RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 5 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 6 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 9 KÄLLOR 9
3 INLEDNING Under sommaren 2005 har restaureringsarbeten utförts på kallmurar och kolonner vid byggnadsminnet Holms säteri, Holm 1:13, Överlännäs socken, Sollefteå kommun. Länsstyrelsen har beviljat medel till upprustningen enligt beslut 2005-06-08 dnr. 434-12643- 04. Området är riksintresse för kulturmiljön. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som Holms säteri besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Bodil Mascher deltagit som antikvarisk kontrollant och gjort rapportsammanställningen. Fotografier: Bodil Mascher där ej annat anges. Ärendets d.nr. är 2005 / 219. Riksintresset Holm Björkå bruk, Sollefteå kommun.
4 BESKRIVNING OCH HISTORIK Huvudbyggnaden på Holms säteri omges av en trädgårdsanläggning där sluttningen ner mot Ångermanälven utnyttjats för terrasser i olika nivåer som söder om herrgården omger en fyrkantig platsbildning. Terrasserna utgörs av kallmurar av natursten som kröns av häckar. Huvudbyggnaden i trä med stenimiterande slätpanel har två våningar med brutet och valmat tak, där piano nobile markeras med höga fönster. En flygelbyggnad återstår av ursprungligen två; den ena flygeln är nerbrunnen. Rödslammade bostadshus för tjänstefolk, som står i närheten av herrgården, tillkom på 1920- talet. Rättargården är en annan traditionell rödslammad byggnad som står på andra sidan om landsvägen. Ett timrat rödfärgat magasin i två våningar flyttades till området på 1890- talet från Sånga. Jordbruksmiljön omfattar även ladugårdar och silos. Säteribyggnaden restaurerades på 1940-/50-talet. Mellan 1645 och 1656 var Holms gård ortens landshövdingesäte. 1676 såldes Holm med säterirättigheter till landshövdingen och generalgevernören Carl Sparre. Hans arvingar sålde säteriet till brukspatronen på Gålsjö. Holm kom att ägas av revisionssekreteraren Johan Noréens (adlad Nordenfalk) efter giftermål med Christina Elisabeth Classon, dotter till brukspatron Jakob Classon. Nordenfalk hade år 1761 fått privilegium att flytta dit en stångjärnshammare och två härdar från Gålsjö bruk, som blev Björkå stångjärnsbruk anlagt vid Björkån på Holms ägor år 1771. Abraham Hülphers, som reste genom landskapet på 1750- talet säger, att Holms säteri var den enda frälse egendomen i landskapet. Under Johan Nordenfalk skedde stora förändringar. Holm fick ett helt annat utseende än förut, enligt Hülphers. Stora kostnader lades ner i jordbruket. Till förbättringarna hörde även att man skaffade två tröskvagnar. Produktionen av säd ökade kraftigt. En brand ödelade den gamla säteribyggnaden totalt år 1769-70. Den nya säteribyggnaden på Holm, som är den som fortfarande står kvar, hade redan vid nybyggnadstiden två våningar och var 50 alnar lång. Trädgårdar tillkom även. Hülphers uppmärksammade även att lind fanns på Holm, vilket var mycket ovanligt i denna landsända. Idag står en parklind utanför huvudbyggnaden. Om denna har sitt ursprung i det gamla lindbeståndet är inte klarlagt. Byggnaden uppfördes i nord-sydlig riktning av en byggmästare från Dalarna, i stället för i öst västlig riktning som var byggherren Johan Nordenfalks önskan. Nordenfalk blev ändå nöjd med det vackra läget. De två flyglarna, varav den norra återstår idag, tillkom också vid denna tid, liksom murar och planlagda anläggningar, som således har en lång historisk kontinuitet. I trädgården fanns syrénhäckar, bärbuskar och fruktträd. En björkpark anlades också med lönn, hägg och rönn. Längre bort från gården fanns parkerna Tegelängen och vid gravfältet Koparadiset. Efter Johan Nordenfalks sons död 1847 förvärvades Holm så småningom av trävarubolagen. Holm kom 1877 i Björkå aktiebolags ägo och såldes 1974 till SCA. På Holm drivs idag ett storjordbruk. Man började bedriva en handelsträdgård på Holm på 1930- talet. Denna verksamhet upphörde på 1980- talet.
5 Flygfoto från omkring 1935 av Viktor Lundgren visar trädgårdsanläggningarna och säteribyggnaden. Häckarna på terrasserna som avgränsar den kvadratiska planen söder om herrgården har i denna etapp tagits bort. Även häckar som avgränsar herrgårdens gräsplan i SV som fanns närmast södra gaveln (Måbär) och sydvästra långsidan (Karagan) är nu borttagna. Kallmurad terrass med häckar skiljer huvudbyggnaden från den kvadratiska planen i söder. Länsmuseets fotoarkiv, Viktor Lundgren 1935. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Rotsystem från häckar på murkrönen har växt in och delvis förstört murarna. Jord från terrasserna har dessutom runnit ner i muren och frostsprängt murverket, som delvis kalvat ur.
6 Murverket behövde justeras och cirka 30 meter av murarna planerade man demontera och restaurera. Häckarna ovanpå murarna skulle tas bort för att förhindra ytterligare skador. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Västra murdelen närmast huvudbyggnaden Den västra delen av muren söder om herrgården är återställd. Måbärsbuskarna som stod ovanpå muren är borttagna men karaganhäcken är ännu ej riven, vilken syns på bilden. Muren var mest skadad i sin övre del dvs. den ljusare murdelen som mest saknar lavar och mossa. Den övre delen har uppmärkts, demonterats och därefter har man fyllt i en del bergkross 0/200 i stället för rotsystemet (en hög bergkross som använts till fyllning har blivit över). Ett tunt lager jord har lagts ovanpå muren men först placerades en platonplatta mellan mur och torv för att förhindra att jord och gräsrötter kommer in i murverket.
7 Den nedre delen av muren har inte behövt demonteras. Där har man endast tryckt in sten som kalvat ur eller skolat in småsten där sten saknats. Det betyder att lavar och mossor finns kvar på muren, vars patina helt är bevarad. Östra muren Den östra muren hade kraftiga skador i sin södra del (längst bort). Häckar ännu ej borttagna på muren. Några meter från hörnet fanns stora skador (ovan t h). Där har muren uppmärkts (ovan), demonterats och därefter har man fyllt i en del bergkross 0/200 i stället för rotsystem och jord.
8 Östra muren söder om trappan efter restaurering. Häckar är borttagna. Bilden t v. visar den helt demonterade och återuppbyggda murdelen. Bilden t h. visar angränsade murdel (norrut) som bara behövde justeras och där man har skolat in mindre sten. Inte heller murhörnet i söder behövde nedmonteras. Häckar Måbärshäcken på västra muren söder om herrgården har avlägsnats, liksom karaganhäcken närmast väster om herrgården. Söder om herrgården har även syrénhäckar runt den kvadratiska platsbildningen tagits bort (häckar på terrasserna längst i söder och i väster, där man inte har åtgärdat murverket). Även syrénerna på terrassen på den restaurerade muren i öster är borttagna.
9 Syrénhäckar på murkrön som avgränsar den kvadratiska planen i söder och väster är borttagna. Snickerier Träavtäckningen på två låga kolonner vid stora vägen står på vardera sida om den östra vägen ner till Holm har restaurerats. Kolonnerna är murade av sandstenskvadrar avtäckt med sekkantigt trätak krönt av en kula. Undertaken, stommar och kulorna har bevarats men huvens täckande bräder var helt rötskadade och har ersatts med virke i samma dimensioner och utformning som originalet. Därefter har bräderna och kulan behandlats med dalbränd trätjära. Båda koloner mot norr efter restaurering.
10 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER De kulturhistoriska värdena har blivit väl tillgodosedda. Arbetet med restaureringen av murarna har skett föredömligt med noggrann uppmärkning av murdelarna och minsta möjliga ingrepp i befintlig mur. Murarna har återställts med ett gott resultat. KÄLLOR Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland 4.e saml. om Ångermanland, (original 1789) faksimil, Umeå 1985. Modin, Erik: Minnesblad ur Holms säteris och dess bruks historia, Tierp 1956. Kulturmiljöprogram för Sollefteå kommun.