Félag en studie utifrån gotländska och norrländska mynt

Félag en studie utifrån gotländska och norrländska mynt Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2014 Gonzalo Maldonado Handledare: Kenneth Jonsson

Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Introduktion... 2 1.2 Syfte och frågeställning... 2 1.3 Bakgrund... 3 1.4 Material och avgränsning... 3 2. Forskningshistorik... 4 2.1 Vad betyder félag?... 6 2.2 Ingvarståget... 7 2.3 Det frisiska gillet... 9 2.4 Släktskatter och familjeskatter... 9 3.0 Det numismatiska materialet... 11 3.1 Skatterna i Ångermanland... 12 3.2 Slutsats... 14 3.3 Skatternas läge i relation till varandra i Norrland... 15 3.4 Skatterna i Stenkyrka socken på Gotland... 16 3.5 Slutsats... 25 3.6 Skatternas läge i relation till varandra på Gotland... 22 4.0 Analys... 23 4.1 Skatterna på Ångermanland... 27 4.2 Skatterna på Gotland... 24 5.0 Diskussion... 26 6.0 Sammanfattning... 28 Källförteckning... 29 Abstract This paper investigates the meaning of the word félag and how it presents itself upon the archaeological material. The aim is to attempt to find numismatic evidence to support the theory of possible partnership between different places. 1

1. Inledning 1.1 Introduktion Det finns ett återkommande begrepp under vikingatiden som har många betydelser och är svårtolkat. Begreppet är félag och böjningen félagi, som tyder på någon form av samarbete mellan två eller fler parter. Vikingatiden har blivit i det närmaste synonym med silverskatter och plundringståg. Under årens lopp har det gjorts många spännande fynd som har förändrat vår bild av svunna tider. Utifrån dessa fynd har vi fått mer inblick i en tid som vi har begränsad kunskap om. Nya skatter hittas fortfarande årligen på Gotland. Bara i april kunde man läsa om en skatt som hittades i Rone (http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7605316). Fynden visar bl.a. att det finns många belägg för vikingarnas roll som handelsmän. Hur det har organiserats och under vilka omständigheter vet vi inte. Det finns ledtrådar som kan hjälpa oss att komma närmare svaret på frågan, hur gjorde de? Genom att undersöka begreppet félag och dess många böjningar och utgå från två eller fler silverskatter hoppas författaren kunna hitta fysiska belägg för begreppen. Ångermanland valdes för att tre skatter pekade mot ett eventuellt félag. Efter att ha tittat på skatterna på Gotland verkade även flera skatter i Stenkyrka peka mot samma sak. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att få mer insikt i hur ett samarbete kunde ha sett ut under vikingatid när handelsresor gjordes. Genom att titta på förekomsten av olika skatter som rumsligt och tidsmässigt är mycket lika och som dessutom har liknande sammansättning kommer ett försök att koppla dem till begreppet félag att göras. Skatterna är från två områden på Ångermanland och Gotland. 1. Vad betyder félag och var dyker det upp? 2. Vad säger den numismatiska kontexten om félag? 2

1.3 Bakgrund Det har bedrivits mycket forskning kring runstenar och runinskrifter. Det finns många ord som är svåra att översätta och som ibland saknar motsvarighet i det moderna språket. Begreppet félag och félagi och deras förekomster på runstenar har behandlats av flera forskare. Aldrig förr har det dock kopplats samman till något konkret, såsom skatter. Det finns många silverskatter på Gotland och många har studerats och genom dem har vi fått insikt i vikingarnas handelsvägar. 1.4 Teori, metod, material och avgränsning Skatter är ett resultat av mänskligt agerande. Sammansättningen speglar förvärvsaktivitet, kronologi och geografiskt ursprung. Det betyder att varje skatt kommer att ha en unik sammansättning. Om två eller flera skatter, som påträffats inom ett begränsat geografiskt område, har så stora likheter beträffande sammansättningen att de till stora delar är utbytbara, betyder det att de inte är ett resultat av två eller flera individers individuella agerande. De får därför antas vara ett resultat av ett gemensamt agerande, ett félag. Det kan emellertid inte uteslutas att skatterna i sin tur kan baseras på ett kollektivt individuellt agerande, d.v.s. att individuella förvärv först förs samman för att därefter fördelas på två eller flera individer. Dessa individuella ageranden kommer även då att framstå som ett félag, vilket de ju också är. Senare individuella förvärv (se släktskatter nedan) kan göra att ett äldre félag kan bli svår att påvisa. 3

2. Forskningshistorik Bland forskarna som behandlat det här begreppet är Judith Jesch en av de som undersökt det närmare. Begreppet félag har minst tre betydelser: en kamrat (engelskans fellow) på ett vikingatåg (Olsen 1906:23ff; Bugge 1912:7ff), en handelspartner (Finnur Jónsson 1926:13) eller en person som är delägare av land (Jesch 2001:234). Judith Jesch skriver att ordet félagi etymologiskt antagligen syftar på handel eller någon annan aktivitet som innefattat delat ägandeskap. På runstenar där ordet dyker upp visar kontexten att det för det mesta handlar om militär aktivitet. På runstenen DR 66 framkommer det att fyra män rest den stenen för deras fela(k)a, som dog då kungar kämpade. Jesch understryker att slaget inte har identifierats, men att kungar var inblandade tyder på att det inte var ett slagsmål mellan handelsmän. Inskriptionen på Sjörupstenen (DR 279) talar även den om ett slag. Den som lät resa stenen gjorde det efter sin fil(a)go, félagi, som flydde ej vid Uppsala men kämpade så länge han hade vapen.. Enligt Jesch mening är det rimligt att anta att dessa mäns förhållande till varandra hade mer med krig att göra än med handel. Stenens datering är Period V, efter-jelling, d.v.s. ca 1000-1050 (http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm). Det finns dock inskriptioner som är svårare att tyda som den på Hedebystenen (DR 1) där det står att den är rest åt Sveinns félagi Eiríkr, som dog när drengjar omringade Hedeby. Enligt Jesch verkar det som om gruppen drengjar, vilken Eiríkr var del av, tydligt agerade militärt genom att omringa Hedeby. Hon påpekar dock att Hedeby var en stor handelstad under vikingatiden och att det är möjligt att det handlar om ett handelssamarbete. Hon fortsätter med den svårtolkade inskriptionen på Århusstenen (DR 68). Tre män hedrar deras félagi, som var en mycket god drengr (enligt Jesch var det vad vikingarna kallade varandra) och ägde ett skepp med en annan man som inte är nämnd på inskriptionen och som inte heller var en av de tre männen som lät resa stenen. Det är värt att notera att termen félag inte används om den fjärde mannen. Félagi borde vara ytterst lämpligt att använda om två män som tillsammans ägde en båt. Det är inte troligt att de personer som reste stenen var hans besättning, då andra ord skulle vara lämpligare att använda än félagi. En rimlig förklaring kan vara att dessa män också ägde skepp och att det var en gemensam expedition av två eller fler skepp. 4

Ytterligare ett exempel finns på en vittrad runsten i Lund (DR 330). Där lyder inskriptionen (...usti) och Gunnar (reste eller satte) stenar dessa efter (kn...) och...björn, kamraterna [felaka] sina. Dessa kämpar voro vida kända i viking. Texten är fragmentarisk och den sista meningen är mångtydig. Det skulle kunna vara alla fyra omnämnda i inskriptionen eller bara de två sistnämnda. Det intressanta med inskriptionen är adjektivet víkingu. Det är mycket sällsynt och svårtolkat. Det är dock ett berömmande och prisande ord, som är mer återkommande i militära kontexter än merkantila. På den försvunna runstenen från Uppland (U 954) förekommer även där ordet félag. Det finns bara två kända exempel från Uppland där ordet förekommer. Inskriptionen lyder: Eyríkr(?) och hans fränder, reste denna sten till minne av Helgi, deras broder. Och Sasurr dräpte honom och begick nidingsverk, svek sin kamrat (félaga). Gud hjälpe hans själ. Eyríkr har blivit mördad av sin félaga, sin kamrat. Hans släktingar reste stenen i hans ära och ordet félagi används för att beskriva den dödes relation till hans mördare. Det framkommer inte av texten om det är militärt eller merkantilt förhållande. På det andra kända exemplet är kontexten dock merkantil. Runstenen i Sigtuna (U 391) på figur 1 är intressant då den är att rest av medlemmar ur det Frisiska gillet. Figur 1. Runstenen U 391 i Sigtuna. Inskriptionen lyder: Frisernas gillebröder... dessa (runor) efter Albod, Slodes partner(felaga). Den helige Kristus hjälpe hans ande. Torbjörn ristade. 5

Även här används félagi för att beskriva den dödes relation till en annan person. Det är oklart om den personen var en av de som reste stenarna, då ingen av dem är namngivna på stenen. Det finns även andra beteckningar för samarbete, där ordet félag används för att beskriva förhållandet mellan två personer som tillsammans äger land. På en sten i Bröta (SÖ 292) lyder inskriptionen: Vigmar lät resa denna sten efter Jörunda, sin frände (mágr) och kamrat (felaga), och broder... Användandet av ordet mágr används vanligtvis för män som är släkt genom giftermål, främst för svågrar. Man kan dra en parallell till en annan runsten (SÖ 298) som är tillägnad Vigmar och restes av hans söner. I denna runsten finns inte ordet félag men stenens placering kan vara en indikation av var Vigmars ägandegräns gick, eftersom båda stenarna ligger inne i skogen och långt ifrån någon gård samt nära en sockengräns. Detta kan då kopplas till stenen som Vigmar lät resa och som i så fall kan visa på hur de hade delat upp landet sig emellan (Jesch 2001:234). Jeschs tolkning är att Vigmar antingen ägde landet tillsammans med sin svåger som i sin tur möjligen ärvde en bit land av sin broder och sedan när svågern avlidit ärvt hans del. Författaren förtydligar dock att tolkningen baseras på kontexten snarare än det som står skrivet. Det finns flera sådana exempel där den lingvistiska kontexten inte förklarar ordet félag. 2.1 Vad betyder félag? Det finns många exempel där den skrivna kontexten inte beskriver vad ordet betyder, men enligt Jesch är det värt att notera att ordet inte används när man hedrar en familjemedlem. På många inskriptioner har den/de som lät resa stenen och den/de som blir benämnd/benämnda inte ett blodsband, som på Håstadstenen (DR 318) Där en man reser en sten för sin fader, men nämner också faderns félagi: Brand gjorde kumler dessa efter Gubbe, fader sin, och Eve, kamrat (till) Gubbe. Frånvaron av familjeband indikerar enligt Jesch att ordet betyder partner och innefattar antingen krig, handel eller ägande av mark. Ordets avtalsenliga innebörd kan ses om man tittar på fornengelskans feolaga som i modern engelska betyder fellow. I den anglosaxiska krönikan återberättas om avtalet om Olney mellan 6

Knut den store och Edmund Järnsida. Det står att till följd av deras överenskommelse, blev dem feolagan i we brothra; feolagan och pliktbröder. Jesch anser att orden är menade att vara synonymer och representerar kungarnas skilda kulturella bakgrund. Detta förstärker termens starka, nästan juridiska innebörd (Jesch 2001:235). Betydelsen av fornengelskans låneord feolaga är mycket otydlig. En inskription på en gravsten funnen 1965 i Old Minster, Winchester är svårtolkad och tillhör en man som möjligen hade det skandinaviska namnet Gunni och är på gravstenen beskriven som Eorles feolaga. Det är inte säkert om eorle är en titel eller ett namn, inte heller om feolaga kan ha haft samma betydelse som i exemplet ovan (Jesch 2001:235). 2.2 Ingvarståget Ingvarståget är mycket väldokumenterat. Ingvar och hans expedition nämns på inte mindre än 26 runstenar (Larsson 1990:154). Dessa runstenar befinner sig främst i Mälarlandskapen. Av de 26 finns 15 stycken i Södermanland, åtta stycken i Uppland, en i Västmanland och två stycken i Östergötland (Larsson 1990:14). Den mest kända ingvarsstenen är Gripsholmsstenen (SÖ 179) som är belägen i Mariefred, vid Gripsholms slott. Texten lyder: Tola lät resa denna sten efter sin son Harald, Ingvars broder. De foro manligen fjärran efter guld och österut gåvo örnen föda. De dogo söderut i Särkland. Det är skrivet i fornyrdislag, ett fornnordiskt versmått. Det är intressant att den endast är rest över Ingvars broder och inte Ingvar, vilket kan tyda på att Ingvar fått en sten rest över sig i närheten eller att Harald var Ingvars halvbroder och Tola var således endast Haralds mor (Larsson 1990:17). Särkland anses betyda saracenernas land, de muhammedanska områdena, men det har även tolkats att det fått det namnet på grund av silkeshandeln och namnet skulle då komma från det 7

latinska ordet för silke sericum och i så fall syfta på området runt det Kaspiska havet, där det tillverkades (Larsson 1990:40). Förutom runstenarna nämns Ingvar och hans expedition i den isländska sagan om Ingvar den vittfarne och hans son Sven. Den har dock inslag av drakar och jättar och andra fantasifulla saker. Uppgifterna om kungar och furstar i Sverige och Ryssland stämmer med andra källor och tyder på att sagan har verkliga inslag (Larsson 1990:21). Det finns tyvärr inga andra belägg än den isländska sagan för vem Ingvar var. Enligt den hade han anknytning till kungaätten och Mats G. Larsson anser att det inte är så otänkbart, med tanke på att han var ledare för vikingatåget mot Särkland (Larsson 1990:28). Enligt den isländska sagan var Ingvars fader Emund och sveakungen Olof osams. Emund är en tid i Gårdarike (Ryssland) och hjälper furst Jaroslav att strida mot dennes broder. När Emund sedan återvänder till Sverige försonas han med kung Olof. Ingvar får växa upp vid hovet. I vuxen ålder far Ingvar med trettio skepp till Ryssland där han stannar tre år hos furst Jaroslav. Efter de tre åren fortsätter färden österut på en flod där de råkar ut för många fantasifulla äventyr. De stannar i två olika städer och hjälper en drottning och en kung, blir attackerade av sjörövare med eldkastare och slutligen drabbas de av en epidemi som dödar Ingvar och en stor del av männen. Enligt sagan dog Ingvar 1041 och årtalet finns infört i Annales regii, Lagmansannalerna och Flatöboken, de isländska annalerna (Larsson 1990:21). Ingvarståget är av intresse då färden mot Särkland tog Ingvar och hans expedition utmed floden Dnepr vid det Kaspiska havet och där de vid utloppet av floden vilat på ön Berezanj som länge utgjort en plats för skandinaver på färd till Konstantinopel (Larsson 1990:57). Det intressanta med den platsen är att det finns ett antal gravhögar. Man har funnit en runsten (figur 2) som inte är en vanlig runsten utan som varit en del av en gravkista. Stenen är 48 cm bred, 47 cm hög och 12 cm tjock. Enligt Ann-Sofie Gräslunds dateringssystem är stenen daterad till 1010/1015-1040/1050 (Gräslund 1992:179f, http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm). Texten lyder: Grani gærði hualf Þæssi æftir Karl felaga sin 8

"Grane gjorde denna stenkista efter Karl, sin kamrat (eller kompanjon)" Om dessa män var en del av ingvarståget kan detta vara en indikation på ordets betydelse. På Gripholmstenen står det att syftet med resan var att skaffa guld, men inte hur det var ämnat att göras. Detta kan då bekräfta Jeschs tolkning. I det här fallet betyder felag möjligen både handelspartner och krigspartner utan att exkludera varandra. Figur 2. Runsten hittad på ön Berezanj. Bilden är tagen av Bengt A. Lundberg. Det står: Grani gærði hualf Þæssi æftir Karl felaga sin. 2.3 Det frisiska gillet Det finns myntfynd som visar på frisisk handel i Sverige under sen vikingatid. Den frisiska handeln under 800-900 talet i norra Europa är väldokumenterat (Jonsson 2002:242). Det har än så länge hittats 1079 frisiska mynt präglade efter ca 1035 i Sverige (Jonsson 2002:234). Sammansättningen av mynt i den skatt som hittades i Venngarn, Uppland år 1789 pekar på att en stor del av mynten kom till Sverige genom frisiska handelsmän (Jonsson 2002:233). De två runstenar (U 379 och U 391) som nämner det frisiska gillet samt sammansättningen av skatten visar på att det existerade frisiska handelsmän i Sigtuna. Utöver det finns det frisiska mynt i andra skatter som deponerats efter 1051. I 19 av 21 skatter består 10 % eller mer av skatten av frisiska mynt. Detta tyder på att det friser handlade med hela södra Sverige (Jonsson 2002:238). Det numismatiska materialet på Gotland tyder i motsats till Sydsverige på att frisiska handelsmän inte var aktiva på Gotland (Jonsson 2002:238). 9

2.4 Släktskatter och familjeskatter Det går att kategorisera skatter beroende på deras kronologiska sammansättning i antingen släktskatter eller familjeskatter genom att använda Kerstin Odebäcks metod. Om tyngdpunkten för mynten är mer än 30-50 år äldre än slutmyntet (t.p.q.) är skatten passiv. Om tyngdpunkten är högst 30-50 år definieras skatten som aktiv (Odebäck 2009:10). De skatter som hittas i Sverige består oftast inte enbart av mynt utan innehåller även smycken och andra föremål. Släktskatter innehåller två eller flera generationers sparade kapital vars yngsta mynt och slutmynt datering skiljer sig så mycket att de sträcker sig över generationsgränserna (Odebäck 2009:13). Man kan dra slutsatsen släktskatt eller familjeskatt genom att titta på hur mynt cirkulerar. Mynt försvinner konstant ur cirkulation av diverse anledningar vilket leder till att nya mynt måste präglas. Det finns fler yngre mynt än äldre mynt i cirkulation. En skatt som innehåller mynt som är i cirkulation är aktiva skatter, eller familjeskatter. De typer som sannolikt existerar i cirkulation längst är de som importerats i störst omfattning eftersom det tar längre tid för dem att försvinna ur cirkulation. 10

3.0 Det numismatiska materialet Materialet som undersökts består av ett flertal skatter befunna i Ångermanland och i Stenkyrka på Gotland (figur 3). Figur 3. Karta över skatterna och deras position i Sverige. 11

3.1 Skatterna i Ångermanland Här följer en sammanställning av tre skatter funna i Ångermanland. Dessa skatter valdes att titta närmare på därför att myntens sammansättning var av intresse. De engelska mynten har liknande sammansättning och är dessutom kronologiskt lika. Skatterna varierar i storlek men relationerna mellan de olika mynttyperna är samma även om en av dem (Undrom) fyllts på ytterligare en gång. Undrom, Boteå socken, Ångermanland SHM 1318 Denna skatt hittades 1846 av inhysesmannen P. Bostedt vid borttagande av gödsel under ett gammalt undanflyttat fähus. Skatten har t.p.q. 1047, men skatten är en så kallad släktskatt. Skatten består till största del av tyska och engelska mynt (Hatz 1974, fyndnr 278) Irländska; 3 1/2 Danska; 2 Svenska; 2 Norska ; 5 Tyska; 516 Engelska; 679 Italienska; 1 Arabiska; 14 Bysantinska; 2 1/2 Figur 4. Sammansättningen av skatt funnen i Undrom, Boteå sn, Ångermanland. 12

Djuped, Styrnäs socken, Ångermanland SHM 16295, KMK 102310 Denna skatt hittades 1919 av Teodor Bäckman vid en jordgrävning i Djuped gård. Skatten har t.p.q. 1024. Även denna skatt består till största del av engelska och tyska mynt. (Hatz 1974, fyndnr 186). Engelska; 718 Tyska; 679 Arabiska; 7 Italienska; 3 Svenska; 2 Böhmiska; 2 Danska; 1 Ungerska; 1 Bysantinska; 1 Figur 5. Sammansättning av skatt funnen i Djuped, Boteå sn, Ångermanland. Rossvik, Nora socken, Ångermanland SHM 23695, KMK 101796 Denna skatt blev funnen 1946 vid en väganläggning i hagmark ca 35 m OSO om mangårdsbyggnaden av Valter Andersson och Karl-Artur Markusson. T.p.q är 1024. Även här är sammansättningen lik de andra skatterna, där engelska och tyska mynt dominerar (Hatz 1974, fyndnr 161). Danska; 11 Irländska; 2 Engelska; 124 Tyska; 214 Franska; 2 Svenska; 1 Arabiska; 1 Figur 6. Sammansättning av skatt funnen i Rossvik, Norrland. 13

Totalt i alla tre skatterna rör det sig om 2894 mynt. Om vi tittar på vem som lät prägla mynten kan det ge oss en inblick i hur skatten förvärvades. Sammansättningen av engelska mynt är enklare att jämföra än det tyska, av den anledningen kommer jag att koncentrera jämförelsen på de engelska mynten. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Undrom Djuped Rossvik Skandinaviska Norska Svenska Danska Irländska Engelska Polska Böhmiska Ungerska Italienska Franska Bysantinska Arabiska Tyska Figur 7. Diagram över de olika mynttyperna funna i Undrom, Djuped och Rossvik. 3.2 Slutsats Det kan mycket väl röra sig om ett samarbete tre gårdar sinsemellan som efter att tillsammans ha investerat och delat på riskerna fördelat skatten i den grad som investeringen varit. Det som ytterligare talar för att det rör sig om félag är dateringen av dessa mynt. Mynten har deponerats under en kort tidsperiod och är dessutom nära varandra tidsmässigt, i skatterna förekommer det mynt av närliggande årtal. De skatter som är mest lika varandra är Djuped och Rossvik. Dessa kan mycket väl vara félag men Undrom skiljer sig något från de andra och har senare t.p.q, vilket kan tala för att det är en släktskatt och inte en familjeskatt (Odebäck 1999:14). Detta skulle i så fall tala emot félag. Å andra sidan skulle sammansättningen skilja 14

sig betydligt mer om det inte skulle röra sig om félag. Tänker man sig in i följande scenario, där ett par handelsmän åker till olika delar av världen och handlar med olika personer borde mynttyperna vara annorlunda. Ifall det skulle vara ett samarbete och man färdats till samma destination och handlat på samma platser, är det logiskt att myntsammansättningen blir mer lik. 3.3 Skatternas läge i relation till varandra i Norrland På kartan kan man se att även här gör avståndet mellan gårdarna att vetskap om aktiviteter som pågått inte skulle undkommit de närliggande grannarna. Avståndet mellan gårdarna som ligger längst ifrån varandra är endast 3-4 mil fågelvägen. Närmast är det knappa 2 kilometer (Undrom och Djuped) emellan. Allmänt i Norrland finns en koncentration av skatter. Det medgör kontakter och kommunikation. Ångermanälven ger goda förutsättningar för kontakter i stil med ingmarståget. Figur 8. Karta över skatternas läge i förhållande till varandra. 15

3.4 Skatterna i Stenkyrka socken på Gotland Utgångspunkt är skatterna Stora Bjärs GF C 9708, Stora Bjärs SMH 14378, Garde SHM 3544, Garde SHM 11619, Garde SHM 11660 m.fl. Garde SHM 21401 m.fl. Grausne SHM 7670, SHM 8214, SHM 8311, SHM 8406. De valdes därför att myntsammansättningen var av intresse. Dessa fynd låg nära varandra och skiljde sig inte mycket tidsmässigt vid en första anblick, förutsättningar för félag fanns därför. Stenkyrka ligger på Gotland som står för ungefär 2/3 av det totala engelska myntmaterialet i hela Sverige under vikingatiden. Förutom störst andel mynt har Gotland även den längsta kontinuiteten av import av utländska mynt (Persson 1992:15). Stora Bjärs GF C 9708 (Stora Bjärs 1) Denna skatt hittades av en bonde november 1949 vid plogning. Plogen hade skurit igenom skattgömman. Tillsammans med frun och deras son samlades alla mynt in som de kunde se samt en trädosa som legat kvar på plats. Mynten låg tillsammans utan jord mellan dem. Något väster om fyndplatsen (står ej specificerat hur långt) hade plogen stött på sten. Det kan vara en indikation på stolpar, då stenar använts för att stötta stolphål. Greta Arwidsson besökte fyndplatsen nästa dag och hittade ytterligare mynt, en fibula samt en bit av dosan. Utöver det hittades även 10 bitar keramik som tillhör kulturlagren på platsen, en ringfibula i brons och andra fynd av boplatskaraktär. Under årens lopp har flera stora stenar hittats vilket kan indikera att platsen var en boplats. Skatten har t.p.q 1055 och det rör sig totalt om 1209 mynt.(stenberger 1958:65). Eng; 54 Da; 40 Ung; 6 Ar; 6 Bö; 1 Sv; 1 Ty; 1100 Figur 9. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. Fynd GF C 9708. Stora Bjärs, Stenkyrka på Gotland. 16

Stora Bjärs SHM 14376 m.fl. (Stora Bjärs 2) Ett flertal fynd som gjorts under årens lopp. De är hittade i en åker i samband med bl.a. grävning T.p.q. 1053 (Stenberger 1958:659). Totalt 873 mynt. Sv; 1 Da; 25 Sk; 13 Ar; 9 Bö; 8 Ung; 3 Eng; 175 Ty; 625 Figur 10. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. Fynd SHM 14375 m.fl. Stora Bjärs, Stenkyrka på Gotland. Garde SHM 3544 (Garde 1) Denna skatt hittades av husbonden Johan Petter Sjögren år 1866. Hur och exakt var framkommer inte. Denna skatt har t.p.q. 1053 (Stenberger 1958:663). Totalt 673 mynt. Sk; 11 Ar; 2 Da; 44 Eng; 165 Ty; 439 Bö; 4 Figur 11. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM 3544. Garde, Stenkyrka på Gotland 17

Garde SHM 11619 m.fl. (Garde 2) Skatt funnen år 1902 av arbetskarlen Olof Hammarström under en grävning vid hans lägenhet. Enligt honom kunde han se spår efter träd som förmultnat, vilket gör det troligt att mynten legat i en trälåda av något slag. T.p.q. 1048 (Stenberger 1958:663). Totalt 335 mynt. Sk; 4 Da; 17 Eng; 99 Ty; 203 Figur 12. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM 11619. Garde, Stenkyrka på Gotland. Garde SHM 11660 m.fl. (Garde 3) Funna år 1902 av drängen Oskar Petterson i en åker känd som Silverbiten på grund av förut gjorda silverfynd på platsen. Till följd av regn låg ett par mynt blottade i jordytan vilket ledde till att upphittaren valde att gräva. Ytterligare mynt samt en ring hittades nära ytan. Skatten har t.p.q 1047 (Stenberger Sk; 3Da; 13 Eng; 26 1958:663). Totalt 426 mynt. Ty; 384 Figur 13. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM 11660. Garde, Stenkyrka på Gotland. 18

Garde SHM 21401 m.fl. (Garde 4) Denna skatt är funnen år 1935 av en lantbruksarbetare vid namn Karl Nyberg vid jordbruksarbete i en åker som tillhörde En annan lantbrukare vid namn Rudolf Larsson. Åkern är belägen ca 100 meter väster om gården. De påträffades spridda i jordytan inom ett begränsat område. T.p.q. 1050 (Stenberger 1958:663). Totalt 854 mynt. Eng; 120 Da; 48 Ar; 4 Sk; 3 Bö; 3 Sv; 2 Ung; 2 Ty; 669 Figur 14. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM 21401. Garde, Stenkyrka på Gotland. 19

Grausne, SHM 7670, SHM 8214, SHM 8311, SHM 8406 Det framkommer endast vilka som hittat det och inte så mycket mer. Skatten har t.p.q. 1051 (Stenberger 1958:664). Totalt 390 mynt. Sk; 10 Da; 31 Ar; 1 Sv; 3 Ung; 4 Eng; 50 Bö; 2 Ty; 522 Figur 15. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM 7670, 8214, 8311, 8406. Grausne, Stenkyrka på Gotland. Totalt handlar det om 4955 mynt i sju skatter från Stenkyrka sn. 20

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Sv Da Sk Eng Ung Bö Ty Ar 10% 0% Garde 31 Garde 2 Garde 43 Garde 14 Grausne Stora Bjärs 1Stora 2 Stora bjärs Bjärs 2 1 Figur 16. Diagram över de olika typerna av mynt funna i Stenkyrka. Sorterade efter datering, där 1 är yngst och så vidare. 3.5 Slutsats I det gotländska materialet dominerar de tyska mynten, vilket är vanligt ju längre in på 1000- talet man kommer. Materialet från Gotland är mer svårtolkat än materialet från Ångermanland. Även här verkar belägg för félag finnas, men endast mellan vissa gårdar. Det är möjligt att Garde 3 och Stora Bjärs 1 är ett exempel på félag, där nästan 90 % av skatten består av tyska mynt. Möjligen även Garde 1, Garde 2 och Stora Bjärs 2 där procenttalen ser lika ut. Även om deponeringen av mynten skett vid ungefär samma tid borde sammansättningen vara mer lik som är i fallet med de ångermanländska skatterna. Det kan bero på den mänskliga faktorn. Bara för att man är grannar garanterar det inte att ett samarbete kommer att ske mellan olika parter. Det kan mycket väl ha varit så att inte alla gårdsherrar kom överens och att det till och med existerade rivalitet dem emellan samt lojaliteter till andra stormän. Det som talar för att det är félag är att det inte är släktskatter, det vill säga det är inte skatter som förvärvats över en lång tid, utan det är skatter som deponerats under en kort tidsperiod. 21

3.6 Skatternas läge i relation till varandra på Gotland På figur 16 kan vi studera avståndet mellan skattfynden. Genom att studera avståndet mellan de olika gårdarna där skatterna hittats kan man göra ett par antaganden. Det är endast några hundra meter fågelvägen mellan gårdarna. Det förefaller troligt att dessa granngårdar haft kontakt med varandra och haft någon form av samarbete och utbyte av kommunikation. Närheten av gårdarna gör att det blir bra förutsättningar för félag. Om man tänker på exemplet på sidan sex med delande av land är det inte så långsökt att anta att félag var något som bedrevs även här. Figur 17. Kartan 1700 över de tre granngårdarna Garde, Grausne och Stora Bjärs. Det exakta läget för de sju skattfynden är ofta inte känt och här har de bara placerats i en cirkel kring gårdarna. 22

4.0 Analys 4.1 Skatterna i Ångermanland De vanligaste mynten av engelsk härkomst i svenska fynd är Æthelred II Crux typ (CR) ca 991-997 och Æthelred II Long Cross typ (AED) ca 997-1003 (Persson 1999:13). Det som gör att de ångermanländska skatterna är så intressanta är att dessa typer inte är dominerande i sammansättningen. Om vi tittar på figur 17 ser vi relationerna mellan de olika mynttyperna i skatterna. Vi kan se en stor likhet mellan de ångermanländska skatterna och de engelska mynten utgör nästan 1/3 hos varje skatt. I de tre skatterna utgör Cnut Quatrefoil (CNE) och Cnut Pointed Helmet (CNG) störst andel. Antalet mynt av Cnut Pointed Helmet i Djuped (417) är dessutom högre än i någon gotländsk skatt. Det faktum att TPQ hos de engelska mynten i de ångermanländska skatterna är 1023 visar att det är aktiva skatter. Det har inte hittats mynt som präglats efter 1023 vilket man kan tolka som att det inte tillkommit fler mynt efter det, eller helt enkelt att man inte har hittat skatter som tillhör samma gård. Om man antar det förstnämnda och eftersom det är likadant för de tre skatterna i Ångermanland kan man anta att det är félag. Sammansättningen är dessutom homogen om än inte lika stor för alla skatterna, men detta kan tillskrivas det faktum att félag med största sannolikhet inte var en jämlik fördelning av vinsten vid handelsfärden. Det är viktigt at poängtera detta för att förstå varför skatterna kan skilja sig från varandra. Undrom skiljer sig från de andra två skatterna eftersom den har en senare TPQ, 1047. Men det kan tolkas som att det var en familjeskatt fram till 1023, och därefter blev den en släktskatt. Det kan vara samma sak för de övriga skatterna, men att man ännu inte hittat fler delar av skatten, om det finns. Det är aspekter som innan nämnda att det gör det svårt att onekligen fastställa om det är félag. Dessutom är skatten som hittades i Undrom dåligt dokumenterad, vilket gör det ännu svårare att jämföra. 23

4.2 Skatterna på Gotland Det gotländska materialet är något svårare att jämföra. De ligger varandra nära tidsmässigt, men sammansättningen skiljer sig betydligt mer än de ångermanländska skatterna. Om man tittar på figur 18 och tittar på det tidigare skedet, d.v.s. Edgar Reform Small Cross typ ca 973-975) (RE) till Cnut Short Cross typ ca 1029-1035 (CNH) ser man att de inte är tillräckligt lika för att man ska kunna anta félag. Tittar man sedan på Harold Jewel Cross typ ca 1035-1037 (HAA) och framåt ser vi tydliga likheter mellan skatterna, som kan tala för att det är félag. Som nämnts ovan varierar andelen engelska mynt kraftigt i skatterna och de visar vilka som är familje- (hög andel engelska) resp. släktskatter (låg andel engelska). Detta faktum gör att skatterna inte blir jämförbara vad gäller sammansättningen för de äldsta mynten eftersom de ibland förvärvats när de var vanliga i cirkulationen (första generationen ägare av en släktskatt) eller förvärvats när de minskat i antal (familjeskattens ägare). Det medför att eventuella antaganden om félag blir mycket svårare att belägga och analysera. För skatterna i Stenkyrka betyder det att félag kan ha förekommit i ett tidigare skede för de släkter som haft släktskatter, och att det kan ha förekommit i ett senare skede vad gäller alla eller större delen av skatterna. Efter en investering som varierade beroende på gårdarnas rikedom, åkte de i så fall iväg på en handelsresa och kom sedan hem med nya förvärvade mynt, fördelade i relation med investeringen. Det kan vara en förklaring till varför skatterna ser så annorlunda ut i det tidigare skedet och sedan mer lika. 24

25 Figur 18. Tabell över de engelska mynten funna i Ångermanland och Gotland. Förklaras löpande i texten.

5.0 Diskussion Betydelsen av félag är fortfarande inte helt klarlagd. Det mesta av materialet som finns att tillgå pekar dock tydligt på någon form av samarbete, som verkar ha betytt mer än endast partner i den betydelsen som vi har för ordet idag. Det verkar ha varit någon form av band, tillräckligt starkt för att berättiga att en runsten restes över en person. Detta verkar bestyrkas av förekomsten av ordet i den anglosaxiska krönikan. Detta framkommer även i runmaterialet, bland annat i ovan nämnda exempel där det förekommit med bland andra ordet viking, niding och andra ord som beskriver en persons dygder eller laster i fallen där félagen varit den som orsakat sin partner döden. Värt att notera är runstenen funnen på Berenzanj som är daterad till ungefär samma tid som det notoriska ingvarståget. Det är även intressant hur det går att sätta in begreppet i andra kontexter än merkantila och militära, även om det endast förekommer i ett exempel som man känner till genom att titta på omkringliggande faktorer. De andra mer svårtolkade exemplen ger ytterligare ledtrådar till slagkraften hos ordet. Själva ordet verkar ha en positiv antydan, vilket i exemplet där det tas upp med adjektivet viking blir tydlig. En relevant fråga att ställa sig är om félags betydelse kan ha varit så viktig att det gick att jämföra som att vara besläktad? Det används trots allt inte om direkta familjemedlemmar, kanske behövdes det inte användas om personen i fråga var släkt och det var underförstått eller var det någon annan form av relation. Tydligt är dock att det var mer än bara partner i vår tids mening. Å ena sidan är det märkligt att ordet inte används i exemplet Århusstenen (DR 68) för att benämna en annan man som äger en båt med en annan man. Det kan ha varit hans bror eller annan släkting och félag var därför kanske inte nödvändigt. Även frisernas närvaro i Sigtuna ger oss ytterligare ett par ledtrådar till vad ordet kan ha betytt. På de två kända runstenarna som friserna lät resa nämns félag endast på en. Båda börjar dock likadant och är signerade av samma runristare, men på den ena stenen är det deras gillesbroder som hedras och på den andra Slodes félag, Albod. Det verkar ha varit skillnad på en félag och en gillesbroder eftersom inskriptionerna ser så lika ut men ändå skiljer sig åt. Vad kan det bero på? Detta visar även vilken roll friserna spelade i Sigtuna under vikingatiden och de numismatiska bevisen bestyrker detta. Det visar vilka kontaktnät som var möjliga på den tiden. Om förbindelser med andra platser var möjliga är det rimligt att anta att gårdar sinsemellan hade mycket kontakt med varandra. Kopplingen som görs mellan ingvarståget och félag är relevant på grund av betydelsen det kan ha. Ingvar den Vittfarne måste ha varit en mäktig person som lyckades leda en expedition av sådan storlek och av sådant omfång. Mats G. Larssons antagande om att det är mycket möjligt att Ingvar var 26

besläktad med kungafamiljen har en viss vikt då inte alla hade makt nog att kalla till ledung. Eftersom ledung var en sorts värnplikt tror jag inte att det betyder att man automatiskt blev félag, och på de många runinskrifter som har en koppling till ingvarståget förekommer inte ordet félag. Är det rimligt att anta att om man nu var tvungen att följa med på ledung, valde vissa att ingå félag för att på så sätt ha större chans för att lyckas med resans syfte, att skaffa rikedom? Det är intressant hur det numismatiska materialet kan berätta för oss hur ett samarbete kan ha gått till och sätta det i kontext. Dessvärre förde inte människorna under vikingatiden någon känd form av bokföring och vi kan endast spekulera hur det gick till när ett samarbete skulle företagas. Min tolkning av félag är att det förefaller vara så att félag innebar att man var jämlik i den aktivitet man valde att utföra tillsammans, handel, vikingatåg eller dela land och att detta skulle respekteras. Min tolkning av materialet passar in i ovanstående påstående. Materialet är i sin sammansättning mycket likt, antalet mynt skiljer sig dock. Det finns en förklaring som kan göra det enklare att förstå varför det är félag. Eftersom man behandlade varandra som jämlikar var det självklart att alla skulle få lika stor andel av skatten, men detta måste samtidigt ses i relation till resten av utförandet. Det går att dra en parallell till dagens samhälle och hur handel ser ut idag. Om två personer investerar i samma företag är vinsten direkt påverkad av hur stor deras investering är. Ju större investering, desto större vinst och omvänt ju större investering desto större förlust. Möjligen var detta tankesätt närvarande vid vikingatiden och analyserar man materialet finns det belägg för att det likväl kan vara så att investeringen styrde vinsten. Det gör det även rimligare att ingå i félag för att minimera förlusten. Skatterna i Ångermanland ser i första anblick ut att vara ojämnt fördelade, men delar av skatten i Rossvik (som har minst antal engelska och tyska mynt) kan ha blivit använd. Status kan ha varit något som påverkat också, kanske var fördelningen baserad på gårdarnas status och makt? I fallet med runstenen som indikerar på delägande av mark (SÖ 292) verkar det ha varit extra viktigt att markera att just den döde som hedras är både félag och mágr (svåger) till den som reser stenen. Min tolkning av det är att det är viktigt att visa att äganderätten till marken ärvs av den som reser stenen genom att påvisa banden som dessa två delade. De var inte bara besläktade genom giftermål utan även genom en annan form av partnerskap. Kanske hade de gemensamt köpt marken och delat upp den. Att förråda sin félag var negativt betingat. Som tidigare nämnda exempel (U 954) där en man mördats av sin félag, beskrivs mördarens dåd som nidingsverk, det vill säga som något ohederligt och skurkaktigt. Det är möjligt att det inte skulle nämnas om félag helt enkelt betytt partner som i dagens mening och sveket kanske inte skulle ha samma betydelse, eller i alla 27

fall inte tillräckligt för att hugga det i sten. Ordets mening verkar dock med tiden ha förlorat sin ursprungliga innebörd, som är vanligt med de flesta gamla ord. I den moderna svenskan har ordet försvunnit helt ur det dagliga bruket. I engelskan lever det dock kvar, i form av fellow, som i modern tid betyder kamrat, dock utan de förbindelser som det antagligen hade under vikingatid. Sammanfattningsvis vill jag tillägga att det finns mycket kvar att forska kring detta begrepp då det årligen hittas nya silverskatter i Sverige. Det finns många skatter som är tydliga exempel på att félag inte förekommit men det finns även fortfarande många skatter som bör undersökas och som kan vara ytterligare belägg för félag. Ett försök till att sammanställa dessa bör göras enligt författaren av denna uppsats. 6.0 Sammanfattning Begreppet félag är ett studerat begrepp som gett upphov till en mängd tolkningar. Det är dock ett ord som verkar ha många betydelser beroende på kontexten men i sin mest grundläggande form innebär det någon form av partnerskap. Förekomsten på runstenar ger oss en kontext att arbeta med och att tolka detta begrepp. Det finns ett flertal exempel där kontexten är av skild karaktär, bland annat merkantil och militär, ibland båda. Även ett exempel där det skrivna inte säger mycket, kan man titta på andra faktorer vilket leder till en tolkning av delägande av mark. Ett försök att få ytterligare förståelse för detta ord görs genom att titta på numismatiskt material som kan vara ett resultat av detta begrepp. Skatter från Ångermanland och Stenkyrka socken på Gotland analyseras närmare. Ingvarståget är ett praktexempel på vad det kan innebära att vara félag. En stor expedition med mål att skaffa sig rikedomar på alla möjliga sätt. Dessvärre fallerar expeditionen och ett fåtal män återvänder med livet i behåll. Även det frisiska gillets närvaro ger oss ytterligare information om vad félag betydde. Förekomsten av félag i den anglosaxiska krönikan indikerar möjligen att ordet hade en starkare betydelse än vad som framkommer i den lingvistiska kontexten. Sammansättningen av skatterna som undersökts kan vara en indikation på hur efterföljderna av félag sett ut. Resultaten pekar på att vissa av skatterna som undersökts är belägg för félag och andra inte. Det finns fortfarande många skatter kvar som behöver en noggrann undersökning och sammanställning av sammansättning. 28

Källförteckning Bugge, Alexander 1912. Paavirkningen fra norrøn paa vestfransk sjøret i middelalderen. Forhandlingar i videnskapsselskapet i Kristiana. Gräslund, A-S 1992. Runstenar om ornamentik och datering 2. Tor 24. Uppsala. Hatz, Gert 1974. Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit. Stockholm. Jesch, Judith 2001. Ships and Men in the Late Viking Age, the vocabulary of Runic Inscriptions And Skaldic Verse. Woodbridge. Jónnson, Finnur 1926. De danske Runeindskrifters Karakter. Politiken. Jonsson, Kenneth 2002. The numismatic evidence for Frisian trade in Sweden in the late Viking Age. Moneta mediaevalis. Warzawa, 233-244, Larsson, Mats G. 1990. Ett ödesdigert vikingatåg, Ingvar den vittfarnes resa 1036-1041. Södra Sandby. Odebäck, Kerstin 2009. Familje- och släkt-skatter under äldre vikingatid. Myntstudier 2009:2, 9-25. Olsen, Magnus 1906. De skaanske og bornholmske Runestene. Danske Studier. Persson, Cecilia 1992. Engelska mynt i svenska skatter en studie av de vikingatida depåernas sammansättning med utgångspunkt från de engelska mynten. Stockholm. Stenberger, Mårten 1958. Die Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit. Stockholm. Länkar: http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm http://runic-dictionary.nottingham.ac.uk/fullentry.php?elem=101 http://www.raa.se/cms/extern/om_oss/fragor_och_svar/finns_det_runstenar_i_andra_lander.html http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7605316 Jag har använt mig av programmet Rundata 2.5 & Samnordisk runtextdatabas som går att ladda ned gratis på http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm 29

Det är ett projekt som startade 1993 vars syfte har varit att samla nordiska runtexter i läsbar form. Texterna återges i translittererad och normaliserad form och dessutom översatta till engelska. DR, U och SÖ är provinskoder för identifiering av runstenar. DR står för Danmark, U för Uppland och SÖ för Södermanland. 30