Information om SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Närhälsan
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR SRHR är en del av de mänskliga rättigheterna och består av fyra delar. Sexuell hälsa, reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter och reproduktiva rättigheter. Sexuella och reproduktiva rättigheter innebär att du har rätt till information som gör att du kan fatta välgrundade val och att du får tillgång till rätt vård och behandling vid ohälsa. Sexuell hälsa handlar om att må bra fysiskt, psykiskt, mentalt och socialt i relation till sexualiteten. Det handlar alltså inte bara om sjukdomar och skador utan också om en positiv och respektfylld inställning till sexualitet och sexuella förhållanden och om möjligheten att ha säkra och njutbara sexuella upplevelser som är fria från tvång, diskriminering och våld. Reproduktiv hälsa handlar om tillgång till en god hälso- och sjukvård så att personer kan genomgå graviditet och förlossning i trygghet och att föräldrar ges bästa möjlighet att få friska barn. Det handlar också om tillgång till säkra och tillförlitliga preventivmedel så att en eventuell graviditet kan planeras. Sexuella rättigheter är rätten att själv få bestämma över sin egen kropp och sexuella identitet oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, funktionsvariation och ålder. Reproduktiva rättigheter handlar om att själv få välja om, när och med vem en vill skaffa barn eller inte skaffa barn. Det handlar också om rätten till preventivmedel, abort och abortrådgivning. Sexualitet Sexualitet är en del i alla människors liv och påverkas av dina egna föreställningar och förväntningar. Den kan innefatta sexuell praktik, erotik, njutning, intimitet, sexuell orientering, sexuell hälsa och reproduktion. Sexualitet kan upplevas och uttryckas genom tankar, känslor och handlingar beroende på livssituation. Hur du förhåller dig till din egen och andras sexualitet påverkas av samhällets skrivna och oskrivna regler, det som kallas normer. Lust Sexuell lust startas i hjärnan av intryck, fantasier och tankar och/eller i kroppen av beröring och smekningar. Graden av lust kan påverkas dels av livssituation som arbete, skola och nära relationer men också av fysiskt och psykiskt mående. Graden av lust varierar från person till person vilket innebär att under vissa perioder i livet kan man tänka på sex ofta och lätt känna sexuell lust och i andra perioder kan det vara tvärtom. 2
Hur stark lusten är beror inte på ålder. Att inte ha någon sexlust är ett av många sätt att vara och ibland definierar personen sig själv då som asexuell. Om minskad sexlust är ett problem finns det anledning att utreda vad orsaken är. Det kan behövas stöd för att ändra på saker i livet för att må bättre. Hbtq Det är bara du som kan definiera din sexuella identitet och bestämma vilket könsuttryck du trivs bäst med. Du har rätt att bli respekterad oavsett om du vill ha relationer med personer av samma kön som du själv, annat kön än du själv, eller om du inte tycker att kön spelar roll när du väljer partner. Du har också rätt att slippa definiera din könsidentitet eller sexuella identitet. Det finns organisationer och föreningar för homosexuella (person som attraheras av person med samma kön), bisexuella (person som attraheras av person oavsett kön), queera personer (person som inte vill definiera kön eller sexualitet) och för personer som upplever att kropp och könsidentitet inte stämmer. Där kan du få samtalsstöd om din identitet eller delta i sociala aktiviteter med andra hbtqpersoner. Person med vagina och person med penis Tillgång till information om och ord på dina kroppsdelar är en förutsättning för att kunna söka vård och för att fatta välgrundade beslut angående sin sexuella och reproduktiva hälsa. Vaginans venusberg sitter ovanför de yttre blygdläpparna och är till största delen fettvävnad. De yttre blygdläpparna består av bland annat fett och svällkroppar. Här finns även de viktiga talgkörtlar som gör slemhinnorna smidiga. De inre blygdläpparna har mycket nerver och är ofta extra känsliga. Klitoris sitter till största delen inuti kroppen, en liten del syns på utsidan. Den är känslig för beröring och blir större vid upphetsning då den blodfylls. Slidan/vaginan är den nedersta delen som är mycket töjbar vilket gör det möjligt att till exempel ha omslutande sex och att föda barn. Slidan har slemhinnor som vid upphetsning blir fuktiga vilket kallas lubrikation. Slidan producerar även en flytning som varierar beroende på ålder och hälsa. Den flytningen är som ett naturligt smörjmedel för slidan och håller slemhinnorna rosa och elastiska. Slidmynningen omges av en 3
slemhinna som kallas för slidkrans vilken kan vara elastisk eller rigid till sin karaktär. Myten om att slidmynningen täcks av en hinna som spricker och blöder vid första penetrerande sex är bara en myt. En gynekologisk undersökning kan aldrig avgöra om en person har haft penetrerande sex eller inte. av förhuden. Är personen omskuren är förhuden permanent tillbakadragen från ollonet. I pungen finns testiklarna, bitestiklarna och sädesledarna. I testiklarna bildas testosteron och spermier. Prostatakörtel Sädesledare Sädesblåsa Blygdben Venusberg Ändtarm Cowpers körtel Urinrör Svällkroppar Urinrörsmynning Klitorishuva Klitorisollon Yttre blygdläpp Bitestikel Testikel Förhud Ollon Slidkrans Inre blygdläpp Mellangård Reproduktion, graviditet och abort Ändtarmsmynning Penis består av rot, skaft och ollon. De yttre delarna består av penis och pung. Här finns också svällkroppar som fylls med blod vid upphetsning och som då ger en erektion av olika hårdhetsgrad. Vid ejakulation/utlösning töms de spermier som finns i bitestikeln och den vätska som finns i prostatan i urinröret kommer ut via urinrörsmynningen. Den yttersta delen av penis kallas ollon och täcks ofta helt eller delvis Vid önskan om graviditet finns ibland kroppsliga och psykiska hinder som försvårar. Det kan handla om att äggstockarna inte producerar ägg, att spermierna rör sig för dåligt eller är för få eller att livssituationen är fylld av stress och oro. Äggstockarna sitter på varsin sida av livmodern och kan innehålla hundratusentals ägg. Vid ägglossning fångas ägget/äggen upp av äggledaren och transporteras sedan mot livmodern. Om ägget/äggen befruktas fäster de i slemhinnan i livmodern och börjar först där sitt utbyte med modern och växer vidare. Detta innebär att de första 5 7 dagarna av graviditeten är befruktningen- 4
embryot självförsörjande. Om ägget inte befruktats får personen en blödning- menstruation. Livmodern sitter ihop med slidan via livmoderhalsen där cellprovet tas. Äggledaren Livmodern Äggstockarna Livmoderslemhinnan Bilden visar inre könsorgan Är du gravid skall du kontakta närmaste barnmorskemottagning för inskrivning, kontroll och ett rutinultraljud. Om du önskar avbryta graviditeten, eller är tveksam inför vad du önskar kan barnmorskan hänvisa dig vidare till abortmottagning där du kan få råd och stöd. Fram till graviditetsvecka 18 är det enligt svenska lagstiftning den gravida personen själv som beslutar om abort ska utföras eller inte. En abort kan genomföras genom att ta tabletter eller genom ett kirurgiskt ingrepp beroende på graviditetsvecka. Vid önskemål om att avbryta graviditeten efter graviditetsvecka 18 måste en ansökan lämnas in och beslut tas av sjukvården. Preventivmedel Att använda preventivmedel är ett sätt att skydda sig mot graviditet. Några av de vanligaste är kondom, p-piller och spiral. Kondom är det preventivmedel som även skyddar mot sexuellt överförda infektioner. De flesta preventivmedlen skrivs ut på recept av barnmorska eller läkare till olika kostnad. Kondomer går att köpa i de flesta matvarubutiker och på Apotek. Det finns två sätt att minska risken att bli gravid efter ett oskyddat vaginalt samlag: akut p-piller som finns receptfritt på apotek. kopparspiral som sätts in i livmodern av en barnmorska eller läkare inom fem dygn efter samlaget STI sexuellt överförbara infektioner och hiv STI är en förkortning som betyder sexuellt överförbara infektioner. STI är virus eller bakterier som kan spridas vid sexuellt umgänge. Den som bär på ett virus eller en bakterie som kan överföras sexuellt behöver inte känna sig sjuk eller ha symptom. Det enda sättet att veta säkert är att testa sig genom till exempel blodprov eller urinprov. De vanligaste infektionerna är klamydia, 5
syfilis, gonorré, kondylom, herpes och mycoplasma genitalium. Hiv, hepatit B och C räknas också som sexuellt överförbara infektioner, dessa kan även överföras via blod. Hiv kan även överföras via bröstmjölk. Hiv och STI kan inte överföras vid sociala kontakter som att ta i hand, kramas, kyssas, dela bestick eller använda samma toalett. Det kan finnas anledning att testa sig om: du har haft oskyddat sex du använt kondom som spruckit du misstänker en infektion du har symtom som kan tyda på en infektion den eller de du har sex med har en infektion Klamydia, syfilis, gonorré, hiv, hepatit B och C sorterar under en lag som heter smittskyddslagen. Om det vid provtagning (som är gratis) visar sig att du har någon av dessa infektioner kommer du att bli kalllad till ett smittspårningssamtal där du får uppge de personer du haft sex med det senaste året. De blir kontaktade av vårdpersonal och du kommer att vara anonym. Relationer och samlevnad Om du befinner dig i en relation och ni bestämmer er för att leva tillsammans är det viktigt att ni fattar gemensamma beslut om samlevnaden. Ni behöver gemensamt besluta vilka regler som gäller i ert hushåll. Till exempel var och hur ni ska bo, hur ni tillsammans vill fördela ansvar, sysslor och ekonomi. Att leva tillsammans innebär att alla i relationen behöver vara lyhörda för sina egna såväl som partners fysiska, psykiska och sexuella behov samt att behandla varandra med omsorg och respekt. Inom svensk lagstiftning finns beskrivet vilka rättigheter och skyldigheter som gäller vid samboförhållande och då parterna är gifta. Sambolagen Sedan 1987 finns det i Sverige en lag som gäller då parterna bor tillsammans men inte är gifta. Syftet är att skydda den parten som är ekonomiskt svagare i de fall då parterna väljer att separera. Som sambor räknas två personer som bor tillsammans över tid och som har gemensamt hushåll. Att se över vad som skall gälla mellan parterna är viktigt innan man flyttar ihop. Om parterna inte skriver ett eget avtal kommer sambolagen att gälla om en bodelning skall 6
göras. Hur ägodelarna skall fördelas beror på när dessa köpts och vad de planerades att användas till. Det som är köpts för gemensamt bruk skall delas på oavsett om en part har betalat för varan. Exempel: en part köper en TV för gemensamt bruk har båda rätt till den vid separation. Det som är köpt för enskilt bruk tillfaller den som har betalat den. Exempel: Om en part köper en mobiltelefon för enskilt bruk har inte båda rätt till den vid separation. Det som parterna hade med sig in i det gemensamma hemmet har man rätt att ta med sig vid separation, detta gäller även bostaden. Om man under sambotiden köper en lägenhet för gemensamt bruk skall värdet av den delas lika oavsett vem som har betalat den. Äktenskapsbalken Äktenskapsbalken reglerar äktenskapet och de rättigheter och skyldigheter som parterna har. I Sverige är lagen könsneutral sedan maj 2009. Detta innebär att äktenskapet inte är en förbindelse förbehållen man och kvinna utan att även personer av samma kön kan gifta sig med varandra. Man måste vara 18 år fyllda för att få gifta sig. Ägande inom äktenskapet: Varje person har ett eget ägande även inom äktenskapet vilket betyder att de ägodelar som en person för in i äktenskapet är privat egendom. Ekonomi inom äktenskapet: Inom äktenskapet svarar parterna själva för den skuld de skapat. En part blir inte ansvarig för en skuld som andra parten skapat såvida det inte är till det gemensamma hemmet, till exempel inköp av behövliga möbler på kredit. Parterna skall fördela utgifter och sysslor mellan sig och öppenhet skall råda kring den egna ekonomin. Vid önskan om skilsmässa har båda parter rätt att ansöka om skilsmässa. Personen vänder sig då till tingsrätten på sin ort. Finns det hemmaboende barn som är under 16 är det en betänketid på sexmånader innan skilsmässan går igenom. Samma regel gäller om parterna inte är överens. Våld i nära relationer En nära relation kan betyda många olika saker. Det kan vara partner/partners, före detta partner/partners, föräldrar, barn, syskon eller andra personer som du räknar som viktiga eller närstående. Våld kan ta sig uttryck på många olika sätt. Fysiskt våld är våld som riktas mot kroppen. Det kan till exempel vara slag, sparkar, knuffar, att bli spottad på, fasthållen eller dragen 7
i håret. Psykiskt våld kan vara att du blir kränkt, skrämd, hotad, kontrollerad eller hindrad att umgås med vänner, familj eller kollegor. Sexualiserat våld är alla former av sexuella handlingar som sker mot din egen vilja. Det kan vara att bli tvingad till sex fast du inte vill, eller tvingad till att ha sex på ett sätt som du inte tycker om. Det kan också vara att du blir övertalad att ha sex fast du sagt att du inte vill, eller att du ställer upp på sex för att undvika till exempel fysiskt våld. Materiellt våld används för att skrämmas. Den som utövar materiellt våld kan till exempel slå sönder saker, kasta möbler, riva sönder foton eller krossa glas och porslin. Ekonomiskt våld innebär att din ekonomiska frihet och självständighet begränsas. Det kan till exempel vara att du inte får vara delaktig i ekonomiska beslut som rör sammanboende eller familjen. Det kan också vara att dina utgifter kontrolleras eller bestäms av någon annan genom att du måste redovisa inköp eller be om pengar för att handla, delta i aktiviteter eller liknande. Din ekonomiska frihet kan också begränsas genom att alla lån, krediter och avbetalningar görs i ditt namn. Detta kan påverka dina möjligheter att ta lån eller hyra bostad. Latent våld är underliggande icke synligt våld till exempel aggression. Det betyder att andra typer av våld förekommer och att du upplever obehag, stress och rädsla inför det. Alla som blir utsatta för våld har inte samma upplevelser. Vissa har till exempel aldrig blivit utsatta för fysiskt våld. Våld i nära relationer följer ofta samma mönster där det växlar mellan perioder där våld förekommer och perioder där det istället känns bra i relationen. Det är ofta mycket svårt att bryta upp från en relation där våld förekommer, dels av praktiska skäl men också för att relationen också kan kännas bra emellanåt. Att bli utsatt för våld leder till både fysiska och känslomässiga reaktioner. Du kan få svårt att sova och äta, ont i magen, huvudvärk, svårt att koncentrera dig och komma ihåg saker. Våld som förekommer i hemmet påverkar barnen som lever med det. Barnen behöver inte ha sett eller hört våldet för att reagera på det men kan uppfatta det latenta våldet. Barns fysiska och känslomässiga reaktioner är desamma som den som utsätts för våldet men barns besvär kan bli ännu större. Viktigt är att du söker hjälp om du själv eller någon närstående utsätts för någon form av våld. 8
Att söka vård När du söker vård som har att göra med sexualitet eller reproduktion är det extra viktigt att känna förtroende för den du möter. Därför har alla som arbetar inom hälso och sjukvården tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller även dem som arbetar på apotek. Tystnadsplikt betyder att ingen som arbetar inom vården får lämna ut uppgifter om dig utan att du själv har godkänt att det görs. Detta gäller både sjukdomar, behandlingar och information om din privata situation. För barn gäller att vårdnadshavaren i regel har rätt att ta del av sitt barns vård och veta vad som står i journalen. När barnet blir äldre, i tonåren krävs oftast att barnet ger sitt samtycke till det. Patientjournaler omfattas också av sekretess. De enda som får läsa en journal är den personal som vårdar den patient som journalen gäller. Det spelar ingen roll om journalen finns i en dator eller om den är skriven på papper. Om du behöver tolk vid ditt besök inom vården så har du rätt till det och även den personen har tystnadsplikt. 9
KONTAKT Är du kvinna och/eller transperson och har frågor om att söka vård som gäller din sexuella eller reproduktiva hälsa och rättigheter kan du ringa till Speciallinjen. Telefon: 031-346 06 99 Telefonen är bemannad måndagar och fredagar av legitimerad barnmorska och thailändsk tolk. Vill du bli kontaktad, lämna meddelande så ringer vi tillbaka. Vid akuta ärenden ring 112 Sexualitet/Lust Du kan vända dig till vårdcentral eller Sexualmedicinskt centrum i Göteborg. Telefon: 031-346 06 80 Sexuellt överförda infektioner, STI och Hiv Du kan vända dig till vårdcentral, barnmorskemottagning,ungdomsmottagning eller hud- och könsmottagning för att testa dig. Relation och samlevnad På kommunens familjerådgivning kan du med relationsproblem få hjälp av kurator. Du kan även vända dig till vårdcentral. Reproduktion Om du inte har blivit gravid trots att du försökt vänd dig i första hand till vårdcentral. Har det gått minst ett år kan du vända dig till Mottagning reproduktionsmedicin på Sahlgrenska. Telefon: 031-342 39 19 10
Abort Har du bestämt dig för att avbryta graviditeten eller har tveksamheter kring din graviditet vänder du dig till ungdomsmottagning, barnmorskemottagning eller vårdcentral. Våld i nära relation Upplever du våld i nära relation kan du ringa anonymt till kvinnofridslinjen. Telefon: 020-50 50 50 Identifierar du dig som hbtq-person finns RFSL Stödmottagning. Telefon: 020-34 13 16 Du kan också vända dig till socialtjänsten för råd, stöd och information om de kvinnojourer som finns runt om i länet. Hbtq Vid frågor kring könsidentitet kan du vända dig till Lundströmmottagningen i Västra Götaland. Telefon: 0322-22 67 90 RFSL har lokalavdelningar över hela landet. Du hittar alla på www.rfsl.se Gynekologisk cellprovtagning Erbjuds via kallelse vart 3:e år. Du kan även vända dig till vårdcentral, privat gynekologisk mottagning och barnmorskemottagning. Bröstcancerscreening Erbjuds via kallelse vart annat år till personer med bröst i åldern 40-74 år. Vid frågor vänd dig till vårdcentral. Är du under 26 år och har frågor gällande ovanstående rubriker kan du vända dig till en ungdomsmottagning. 11
Närhälsan Sexualmedicinskt centrum VGR14028 2018-10