,3 Bryssel den 3 april 2001,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR OlPSOLJDnWJlUGHU GDJDU I UH HXURGDJHQ ODGH NRPPLVVLRQHQ IUDP HWW PHGGHODQGH RP I UEHUHGHOVHUQDI UGHWVOXWOLJDLQI UDQGHWDYHXURQVRPJHUHQOlJHVUDSSRUW RP GH HNRQRPLVND DNW UHUQDV I UEHUHGHOVHU RFK RP WLOOlPSQLQJHQ DY NRPPLVVLRQHQV UHNRPPHQGDWLRQ DY GHQ RNWREHU 0HGGHODQGHW LQQHKnOOHU lyhq H[HPSHO Sn nwjlughu VRP NDQ XQGHUOlWWD HQ IULNWLRQVIUL YHUJnQJ WLOO GHQ Q\D YDOXWDQ 3HGUR 6ROEHV NRPPLVVLRQlU PHG DQVYDU I U HNRQRPLVNDRFKPRQHWlUDIUnJRUGUDUI OMDQGHVOXWVDWV /ljhwluvnliwdqgh 6DPWLGLJW PHG JRGD Q\KHWHU NDQ PDQ IRUWIDUDQGH ILQQD RURVPRPHQW 'HW NUlYV VQDEED LQVDWVHU ULNWDGH WLOO GH VPn RFK PHGHOVWRUD I UHWDJHQ RFK JUDGYLV LQWHQVLILHUDGH LQIRUPDWLRQVNDPSDQMHU VRP WDU VLNWH Sn NRQVXPHQWHUQD,QJHQ DY GH I UHVODJQD nwjlughuqd lu UHYROXWLRQHUDQGH 6DPPDQWDJHW NDQ GH GRFN RP GH JHQRPI UV VP UMD PDVNLQHULHW I U GHW EHWXQJDQGHRFKNRPSOLFHUDGHE\WHWDYYDOXWD Det meddelande som antogs i dag läggs fram i samförstånd med Erkki Liikanen, kommissionär med ansvar för företagspolitik och informationssamhället, Frits Bolkestein, kommissionär med ansvar för den inre marknaden, och David Byrne, kommissionär med ansvar för hälsovård och konsumentskydd. (1,17(2'(/$7326,7,9/b*(65$33257 ) UHWDJHQ Som helhet fortskrider storföretagens förberedelser i tillfredsställande takt, men de små och medelstora företagen släpar fortfarande efter. Nästan hälften av dem har t.ex. ännu inte någon handlingsplan för övergången till euron. Nästan ett företag av tre har ännu inte insett att den 1 januari 2002 är den dag då allting definitivt måste fungera i euro. Pedro Solbes uppmanar till fortsatta och intensifierade satsningar på information till de små och medelstora företagen.
.RQVXPHQWHUQD Trots att betydande framsteg gjorts när det gäller folks kännedom om tidsplanen (60 % av medborgarna känner nu till det exakta datumet för införandet av mynt och sedlar) finns det fortfarande osäkerhet om formerna för övergången till euron och konsumenterna är inte särskilt förtrogna med den nya valutan. T.ex. känner var femte person inte till att de gamla nationella valutorna kommer att upphöra att gälla efter införandet av euron och det stora flertalet uppger att de inte bryr sig om de dubbla prisangivelserna. Kommissionen konstaterar att de många informationskampanjerna hittills har haft begränsad effekt på grund av att de inte mött något verkligt intresse hos konsumenterna. Det kommer sannolikt att förändras under andra halvåret i och med att fakturor från stora institutioner, bankkonton och kontantlösa betalningsmedel kommer att överföras till euro i förtid enligt kommissionens rekommendation från oktober förra året. Detta kommer att hjälpa medborgarna att gradvis vänja sig vid euromiljön och väcka deras intresse för den nya valutan. 'HQRIIHQWOLJDI UYDOWQLQJHQ Den offentliga förvaltningen är i stort sett väl förberedd och ger medborgarna ganska stora valmöjligheter när det gäller användningen av euron. Den skulle dock NXQQD VSHOD HQ VW UUH UROO RP GHQ YDOGH HQ PHU PHGYHWHQ PHWRG L V\IWH DWW VNDSD I OMGYHUNQLQJDULQRPKHODHNRQRPLQWLOOH[HPSHOJHQRPHQ YHUJnQJWLOOHXURQLQRP RIIHQWOLJ XSSKDQGOLQJ RFK QlU GHW JlOOHU WMlQVWHPlQQHQV O QHU Inte många medlemsländer har dock hittills gett sig in på den vägen. %DQNHUQD Bankvärlden har som helhet följt kommissionens rekommendation från oktober förra året. Bankerna för en mycket aktiv politik när det gäller euroförberedelserna och har i allmänhet genomfört övergången i god tid när det gäller kundkontakterna. Anpassningen av uttagsautomaterna vid nyåret 2002 bör ske mycket snabbt eller ögonblickligen i de flesta deltagande länder. Det blir framför allt lägre valörer som kommer att finnas tillgängliga, så att affärerna får mindre problem med att betala tillbaka. Utbytet av nationella sedlar mot euro kommer att vara gratis och obegränsat i de flesta deltagande länder under den tid då dessa sedlar kan användas parallellt med eurosedlar. Bankerna har i praktiken blivit en drivkraft för övergången till euro och bidrar aktivt till att skapa ett euromedvetande hos de ekonomiska aktörerna. 7-8*2 0(72'(5 )g5 $77 81'(5/b77$ g9(5*c1*(1 7,// (8521 Följande metoder kan inte alltid användas i alla medlemsstater eller inom alla branscher, men generellt sett är de av intresse för de flesta deltagande stater. Några av dem kan användas före den 1 januari 2002 medan andra är avsedda för perioden med dubbla valutor. 2
7LRH[HPSHOSnOlPSOLJDnWJlUGHUI UHGHQMDQXDUL 1. 2PIDWWDQGH XWGHOQLQJ DY HXURRPUlNQDUH WLOO PLQGUH EXWLNHU I U EHUlNQLQJ DY nwhuehwdoqlqj De stora försäljningskedjorna är utrustade med kassaapparater som beräknar hur mycket som skall betalas tillbaka, också vid betalning med två valutor. Detta kommer inte att vara vanligt på mindre affärer, och bristen på ändamålsenliga omräknare kan komplicera deras kassaförvaltning allvarligt. På marknaden finns billig utrustning i miniräknarformat men efterfrågan på den låter vänta på sig. Sådan utrustning är dock oundgänglig för att förhindra köbildning på närbutiker och för att minska risken för fel vid återbetalning. Det finns många distributionskanaler: handelskamrar, banker, köpmannaföreningar, offentlig förvaltning osv. 2. 7DIUDPRFKGLVWULEXHUDHQNODSURJUDPI UEHUlNQLQJDYOLNYLGLWHWVEHKRYDet är relativt besvärligt för en affärsman att beräkna behovet av förbeställningar av euro och kassamedel inför början av år 2002. Detta är dock nödvändigt, eftersom han måste beställa de nödvändiga mynten och sedlarna. Österrike, Irland och Nederländerna är hittills de enda länder som har utarbetat enkla program för beräkning av behov av förbeställning och kassamedel och distribuerat dem till handeln. 3. /nwd GH NRQVXPHQWHU VRP Vn QVNDU In SHQJDU WLOOEDND L IRUP DY SDNHW PHG HXURP\QWXQGHUVOXWHWDYGHFHPEHU Denna idé, som särskilt de nederländska köpmännen har utvecklat, är relativt enkel att genomföra, eftersom alla paket skulle motsvara ett jämnt belopp i nationell valuta (t.ex. 100 franska franc eller 500 belgiska). Det skulle kunna bli ytterligare en distributionskanal för mynten och ge konsumenterna ytterligare euro i förväg. Därigenom skulle problemen med tillgång till växelmynt och återbetalning under de första dagarna av år 2002 kunna minskas. 4. 7LOOnWDDUEHWVJLYDUQDDWWJHVLQSHUVRQDOP\QWSDNHWDe belgiska myndigheterna har exempelvis givit arbetsgivarna tillstånd att som personalförmån ge alla anställda myntpaket (som företaget kan göra avdrag för som driftskostnad). Också en sådan åtgärd kan öka tillgången på euro före införandet. 5. /ljuh YDO UHU Sn GH QDWLRQHOOD VHGODUQD L XWWDJVDXWRPDWHUQD XQGHU VOXWHW DY GHFHPEHUDet är särskilt i Tyskland och Nederländerna som en sådan åtgärd planeras. På så sätt skulle kunderna betala med nationella sedlar av lägre valör under början av januari 2002, vilket innebär att affärerna inte behöver betala tillbaka så mycket i euro och att det ställs mindre organisatoriska krav på dem när det gäller tillförseln av euro. 6. /DGGD XWWDJVDXWRPDWHUQD PHG HXURVHGODU L I UYlJ Flera stora banker har planer på detta, särskilt i Belgien och i de länder där automaterna har fyra sedelkassetter. Eurokassetten skulle normalt aktiveras elektroniskt den 1 januari kl. 00.00, så att allmänheten omedelbart skulle kunna få tillgång till eurosedlar. 7. /nwdvshfldolvwhui UNODUD YHUJnQJHQWLOOHXURSnSODWVKRVN SPlQQHQDetta har t.ex. genomförts av handelskammaren i Lille, som gav experter i uppdrag att knacka dörr på tider när affärsaktiviteten är låg och förklara för köpmännen hur övergången till euro skall gå till. Det vore en fördel om sådana åtgärder genomfördes mer generellt på initiativ av handelskamrar, branschföreningar eller kommuner. 3
8. 6NLFND VNULIWOLJD SnPLQQHOVHU WLOO DOOD I UHWDJ RP YDG GH KDU DWW J UD Flera länder, t.ex. Frankrike, Belgien och Luxemburg, har skickat påminnelser till alla momsregistrerade företag om tidsplanen och de bokförings- och taxeringsmässiga kraven vid övergången till euro under år 2002. På det sättet kan informationen till företagen, särskilt de mindre, förbättras och många missförstånd undanröjas. 9. 2UJDQLVHUD VLPXOHUDG EHWDOQLQJ L HXUR Ett mycket stort antal simuleringsövningar, där man under en mycket begränsad tid släppt ut poletter och sedlar med fiktiva värden som motsvarar euro, har redan genomförts, ofta på kommunalt initiativ. Genom sådana försök kan konsumenterna bekanta sig med euron på ett lekfullt sätt. 10. 6DPOD DOOD ORNDOD HXURLQIRUPDW UHU XQGHU VDPPD WDN Detta har exempelvis genomförts i Barcelonaregionen, där myndigheterna i varje kommun har uppmanat de lokala ekonomiska aktörerna att gå samman om lokala inrättningar för uppföljningen av övergången till euro och samordningen av informationssatsningarna till allmänheten och till de små och medelstora företagen. 7LRH[HPSHOSnOlPSOLJDnWJlUGHUHIWHUGHQMDQXDUL 1. )O\WWD VWDUWGDWXP I U UHDOLVDWLRQHU VRP QRUPDOW E UMDU XQGHU I UVWD MDQXDULYHFNDQ En sådan åtgärd planeras t.ex. i Belgien. De tre första readagarna brukar vara mest intensiva. Genom att skilja startdatum för rean från dagen för införandet av den nya valutan kan man undvika ett olyckligt sammanfall av en aktivitetstopp i affärerna och den mest krävande perioden för mynthanteringen. 2. 7LOOnWD PDNXOHULQJ DY QDWLRQHOOD VHGODU Makulering genom perforering på bankkontoren har redan beslutats i Belgien och utreds fortfarande i Frankrike. Även om det finns vissa tekniska problem (man måste t.ex. se till att sedelräkningsmaskinerna inte sorterar bort perforerade sedlar), skulle detta kunna minska säkerhets- och förtroendeproblemen betydligt, särskilt om det samtidigt föreskrivs att endast banker får växla in sådana sedlar hos centralbanken. 3. ) UKDQGVDQSDVVDGH O VQLQJDU I U LQOlPQLQJ DY QDWLRQHOOW P\QW Sådana kommer t.ex. att tillämpas i Frankrike. Man kan tänka sig två olika modeller beroende på hur bankkontoren arbetar. Om bankerna varje kväll sätter in handlarnas kassamedel på konto och istället lämnar ut en standardkassa i euro varje morgon är det lämpligt att de ger handlarna förhandsanpassade set att fylla som motsvarar avrundade belopp i den nationella valutan. Om handlarna däremot varje morgon tar emot en växelkassa i euro till ett värde som motsvarar de kassamedel som lämnades in kvällen före är det lämpligt att ge dem standardset för inlämning av nationella mynt som motsvarar avrundade belopp i euro. Dessa åtgärder främjar snabb inlämning av mynt. 4. 3ODFHUD LQNRPPDQGH QDWLRQHOOD VHGODU RFK P\QW DYVNLOW L NDVVRUQD De flesta stora distributionskedjorna planerar att placera inkommande nationell valuta i en låda under kassan. Om kassören har lätt åtkomliga pengar i nationell valuta som är synliga för konsumenterna, finns det risk för att en del av de kunder som betalar med nationell valuta begär att också få pengar tillbaka i nationell valuta vilket skulle vara mycket kontraproduktivt i alla avseenden. 4
5. 8WVHHQHOOHUIOHUDSHUVRQHUPHGVlUVNLOGXSSJLIWDWWEHVYDUDIUnJRURPHXURQL VW UUHDIIlUHURFKYDUXKXVFör att reducera köproblemen till ett minimum måste man se till att alla frågor om euron besvaras utanför kassorna, något som flera stora affärskedjor också planerar. Om samma kassör skulle få i uppgift att både sköta den inte okomplicerade återbetalningen och besvara frågor från dåligt informerade kunder skulle det kunna leda till mycket långa köer. 6. *H NXQGHUQD WLOOJnQJ WLOO HXURRPUlNQDUH Perioden med dubbla valutor blir komplicerad och misstag kan därför lätt inträffa. För att snabbt kunna behandla alla kundreklamationer är det önskvärt att det finns enkla euroomräknare vid kassorna. Företrädarna för den europeiska handeln har för övrigt åtagit sig att se till att så sker i sin gemensamma deklaration av den 2 april 2001. 7. +noodedqnnrqwruhqdoodhoohuhqghodyghp SSQDGHQMDQXDUL. Detta planeras bl.a. av de nederländska bankerna och de tyska sparkassorna och folkbankerna. Det skulle underlätta bytet av betalningsmedel genom att inväxlingen skulle kunna börja redan första dagen. Det skulle också minska de ekonomiska aktörernas osäkerhet. Om det blir problem med att finna tillgänglig personal, skulle kontoren kunna hålla öppet uteslutande för handeln. 8. 6QDUDVWP MOLJWDQSDVVDXWWDJVDXWRPDWHUQDI alla deltagande medlemsstater är det framför allt i uttagsautomaterna som konsumenterna skaffar sedlar. I fem länder (Belgien, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna och Österrike) kommer samtliga automater att betala ut euro redan från och med den första dagen, vilket ger förutsättningar för ett snabbt införande av den nya valutan. Att automaterna anpassas snabbt är av avgörande betydelse för att övergången skall lyckas väl. 9. /lqjuh SSHWWLGHU Sn EDQNNRQWRUHQ Flera banker planerar redan att öka sitt öppethållande, och detta kommer att underlätta en smidig övergång till den nya valutan och också begränsa mängden nationella sedlar som ges som betalning vid inköp i affärer (och därigenom göra återbetalningen enklare). 10. /lpqd OlJUH YDO UHU YLG XWWDJ DY QRUPDOD EHORSS Sn EDQNNRQWRUHQ Detta planeras bl.a. i Belgien, Spanien och Tyskland och ingår även i avtalet av den 19 februari 2001 mellan Europeiska kommissionen och de tre europeiska bankorganisationerna.eftersom också uttagsautomaterna kommer att lämna lägre valörer kommer det att minska butikernas problem med att ge tillbaka växelpengar till kunderna. meddelandet kommer att finnas tillgängligt via Internet på följande adress: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/document/euro/com2001_190/com2001_190_en.htm Dessa företräder de europeiska affärsbankerna, de kooperativa bankerna resp. sparkassorna. 5