Hur kan klimatförändringar komma att påverka spridningen av malaria?

Hur kan klimatförändringar komma att påverka spridningen av malaria? Gymnasiearbete 2014-2015 av Måns Zamore Odéen Handledare: Anders Jonsson Kungsholmens gymnasium

Abstract Malaria is one of the most common and serious diseases in the world. In this literature study, it is examined what is known about how climate change can come to affect spread of malaria. The connection between climate change and malaria turns out to be very complex, but some tendencies are apparent. For instance, spread of malaria in the African highlands, parts of South America and southeast Asia will probably be affected more by climate change than in other regions. Moreover, criticism of traditional forecasting methods have been revealed, such as against the use of the spatially and temporally rough General Circulation Models for predicting malaria spread and the lack of historical analysis of the climate change and malaria connection. Lack of data makes it difficult, however, to use better methods than the conventional. Consequently, all projections of future climate change impacts on malaria remain uncertain. Sammanfattning Malaria är en av världens vanligaste och allvarligaste sjukdomar. I denna litteraturstudie undersöks vad som är känt om hur spridningen av malaria kan komma att påverkas av klimatförändringar. Sambandet mellan klimatförändringar och malaria visar sig vara mycket komplext, men vissa tendenser är tydliga. Till exempel kommer malariaspridningen i de afrikanska högländerna, delar av Sydamerika och Sydostasien troligen att gynnas av klimatförändringar mer än i andra regioner. Dessutom har kritik mot vedertagna prognosmetoder uppdagats, bland annat mot användningen av tids- och rumsmässigt grova klimatmodeller för att prognostisera malariaspridning, samt mot bristen av historisk analys av klimatförändringars påverkan av malariaspridningen. Brist på data försvårar dock användningen av bättre metoder än de vedertagna. Följaktligen blir alla prognoser av framtida klimatförändringars inverkan på malaria osäkra.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Syfte och frågeställning... 4 1.2 Avgränsningar... 4 2. Bakgrund... 5 2.1. Malaria... 5 2.1.1. Malariaparasiternas livscykel... 5 2.1.2. Malariamyggans livscykel och levnadsförhållanden... 6 2.1.3. Utbredning och omfattning av malaria idag... 7 2.1.4. Faktorer som påverkar spridning av malaria... 8 2.2. Klimatförändringar... 9 3. Metod... 10 3.1. Källkritik... 10 4. Resultat... 12 5. Diskussion... 15 6. Referenser... 17!3

1. Inledning Malaria är idag en av världens allvarligaste och vanligaste sjukdomar (NE, 2014). 150 till 200 miljoner människor drabbas varje år av malaria (NE; WHO, 2014). Mellan 300 och 500 miljoner människor har kronisk malaria. 90 procent av malariafallen finns i Afrika, men malaria finns i alla världens tropiska områden. Eftersom malaria är en så utbredd och allvarlig sjukdom är det viktigt att undersöka hur den kan utvecklas och spridas i framtiden. Något som kan påverka spridningen av malaria är klimatförändringar. Både myggorna, som injicerar parasiter i människor med sina stick, och parasiterna i sig kan påverkas av temperatur-, nederbörds- och andra klimatförändringar på olika sätt (WHO). Att jorden står inför stora klimatförändringar är belagt i flera vetenskapliga rapporter, bland annat av FN:s klimatpanel IPCC (2014). 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna rapport är att ta reda på hur klimatförändringar kan komma att påverka spridningen av malaria. Frågeställningen till arbetet är Hur kan klimatförändringar komma att påverka spridningen av malaria? 1.2 Avgränsningar Sambandet mellan klimatförändringar och spridning av malaria är dock komplicerat. Den forskning som finns tillgänglig är försiktig med att dra några slutsatser. Forskarna poängterar att de inte tar hänsyn till alla relevanta faktorer (som befolkningstillväxt, flyktingströmmar och ekonomisk utveckling). Denna rapport, som är en litteraturstudie, kommer därför inte heller att kunna ta hänsyn till dessa faktorer. Det som framför allt kommer att undersökas är effekterna av temperaturökningar, och till viss del även effekterna av förändrade nederbördsmönster.!4

2. Bakgrund 2.1. Malaria Malaria är en livshotande sjukdom som orsakas av parasiterna i gruppen Plasmodium (WHO, 2014). Det finns fyra arter av Plasmodium som orsakar malaria hos människor: Plasmodium falciparum, Plasmodium vivax, Plasmodium malarias och Plasmodium ovale. De vanligast förekommande parasiterna är Plasmodium falciparum och Plasmodium vivax. Under de senaste åren har det enligt WHO även förekommit fall av malaria hos människor från Plasmodium knowlesi, en parasit som normalt orsakar malaria hos apor och finns i vissa skogsklädda områden i Sydostasien (WHO). De olika parasiterna har olika effekt på människor (NE, 2014). Det är bara Plasmodium falciparum som kan leda till allvarliga infektioner med andningsproblem, påverkan på hjärna och koma. 2.1.1. Malariaparasiternas livscykel För att en människa ska smittas av malaria krävs ett stick av en vektor för malaria det vill säga en malariainfekterad mygga av släktet Anopheles (CDC, 2012a). Vid ett sådant myggstick injiceras sporozoiter, omogna malariaparasiter, i människans blodomlopp (se bild 1 för en illustration). Dessa sporozoiter transporteras via blodet till levern och infekterar där leverceller. I levern replikeras varje sporozoit till flera merozoiter, sporozoiternas dotterceller. Vissa merozoiter samlas i schizonter, klumpar av merozoiter. Schizonterna brister efter cirka fem till sju dagar, vilket leder till att merozoiterna släpps ut i blodomloppet. Om parasiterna är av typen P. vivax eller P. ovale kan denna process dock ta längre tid. Dessa parasiter kan nämligen stanna i levern som hypnozoiter, det vill säga i ett vilande tillstånd, och släppas ut i blodomloppet först flera veckor eller till och med år senare. Väl i blodet kommer merozoiter att börja invadera erytrocyterna, de röda blodkropparna. Merozoiterna replikerar även i erytrocyterna tills erytrocyterna spricker och merozoiterna återigen släpps ut i blodet. Denna process fortsätter och orsakar frossa, feber och svettningar typiska symptom på malaria. Om malariaparasiten är av typen P. falciparum kan erytrocyterna klistra ihop sig till något som liknar rosetter och blockera blodflödet, vilket kan leda till svåra vävnadsskador och syrebrist. Människor med blodgrupp 0 har dock ett skydd mot detta (Sternudd, 2015). Vissa av parasiterna utvecklas till så kallade gametocyter i blodet (CDC). De finns både som microgametocyter och macrogametocyter. Vid myggbett tas de upp av myggor i Anopheles-släktet. På det viset kan malariaparasiten spridas vidare till ytterligare myggor.!5

I myggans mage bildas zygoter av microgameterna och macrogameterna (CDC). Zygoterna blir till rörliga och avlånga ookineter som invaderar myggans tarmkanal. Där utvecklas de till ovocyster. Dessa ovocyster växer och spricker, vilket frigör tusentals sporozoiter som tar sig till myggans salivkörtlar. Därmed kan malariaparasiterna spridas vidare till fler människor. Hela processen från att en mygga får i sig gametocyter från en människas blod till att den har sporozoiter i sina salivkörtlar tar mellan 10 och 18 dagar. Bland annat den omgivande temperaturen påverkar hur lång tid processen tar en högre temperatur snabbar på parasitens utveckling i myggan. Bild 1: En illustration av malariaparasitens livscykel, från amerikanska CDC (Centers for Disease Control and Prevention). 2.1.2. Malariamyggans livscykel och levnadsförhållanden Anopheles-myggorna, som sprider malariaparasiterna, har fyra stadier i sin livscykel: ägg, larv, puppa och vuxen (CDC, 2012b). De första tre stadierna pågår i vatten under sammanlagt 5 till 14!6

dagar, beroende på den omgivande temperaturen och vilken art av Anopheles det rör sig om. Det är först i vuxenstadiet som honorna i Anopheles-släktet kan fungera som malariavektorer. De kan leva upp till en månad eller mer i fångenskap enligt CDC, men överlever troligtvis inte mer än en till två veckor i naturen. Vuxna honor i Anopheles-släktet kan lägga 50 till 200 ägg på en gång (CDC). Äggen läggs direkt på vatten och kläcks vanligtvis inom två till tre dagar, men det kan dröja två till tre veckor i kallare klimat. Därefter är myggorna i larvstadiet, utan ben men med ett välutvecklat huvud. Som larver lägger Anopheles-myggorna större delen av sin tid på att äta alger, bakterier och andra mikroorganismer vid vattenytan. Endast om de blir störda dyker de under vattenytan. Larverna förekommer i många olika sorters miljöer, men de flesta arter föredrar rent och oförorenat vatten (CDC). Till exempel har larver av Anopheles-släktet hittats i kärr med färsk- eller saltvatten, mangroveträsk, risfält, gräsbeklädda diken, kanterna vid bäckar och floder och små, tillfälliga regnpölar. Många arter föredrar miljöer med växtligheter, medan andra lever utan växtlighet över huvud taget. Likväl föredrar vissa arter öppna miljöer med mycket solljus. Andra verkar bara finnas i skuggiga områden i skogen. Efter några dagar i larvstadiet utvecklas Anopheles-myggorna till puppor (CDC). Pupporna ser från sidan ut som kommatecken och måste ofta komma upp till vattenytan för andas. Anophelesmyggorna är i stadiet som puppa i några dagar. Därefter blir de vuxna myggor. Som vuxna myggor lever hanarna på nektar och andra sorters socker (CDC). Honorna äter också socker för att få energi, men behöver blod för att utveckla ägg. Efter att ha fått i sig blod från en människa eller ett annat djur vilar Anopheles-honan i några dagar medan blodet går igenom matsmältningssystemet och äggen utvecklas. Denna process är temperaturberoende och tar vanligtvis två till tre dagar i tropiska förhållanden. När äggen är helt utvecklade lägger honan dem och fortsätter till sin död att söka efter människor eller andra djur att ta blod från. 2.1.3. Utbredning och omfattning av malaria idag År 2013 drabbades ungefär 198 miljoner människor (mellan 124 och 283 miljoner) av malaria och cirka 584 000 av dem dog (WHO, 2014). Utbredningen av malaria idag syns i bild 2. De flesta dödsfall drabbar barn som bor i Afrika. Där dör ett barn varje minut av malaria.!7

Bild 2: Amerikanska CDCs (Centers for Disease Control and Prevention) uppskattning över utbredningen av malaria i världen idag 2.1.4. Faktorer som påverkar spridning av malaria Spridning av malaria påverkas av flera faktorer, men exakt vilka och på vilket sätt är inte helt klarlagt. Enligt Matthew Thomas (2013), professor i entomologi vid amerikanska Penn State, kan spridningspotentialen hos en myggpopulation beskrivas med följande faktorer: antalet myggor i förhållande till antalet människor myggbett per dag sannolikheten för en mygga att överleva per dag extrinsic incubation period, tiden det tar för parasiterna att fullgöra sin utveckling till gametocyter i människans blod hur effektivt parasiterna sprids från människa till mygga hur effektivt parasiterna sprids från mygga till människa Klimatförhållanden som regn, temperatur och luftfuktighet kan påverka flera av dessa faktorer på olika sätt (WHO, 2014). De kan exempelvis påverka antalet överlevande myggor, hur malariaparasiten utvecklas i myggan eller hur benägna myggorna är att angripa människor.!8

2.2. Klimatförändringar Det är tydligt att mänskligheten har påverkat jordens klimat (IPCC, 2014). Sedan industrialiseringens början har mängden koldioxid i atmosfären, uttryckt i ppm (parts per million), ökat från 280 till 400 ppm (WWF, 2014). Detta har lett till en utbredd inverkan på mänskliga och naturliga system. Det är otvetydigt att det har skett en uppvärmning i klimatet. Många av de observerade förändringarna sedan 1950-talet saknar motstycke över decennier eller millennium. Atmosfären och haven har värmts, mängden snö och is har minskat och havsvattennivån har ökat. Dagens nivåer av koldioxid, metan och dikväveoxid i atmosfären saknar motstycke under åtminstone de senaste 800 000 åren (IPCC). Utsläppen av dessa växthusgaser är orsakade av människor och beror till stor del på den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten sedan förindustriell tid. Enligt IPCC är det extremt troligt att dessa växthusgaser, tillsammans med andra typer av mänsklig inverkan, är den huvudsakliga orsaken till den uppvärmning som har observerats sedan mitten av 1900-talet. Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka ytterligare uppvärmning och långvariga förändringar i alla delar av klimatsystemet (IPCC). Detta ökar sannolikheten för allvarlig, genomgripande och oåterkallelig inverkan för människor och ekosystem. Prognoser över framtida växthusgasutsläpp varierar mycket, beroende på socioekonomisk utveckling och klimatpolitik (IPCC). IPCC har gjort olika scenarier. I alla dessa ökar jordens medeltemperatur under 2000-talet. Det är väldigt troligt att värmeböljor kommer att inträffa oftare och pågå under längre tid, och att extrema nederbördshändelser kommer att bli vanligare och mer intensiva i många regioner. Havet beräknas bli varmare och den genomsnittliga havsvattennivån uppskattas stiga. Många aspekter av klimatförändringarna och dess följder kommer att fortgå i decennier, även om människans utsläpp av växthusgaser stoppas (IPCC). Risken för abrupta eller oåterkalleliga förändringar ökar med omfattningen av uppvärmningen.!9

3. Metod Frågeställningen i arbetet har varit Hur kan klimatförändringar komma att påverka spridningen av malaria? Frågeställningen har besvarats med hjälp av litteraturstudier. Den litteratur som har använts har hämtats med hjälp av databaserna EBSCO Masterfile och EBSCO Greenfile samt direkt från WHO (Världshälsoorganisationen) och IPCC (FN:s klimatpanel). Därtill har uppslagsverk som Nationalencyklopedin använts för delar av bakgrundsinformationen. För kompletterande information har även en studieresa till Zambia genomförts. Under resan besöktes bland annat två olika sjukvårdsinrättningar för primärvård i städerna Livingstone respektive Lusaka. Dessutom diskuterades ämnet med en geografilärare på Hillcrest National Technical High School i Livingstone. 3.1. Källkritik Urvalet av litteratur har baserats på hur relevant, aktuellt och trovärdigt materialet är. I en första urvalsprocess hämtades 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för ämnet. Därefter sorterades tio av dessa bort på grund av att de antingen ansågs vara inaktuella (artiklarna var publicerade 2002, 2003, 2006, 2008, 2010 och 2012, vilket är länge sedan i klimatforskningssammanhang) eller inte tillräckligt relevanta. De kvarstående fem källorna utgör grunden för detta arbete. De är referentgranskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller rapporter under 2010, 2013 eller 2014. De fem huvudkällorna är fyra vetenskapliga artiklar publicerade i Nature, PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America), Climatic Change, Environmental Health Perspectives samt ett kapitel ur IPCC:s rapport från 2014. De kan allihop anses vara trovärdiga eftersom de har granskats och godkänts av andra forskare. Artikeln från 2010, Climate change and the global malaria recession av Gething et al. från Nature är några år äldre än de andra källorna. Den bedöms ändå vara aktuell för detta arbete eftersom den inte använder sig av forskning om de faktiska klimatförändringar som kommer att ske, utan i stället ser tillbaka på det senaste seklets minskande malaria och varmare klimat. Utöver huvudkällorna har ett antal andra källor använts, men endast för arbetets bakgrundsdel. Exempelvis har viss information hämtats från en inspelad föreläsning på Yale University av Matthew Thomas, professor i entomologi. Denna föreläsning är publicerad på YouTube. Eftersom den inspelade föreläsningen har lagts upp i sin helhet av Yale University, ett ansett universitet, kan källan ända anses vara tillräckligt trovärdig i det sammanhang den används. Information har även inhämtats från det ansedda uppslagsverket Nationalencyklopedin, där!10

materialet är skrivet av experter och risken för felaktigheter därmed låg. Materialet från WWF är skrivet av kunniga personer som visserligen kan anses partiska, men endast två siffror i arbetets bakgrundsdel har hämtats från deras material. Därtill har även faktablad från Världshälsoorganisationen WHO använts. Även detta material är skrivet av personer med mycket kunskap i ämnet, och faktabladet uppdateras kontinuerligt i och med att nya kunskaper tillkommer. Den version som användes för detta arbete uppdaterades senast i december 2014.!11

4. Resultat Sambandet mellan klimatförändringar och spridning av malaria är komplext. Den forskning som har gjorts i ämnet använder olika metoder och kommer fram till olika slutsatser. Mycket av forskningen utgår från olika modeller av framtida klimatförändringar som har samkörts med modeller av malariaspridning. En del av forskningen använder även historiska data för att resonera om spridningen av malaria i framtiden. Andelen av världens befolkning som påverkas av malaria har minskat enligt IPCC (2014), men malaria utgör fortfarande en stor källa till lidande för många människor. I vissa områden kan spridningen av malaria vara på väg att öka igen, till exempel har malaria kommit tillbaka i Grekland i och med ekonomiska svårigheter och regeringens nedskärningar i offentliga utgifter (IPCC). Temperaturens inverkan på spridningen av malaria verkar enligt IPCC vara icke-linjär och bero på vektorn (Smith et al., 2014). En analys av hur olika miljöfaktorer påverkar malariamyggorna Anopheles gambiae och A. funestus visade att antalet, fördelningen och sjukdomsspridningen påverkas på olika sätt av nederbörd och temperatur. Det finns dock en viss fördröjning mellan miljöförhållandena och den observerade effekten. Denna fördröjning hör ihop med vektorns och patogenens livscykel. En studie i centrala Kina visade att förekomsten av malaria för en viss månad hör ihop med den genomsnittliga temperaturen de två föregående månaderna, den genomsnittliga nederbörden under den nuvarande månaden samt medeltemperaturen. Den mest omfattande studien av olika klimat- och malariamodeller är publicerad i PNAS av Caminade et al. De har använt sig av flera olika malariamodeller och fem globala klimatmodeller, med fyra olika utsläppsscenarier för varje klimatmodell (Caminade et al., 2014). Resultatet av studien är enligt författarna i enlighet med tidigare studier och indikerar att de mest betydelsefulla effekterna av klimatförändring vad gäller malaria är begränsade till specifika områden: högländer i Afrika samt delar av Sydamerika och Sydostasien. I andra regioner kommer klimatförändringar troligen inte att ha någon, eller endast en mindre, effekt på malaria. Socioekonomiska faktorer kommer sannolikt ha en långt större inverkan. Författarna vidhåller att klimatförändringars effekt på framtidens malaria måste ses ur den nuvarande kontexten av en minskning av malaria globalt. Caminade et al. menar dock att klimatförändringar kan ha en betydande inverkan på spridningen av malaria i den östafrikanska höglandsregionen. Ökade temperaturer kan rent av redan ha påverkat spridningen av malaria i denna region. Detta är dock något IPCC förhåller sig skeptisk till i sin sammanställning det är enligt IPCC visserligen belagt att temperaturerna i de östafrikanska högländerna har ökat sedan 1979 (Smith et al., 2014), men det är svårt att dra slutsatser om vilken roll denna uppvärmning spelat för spridningen av malaria. Detta eftersom det!12

saknas data på nivåer av läkemedelsresistens hos parasiterna och i vilken utsträckning kontrollprogram för vektorerna har uppföljts. IPCC anser dock att det starkt icke-linjära sambandet mellan temperatur och förekomst av malaria i detta område innebär att även ringa uppvärmningar kan pådriva stora ökningar i spridningen av malaria, givet att övriga förhållanden är gynnsamma. Samtidigt kan små uppvärmningar där temperaturen redan är relativt hög minska den potentiella spridningen av malaria. Den metod som Caminade et al. har använt i sin studie baseras på globala klimatmodeller, så kallade GCMs (General Circulation Model). Dessa globala klimatmodeller är enligt Paaijmans et al. (2014) inte lämpliga för prognoser över spridning av malaria, eftersom de är relativt grova både rums- och tidsmässigt. Malariaparasiter och myggvektorerna påverkas av dagliga variationer i väderförhållanden på små, lokala områden (Paaijmans et al.). I sin studie skalar därför Paaijmans et al. ned grova GCM-prognoser för att göra platsspecifika förutsägelser av uppvärmningens effekt på myggors potentiella malariaspridning i Kenya. De har valt ut fyra platser som fångar ett brett spektrum av förhållanden för spridning av malaria: två svala platser på hög höjd (Kericho och Kitale), en varmare plats på lägre höjd (Kisumu) och en het savann-lik miljö (Garissa). Den nedskalade modellen gav resultat som pekar i samma riktning som den globala klimatmodellen men i större magnituder. Den klimatmodell som inte var nedskalad (den globala klimatmodellen) prognostiserade en ökning av malariaspridningen med 72%, 43% och 81% för Kericho, Kitale och Kisumu och en minskning med 18% i Garissa. I den nedskalade modellen var skillnaden mellan 1 800% för Kericho och -48% för Garissa. Slutsatsen som Paajimans et al. drar blir att standardmodellen underskattar vilken effekt klimatförändringar har på spridning av malaria på både heta och kalla extremer, men överskattar förändringen i mellanliggande förhållanden. Enligt Gething et al. (2010) är det rimligt att koppla ökande temperaturer till förändringar i spridningen av malaria i teorin, eftersom temperatur har kända biologiska effekter under olika steg i livscykeln hos Anopheles-myggorna och Plasmodium-parasiterna. I praktiken verkar dock sådana effekter inte isolerat från andra effekter. Prognoser över malariaspridning kan därför endast vara trovärdiga om även den relativa påverkan från faktorer som inte är relaterade till klimat tas med, menar Gething et al. Eftersom utbredningen av malaria har minskat sedan år 1900 trots ett varmare klimat kan man anta att andra faktorer har större relevans, resonerar de. Exempelvis verkar olika program för att kontrollera malariaspridning och de indirekta effekterna av urbanisering och ekonomisk utveckling hittills ha haft en större inverkan på utbredningen av malaria än klimatfaktorer. Detta är något som även Caminade et al. kommer in på i sin slutsats: de skriver att!13

de effekter som klimatförändringar har på malaria sannolikt inte kommer att utgöra en stor del av det nya sjukdomsrelaterade lidande som orsakas av klimatförändringar.!14

5. Diskussion Det är svårt att dra slutsatser om hur klimatförändringar kan komma att påverka spridningen av malaria i framtiden. Detta syns tydligt i resultatdelen av detta arbete: alla uttalar sig med stora reservationer eftersom det är ett komplext samband med många okända faktorer. Detaljerna kring klimatsystemet är inte helt och hållet kända och mänsklighetens framtida utveckling kan inte förutsägas med säkerhet. Även om det vore möjligt att exakt förutspå vilka klimatförändringar som kommer att ske när och i vilken utsträckning, skulle det vara svårt att härleda hur spridningen av malaria skulle påverkas. Några tendenser syns dock i de flesta eller alla av huvudkällorna. Att de största effekterna för malariaspridning kommer att ske i vissa specifika regioner de afrikanska högländerna och delar av Sydamerika och Sydostasien är något som flera av de vetenskapliga artiklarna framhåller. Både Gething et al. och Paaijmans et al. kritiserar de metoder som en del av de andra huvudkällorna använder. Gething et al. menar att även malariaspridningen under det föregående seklet bör analyseras för att göra prognoser över framtida malariaspridning. Paaijmans et al. visar att nedskalade, mer högupplösta klimatmodeller ger annorlunda resultat än de standardmodeller som brukar användas. Det kan diskuteras huruvida Gethings et al. och Paaijmans et al. upptäckter och resonemang minskar trovärdigheten hos de resterande vetenskapliga artiklarna, exempelvis Caminades et al. Caminade et al. har som tidigare nämnts applicerat flera olika malariamodeller på flera globala klimatmodeller, men om Paaijmans et al. slutsats stämmer och de globala klimatmodeller Caminade et al. använder sig av inte lämpar sig för prognoser över malariaspridning kan relevansen hos Caminades et al. studie ifrågasättas. Caminade et al. gjorde inte heller någon empirisk historisk analys, vilket Gething et al. anser är viktigt att göra. De av Gething et al. och Paaijmans et al. uppmärksammade bristerna med de dominerande metoderna för att prognostisera spridningen av malaria är relevanta och pekar ut riktningen för framtida studier i ämnet. Såväl studier med empiriska, historiska analyser av sambandet mellan klimat och malariaspridning som studier med nedskalade klimatmodeller har saknats under arbetet med denna rapport. En förklaring kan vara de svårigheter som finns med respektive metod. En historisk analys av sambandet mellan klimat och malaria kräver att det finns tillräckliga data över relevanta klimatfaktorer, spridningen av malaria samt andra faktorer än klimatet som kan ha påverkat malariaspridningen (något som enligt IPCC saknas för stora delar av 1900-talet). För att göra nedskalade klimatmodeller behövs klimatdata med hög precision för en specifik plats över en längre tid.!15

Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är att malariaparasiten och dess vektor kan komma att anpassa sig till miljöförhållanden över tiden genom det naturliga urvalet. I sådana fall blir alla försök att förutse den framtida spridningen av malaria svårare. Inte nog med att miljöförhållandena och hur dessa kommer att påverka vektorn och patogenen måste förutses inte ens vektorns och patogenens egenskaper kan förutsättas vara oföränderliga. Det blir så många okända faktorer att något precist svar på frågan Hur kan klimatförändringar komma att påverka spridningen av malaria? kommer bli svårt att ge inom överskådlig framtid. Men kanske är det tillräckligt att kunna se tendenser för att förbereda de regioner som riskerar att drabbas och för att belysa ytterligare en anledning till varför åtgärder mot fortsatta klimatförändringar är viktiga.!16

6. Referenser Caminade, C., Kovats, S., Rocklov, J., Tompkins, A. M., Morse, A. P., Colón-González, F. J., Stenlund, H., Martens, P. & Lloyd, S. J. (2014). Impact of climate change on global malaria distribution. PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, doi: 10.1073/pnas.1302089111 CDC (2012a). Malaria - Biology. http://www.cdc.gov/malaria/about/biology/, hämtad 2015-03-29 CDC (2012b). Anopheles Mosquitoes. http://www.cdc.gov/malaria/about/biology/mosquitoes/index.html, hämtad 2015-04-04 Ermert, V., Fink, A. H., Morse, A. P., & Paeth, H. (2012). The Impact of Regional Climate Change on Malaria Risk due to Greenhouse Forcing and Land-Use Changes in Tropical Africa. Environmental Health Perspectives, 120(1), 77-84. doi:10.1289/ehp.1103681 Gething, P. W., Smith, D. L., Patil1, A. P., Tatem, A. J., Snow, R. W., Hay, S. I.. (2010) Climate change and the global malaria recession. Nature, doi:10.1038/nature09098 IPCC, 2014: Summary for policymakers. Ur: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Part A: Global and Sectoral Aspects. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Field, C.B., V.R. Barros, D.J. Dokken, K.J. Mach, M.D. Mastrandrea, T.E. Bilir, M. Chatterjee, K.L. Ebi, Y.O. Estrada, R.C. Genova, B. Girma, E.S. Kissel, A.N. Levy, S. MacCracken, P.R. Mastrandrea, and L.L. White (red.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, pp. 1-32. Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Malaria. Hämtad 30 mars 2015 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/ lång/malaria Paaijmans, K., Blanford, J., Crane, R., Mann, M., Ning, L., Schreiber, K., & Thomas, M. (2014). Downscaling reveals diverse effects of anthropogenic climate warming on the potential for local environments to support malaria transmission. Climatic Change, 125(3/4), 479-488. doi:10.1007/s10584-014-1172-6 Smith, K.R., A. Woodward, D. Campbell-Lendrum, D.D. Chadee, Y. Honda, Q. Liu, J.M. Olwoch, B. Revich & R. Sauerborn (2014): Human health: impacts, adaptation, and co-benefits. Ur: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Part A: Global and Sectoral Aspects. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Field, C.B., V.R. Barros, D.J. Dokken, K.J. Mach, M.D. Mastrandrea, T.E. Bilir, M. Chatterjee, K.L. Ebi, Y.O. Estrada, R.C. Genova, B. Girma, E.S. Kissel, A.N. Levy, S. MacCracken, P.R. Mastrandrea, and L.L. White (red.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, pp. 709-754. Sternudd, K (2015). Därför skyddar blodgrupp noll vid malaria, http://ki.se/nyheter/darfor-skyddar-blodgrupp-nollvid-malaria, hämtad 2015-03-29 Thomas, M. (2013). Relevant Microclimate for Determining Malaria Transmission Risk [YouTube-film]. Yale University. Hämtad 30 mars 2015, från https://www.youtube.com/watch?v=q5bixbpyygm WHO. (2014). Malaria: Fact sheet N 94. Hämtad 25 januari 2015, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/ fs094/en/ WWF. (2014). Mänsklig påverkan - Klimat. Hämtad 2015-03-30 från http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/mnskligpverkan/1124268-mnsklig-pverkan-klimat Bilder Framsida. Randt, C. (2011). Mosquito 3. Hämtad 2015-04-04, från http://www.thenewjournalatyale.com/wpcontent/uploads/2011/04/mosquito-3.jpg Bild 1. CDC (2012a). Malaria - Biology. Hämtad 2015-03-29, från http://www.cdc.gov/malaria/about/biology/ Bild 2. CDC (2010). Where Malaria Occurs. Hämtad 30 mars 2015, från http://www.cdc.gov/malaria/about/ distribution.html!17