Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28
2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter... 14 Tillståndet i miljön... 14 Källor till påverkan... 14 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 18 Genomförda och pågående åtgärder... 18 Övergödning... 19 Försurning... 19 Fysisk påverkan... 21 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 22 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 22 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 23 Genomförda och pågående åtgärder... 23 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 24 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 24 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 25 Genomförda och pågående åtgärder... 25 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 26 Tillståndet i miljön... 26 Källor till påverkan... 27 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 27 Genomförda och pågående åtgärder... 27 Referenser... 28 Bilagor... 29 Bilaga 1. Provtagning miljögifter... 29 Externa bilagor... 30 Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 3
Sammanfattning Avrinningsområdet Västerdalälven mellan och Tandö delas mellan kommunerna Malung- och. Inom avrinningsområdet finns fyra områden som är utpekade som särskilt värdefulla med avseende på natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag. Utöver dessa finns det inom området sju riksintressen för kulturmiljö och ett riksintresse för friluftslivet. Likt många andra platser i Dalarna domineras områdets kända förhistoria av stenåldersboplatser och järnframställningsplatser. Under områdets senare historia framträder även fäbodbruket, jordbrukslämningar, täktindustrier och småindustri i form av kvarnar och skogsbruk. Man har inom området påträffat ett stort antal fångstgropar som använts under jakt. Västerdalälven har varit en viktig transportled under historien. Transporter har skett med båtar, färjor och flottar. Utöver det vanliga fisket har det även förekommit pärlfiske i Västerdalälven. En annan tidig industri som varit viktig inom området är kvarnstenstillverkning, varav det finns flera kvarnstensbrott inom området. Kulturreservatet kvarnstensbrottet i Östra Utsjö är ett av dessa. Västerdalälvens avrinningsområde mellan och Tandö har för miljögifter i huvudsak påverkanskällor inom träindustrin med sågverk där doppning har förekommit och ytbehandling av metaller. Påverkanskällorna ligger främst lokaliserade i samhällen längs med Västerdalälven. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Det finns kända problem med försurning inom området. 4 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Haftahedarna med vattenanknutna miljöer i form av små näringsfattiga skogssjöar och vattendrag med flytbladsvegetation. Hela avrinningsområdet uppströms Hummelforsen i Västerdalälven är skyddat enligt miljöbalken mot utbyggnad i form av vattenkraftverk, vattenreglering samt vattenöverledning. Hela Västerdalälven inom området utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken. Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Västerdalälven, pekats ut ur fiske- och naturvårdssynpunkt. Motiven är bland annat att Västerdalälven är stor älv med relativt liten påverkan av vattenreglering samt ett storvuxet vandrande öringbestånd och en ursprunglig stam av harr. Även Huslabäcken har pekats ut ur naturvårdssynpunkt med motivet att bäcken utgör ett viktigt lek- och reproduktionsområde för öringen i Västerdalälven. De allmänna vattentäkter som har vattenskyddsområden är Malungsfors (1958), Vallerås (1978), Utsjö (1974), Yttermalung (1977) och Lämåsen (1976). Kulturmiljö Inom avrinningsområdet finns fyra områden utpekade som särskilda värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Dessa är Västerdalälven inom kommun, Västerdalälven inom Malungs kommun, samt Busjön och Hättsjön. Västerdalälven inom och Malungs kommun beskrivs som en dalgångsbygd med järnframställning och till bondesamhället anknuten småskaligt vattenutnyttjande i form av kvarnar, stampar och sågar. I området som berör kommun nämns även älvnära järnframställningsplatser. Som många andra områden i Dalarna karaktäriseras avrinningsområdets kända förhistoria främst av stenåldersboplatser och järnframställningsplatser, blästplatser. I senare tider framträder fäbodbruket, agrara (jordbruks-) lämningar, täktindustrier och småindustriområden såsom kvarnar, sågbruk. Inom området finns även ett stort antal fångstgropar som visar på den jakt som förekommit genom alla tider. Spår efter slåtter och slog i anslutning till myrmarker och vattendrag finns på flera ställen, exempelvis Norra och Södra Åsflötten strax sydväst om Malung. Fornminnesinventering har skett i området 1970-1971 samt 1973. Inom området finns sju riksintressen för kulturmiljö, varav fyra kopplade till vattenanknutna kulturvärden. Ett av dessa är Örarbäcken (W60) 1 med kvarnmiljö. Örarbäcken ingår i det ovan nämnda området: Västerdalälven inom Malungs kommun. Busjöns (W117) 2 norra och nordöstra strand är en fornlämningsmiljö med ett för Dalarna ovanligt stort insjögravfält samt järnframställningsplatser. Östra delen av riksintresset 1 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/23-060.txt 2 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/21-117.txt Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 5
Olsmyran (W63) 3 ligger inom avrinningsområdet. Olsmyran består av en fornlämningsmiljö med järnframställningsplatser anknutna till de vattendrag och myrar som finns inom området. En mindre del av riksintresset Hättsjön (W59) 4, fornlämningsmiljö kopplad till fångstkultur och järnframställning, ligger inom avrinningsområdet. Vid sjön Östervakerns utlopp ligger Andersfors bruk. Bruket anlades 1830 och lades ner år 1860. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Västerdalälven med Görälven. En annan tidig industri som varit viktig inom området är kvarnstenstillverkning, varav det finns flera kvarnstensbrott inom området. Kulturreservatet kvarnstensbrottet i Östra Utsjö är ett av dessa. Västerdalälven har varit en viktig transportled genom landskapet under alla tider. Transport har skett med båtar, färjor och flottar. Förutom vanligt fiske har det även förekommit pärlfiske i Västerdalälven. Det som främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kultur- och fornlämningar är den flottning som har skett utmed Västerdalälven och biflöden. Redan under 1600-talet finns belägg för flottning i Västerdalälven, men kan ha förekommit tidigare än så. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 3 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/23-063.txt 4 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/23-059.txt 6 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 7
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se). Vattenförekomster i Löpnr Västerdalälven mellan och Tandö 1 Västerdalälven SE670615-140650 2 Västerdalälven (Ällingån - Granan) SE672298-138995 3 Västerdalälven SE674097-137333 4 St Härjån SE670550-141467 5 St Härjån SE670056-141773 6 Gruckån (Nedre Gruckåtjärnen - Västerdalälven) SE670791-141142 7 Gruckån (Vassgalen - Övre/Nedre Gruckåtjärnen) SE670965-140835 8 Vass-Galen SE670981-140798 9 Djupsjön SE671081-140661 10 Gruckån (Norra Hällsjön - Acktjärnen) SE671497-140446 11 Gruckån (Namnlös - N Hällsjön) SE671906-140395 12 Gruckån (Gruckhån - Namnlös) SE672053-140173 13 Halsjön SE671168-140798 14 Jällån (Liss-Jällån - Västerdalälven) SE670158-141345 Ekologisk status Ekologisk status MKN Kemisk status Kemisk status God MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Malung-, Malung- Malung-, 8 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Vattenförekomster i Västerdalälven mellan och Tandö 15 Liss-Jällån (nedre) SE670027-141194 16 Jällån (Namnlös - Liss-Jällån) SE669790-141387 17 Jällån (Namnlös - Namnlös ) SE669494-141576 18 Vakran (Valssjön - Västerdalälven) SE670318-141097 19 Vakran (Östra Vakern - Valssjön) SE670003-141012 20 Östra Vakern SE669918-140884 21 Vakerälven (Bäcken från Stora Bågen - Östra Vakern) SE669441-140701 22 Vakerälven (Väster-Vakern - Bäcken från Stora Bågen) SE669502-140651 23 Västervakern SE669607-140551 24 Noret SE670933-140127 25 Busjön SE671047-140047 26 Hunan (Kvarntjärnen - Busjön) SE671575-139741 27 Hunan (Östra Lidbäcken - Kvarntjärnen) SE671997-139658 28 Bäcken från Brindsjön SE671647-139708 29 Namnlös SE671730-139592 30 Namnlös SE671852-139537 31 Ladtjärnsbäcken SE672193-139826 32 Hunan (Adelbäcken - Östra Lidbäcken) SE672412-139635 33 Granan SE670238-140058 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status Otillfredsställande MKN God GES 2015 Hög HES 2015 Hög HES 2015 God GES 2015 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Malung-, Löpnr Malung-, Malung- Malung- Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 9
Löpnr Vattenförekomster i Västerdalälven mellan och Tandö 34 Granan (Kullsarvsdammen - Brusbäcken) SE669561-140059 35 Skilbäcken (Järnkarlbäcken - Granan) SE670168-140106 36 Brusbäcken SE669616-139976 37 Granan (Gransjön - Kullsarvsdammen) SE669314-140026 38 Gransjön SE669144-140018 39 Kullsbäcken SE669409-140151 40 Liss-Granan (Bäcken från Granusjön - Västerdalälven) SE670622-139543 41 Granusjön SE670203-139384 42 Vålsjöbäcken SE671262-139473 43 Långtjärnsbäcken SE670943-139152 44 Långtjärnsbäcken (övre) SE670517-139092 45 Lömman SE671653-139090 46 Såglömman SE671267-138867 47 Vallen/Stalltjärnsbäcken SE671631-138904 48 Vallen SE672415-138599 49 Vallsjön SE672449-138497 50 Vallen SE673649-138212 51 Hån SE673460-138067 52 Gärdån (Gravån - Västerdalälven) SE673712-137830 53 Öradbäcken SE673852-137922 54 Gravån (Ladmyrbäcken - Gärdån) SE673972-137867 Ekologisk status MKN - - God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Malung-, Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- Malung- 10 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Vattenförekomster i Löpnr Västerdalälven mellan och Tandö 55 Gravån uppströms Ladmyrbäcken SE674264-137878 56 Gärdån (Skärbäcken - Gravån) SE674460-137630 57 Gärdan SE675098-137503 58 Tävallbäcken SE674157-137429 59 Megrinnsbäcken SE674330-137229 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Malung- Malung- Malung- Otillfredsställande Malung- Malung- Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 11
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 12 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 13
Miljögifter Västerdalälvens avrinningsområde mellan och Tandö har i huvudsak påverkanskällor inom träindustrin med sågverk där doppning har förekommit och ytbehandling av metaller. Påverkanskällorna ligger främst lokaliserade i samhällen längs med Västerdalälven. Tillståndet i miljön Inom Västerdalälvens avrinningsområde mellan och Tandö har inga vattenförekomster problem med miljögifter (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i en vattenförekomst inom avrinningsområde, Västerdalälven (Ällingån-Granan, SE672298-138995, Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som e. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. En vattenförekomst inom avrinningsområdet, Västerdalälven (Ällingån-Granan, SE672298-138995) har provtagits för metaller inom SRK-programmet (Samordnad Recipientkontroll) men halterna ligger under gränsvärden och klassgränser (Tabell 1). Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns totalt sju pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter inom detta avrinningsområde (Figur 4). Fyra av dessa är täkter med relativt liten påverkan på vattenmiljön. Ett avloppsreningsverk (ARV)är verksamt inom området, Tällbyns ARV. Det finns inga uppgifter om utsläpp av miljögifter från detta ARV till vatten, men det är troligt att ARV bidrar med en del föroreningar till recipienterna inom delavrinningsområdet. Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Det finns även en återvinningscentral (med lakvattendammar innan pumpning till ledningsnätet) och trävaruhus/sågverk i området. Förutom tillståndspliktiga verksamheter kan mindre miljöfarliga verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. 14 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 15
Förorenade områden Sammanlagt 105 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har sammanlagt 22 objekt tilldelats riskklass 3 och 4 och sex objekt tilldelats riskklass 2 (Tabell 2). Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. 16 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Malungsfors Sågverk/Malungsfors Trävaru Sågverk med doppning Mitrol 48, ammoniumklorid, alifatiska kolväten Västerdalälven (SE672298-138995), inom yttre skyddsområdet för vattentäkt 2 Mosjöns Flisanläggning Sågverk med doppning Pentaklorfenol Mosjöarna och vidare till Västerdalälven (SE672298-138995) 2 Malungs Garveri (And. Eliassons Läderindustri AB) Garveri - krombaserad Metaller främst krom (III, IV), kvicksilver, alifatiska kolväten, blekningsmedel 2 Jofamagarveriet Garveri - krombaserad trikloretylen, cyanid zink, nickel, krom(iii), 2 Skälsmyrans Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, slam, avfallstipp industriavfall. Förbränning har förekommit 2 Fd bilskrot i Västra Utsjö, Malung Skrothantering och skrothandel Petroleumprodukter, zink, koppar, bly, kadmium, kvicksilver, PAH, PCB, glykol Västerdalälven (SE672298-138995) Västerdalälven (SE672298- Granan (SE670238-140058) Västerdalälven (SE672298-138995) Malungs garveri Garveriverksamheten belägen vid Västerdalälvens strand i Malung bedrevs under närmare 100 år vilket har inneburit en långvarig hantering och lagring av en stor mängd kemikalier. Verksamheten vid Malungs garveri var i drift mellan 1885 och 2005. Under verksamhetstiden har flertalet olika aktörer och bolag varit ansvariga. Hur verksamheten sett ut vad gäller lokalisering av processer och utrustning samt kemikaliehantering har varierat. Inledningsvis, fram till 1930- talet, dominerades processen av vegetabilisk garvning för att sedan följas av kromgarvning. Historiken talar om att en stor mängd kemikalier hanterats och nyttjats i verksamheten. Bland annat kvicksilver, krom (både trevärt och sexvärt), olja, färg, bindningsmedel, fettningsmedel och baktericider har använts inom verksamheten. En förteckning från 1977 visar på årsförbrukning av bland annat 10 ton ammoniak, 800 kg aceton, 80 ton kalk, 15 ton myrsyra och 5,5 ton svavelsyra. 2008 tömdes byggnaderna på kemikalier och andra ämnen som använts i processen. Vid ett tillsynsbesök konstaterades synlig förorening (bland annat sexvärt krom) på ett flertal platser i byggnaderna. Garveriets lokalisering alldeles intill Västerdalälven har med stor sannolikhet inneburit att process- och avloppsvatten avlägsnats direkt ut i älven utan föregående rening. I modernare tid har processavloppsvatten avletts till kommunens reningsverk i Tällbyn, väster om Västerdalälven. Enligt historiska dokument släpptes det under 1977 ut 13 kg krom/dag i snitt. Reduktionen i det kommunala reningsverket uppgick vid den tiden till mellan 58 och 93 %. Under 1980- talet pågick en lång process angående anläggande av en för Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 17
garveriet egen reningsanläggning för processvatten. På grund av lång processtid dröjde det till tidigt 1990- tal innan anläggningen fanns på plats. Gränsvärdet för utsläpp av krom (beräknat som månadsmedelvärde) var vid den tiden 250 gram krom/dag. Slam från processen deponerades på vanlig soptipp, enligt dokument från 1977. Analysresultat för jordprover påvisade halter av krom överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM), till största delen i jordlager ned till 1,5 meter i området mellan huvudbyggnaden och älven mot sydväst. Krom påträffades även i halter överskridande MKM i en provtagningspunkt norr om huvudbyggnaden. Vid en jämförelse av grundvattenprov från fastigheten mot referensprovet påvisas ett flertal halter av metaller överskridande referensprovet. Analysresultat för sedimentprover tagna i Västerdalälven påvisade halter av krom närmast nedströms fastigheten som överskrider de kanadensiska riktvärdena för sediment med avseende på skydd av vattenorganismer. Kromhalten nedströms det före detta garveriet var 10 gånger högre än uppströms. Analysresultat för byggnadsmaterial påvisade ett flertal metaller såsom koppar, kvicksilver, bly, zink och krom (inklusive sexvärt krom) i förhållandevis höga halter jämfört med riktvärden för förorenad jord. I slam taget från brunnar i huvudbyggnaden och reningsverket påvisade förhöjda halter tungmetaller samt alifatiska kolväten i halter överskridande MKM och farligt avfall (FA) Spridning av föroreningar till Västerdalälven har skett historiskt. Idag bedöms den största spridningen ske via ledningar, då höga halter av metaller och olja (fri fas misstänks) påvisades (Golder Associates, 2011). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej e. Genomförda och pågående åtgärder Malungsfors Sågverk/Malungsfors Trävaru Impregneringsbad har avlägsnats och området är städat. Skälsmyrans avfallstipp Det sker regelbunden täckning av deponin. 18 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Figur 6. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom avrinningsområdet Västerdalälven mellan och Tandö. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 19
Figur 7. Pågående kalkningsåtgärder inom avrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö- 20 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 21
Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Dammar inom vattensystemet Västerdalälven mellan och Tandö som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. 22 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 23
Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 24 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 25
Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 26 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 27
Referenser 28 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delavrinningsområde Västerdalälven mellan och Tandö för matrisen vatten. Ingen provtagning har skett i sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Västerdalälven Vatten 2007- - - (Ällingån - Granan) 2011 SE672298-138995 2012 Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 29
Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten 30 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015
Länsstyrelsen Dalarna 2015 33. Västerdalälven mellan och Tandö 31