LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18

Relevanta dokument
EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Gårdvedaån vid V Fridhem.

EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Emån vid Emsfors.

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Bottenfauna i Öresjö 1991 och 2001

Bottenfauna i Gävleborgs län Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

År Rapport 2001:01. Bottenfauna i Stockholms län 2003

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV En undersökning av bottenfaunan på 8 lokaler i Göta älvs avrinningsområde

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Bottenfauna i Häsboån 2014

RAPPORT. Bottenfauna i Södermanlands län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning

Lagan Årsrapport Bottenfaunaundersökningar Växtplanktonundersökningar. Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2002

Bottenfauna i Stockholms län 2000

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2004

Bottenfauna R 2008:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 ISSN X

INVENTERING AV BOTTENFAUNAN PÅ ÅTTA LOKALER I GÖTEBORGS KOMMUN 2002

Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 9 BILAGA 9

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2012

Bottenfauna i Säveån 2009

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2004:09

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar. Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 9 BILAGA 9

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2013

MOTALA STRÖM 2006 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2018 Bilaga 9 BILAGA 9

Rapport 2011:11. Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av åtta lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoral

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2007

Bottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2012:10. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Resultat 2013 bottenfauna

Bottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2003

Resultat 2015 bottenfauna

Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar

Bottenfauna i Säveån och Finngösabäcken 2012

År Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av bottenfaunan på 9 lokaler i sjölitoral

VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Bottenfauna i Blekinge län 2006

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015

Undersökning av bottenfauna i Silverån 2018

Bottenfauna i Österlenåar 2018

Resultat 2011 bottenfauna

Bottenfauna i Vegeån Undersökning av fem lokaler i huvudfåran och fem lokaler i biflöden

Undersökning av bottenfauna i Silverån 2015

Resultat 2017 bottenfauna

Resultat 2016 bottenfauna

Resultat 2010 bottenfauna

Resultat bottenfauna

Bottenfauna i Kalmar län Undersökning av nio vattendrag och en sjölitoral

Bottenfauna i Ivösjön

Bottenfauna undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2017

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2006

Metodik och genomförande - bottenfauna

Bottenfauna undersökningar av sötvattensmiljöer i Göteborg 2018

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2015

Bottenfauna i Österlenåar 2013

Bottenfauna i Österlenåar 2009

Bottenfauna i Österlenåar 2007

Bottenfauna i Österlenåar 2014

Bottenfauna i Österlenåar 2017

Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 2008

Bottenfauna i Österlenåar hösten 2011

Bottenfauna i Säveån 2007

Bottenfauna i Österlenåar 2016

Bottenfauna i Österlenåar 2015

Bottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN X

Bottenfauna i Österlenåar 2008

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN X

Bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken 2013

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2013 Nedströms landsvägsbron, Linsell

Biologiska undersökningar i Brönnestadsån

ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM

Bottenfaunaundersökningar i Vänern vid Skutberget, Karlstad 2017

Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Mölndalsån vid Gröens utlopp

Bottenfauna vid Vänerns stränder En undersökning av sju strandlokaler

Inventering av fiskfauna, bottenfauna och vattenbiotop Söderåsen 2000

Bottenfauna från sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Biologiska undersökningar i Göta älv. Underlag för miljöbedömningar inför byggnation av Stridsbergsbron i Trollhättan

MÅSALYCKE AVFALLSANLÄGGNING KONTROLLPROGRAM 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Under byggnation av E18 mellan Hjulsta och Kista lades en bit av Igelbäcken i en kulvert, detta för att skydda vattenmiljön. När vägen var klar tog

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Bottenfauna i Stockholms län 2004

Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter

Bottenfauna. - undersökningar av djurlivet i några sötvattensmiljöer i Göteborg Miljöförvaltningen R 2015:3. ISBN nr:

Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 2016 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

Undersökning av 10 lokaler

Transkript:

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Bottenfauna i Kalmar län 2001 Meddelande 2002:18

Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Omslagsbild: Foto: Illustrationer: Bottenfauna i Kalmar län 2001 Meddelande 2002:18 ISSN 0348-8748 ISRN LSTY-H-M--2002/18 --SE Länsstyrelsen Kalmar län, Miljöenheten Carin Nilsson, Medins Sjö- och Åbiologi Snärjebäcken vid Balebo Foto: Lennart Johansson, Länsstyrelsen Carin Nilsson, Medins Sjö- och Åbiologi Carin Nilsson, Medins Sjö- och Åbiologi Tryckt hos: Länsstyrelsens tryckeri, oktober 2007 Upplaga: 70 ex

Medins Sjö- och Åbiologi AB Bottenfauna på två lokaler i rinnande vatten i Kalmar län 2001 2002-01 - 31 Carin Nilsson Telefon Telefax E-postadress och hemsida Företagsvägen 2 031-338 01 35 031-88 41 72 mats.medin@medins-biologi.se 435 33 Mölnlycke www.medins-biologi.se

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Metodik...4 Resultat...4 Referenser...5 Bilaga 1 Resultat...6 Bilaga 2 Lokalbeskrivning...9 Bilaga 3 Artlistor...12

Sammanfattning Undersökningen omfattade bottenfaunaundersökningar i två rinnande vatten; Snärjebäcken (Snärjebäckens vattensystem) och Gusemålabäcken (Lyckeboåns vattensystem). Undersöknigen utfördes enligt en standardiserad metod (SS EN 27 828) (bilaga 2). Resultatet av undersökningen visade att båda lokalerna var ej eller obetydligt påverkade av försurning. Jämfört med tidigare undersökningar var bedömningen oförändrad vad gäller Snärjebäcken (Medin 1989) medan det skett en betydande förbättring av försurningssituationen i Gusemålabäcken. Den senare bedömdes som starkt eller mycket starkt försurningspåverkad vid den tidigare undersökningen 1991 (Medin 1991).

Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län, har genomfört bottenfaunaundersökningar på två lokaler i rinnande vatten (tabell 1). Syftet med undersökningen var att kartlägga artförekomst och individtäthet av bottenfaunan. Dessutom skulle eventuell påverkan av försurning, organisk belastning eller övriga föroreningar bedömas. Undersökningen skall även kunna användas som referensmaterial vid framtida undersökningar. Metodik Provtagningen genomfördes den 30 oktober och 1 november 2001, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Provtagningen utfördes med en handhåv, enligt en standardiserad metod (SS EN 27 828) (bilaga 2). Analysnivån följer den som rekomenderas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, rapport 4921, (Wiederholm (ed.) 1999b). Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 3. Bedömningar och utvärdering följer i stort Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm (ed.) 1999a) dessutom används gränsvärden framtagna från vår egen databas som omfattar ca 1200 sjöar i södra och mellersta Sverige (Medin m fl 2001). Tabell 1. Lokaltabell, koordinaterna hänvisar till den togografiska kartan, skala 1:50 000. Nr Vattendrag Lokalnamn Datum Huvudflodområde Top. karta Koordinater X Y 1 Snärjebäcken Århultemåla 01-10-30 76 Snärjebäcken 5G SV 630695 151810 2 Gusemålabäcken Gusemåla 01-11-01 80 Lyckeboån 4F NO 627517 148677 Resultat Resultatet redovisas lokal för lokal i bilaga 1. Resultatet jämförs med två tidigare undersökningar från 1988 (Medin 1989) respektive 1991 (Medin 1991). De tidigare undersökningarna är utförda med en liknande metodik (BIN RR 111). Skillnaden, jämfört med den metod som använts i denna undersökning är att provytan var mindre 0,1m 2, jämfört med 0,25 m 2 i den nu genomförda undersökningen. 4

Referenser MEDIN, M. 1989. Biologisk bedömning av försurningssituationen i fjorton vattendrag i Kalmar län 1988-1989. Rapport till Länsstyrelsen i Kalmar. Medins Sjö- och Åbiologi AB MEDIN, M. 1991. Bottenfaunaundersökning på tolv lokaler i Emmaboda kommun våren 1991. Rapport till Miljö- och hälsoskyddskontoret i Emmaboda kommun. MEDIN, M., ERICSSON., NILSSON, C., SUNDBERG, I. & NILSSON, P-A. 2001. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. WIEDERHOLM, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. WIEDERHOLM, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. 5

Bilaga 1 Resultat 6

1. Snärjebäcken, Århultemåla Datum: 2001 10 30 Flodområde: 76 Snärjebäcken Koord.: 630695 / 151810 Damm N =Provyta F=Fotoriktning F Träbro Proven togs 15-25 m uppströms träbron. Tillståndsbedömning Totalantal taxa 38 måttligt högt ASPT - index 5,72 måttligt högt Medelantal taxa/prov 20,6 måttligt högt Danskt faunaindex 6 högt Individtäthet (ant/m 2 ) 3 782 mycket högt Försurningsindex 7 högt Shannon-index 2,58 lågt Naturvärdesindex 3 Bedömning av påverkan och naturvärden Artförekomst A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Rödlistade Ovanliga A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen - Stenelmis canaliculata C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 88 A Ingen eller obetydlig påverkan 01 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1988 2001 Antal ind./kvm 4000 3000 2000 1000 0 Kommentar till bedömningarna: Bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av försurning trots att det inte påträffades några riktigt försurningskänsliga sländor. Bedömningen motiveras av riklig förekomst av de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, musslor och snäckor. Bedömningen är densamma som 1988. Det finns ändå tecken på att försurningssituationen har förbättrats jämfört med 1988, bl a är artantalet högre. Detta kan vara effekter av att arter som försvunnit på grund av sura förhållanden före 1988 har koloniserat lokalen. På lokalen påträffades den ovanliga skalbaggen Stenelmis canaliculata, en art som tidigare varit rödlistad men som togs bort från rödlistan år 2000. 7

2. Gusemålabäcken, Gusemåla Datum: 2001 11 01 Flodområde: 80 Lyckeboån Koord.: 627517 / 148677 F N =Provyta F=Fotoriktning Väg Proven togs 10-20m uppströms vägtrummorna. Svårprovtaget pga mycket vatten. Tillståndsbedömning Totalantal taxa 31 måttligt högt ASPT - index 6,19 högt Medelantal taxa/prov 15,0 lågt Danskt faunaindex 6 högt Individtäthet (ant/m 2 ) 636 måttligt högt Försurningsindex 6 måttligt högt Shannon-index 2,73 lågt Naturvärdesindex 3 Bedömning av påverkan och naturvärden Artförekomst A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Rödlistade Ovanliga A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen - Wormaldia subnigra C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Försurningsbedömning 91 C Stark eller mycket stark påverkan 01 A Ingen eller obetydlig påverkan Totalantal taxa 35 30 25 20 15 10 5 0 1991 2001 Antal ind./kvm 1500 1000 500 0 Kommentar till bedömningarna: Lokalen är något svårbedömd på grund av att det var mycket vatten vid provtillfället, vilket försvårade provtagningen. De stora skillnaderna i individtäthet som finns mellan proverna är sannolikt en effekt av detta (se bilaga 3). Bedömningen ingen eller obetydlig försurningspåverkan, motiveras bl a av förekomsten av den ovanliga och försurningskänsliga nattsländan Wormaldia subnigra. Det påträffades dock endast en individ av den känsliga sländan, men det kan bero på de ovan nämnda svåra provtagningsförhållandena. Jämfört med en tidigare undersökning 1991 har försurningssituationen förbättrats avsevärt, bl a har artantalet ökat och det påträffades försurningskänsligare sländor. 8

Bilaga 2 Lokalbeskrivning 9

LOKALBESKRIVNING Sjö/vattendrag Snärjebäcken Lokalnummer 1 Allmänt Lokalnamn Århultemåla Vattenkoordinater - / - Datum 2001 10 30 Lokalkoordinater 630695 / 151810 Huvudflodområde 76 Snärjebäcken Metodik SS-EN 27 828 Altitud 70 m Provyta (m 2 ) 0,25 Län Kalmar Antal prov 5 + kvalitativt Kommun Nyb ro Provtagare Carin Nilsson Top. karta 5G SV Organisation Medins Sjö- och Åbiologi Strandmiljön (täckningsgrad i %) Barrskog <5% Buskar <5% Berg saknas Lövskog 5-50% Öppen mark saknas Bebyggelse/väg saknas Blandskog saknas Åker saknas Skuggning 5-50% Kalhygge saknas Myr saknas Dom. trädslag al Vattnet Vattendragsbredd (våt yta) 6 m Vattenbredd (normal fåra) 6 m Vattennivå (låg-medel-hög) medel Lokalens medeldjup 0,25 m Vattenhastighet ström (0,2-0,7 m/s) Vattentemperatur 8 C Bottensubstrat (täckningsgrad i %) Bottenvegetation (täckningsgrad i %) Fin detritus <5% Övervattensväxter <5% Grov detritus <5% Flytbladsväxter saknas Mjäla/ler saknas Rosettväxter saknas Sand <5% Submers veg., hela blad saknas Grus 5-50% Submers veg., fina blad saknas Fin sten 5-50% Fontinalis <5% Grov sten 5-50% Övriga mossor saknas Fina block 5-50% Gröna trådalger saknas Grova block <5% Övriga makroalger saknas Häll saknas Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka saknas - Styrka saknas - Styrka saknas Övrigt Kvalitativt prov (j/n) ja Foto (j/n) ja Kemiprov (j/n) ja Provplats: Proven togs 15-25 m uppströms träbron. 10

LOKALBESKRIVNING Sjö/vattendrag Gusemålabäcken Lokalnummer 2 Allmänt Lokalnamn Gusemåla Vattenkoordinater / Datum 2001 11 01 Lokalkoordinater 627517 / 148677 Huvudflodområde 80 Lyckeboån Metodik SS-EN 27 828 Altitud 120 m Provyta (m 2 ) 0,25 Län Kalmar Antal prov 5 + kvalitativt Kommun Emmaboda Provtagare Carin Nilsson Top. karta 4F NO Organisation Medins Sjö- och Åbiologi Strandmiljön (täckningsgrad i %) Barrskog 5-50% Buskar <5% Berg saknas Lövskog >50% Öppen mark saknas Bebyggelse/väg saknas Blandskog saknas Åker saknas Skuggning >50% Kalhygge saknas Myr saknas Dom. trädslag al Vattnet Vattendragsbredd (våt yta) 3 m Vattenbredd (normal fåra) 3 m Vattennivå (låg-medel-hög) hög Lokalens medeldjup 0,5 m Vattenhastighet fors (> 0,7 m/s) Vattentemperatur 10 C Bottensubstrat (täckningsgrad i %) Bottenvegetation (täckningsgrad i %) Fin detritus <5% Övervattensväxter saknas Grov detritus <5% Flytbladsväxter saknas Mjäla/ler saknas Rosettväxter saknas Sand saknas Submers veg., hela blad saknas Grus 5-50% Submers veg., fina blad saknas Fin sten <5% Fontinalis <5% Grov sten 5-50% Övriga mossor <5% Fina block >50% Gröna trådalger saknas Grova block >50% Övriga makroalger saknas Häll saknas Annan påverkan (typ och påverkansgrad) - Styrka saknas - Styrka saknas - Styrka saknas Övrigt Kvalitativt prov (j/n) ja Foto (j/n) ja Kemiprov (j/n) ja Provplats: 10-20m uppströms vägtrummorna. Svårprovtaget pga mycket vatten. 11

Bilaga 3 Artlistor 12

Förklaring till artlista Antal individer per sparkprov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Försurningskänslighet (A): 0 - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa har visats klara ph lägre än 4.5 2 - ph 4.5-4.9 3 - ph 5.0-5.4 4 - ph > 5.5 Funktionell grupp (B): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Känslighet för organisk belastning (C): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttlig påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. M = medelvärde % = procentandel * markerar att arten/taxa endast påträffats i kvalitativt prov. ** markerar att arten/taxa har uppskattats. 13

1. Snärjebäcken, Århultemåla 2001-10-30 Det. Alf Engdahl, Metodbeteckning: SS-EN 27 828 R A P P O R T utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Planaridae(Planaria /Dugesia-gruppen) 3 3 0 2 0,4 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oidentifierad 0 0 0 22 17 11 12 11 14,6 1,5 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,0 Glossiphonia sp. 0 3 2 1 0,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 10 12 16 13 32 16,6 1,8 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donnovan, 1807) 3 3 3 11 1 2 2,8 0,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 7 23 9 11 13 12,6 1,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 7 2 10 1 4 4,8 0,5 Baetis sp. 0 4 0 2 3 4 1,8 0,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 0,2 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor Brachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 6 2 2 3 2,6 0,3 Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 1 0,2 0,0 Isoperla sp. 0 3 3 2 1 2 1,0 0,1 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 30 18 18 3 13,8 1,5 Leuctra sp. 0 2 0 24 2 5,2 0,6 Nemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1 0,2 0,0 Nemoura cinerea - (Retzius, 1783)** 1 5 3 150 125 75 125 200 135,0 14,3 Nemoura sp.** 0 5 0 250 175 125 200 325 215,0 22,7 NEUROPTERA, nätvingar Sialis lutaria - (Linné, 1758)* 1 3 2 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 0,2 0,0 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 5 7 9 10 4 7,0 0,7 Limnephilidae 0 0 0 1 2 0,6 0,1 Limnephilus sp. 0 5 0 1 0,2 0,0 Lype reducta - (Hagen, 1868) 2 4 4 1 0,2 0,0 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 0,2 0,0 Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834)* 1 3 3 Polycentropodidae 0 3 0 1 3 0,8 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 7 6 6 4 4 5,4 0,6 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 2 0,4 0,0 Potamophylax sp.* 0 5 4 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 0,2 0,0 Ylodes sp. 0 0 0 1 0,2 0,0 LEPIDOPTERA, fjärilar Oidentifierad 0 4 0 1 0,2 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 1806) 2 4 4 1 1 0,4 0,0 Hydraena riparia - Kugelann, 1794 0 4 4 4 3 2 4 2 3,0 0,3 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 1806) 2 4 3 2 2 0,8 0,1 Oulimnius sp. 0 4 3 1 8 7 16 5 7,4 0,8 Stenelmis canaliculata - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 1 0,2 0,0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 0 0 1 1 1 1 0,8 0,1 Chironomidae 0 0 0 27 22 2 22 16 17,8 1,9 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,0 Simuliidae 1 1 0 113 27 34 124 18 63,2 6,7 14

1. Snärjebäcken, Århultemåla 2001-10-30 Det. Alf Engdahl, Metodbeteckning: SS-EN 27 828 R A P P O R T utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % GASTROPODA, snäckor Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1 4 1 1,4 0,1 Planorbidae 0 4 0 1 0,2 0,0 Planorbis planorbis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 0,2 0,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 450 300 185 900 200 407,0 43,1 SUMMA (antal individer): 1133 758 526 1461 849 945,4 100 SUMMA (antal taxa): 21 20 20 22 20 20,6 Totalantal taxa 38 Diversitets-index 2,58 Surhets-index 7 Medelantal taxa/prov 20,6 ASPT-index 5,7 EPT-index 19 Antal ind./kvm. 3782 Danskt Fauna Index 6 Naturvärdes-index 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN 45001 (1989), SS-EN 45002 (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15

2. Gusemålabäcken, Gusemåla 2001-11-01 Det. Alf Engdahl, Metodbeteckning: SS-EN 27 828 R A P P O R T utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oidentifierad 0 0 0 1 1 3 28 17 10,0 6,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 0,4 0,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 4 1 2 1,4 0,9 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 2 1 0,6 0,4 Baetis sp. 0 4 0 4 2 1 4 2,2 1,4 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 2 1 1 1,0 0,6 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767)* 1 2 3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 0,2 0,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 2 4 1 1,4 0,9 PLECOPTERA, bäcksländor Brachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 7 2 9 6 4,8 3,0 Isoperla sp. 0 3 3 1 1 1 0,6 0,4 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 6 1 3 16 5,2 3,3 Leuctra sp. 0 2 0 3 3 8 2,8 1,8 Nemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1 0,2 0,1 Nemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 75 2 6 16,6 10,4 Nemoura sp. 0 5 0 48 3 2 2 3 11,6 7,3 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 1 0,4 0,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 0,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 3 0,6 0,4 Limnephilidae 0 0 0 4 1 2 1,4 0,9 Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1 0,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 3 1 0,8 0,5 Rhyacophila sp. 0 3 3 2 0,4 0,3 Wormaldia subnigra - McLachlan, 1865 4 1 0 1 0,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus - (Müller, 1776) 1 3 3 1 0,2 0,1 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,1 Oulimnius sp. 0 4 3 1 0,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 0 0 2 1 0,6 0,4 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) 0 3 1 1 0,2 0,1 Chironomidae 0 0 0 3 2 11 11 5,4 3,4 Culicidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Empididae 0 3 0 1 1 0,4 0,3 Pediciidae 0 3 0 3 1 1 1,0 0,6 Psychodidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 1 1 0 224 23 16 104 63 86,0 54,1 Tipulidae 0 5 0 2 0,4 0,3 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 2 1 0,6 0,4 SUMMA (antal individer): 395 39 33 179 149 159,0 100 SUMMA (antal taxa): 18 9 11 19 18 15,0 Totalantal taxa 31 Diversitets-index 2,73 Surhets-index 6 Medelantal taxa/prov 15,0 ASPT-index 6,2 EPT-index 17 Antal ind./kvm. 636 Danskt Fauna Index 6 Naturvärdes-index 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Verksamheten vid de svenska ackrediterade laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN 45001 (1989), SS-EN 45002 (1989) och ISO/IEC Guide 25 (1990:E). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte SWEDAC och utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16