Tenta-p Schema för K2, nya curriculum

Relevanta dokument
Studiehandledning Kurs 2, Ht18 Biologisk funktion Kurskod 8LAG21 Läkarprogrammet

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål. Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande. Stadiemål för Stadium I

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Cirkulation. Disposition

Omtentamen VT 14 RC T1 final

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Blod och blodomloppet

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Rest-tentamen Skrivsalen NERVSYSTEMETS STRUKTUR OCH UTVECKLING

6.5 Så försvarar sig din kropp

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren

Anatomi och Fysiologi

LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap, 30 högskolepoäng Movement and Neuroscience, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STUDIEHANDLEDNING HT 2014

Anatomi - Anatomi - Anatomi - Självstudier Huvud - Hals. Kaj Fried Kaj Fried Kaj Fried Jacob Berzelius grupprum

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Biologiprov den 18 dec

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

KROPPEN Kunskapskrav:

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC003G. Totalpoäng: 84p. Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

Introduktion till kardiovaskulär

Områden om människokroppen. Celler

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

Neuro/Rörelse

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

Schema DFM3 HT xlsx 1

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Klinisk smärtfysiologi

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC1411. Kursansvarig: Per Odencrants. Totalpoäng: 65 p

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition Struktur och funktion

Validand och valideringshandledare

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

RSJD11, Människokroppen anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 15 hp

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Transkript:

Tenta-p Schema för K2, nya curriculum Hej alla i K2! Det finns flera tenta-p-scheman som man kan följa för att veta vad man ska repetera varje dag. De äldre tenta-p-scheman är inaktuella för er som läser enligt den nya läroplanen och därför har jag sammanställt ett nyare tenta-p-schema baserat på EDIT-fallen och målen. Tenta-p-schemat är ett exempel på upplägget och man kan röra runt det hur man vill samt läsa dagarna i vilken ordning en vill! Glöm inte histologin och anatomin till varje organ så ni hinner beta av det!! OBS! Jag tar inget ansvar för att allt i kursinnehållet som ska kunnas kommer att tas upp i tenta-p schemat. Jag har utgått ifrån EDIT-fallen och målen, MEN annat utöver detta kan också komma med från laborationer, föreläsningar och andra tillfällen. Tänk därför på att detta är en mall och INGET index för vad ni skall kunna. Se detta mer som en vägledning hur man kan strukturera upp ett tentap! Eget ansvar gäller! Lycka till med Tenta-p, det kommer att gå bra!

Dag 1 Lungor Anatomi, histologi, embryologi Andningsmekanik o Muskulatur o Lungvolymer och kapaciteter o Relationen mellan tryck och volym o Equal pressure point (EPP) och konceptet vid dynamisk kompression o Bernoullis princip Andningsreglering Syreupptagning och gastransport o Gassammansättningar o Syremättnad o Hb-dissociationskurvan Vad kan förskjuta den?! Ventilation-perfusionskvoten o Fysiologiskt dead space o Fysiologisk shunt Compliancebegreppet och återfjädring o Ytspänning, compliancekurvan, surfactant Blodgaser och syra-basreglering (ur lungans synvinkel) Spirometri och lungauskultation o Teori och praktik The fat boy Joe Holger Andersson, 72 år 1. Cirkulations- och respirationssystemets uppbyggnad och huvudsakliga funktioner 4. Embryologisk utveckling av vävnader kopplade till terminens samtliga teman 13. Fysiologiska processer som reglerar och påverkar andning och gastransport 14. Funktioner för rening genom andning och gastransport 16. Upprätthållande av kroppens syra- basbalans Nivå C: 47. Samband mellan tryck, volym, flöde och motstånd 48. Membranfunktion och principer för transport över membran

Dag 2 Hjärtat och kärl Anatomi klaffar, coronarkärl och retledningssystemet histologi hjärtmuskel, uppbyggnad och funktion Hjärtmuskelkontraktion och metabolism Klaffunktion Hjärtcykeln o Systole, diastole etc. Reglering av hjärtat ur nervös och hormonell aspekt Frank-Starlings hjärtlag Ejektionsfraktion Cardiac output Preload och afterload Hjärtstatus/auskultation o Toner o Teori och praktik EKG Skillnader mellan vener artärer och olika typer av artärer Mikrocirkulation o Osmolalitet, filtration Pulsvåg, reflektionsvåg, turbulens och flöde Skillnader i olika kapillärer Jonas Rylander 18 år Karl Bergholm 73 år 1. Cirkulations- och respirationssystemets uppbyggnad och huvudsakliga funktioner 12. Fysiologiska processer som reglerar och påverkar hjärtarbete, tryck/volym, blodtryck och blodflöde. Inkluderar hjärtats elektriska aktivitet och normalt EKG Nivå C: 47. Samband mellan tryck, volym, flöde och motstånd 49. Membranpotential 51. muskelkontraktion

Dag 3 Blodtryck och arbetsfysiologi Kärls anatomi och histologi Tryck, resistens Baroreceptorreflexen o Sensorer, effekter o Sympatikus och parasympatikus Lokala faktorer som styr blodtrycket/perfusionen o NO, bradykinin, endotelin, ang II, shear-stress RAAS och långtidsregleringen av blodtrycket Temperaturreglering Blodtrycksmätning o Teori och praktik o Kroppsläge, ortostatism Arbetsfysiologi o Hur det påverkas av kön, ålder och kroppstorlek o Fördelning av Cardiac output under arbete o Blodtrycksreaktion vid arbete (statiskt och dynamiskt) Arbetsfysiologitest Anders Göransson 42 år Kennet Ljung 54 år 1. Cirkulations- och respirationssystemets uppbyggnad och huvudsakliga funktioner 12. Fysiologiska processer som reglerar och påverkar hjärtarbete, tryck/volym, blodtryck och blodflöde. Inkluderar hjärtats elektriska aktivitet och normalt EKG 15. Fysiologiska effekter av fysiskt arbete 20. Mekanismer för temperaturreglering Nivå C: 47. Samband mellan tryck, volym, flöde och motstånd

Dag 4 Njuren Anatomi, blodförsörjning, histologi, embryologi o Glomerulus, podocyt Njurfunktion o GFR, sekretion, reabsorption o Clearance Urinvolym/koncentration o Counter-current Vätske- och elektrolytbalansen o Törst o Osmolalitet/osmolaritet o RAS o ADH Vätskerummen och innehåll Albumin funktion Syra-basbalansen, ph och buffertmekanismer Maria Olsson 41 år Cyklist i linjelopp 2. Njurarnas och urinvägarnas uppbyggnad och huvudsakliga funktioner 4. Embryologisk utveckling av vävnader kopplade till terminens samtliga teman 16. Upprätthållande av kroppens syra- basbalans Nivå C: 48. Membranfunktion och principer för transport över membran

Dag 5 Blodet och hemostas, hjärnans blodförsörjning och blod-hjärn-barriären Erytrocytens morofologi, funktion Hemoglobinsyntes Syrgastransport EPO:s roll vill hematopoesen Järnmetabolismen Hemostas o Primär, sekundär och fibrinolys o Rollen av Vitamin-K, Calcium, trombocyter, fosfolipider o Hämmare av hemostas Hematopoes o Vad påverkar differentieringen?! principerna De olika blodcellernas morfologi och funktion Hjärnans blodförsörjning och betydelsen av detta Blod-hjärnbarriären Nadine Tilmaz 25 år Simon Svantesson 7 mån Jan-Erik Jonsson 44 år Maj Samuelsson 81 år 1. Cirkulations- och respirationssystemets uppbyggnad och huvudsakliga funktioner 3. Stamceller, röda och vita blodkroppars och trombocyters hematopoes 9. Huvudets och halsens anatomi 17. Systemen för koagulation, fibrinolys och trombocytfunktion 45. Centrala nervsystemets blodförsörjning och omsättningen av cerebrospinalvätska 46. Blod-hjärnbarriären

Dag 6 Medfödda immunförsvaret och huden Lymfatiska systemet, histologi, anatomi och funktion (lymfnoder, lymfa, mjälten, thymus) Inflammation Pattern recognition receptors Fagocytos Komplementsystemet Cytokiner och kemokiner funktion och roll Dendritiska cellen o Kopplingen mellan medfödda och det adaptiva o Antigenpresentation MHC I och II Huden o Uppbyggnad, histologi o Roll i immunförsvaret medfött och adaptivt o Temperaturreglering o Huden ph kopplat till immun Principer för hur prokaryota celler skiljer sig från eukaryota o Hur ser en bakterie ut emot en värdcell o Vad skiljer virus från dessa två o Vad har normalfloran för roll i vårt immunförsvar? Kalle Gustafsson 28 år Eva Johansson 34 år 5. Hudens uppbyggnad, omsättning och huvudsakliga funktioner 6. Immunsystemets delar och huvudsakliga funktioner 7. Bakteriers och virus uppbyggnad och strukturernas huvudsakliga funktioner 18. Hudens funktion som barrier 20. Mekanismer för temperaturreglering 21. Mekanismer för humoral och cellulär immunitet 22. Mekanismer för förvärvad och medfödd immunitet 23. Skillnader och likheter mellan prokaryota och eukaryota celler 24. Samspelet mellan människa och mikrob (antibiotika ingår ej)

Dag 7 Adaptiva immunförsvaret och vaccin Immunologiskt minne och vaccination o Olika vaccinationstyper (avdödat/levande) fördelar o nackdelar o Minnesceller T-cellers roll i immunförsvaret (cellmedierade) o Mognad, differentiering, anergi o CD8+ och CD4+ o Th1, Th17, Th2, Treg funktion, mognadssätt B-cellers roll i immunförsvaret o Mognad, differentiering o Somatisk hypermutation och isotyp switch o Funktion av antikroppar Slemhinnans immunförsvar o Skillnader mot det systemiska immunförsvaret James Phipps 8 år Olivia Thorn 19 mån Klara Persholt 23 år 6. Immunsystemets delar och huvudsakliga funktioner 19. Immunologiska barriärmekanismer vid slemhinnor 21. Mekanismer för humoral och cellulär immunitet 22. Mekanismer för förvärvad och medfödd immunitet 24. Samspelet mellan människa och mikrob (antibiotika ingår ej)

Dag 8 Ryggen, armen, benbildning och leder Ryggraden och nackens anatomi/histologi leder, ligament, ben, spinalnerver och muskulatur Ryggraden, PNS och musklers embryologi Bålen och revbenens anatomi Arm I, II och III Ben o Histologi, uppbyggnad, benbildning och regeneration Leder o Äkta och oäkta leder o Funktion, uppbyggnad och histologi Jeanette Gustavsson, 29 år Katarina Levander 42 år Axel Holmgren 3,5 år Jan-Erik Westberg 55 år 4. Embryologisk utveckling av vävnader kopplade till terminens samtliga teman 8. Indelning av skelettets förbindelser i fogar och äkta leder 25. Det muskuloskeletala systemets cellulära och makroanatomiska uppbyggnad och function 26. Hur stabilitet och rörelseomfång i olika äkta leder bestäms av ledernas utformning, ligament och muskulatur 27. Det muskuloskeletala systemets kärlförsörjning och innervation 28. Ryggmärgens makroanatomiska förhållanden och hur dess nervrötter formar spinalnerver, plexus och perifera nerver 29. Benbildning och frakturläkning 30. De centrala och perifera nervsystemens cellulära uppbyggnad

Dag 9 Benet, ryggmärgen, PNS, neurofysiologi, reflexer Benet I, II, III o Leder, ligament, muskler, ben, blod, nerver Reflexer o Muskelspolar o Golgi senorgan o Reflexkretsar Elektrisk och kemisk transmission o En nervs uppbyggnad och struktur (histologi) o Aktionspotential o Impulsledning o Temporal summation o Inhibering/excitering o Monoaminerga och cholinerga systemet Ryggmärgen Oscar Olsén 84 år Kajsa Svensson 25 år Abigail Gustavsson 45 år My Åsbrink 14 år 8. Indelning av skelettets förbindelser i fogar och äkta leder 25. Det muskuloskeletala systemets cellulära och makroanatomiska uppbyggnad och funktion 26. Hur stabilitet och rörelseomfång i olika äkta leder bestäms av ledernas utformning, ligament och muskulatur 27. Det muskuloskeletala systemets kärlförsörjning och innervation 28. Ryggmärgens makroanatomiska förhållanden och hur dess nervrötter formar spinalnerver, plexus och perifera nerver 36. Motoriska system: Hur reflexer, automatiska och viljemässiga rörelser medieras, styrs och kontrolleras av det centrala nervsystemet 38. De monoaminerga och cholinerga systemens organisation och funktionella roll Nivå C: 49. Membranpotential 50. Elektrisk och kemisk neurotransmission 51. Motorisk enhet och muskelkontraktion

Dag 10 Kranialnerver, embryologi Huvudet och halsens anatomi och embryo Kranialnerver Otto Ringquist 68 år 4. Embryologisk utveckling av vävnader kopplade till terminens samtliga teman 9. Huvudets och halsens anatomi

Dag 11 Syn, lukt, smak Ögat och synen o Synbanor, synbarken o Embryo o Pupillens anatomi och Innervation o Ögonmuskler och symmetriska rörelser Lukt och smak Maria Ronaldo 4 år 9. Huvudets och halsens anatomi 30. De centrala och perifera nervsystemens cellulära uppbyggnad 31. Ögats uppbyggnad och optik och den neuromuskulära apparaten bakom ögonrörelser 32. Synsystemets organisation och funktion från retina till de cortexområden som tolkar synintryck 34. Hur smak- och luktsensationer detekteras och fortleds till cortex cerebri

Dag 12 Hörsel, balans, sensorik Hörsel Balans Sensorik o Vad kan vi uppfatta för sensoriska stimuli? o Tryck, beröring, smärta, temperatur. o Pacini, Meissners, RUffini, Merkel etc o Dermatom och cutan innervering o Kopplingen mellan detektion och upp till CNS Proprioception Jan-Erik Westberg 55 år Knut Andersson 67 år Kvinna, 24 år 5. Hudens uppbyggnad, omsättning och huvudsakliga funktioner 9. Huvudets och halsens anatomi 10. Innerörats balansorgan, deras anatomi och basala funktioner 30. De centrala och perifera nervsystemens cellulära uppbyggnad 33. Hörselsinnets funktionella anatomi från ytteröra till primära hörselcortex 35. Hur proprioceptiva, exteroceptiva (beröring) och interoceptiva (nociception/smärta, temperatur, klåda, sensual touch ) stimuli detekteras och fortleds till de cortexområden som tolkar signalerna 37. Cerebellums och de basala gangliernas roller i motorisk kontroll 38. De monoaminerga och cholinerga systemens organisation och funktionella roll 44. Principiella mekanismer för och betydelse av neuronal plasticitet Nivå C: 49. Membranpotential 50. Elektrisk och kemisk neurotransmission 52. Synaptisk plasticitet

Dag 13 Motorik, kognition, emotion och inlärning Motorik o Muskelkontraktionens mekanism o Neuromuskulära synapsen acetylkolin o excentrisk/koncentrisk o Olika muskelfibrer o Histologi muskler o Motorisk enhet o Hur tanke leder till rörelse Kognition Belöningssystemet Emotion Inlärningsmekanismer Maj Samuelsson 81 år Erik Lindahl 42 år Finn Göransson 25 år Jan Rudbäck 52 år 30. De centrala och perifera nervsystemens cellulära uppbyggnad 35. Hur proprioceptiva, exteroceptiva (beröring) och interoceptiva (nociception/smärta, temperatur, klåda, sensual touch ) stimuli detekteras och fortleds till de cortexområden som tolkar signalerna 36. Motoriska system: Hur reflexer, automatiska och viljemässiga rörelser medieras, styrs och kontrolleras av det centrala nervsystemet 40. Belöningssystem: Att förstå neurokemisk anatomi och funktion av evolutionärt konserverade strukturer och neurala kretsar som är involverade i motivation att anskaffa värdefulla belöningar 41. Emotioner: Att förstå neurokemisk anatomi och funktion av evolutionärt konserverade strukturer och neurala kretsar som är involverade i känslor av rädsla, äckel och andra grundläggande negativa emotioner, och att förstå deras roll för undvikande av faror 42. Kognition: Att förstå principer för viktiga, och delvis unikt mänskliga frontallobsfunktioner för reglering av impulser initierade av belönings- eller obehagssystemen 43. Inlärningsmekanismer: Att förstå principerna och de neurala substraten för associativ inlärning och dess relation till synaptisk plasticitet, klassisk och operant betingning samt extinctio