsområde, till vars uppgiftsområde egendomen huvudsakligen anknyter. Sådan egendom är exempelvis infrastrukturen som förvaltas av kommunalteknikcentralen, fastigheterna som förvaltas av Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk och idrottslokalerna som förvaltas av idrottsservicen. Utgångspunkten är att den lösa och fasta egendom som har strategisk betydelse för stadens servicenät ägs direkt av staden. Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö fungerar som sakkunnig i frågor som gäller lokalitets- och fastighetsservice och det ansvarar för innehavet, förvaltningen av fastigheterna, för ordnandet av lokalitets- och fastighetsservicen och för den anknytande strategiska ledningen. I Vanda stads direkta ägo bibehålls eller anskaffas i huvudsak egendom av följande slag: egendom som är oumbärlig för upprätthållandet och skötseln av stadens egna funktioner, egendom, som det inte är ekonomiskt motiverat att anskaffa på annat sätt, och egendom, som inte kan eller kommer att säljas utan med stor sannolikhet behålls i stadens ägo under hela sin ekonomiska och tekniska användningstid (exempelvis gatuområden och konstruktioner belägna på dessa, parker och motsvarande). 2.2.2. Övrig lös egendom i stadens besittning Till övrig lös egendom i stadens besittning räknas bland annat bilarna, telefonerna, datorerna och övrig adb-utrustning för vilken staden ingått leasingavtal med externa finansiärer. Det handlar om egendomsposter som inte är ändamålsenliga för staden att anskaffa direkt i egen ägo. I egendomen ingår även utryckningsfordonen i stadens bruk som till sin del tryggar de förberedelser inför undantagsförhållanden som stadgas i beredskapslagen. 2.2.3 Nettobudgeterad enhet 8
Vanda stad använder sig av nettobudgetering i regel för de enheter som täcker merparten av sina kostnader huvudsakligen genom intern debitering. Nettobudgeteringen utgör en sådan intern kalkylering inom staden, där den nettobudgeterade enhetens egendom ägs direkt av staden men kan belastas av ett avkastningskrav på egendomen i form av en intern kostnad. Nettobudgetering kan användas som en mellanfas i övergången till affärsverks- eller aktiebolagsbaserad verksamhet. Nettobudgeterade enheter är exempelvis kommunalteknikcentralen, byggnadstillsynen, sysselsättningsservicen, musikinstitutet, konstskolan, Centralen för kontakttolkar i Helsingforsregionen, vuxenutbildningsinstitutet och Varia. Vanda stad utgår från följande principer i fråga om de nettobudgeterade enheterna: Nettobudgetering tillämpas endast på de enheter, för vilkas del man separat önskar följa upp det ekonomiska resultatet Enheten bör ha inkomster och möjlighet att genom egna åtgärder inverka på sina inkomster och utgifter Med avkastningen av verksamheten ska alla kostnader som uppkommer eller en betydande del av dem täckas. För verksamheten uppställs omfattande operativa och ekonomiska mål. 2.2.4 Affärsverk Stadens affärsverk i början av år 2013 är Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk, Affärsverket Företagshälsan i Vanda och Affärsverket för mun- och tandhälsa. Ett affärsverk ingår enligt kommunallagen i stadens organisation och dess förvaltning organiseras genom en instruktion, på samma vis som stadens övriga förvaltning. Affärsverkets budget och ekonomiplan upptas som en separat del i stadens budget och ekonomiplan. Affärsverkets bokföring ska hållas åtskild från stadens bokföring. Affärsverkets separata bokslut sammanställs med stadens bokslut. Stadsfullmäktige ställer upp servicemål för affärsverket, liksom operativa och ekonomiska mål. Ett affärsverk är organisatoriskt sett ett resultatområde inom staden. Inom affärsverket följer man internt samma slags verksamhetspolitik som inom stadens övriga förvaltning. Ett affärsverk ska via sin inkomstfinansiering täcka sina driftskostnader och på lång sikt även sina investeringar. Inkomsterna kan förutom kundavgifter vara ersättningar från medlems- eller avtalskommuner eller från en annan av stadens enheter. Till ett affärsverks karaktär hör därmed en viss ekonomisk självständighet. Staden följer separat upp sina affärsverks ekonomiska resultat som en del av stadens helhetsresultat. Affärsverken följs också upp via inverkan på balansräkningen. Affärsverken ska utgöra en del av stadens serviceverksamhet eller sådan stödverksamhet som väsentligen betjänar denna. Ett affärsverk lämpar sig för situationer, där staden direkt önskar styra och följa upp verksamheten så att det resultat som uppkommer går att jämföra med verksamheten i ett företag inom motsvarande sektor. Sålunda möjliggör affärsverket uppställandet av tydliga ekonomiska avkastningskrav. Staden använder omvandlingen till affärsverk i första hand för de enheter som säljer sina produkter och/eller tjänster till egna eller utomstående kunder, men vilkas verksamhet man önskar inkludera i stadens eget årsresultat. Däremot omvandlar man i allmänhet inte en enhet som saknar egna försälj- 9
ningsintäkter till affärsverk. Staden kan grunda ett affärsverk när det ses som vettigt ur operativ och ekonomisk synvinkel, dvs. när man önskar grunda en ekonomiskt differentierad enhet. Vanda stad utgår från följande principer i fråga om affärsverken: Ett affärsverk har sådana interna och externa försäljningsintäkter som det själv kan inverka på Försäljningsintäkterna ska täcka verksamhetskostnaderna och på lång sikt också investeringarna Staden får en gängse eller på annat sätt av staden fastställd avkastning på det kapital som den investerat Affärsverket ska fungera enligt principerna för normal affärsverksamhet. Affärsverkets kassahantering och placeringsverksamhet omhändertas centraliserat inom stadens resultatområde för koncernförvaltningen och finansieringen enligt bestämmelserna i gällande instruktioner Instruktionerna beviljar inte ett affärsverk fullmakt att självständigt uppta lån och det får inte pantsätta sin egendom. Fullmäktige bestämmer om att bevilja en borgensförbindelse eller annan säkerhet för en annan parts skulder. När den anhängiga reformen av kommunallagen blir verklighet minskas kommunens möjligheter att använda sig av affärsverk. Då kommunen sköter uppgifter på en marknad i konkurrensläge bör den i regel ge uppdraget till ett företag, ett samfund eller en stiftelse (bolagiseringsskyldighet). 2.3 Stadens verksamhet utanför organisationen 2.3.1 Aktiebolag Staden kan vara delägare i bostadsaktiebolag, fastighetsaktiebolag samt andra aktiebolag. Aktiebolagsformen kommer i fråga särskilt då verksamheten inte omfattar uppgifter som enligt lag ankommer kommunen, enheten verkar på en konkurrerad marknad och säljer sina tjänster i mer än ringa utsträckning till externa kunder eller då det handlar om samarbete mellan upphandlande enheter där den huvudsakliga andelen riktar sig till de upphandlande enheter som har bestämmande inflytande över intresseenheten, exempelvis kommuner, samkommuner eller staten (intressesamfund eller s.k. in-housebolag). Vanda stad utgår från följande principer i fråga om aktiebolagen: Verksamhet i aktiebolagsform används då det är ändamålsenligt och ekonomiskt möjligt att sköta verksamheten utom stadens förvaltningsorganisation eller när utomstående instanser utöver staden deltar i verksamheten Det är ändamålsenligt att producera tjänster via ett s.k. in-house-bolag i samarbete med grannkommuner eller samkommuner. Avkastningen av verksamheten täcker alla kostnader och uppkommer av försäljnings- eller kapitalinkomster Det är frågan om sådan affärsverksamhet, där verksamheten äger rum på en marknad under konkurrensförhållanden. 10
På verksamheten ställs tydliga ekonomiska och operativa mål samt avkastningskrav på investerat kapital. Verksamhetens resultat och lönsamhet jämförs med resultaten från motsvarande bolag. Staden kan utvidga bolagets verksamhet och serviceurval. Staden kan vid behov fusionera bolag i sin ägo och företa strukturella förändringar inom dessa. Staden strävar efter att skaffa extern finansiering, sakkunskap om affärsverksamhet och/eller samarbetspartners till företaget. Staden kan vid behov delvis eller helt avstå från sitt ägande i ett bolag. 2.3.2 Samkommuner Staden producerar en del av sin basservice via samkommuner. En del av samkommunerna baserar sig på lagstiftning, en del på frivillighet. Samkommunernas verksamhet fokuserar på de tjänster de producerar. Genom egendomen skapas endast förutsättningar för produktion av service. Staden kan vara medlem i en samkommun som kommuner och samkommuner instiftat tillsammans, d.v.s. i en affärsverkssamkommun som har till uppgift att upprätthålla ett kommunalt affärsverk. Grundandet av samkommuner är, på grund av de många nivåerna i förvaltningen och det arbetsdryga förverkligandet av ägarpolitiken som behäftar dessa, möjligt bara i undantagsfall, när det inte är motiverat att använda andra alternativa verksamhetsformer. Vanda stad utgår från följande principer i fråga om samkommunerna: Inom samkommunerna kan man i huvudsak organisera produktionen av basservice. Stadens representation i samkommunens beslutande organ och dess andel av medlen och ansvar för skulder ska motsvara stadens andel av samkommunens grundkapital, om inget annat bestämts i grundavtalet. Grunden för betalningsandelen ska så väl som möjligt motsvara stadens verkliga användning av samkommunens tjänster, om inget annat bestämts i grundavtalet. Staden utgår från att på det kapital som investeras i en samkommun få en rimlig ekonomisk och/eller operativ avkastning. Det operativa resultatet jämförs, i mån av möjlighet, med resultatet av kommunens egen serviceproduktion. Av en samkommun förutsätts att ett tydligt system för mätning av ekonomiska eller operativa resultat används. 2.3.3 Övriga samfund och samarbetsformer För andra verksamhetsformer än de som nämns ovan följer staden följande principer: Stiftelser: staden tar del av stiftelser endast i undantagsfall och efter grundligt övervägande, därvid också bara i de fall då stiftelsen bedriver allmännyttig verksamhet och det inte är möjligt att organisera verksamheten på annat sätt. Verksamhet i form av en stiftelse är inte ett lämpligt sätt att organisera ägande på, eftersom staden då överlåter sin investering till stiftelsen, men endast i begränsad omfattning kan inverka på beslutsfattandet i stiftelsen. 11
Föreningar: staden är medlem i föreningar endast i undantagsfall om medlemskapet är till nytta för stadens serviceproduktion, exempelvis med avseende på kunskapsproduktion. Öppna bolag, kommanditbolag och andelslag: staden deltar i regel inte i öppna bolag eller kommanditbolag, inte heller i andelslag. Enligt en anhängig ändring av kommunallagen kan en kommun inte vara ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag. Projekt: staden ansöker aktivt om nationell projektfinansiering och projektfinansiering från EU för utvecklingsprojekt. Vid förvaltningen av projekten efterföljs gällande instruktioner och anvisningar. Annat samarbete: för att garantera ett vettigt förverkligande av intressebevakningen och primärservicen samt det interkommunala samarbetet deltar staden i olika regionala, nationella och internationella samarbetsforum och -evenemang, såsom samarbetet i huvudstadsregionen, Helsingforsregionens samarbetsdelegation och nätverket Eurocities. 2.3.4 Övriga produktionsmetoder Ibruktagandet av nya verksamhetsmetoder är ett sätt att effektivera förvaltningen av kapitalet. Sådana alternativa verksamhetsmodeller som står till stadens förfogande är bl.a. samarbete med kommuner och andra offentliga samfund samt den privata sektorn, särskilt i fråga om sambruk av service, olika livscykelmodeller, köpta tjänster, servicesedlar, leasing av anläggningstillgångar, privatisering, frivillig- eller anhörigarbete med kommunalt stöd samt stödjande av aktörer verksamma på hobby- eller frivilligbasis med hjälp av understöd och bidrag. Vid planeringen av nya och mer omfattande verksamhetslokaler utreds långvariga hyresavtal, bl.a. användning av livscykelmodellen som alternativ till direkt ägande. En jämförelse mellan nya verksamhetssätt och stadens egen verksamhet förutsätter omfattande kostnadsberäkningar och kostnadsmedvetande också i fråga om den egna verksamheten, varvid både de driftskostnader som uppstår och dessas inverkan på balansen samt kapitalkostnaderna ska beaktas. Vanda stad använder sig av dessa verksamhetssätt för att trygga och/eller komplettera servicen till kommuninvånarna då det med beaktande av personalverkningarna är ändamålsenligt med tanke på ekonomin och verksamheten. 2.4 Överlåtelse av egendom Som en del av ägarpolitikens förverkligande använder sig staden också av möjligheten att avstå från egendomsinnehav. Vid försäljning av stadens egendom begränsas beslutsprövningen av de allmänna rättsliga principerna för god förvaltning såsom likställdhets- och objektivitetsprincipen, kommunlagens stadgande om kommunens verksamhetsområde och EU:s stadganden och bestämmelser om statligt stöd. 12
Europeiska kommissionen utfärdade år 2007 en kommuniké om uttolkning av artiklar i fördraget om upprättandet där den definierar de förfaranden som medlemsländerna ska iaktta för att undvika att det statliga stödet riskeras i samband med försäljning av markområden och byggnader (97 C 209/03). Vid försäljning av fastigheter som används för affärs-, industri-, företags- eller annan ekonomisk verksamhet och/eller om köparen är en instans som utöver ekonomisk verksamhet som avses i EU:s stadganden om statligt stöd ska man redan i förväg innan man inleder processen med att göra upp affären fästa uppmärksamhet vid att EU:s stadganden och bestämmelser om statligt stöd efterföljs. Görs försäljningen via en tillräckligt offentliggjord och öppen konkurrensutsättning där man inte ställer villkor och där man godkänner det bästa eller enda anbudet sker detta redan enligt definition till marknadspris och innefattar sålunda inte stöd. Sker försäljningen utan konkurrensutsättning, ska en eller flera oberoende sakkunniga utföra en utvärdering före förhandlingarna om affären för att fastställa marknadsvärdet enligt marknadens allmänt vedertagna nyckeltal och utvärderingsnormer. Ett på detta sätt definierat marknadspris är minimimarknadspriset som man kan avtala om utan att bevilja stöd. Genom att avstå från egendom kan staden frigöra kapital. Vid överlåtelse av egendom är utgångspunkten den, att det kapital som frigörs förvaltas mer effektivt än tidigare. När man avstår från egendom, är egendomens värde därvid det försäljningspris som fås för den, vilket i betydande grad kan avvika från det värde som upptas i balansen. I försäljningssituationen ska man även dra nytta av möjligheten att utveckla funktioner och produktionsmedel så att de inverkar attraherande på eventuella mottagare av den egendom som överlåts och därmed höjer värdet hos denna egendom. Merparten av stadens egendom är sådan att en realisering förutsätter långvariga förberedelser. Vid beslut om överlåtelse av egendom måste man beakta ifall man fått statsbidrag för investeringen ifråga och vilka begränsningar detta i så fall ställer på en överlåtelse. Dessutom måste man beakta hur ändringen av verksamheten inverkar på beskattningen (särskilt mervärdesskatten och överlåtelseskatten) och redovisningen (t.ex. avskrivningarna). Dessutom ska samfunds- och avtalsjuridiska faktorer beaktas. Vanda stad utgår från följande principer i fråga om att avstå från egendom: Motiven för att överlåta egendom är huvudsakligen operativt betingade: innehavet betjänar inte stadens primära uppgift, dvs. att ordna service för kommuninvånarna, stadens strategiska mål eller så minskar en överlåtelse av egendom stadens driftskostnader eller frigör kapital eller inverkar rationaliserande på verksamheten eller så finns det någon annan motiverad orsak till att egendom överlåts. Realiseringen av egendom sker enligt marknadens villkor och till marknadspriser De medel som fås från försäljningen av fast egendom eller aktier används huvudsakligen till markförvärv, investeringar och/eller för att sänka finansieringskostnader Den verksamhet som bedrivs av staden, på grund av ändrad lagstiftning eller andra förändringar i verksamhetsomgivningen, utsätts för så stora ekonomiska risktagningar, att det inte är förnuftigt att binda upp skattemedel för verksamheten. Om det att man avstår från egendom och innehav medför att även serviceproduktionen överförs från staden till utomstående aktörer, måste tryggandet av kommuninvånarnas service understrykas när ärendet avgörs 13
Vid beredning av överlåtelse utreds faktorer som inverkar på personalens ställning och såvida det framgår att personalen påverkas ska samarbetsförhandlingar föras. 3. Principer för stadens placerings- och finansieringsverksamhet 3.1 Allmänt Intäkterna från stadens placeringsverksamhet används i huvudsak för att täcka kostnaderna för stadens bastjänster och de funktioner som stöder dessa. Stadens placeringsverksamhet sköts enligt de allmänna principer som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen godkänt. Finansieringsverksamheten och placeringen av kassamedel styrs av Vanda stads finansierings- och ränteriskpolicy som godkänts av stadsstyrelsen. Principerna i denna beskrivs nedan under punkt 3.3.2. Enligt de principer för leasingfinansieringen som Vanda stadsstyrelse godkänt (Sstyr 1.11.2004 58) kan avtal om leasing och hyrning användas i stället för krediter med normala villkor eller kassalån för finansiering av investeringar enligt budgetens investeringsdel eller anskaffning av lösöre enligt driftsekonomidelen samt för refinansiering av äldre avtal. 3.2 Placeringsverksamhet Placeringsverksamheten indelas i 1 placeringar med anknytning till något verksamhetsområde 2 placering av likvida medel a) kortfristig placering av kassamedel (under ett år) b) långfristig placering av kassamedel (över ett år) Vanda stads placeringar med anknytning till något verksamhetsområde ska främja stadens viktigaste serviceuppdrag, målen som anknyter till utvecklingen av näringspolitiken samt åtgärder som syftar till att säkra tillgången på personal för stadens räkning. För att nå målet kan staden delta i finansieringen av olika samfund som investerare av kapital eller genom utlåning eller borgensförbindelser i enlighet med hur dessa principer definieras nedan. Det direkta ägandet som hör ihop med placeringarna med anknytning till något verksamhetsområde behandlas separat. När likvida medel placeras ska tryggandet av stadens likviditet och soliditet beaktas. Med likvida medel avses betalningsrörelsens medel och kassaöverskott. Betalningsrörelsens medel är de tillgångar som finns på penninginstitutens brukskonton. Med kassaöverskott avses medel som vid ögonblicket för fastställandet inte är bundna till upprätthållandet av betalningsrörelsen. 3.2.1 Placering som anknyter till stadens verksamhetsområde 3.2.1.1 Placeringar i dotter- och intressesamfund 14
Staden placerar huvudsakligen i dotter- eller intressesamfund i form av aktiekapital eller andra instrument som kan jämställas med eget kapital. Staden kan i ett samfund även placera egendom som överlåts i form av apport. Med apport avses att aktier betalas på annat sätt än genom användande av pengar. Staden investerar nytt kapital i ett bolag huvudsakligen när verksamhetens utvidgning så fordrar. Staden godkänner inte ett sådant läge, eller är med i sådana projekt, där verksamhetens dåliga resultat kan rättas till endast genom att ägaren skjuter till ytterligare medel. Om denna åtgärd måste tas för att trygga stadens fördel, förutsätter staden insatser även från de övriga delägarna eller medlemmarna och en plan för korrigerande åtgärder och att dessa förverkligas. Utan särskild motivering bär staden inte ensam ekonomiskt ansvar för ett samfund där staden är minoritetsägare eller där det finns andra delägare eller medlemmar med betydande insatser. Ifall en sådan åtgärd vidtas, bör det relativa värdet hos de övriga delägarnas eller medlemmarnas egendom minskas i motsvarande mån. Vanda stad utgår från följande principer i fråga om insatser i ett samfund: Innan staden instiftar ett samfund eller går in som delägare eller medlem i ett samfund utreder staden samfundets affärsplan och de affärsekonomiska förutsättningarna för dess verksamhet. Innan investeringsbeslut fattas utreder staden den ekonomiska bakgrunden och verksamheten hos de övriga delägare eller medlemmar som ingår i samfundet eller som kommer att ingå i det. Stadens placering definieras då samfundet instiftas, aktier märks eller lån som kan jämställas med aktiekapital beviljas. I samföretag förutsätter staden att det görs upp ett delägaravtal eller motsvarande där stadens intressen säkras. Stadsstyrelsen beslutar om köp, försäljning, byte och teckning av aktier och andelar och om att instifta eller upplösa sådana privaträttsliga samfund där staden är ägare eller medlem. Stadsstyrelsens allmänna sektion beslutar om kapitallån och därmed jämställbar finansiering, 3.2.1.2 Övriga placeringar Staden verkar inte som aktiv investerare på marknaden. Staden kan inom ramen för sitt verksamhetsområde och med beaktande av EU:s stadganden om statligt stöd och tillämpliga nationella stadganden göra placeringar i etiskt godkännbara objekt eller bevilja understöd till projekt som främjar produktionen och upprätthållandet av stadens basservice eller som främjar stadens näringspolitiska mål eller sänker stadens kostnader. Vid beviljandet av understöd säkerställs att åtgärden inte har någon konkurrenshämmande eller diskriminerande verkan. Grunderna för fattande av investeringsbeslut är de principer som ovan anförs i punkt 3.2.1.1 Placeringar i dotter- och intressesamfund. Enskilda placeringsbeslut fattas av stadsstyrelsen. Beslut om kapitallån fattas dock av allmänna sektionen. 15
3.2.1.3 Avkastningskrav på kapital och övriga mål På det placerade kapitalet ställs ett avkastningskrav som mäts utgående från servicen eller i form av ekonomisk ersättning. I kostnaderna för den egna verksamheten ska beaktas kravet på kapitalavkastning och de därav föranledda kostnaderna. Hur effektiv en tjänst är jämförs med andra kommuner och privata serviceproducenter. För det kapital som står till förfogande för den avgiftsfinansierade serviceproduktionen är det naturliga avkastningskravet den ränta som fås på bundet kapital. 3.2.1.4 Avkastningskrav på placeringar med anknytning till ett verksamhetsområde Vanda stad ställer upp följande principiella mål i fråga om sina placeringar med anknytning till ett verksamhetsområde: När placeringen görs ställer man upp ekonomiska och operativa mål för avkastningen, vilka bör vara långsiktiga och i huvudsak omfatta hela placeringstiden De ekonomiska och operativa målen för avkastningen ställs upp som genomsnittliga mål för respektive egendomsslag samt för respektive samfund enligt egendomens förvaltningsform Av de samfund som verkar på den konkurrensutsatta marknaden förutsätter staden i regel en ekonomisk avkastning som åtminstone motsvarar den genomsnittliga nivån inom verksamhetsområdet Vid fastställandet av operativa mål fästs särskild uppmärksamhet då betydelsen av den ekonomiska avkastningen är ringa och samfundet producerar service för staden själv Resultaten rapporteras till stadsfullmäktige i samband med kvartalsrapporterna. 3.2.2 Placering av kassamedel Med kassamedlen minskas risken för betalningsstörningar och de kostnader dessa orsakar. Stadens kassamedel placeras med god avkastning och så att det placerade kapitalet tryggas. 3.2.2.1 Kortfristig placering av kassamedel (under ett år) Staden och en del av dess koncernbolag använder ett koncernkonto som staden förvaltar och som den konkurrensutsätter med jämna intervall. Stadens koncernkonto är (med undantag för Vanda Energi Ab) stadskoncernens primära form för kortfristig placering (under ett år) av likvida kassamedel. Placeringen av stadskoncernens kassamedel kan genomföras i from av direkta ränteplaceringar såsom tidsbundna depositioner, placeringscertifikat utfärdade av banker, av kommuner och banker utfärdade kommuncertifikat, skuldebrev i företag med god kreditvärdighet (kreditklassificering minst BBB- vid placeringsögonblicket eller Finska statens ägodel i bolaget minst 51 %), eller i form av fondinvesteringar, när avkastningen från de ovan nämnda placeringsinstrumenten överskrider avkastningen som betalas in på koncernkontot. Stadens kassamedel rapporteras månatligen till stadsstyrelsen. 16
3.2.2.2 Långfristig placering av kassamedel (över ett år) Placeringar på över ett år kan förutom via de placeringsinstrument som nämns i punkt 3.2.2.1 även göras i form av fondplaceringar. Vid långfristig placering av stadens medel kan vid behov utomstående förmögenhetsförvaltare anlitas. De utomstående förmögenhetsförvaltarna konkurrensutsätts. Av motparterna i placeringsverksamheten förutsätts resurser i tillräcklig omfattning, yrkesfärdighet och tillförlitlighet för att kunna verka som stadens samarbetspartner. Fördelningen mellan de placeringsinstrument som används vid långfristig placeringsverksamhet samt utvecklingen av dessas värde rapporteras kvartalsvis till stadsstyrelsen. 3.2.3 Dotter- och intressesamfundens egen placeringsverksamhet I stadsstyrelsens allmänna sektions beslutanderätt ingår bland annat att bevilja samfunden tillstånd som gäller placerings- och finansieringsverksamhet samt säkerheter. Dottersamfundens egen placeringsverksamhet ordnas till den del det är relevant via stadens resultatområde för koncernförvaltningen och finansieringen eller enligt dennas mer detaljerade anvisningar. Resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen samt koncernstrategins principer för placering definierar de förfarandesätt enligt vilka denna placeringsverksamhet ordnas. Principen efterföljs också i tillämpliga delar i fråga om intressesamfunden. Avvikelser från ovan nämnda princip beviljas och återtas av stadsstyrelsen. Avvikande förfarande omfattar tillsvidare Vanda Energi Ab. Samfund som fått tillstånd till avvikelse kan göra egna placeringar inom de ramar som godkänns av stadsstyrelsen. Dessa samfund ska ha sina egna anvisningar för placeringsverksamheten och dess riskhantering. Samfunden ska rapportera om sina placeringar till stadsstyrelsen med sex månaders mellanrum och begära om förhandsgodkännande av allmänna sektionen för sina större investeringar. 3.3 Finansieringsverksamhet 3.3.1 Utgångspunkter för finansieringsverksamheten Med stadens finansieringsverksamhet avses finansieringen av stadens egen verksamhet samt deltagandet i dotter-, intresse- eller andra samfunds finansieringsarrangemang. I Vanda stadskoncern har finansieringen centraliserats till resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen. Principerna för stadens och stadskoncernens finansieringsverksamhet har definierats i stadens instruktioner, finansierings- och ränteriskpolicyn som stadsstyrelsen godkänt samt i de anvisningar som getts med stöd av dessa. I all finansieringsverksamhet ska EU:s stadganden om statligt stöd och tillämpliga nationella stadganden beaktas. Mellan stadens koncernsamfund får inga ömsesidiga krediter, pantsättningar av egendom eller borgensförbindelser ingås, med undantag för interna utlånings- och lånesäkerhetsarrangemang inom en underkoncern med tillstånd från allmänna sektionen. 17
Staden kan anskaffa ICT-utrustning och andra anläggningstillgångar genom leasingfinansiering. Resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen konkurrensutsätter ramavtalen för leasingfinansieringen. 3.3.2 Hantering av finansierings- och ränterisker Finansierings- och ränteriskpolicyn definierar principerna för Vanda stadskoncerns anskaffning av finansiering och hanteringen av finansierings- och ränterisker. Hanteringen av finansierings- och ränterisker inom stadskoncernen har centraliserats till resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen. Målet för centraliseringen är en effektiv finansierings- och ränteriskhantering, kostnadsinbesparingar och en optimering av kassaflödena. Med finansieringsrisk avses en hotande risk för insolvens eller plötsligt orimligt stigande låneskötselkostnader som anknyter till tillgången på eller villkoren för finansiering och orsakas av exceptionella marknadsförhållanden eller en eventuell försämring av stadens kreditklassificering. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt eller enligt medelanskaffningskälla samt med hjälp av överloppslikviditet. Ränterisken kan definieras som en osäkerhet i fråga om stadens resultat, budget och kassaflöde som orsakas av ränteförändringar. Målet för hanteringen av ränterisken är att skydda stadskoncernen mot ofördelaktiga förändringar i finansmarknaden. Målet är att för låneportföljen välja en ränteposition som på lång sikt genererar så små räntekostnader som möjligt, dock så att ränteutgifterna inte ökar ohållbart om räntenivån stiger oförutsett. Stadskoncernens finansierings- och ränteriskpolicy och de allmänna anvisningar som utfärdas utgående från denna fastställs av stadsstyrelsen. 3.3.3 Dotter- och intressesamfundens finansiering Dottersamfunden ska årligen godkänna en finansieringsplan för organiseringen av den egna finansierings- och kapitalförvaltningen. Finansierings- och kapitalförvaltningen inom stadens dottersamfund sköts på initiativ av stadens resultatområde för koncernförvaltningen och finansieringen eller enligt anvisningar som ges av resultatområdet. Staden kan bevilja borgen för ett bolags lånefinansiering och konkurrensutsätter den finansiering som bolaget behöver och ordnar organiseringen av kapitalförvaltningen. Staden kan bevilja långfristiga lån till dotter- och intressebolagen huvudsakligen i form av eget kapital. Staden kan bevilja sina dotterbolag även annan långfristig finansiering om denna anses trygga att stadens bolag får en klart fördelaktigare finansiering än bolaget självt skulle få via marknaden. Utgångspunkten är att stadkoncernens fördel tryggas. För att få lån krävs även andra åtgärder för att trygga verksamheten och stadens insats. Vad gäller andra långfristiga lån än kapitallån förutsätter staden vid behov en säkerhet för lånet och ett avtal om pantsättningsförbud (negative pledge). Det enda av stadens bolag för vilket pantsättningsförbud inte krävs är VAV Asunnot-koncernen. Lånevillkoren motsvarar normala kreditvillkor hos penninginstitut. 18
Staden kan bevilja dotter- och intressesamfunden tillfälliga krediter omfattande en tidrymd på mindre än ett år, följande de anvisningar som stadsstyrelsen har gett (stadsstyrelsens beslut 26.1.2004 18). För lånevillkorens och säkerhetens del tillämpas vad som nedan nämns och under övervägande från fall till fall. Ett undantag från ovanstående utgör de krediter som beviljas via stadens bostadslånefond, för dessa efterföljs bostadslånefondens stadgar och separat fastställda villkor för beviljande av krediter. Staden använder ett koncernkontosystem som dottersamfund kan anslutas till på beslut av stadsstyrelsens allmänna sektion. Resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen svarar för koncernkontosystemet och för anvisningarna för hur detta används. 3.3.4 Begränsning av rätten till skatteavdrag för räntor Finansministeriet har i september 2012 färdigställt ett lagförslag om begränsning av rätten till skatteavdrag för räntor i situationer där det föreligger s.k. intressegemenskap. Med situationer där det föreligger intressegemenskap avses interna lånearrangemang inom koncernen. Lagen är avsedd att träda i kraft 1.1.2013 men tillämpas för första gången i beskattningen för år 2014. Begränsningen tillämpas på de samfund och övriga samfund, vars verksamhet beskattas vid förvärvskällan för näringsverksamheten. Förslaget är att den förslagna begränsningen av ränteutgifterna är en allmän begränsning vars storlek baserar sig på näringsverksamhetens resultat före räntor och avskrivningar hos det samfund som är gäldenär. Ränteutgifterna ska kunna avdras till fullt belopp till den del de motsvarar ränteinkomstbeloppet. Enligt förslaget kan ränteutgifter som överskrider ränteinkomsterna avdras till den del som motsvarar högst 30 procent av näringsverksamhetens resultat före räntor och avskrivningar. Över detta belopp skulle ränteutgifterna inte vara avdragsgilla. Enligt förslaget uppgår beloppet för de ränteutgifter som inte är avdragsgilla dock högst till beloppet för de ränteutgifter som under skatteåret betalats till intressegemenskapsföretag. Avsikten är ränteutgifterna oavsett begränsningen av rätten till avdrag kan avdras helt om ränteinkomsterna under skatteåret överskrider ränteutgifterna med högst 500 000 euro. 3.4 Borgen Staden kan i regel endast bevilja sina egna dottersamfund borgen. Då staden beviljar borgen iakttar den alltid att EU:s stadganden om statligt stöd och tillämpliga nationella stadganden efterföljs. I artiklarna 107 109 i avtalet om Europeiska unionens verksamhet (fram till 30.11.2009 i artiklarna 87-89 i EG-fördraget) definieras de yttre villkoren och ramarna för statligt stöd. Kommissionen har gett ett tillkännagivande om tillämpningen av EG-fördragets artiklar 87 och 88 på statligt stöd genom borgen (2008/C 155/02). Att alla följande förutsättningar i tillkännagivandet uppfylls räcker som bevis på att borgen inte inkluderar statligt stöd, varvid åtgärden inte behöver förhandsanmälas till kommissionen. Förutsättningarna är att 19
a) låntagaren inte är i ekonomiska svårigheter, b) storleken på borgen kan mätas på ett ändamålsenligt sätt vid tidpunkten för beviljandet, c) borgen täcker inte mer än 80 procent av lånefordran eller övriga finansieringsförbindelser, och d) priset som betalas för borgen är marknadsbaserat. Staden kan bevilja: 1 proprieborgen, 2 fyllnadsborgen, och 3 enkel borgen. Om beviljande av stadens borgen, borgensprovisionen och kontrasäkerheter beslutar stadsfullmäktige. Om övriga villkor beslutar stadsstyrelsen vid sitt verkställande av stadsfullmäktiges beslut. Ett borgensbeslut får inte verkställas innan det vunnit laga kraft. Staden kan även fall för fall bevilja borgen till samfund där den inte har bestämmande inflytande, om verksamheten är nära anknyten till kommunens egen verksamhet och principerna ovan i punkt 3.2.1.2 Övriga placeringar och i detta kapitel efterföljs. 3.4.1 Ingående av borgen för dottersamfundens lån Vanda stad utgår från följande principer i fråga om att bevilja borgen för ett dottersamfunds krediter från penning- eller finansinstitut: Borgen täcker inte mer än 80 % av lånefordran eller övriga finansieringsförbindelser Borgen beviljas fall för fall eller med ett limitbelopp till i förväg definierade objekt så att ett maximibelopp ställs upp för borgen. Av andra dottersamfund än VAV Asunnot Oy kräver staden alltid att de förbinder sig till ett pantsättningsförbud (s.k. negative pledge). Staden kräver kontrasäkerhet enligt övervägande Staden uppbär i regel en borgensprovision för sin borgen. Till dottersamfund beviljar staden i regel proprieborgen. 3.4.2 Ingående av borgen för intressesamfunds och samkommuners lån Vanda stad kan bevilja borgen för intressesamfunds eller samkommuns krediter i penning- eller finansieringsinstitut utgående från följande principer: Staden kan inte utan särskilda grunder ta ekonomiskt ansvar för ett samfund där staden är minoritetsägare eller -medlem. Om samfundet har andra ägare eller medlemmar med betydande ägodelar eller placeringar, ska dessas andelars relativa värde minska i motsvarande mån eller ansvar tas för en tillräcklig motsäkerhet eller en förbindelse som avges av de övriga ägarna eller medlemmarna. 20