Årsberättelse Statens kriminaltekniska laboratorium 1
Innehåll 3 4 Inledning Det här är SKL Denna glasskärva är i verkligheten bara någon millimeter stor. 6 Ärendeutveckling 7 Undersökning och analys 8 Ärendets väg 24 Droganalysenheten 10 12 Kvalitet och miljö Forskning och utveckling 26 28 Kemi- och teknikenheten Förvaltning och service 14 16 18 20 22 Utbildning och information Stöd och service Internationellt samarbete Biologienheten Dokument- och informationsteknikenheten 30 32 33 36 38 40 Personal Produktion av ärenden Ekonomi Artiklar och konferenser This is SKL Generalister 2 Fotografer: Marcus Andrae 1, 2, 4, 5, 6, 8, 10, 20, 21, 22, 23, 27, 39, 40 Bo Lindquist 3, 13, 14, 17, 18, 20, 22, 24, 26, 28, 30, 33 Johan Palm 15, 25, 28, 29 Leif Wetterström Anna Emanuelsson Ricky Ansell 4, 7, 24, 27 26 37
Vi hjälper till att lösa brott. SKL har till uppgift att utföra kriminaltekniska undersökningar som föranleds av misstanke om brott. Vi är därmed en viktig del av den brottsutredande verksamheten. Resultatet av de kriminaltekniska spår som säkras på brottsplatsen eller hos en misstänkt kan ha en avgörande betydelse för möjligheten att klara upp ett brott. Det ställs samtidigt stora krav från regering och riksdag på rättskedjan och målet är tydligt utpekat - antalet brott ska minska och brottsuppklaringen ska öka. Ett bättre resultat ska kunna mätas genom att fler utredningar ska leda fram till ett åtal. Det är ett rimligt krav som jag är övertygad om att rättsväsendet kan hantera. På vilka sätt bidrar då SKL till att klara upp fler brott? Traditionellt har detta skett genom att vi efter ett grundligt genomfört laboratoriearbete på något sätt binder samman en redan misstänkt person till ett brott. Men genom utvecklingen av databaser inom främst fingeravtryck och DNA så blir det allt vanligare att det är resultaten av ett brottplatsspår som leder polisen till en person, som därmed blir misstänkt. Numera behövs också ett kriminaltekniskt kunnande för att ta fram information som tidigare var möjlig att hitta och läsa därför att den fanns i pappersform. Idag är denna dold i form av ettor och nollor i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det som tidigare var tillgängligt för alla nu kräver en varierande grad av specialistkompetens. Förtroendet för att SKL utför kriminaltekniska undersökningar och analyser av hög kvalitet är stort, det har vi fått bekräftat genom ett antal kundundersökningar sedan flera år tillbaka. Men vad är då sanningen bakom SKL:s ställning som Sveriges nationella forensiska laboratorium? SKL utför inte bara undersökningar och analyser utan sätter även in dem i sitt forensiska sammanhang. Grunden för SKL:s verksamhet är den samlade kriminaltekniska kompetens som finns inom myndigheten. En av de viktigaste pusselbitarna för att få allt det här att fungera är SKL:s mångfacetterade och engagerade medarbetare. Med det menar jag att vi i huset har människor med djupa kunskaper inom de mest skilda områden och som dessutom har förmåga att tillämpa dem. Genom att kombinera dessa bakgrundskunskaper med en omfattande internutbildning där man lär sig att applicera och använda sina kunskaper inom det forensiska området blir detta en enorm kunskapsbas. Vi arbetar med forskning och utveckling av kriminaltekniska metoder. Vi ansvarar och genomför också utbildningar i kriminalteknik av både personal från rättsväsendet och från andra organisationer. En stor fördel med detta är vi samtidigt får en mycket bra återkoppling på vad rättsväsendet efterfrågar. Vi är dessutom aktiva i en mängd arbetsgrupper på olika nivåer, både inom det svenska rättsväsendet och i internationella sammanhang, vilket ger förutsättningar för en levande dialog. Från SKL:s sida har vi redan nu, som jag hoppas framgår av denna årsberättelse, en stor förmåga att bidra till att uppnå ett bättre resultat för Polisen och övriga rättsväsendet. Och vi har både förutsättningar och vilja att fortsätta att arbeta för en högre brottsuppklaring. Grunden är lagd men den kan i samverkan med framförallt polis och åklagare utvecklas ytterligare. Tore Olsson T f chef för SKL 3
Det här är SKL SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. SKL förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, och framförallt har man välutbildad personal med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 för merparten av de undersökningar som utförs. Verksamhetsområden På SKL arbetar man även med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela det kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes), har gett SKL en framskjuten internationell placering. Självständig myndighet SKL är en anslagsfinansierad och självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen. SKL ingår i därmed i polisorganisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med de olika polismyndigheterna. Personalen på SKL är dock inte poliser, utan är specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst någon form av akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via SKL:s kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens, Utveckling, Behörighet) säkerställer man att personal på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs för rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utförs uppdragsärenden, det vill säga undersökningar för enskilda uppdragsgivare. Ett exempel på regelbundet återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen 21 polismyndigheter Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Rättsmedicinalverket RMV 4 Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL 581 94 Linköping Tel 013-24 14 00, Fax 013-14 57 15 skl@skl.polisen.se, www.skl.polisen.se
Korta fakta om SKL Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - är beläget på Garnisonen i Linköping. Antal anställda: cirka 290 personer fördelat på fem enheter samt en stab. Könsfördelning: 33 procent män, 67 procent kvinnor. Medelålder: 42 år Antal ärenden totalt: 72 394 Kemi- och teknikenheten Klassisk kriminalteknik, det vill säga fingeravtryck, fibrer, skospår, vapen, inbrottsverktyg, brand, explosivämnen, glas, färger med mycket mera. Antal ärenden: 4 137 Antal medarbetare: 70 Biologienheten DNA-analyser i brottmål samt hantering av DNA-registren. Antal ärenden: 44 508 Antal medarbetare: 73 Dokument- och informationsteknikenheten Olika typer av informationsbärare, från handstil och dokument till datorer. Antal ärenden: 2 249 Antal medarbetare: 41 Droganalysenheten Narkotika- och dopningsbeslag, gifter, illegal alkohol samt bevisinstrumentet för alkoholutandningsprov, Evidenzer. Antal ärenden: 21 500 Antal medarbetare: 61 Forskning och utveckling Utbildning och information Undersökning och analys Förvaltning och service Frigör tid till den operativa verksamheten genom att ge support inom IT, personal, ekonomi, diarieföring, arkivering och utbildning. Antal medarbetare: 31 Stöd och service Biologienheten Dokument- och informationsteknikenheten Droganalysenheten Kemi- och teknikenheten Förvaltning och service 5
Ärende- utveckling 80000 70000 Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och år 2006 beror främst på ärendetypen personärenden, DNA som infördes i samband med ny DNA-lagstiftning 2006-01-01 60000 50000 Varje år upplever SKL en ökad efterfrågan på kriminaltekniska undersökningar. Den stora ökningen sker just nu framförallt inom DNAområdet. Övriga områden är stabila. Den variation som sker i ärendeinströmningen år från år styrs även av specifika satsningar inom polisen. 40000 30000 20000 10000 Antal ärenden 6 1965 1975 1985 1995 2005 År 0
Undersökning och analys Våra sakkunnigutlåtanden är en viktig del av den rättsliga processen. Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de sifferdata som framkommit vid analyser och undersökningar utan innehåller även värderingar där man utifrån kunskap och erfarenhet satt in den tekniska bevisningen i sitt sammanhang. SKL:s bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer vid SKL som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och certifieringar. Se även sidan 31, om KUB: Kompetens - Utveckling - Behörighet. Den SKL-gemensamma utlåtandeskalan Grad +4 Resultaten talar med visshet för att Grad +3 Resultaten talar starkt för att Grad +2 Resultaten talar för att Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att Grad 0 Frågan lämnas öppen Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att inte Grad -2 Resultaten talar för att inte Grad -3 Resultaten talar starkt för att inte Grad -4 Resultaten talar med visshet för att inte 7
Ett brott har skett Kriminalteknikern säkrar spåren på brottsplatsen. Inne på roteln gör denne en bedömning av vilka spår som ska skickas till SKL och vilka man kan undersöka själv. Vid fall som kan misstänkas bli komplicerade tas den första kontakten med SKL redan vid brottsplatsundersökningen då man diskuterar vad som ska säkras och hur det ska säkras. I vissa fall kan personal från SKL medverka vid brottsplatsundersökningen. Kriminalteknikern skriver en digital begäran om undersökning som därmed registreras i SKL:s ärendehanteringssystem Forum. Ett automatiskt svarsmail med ärendenummer hos SKL genereras. Via sin dator kan teknikern sedan följa ärendets gång på SKL. Materialet kommer till SKL. Det registreras och paras ihop med den digitala begäran som kommit in tidigare. Dessutom skrivs den digitala begäran ut och läggs i en pappersmapp som sedan följer det aktuella ärendet. Ärendehanteringssystemet Forum sänder den digitala begäran till berörd(a) enhet(er). En ärendeansvarig handläggare utses för ärendet. Om ett ärende innehåller material som ska till olika enheter fördelar ärendeansvarig materialet till andra grupper och enheter. SKL kan remittera undersökningar och analyser till externa konsulter, skulle exempelvis ett krockprov behövas har SKL ingen krockbana utan vänder sig till VTI. SKL står dock alltid för de forensiska bedömningarna, ställer upp hypoteser, drar slutsatser och formulerar sakkunnigutlåtandet. Materialet dokumenteras noggrant. Ofta görs det genom att fotografera, rita av eller kopiera materialet. Innan själva undersökningseller analysarbetet påbörjas ställs för ärendet relevanta hypoteser och mothypoteser upp. Med utgångspunkt från resultaten diskuteras med uppdragsgivaren. Eventuellt kan man komma överens om förnyade och utökade undersökningar och analyser. Med uppdragsgivaren diskuteras också redovisningsform; delredovisningar eller slutredovisning. Muntlig spaningsinformation kan i vissa fall förmedlas. Undersökningsresultaten kan ge underlag för nya hypoteser. Dessa kan tas fram i samarbete med uppdragsgivaren. Ovanstående gäller ett relativt enkelt ärende. I mer komplicerade fall, med många ingående material, sker flera liknande parallella processer som samverkar med varandra. I sådana fall utser SKL en generalist, som koordinerar undersökningarna inom SKL. Generalisten är den person som polisen kommunicerar med och polisen behöver därmed inte ha kontakter med ett flertal enskilda handläggare. I ärendeprocessen deltar många olika medarbetare, och ibland även externa konsulter, med olika kompetens. För att få skriva sakkunnigutlåtanden och använda SKL:s skala krävs att man har noga definierade förkunskaper; att man har genomgått intern vidareutbildning samt att man klarat både en generell och en ämnesspecifik examination. 8
Ärendets väg genom SKL Ärendeansvarig och de olika handläggare som ska arbeta med materialet kommer överens om hur materialet ska hanteras. Ibland ska flera undersökningar göras på samma material och det är viktigt att de görs i den ordning som ger bäst resultat. Uppdragsgivaren bidrar med relevanta frågeställningar så att SKL kan ställa upp rätt hypoteser inför undersökningarna. Med uppdragsgivaren kan man också diskutera prioriteringar, och ge förslag på andra undersökningar. I en del fall behöver kontakter tas med instanser utanför SKL för att få in referensmaterial till det aktuella fallet. Metoder för undersökningar och analyser väljs utifrån sina begränsningar och fördelar. Undersökningar och analyser utförs. Resultaten utvärderas. I alla steg är det alltid minst två handläggare som diskuterar och kontrollerar varandras arbete. Resultaten ligger också till grund för eventuella utökade eller förnyade undersökningar. Ibland kan resultaten visa att tidigare planerade undersökningar inte behövs, dessa kan då återkallas. Även de förnyade eller utökade undersökningarna utvärderas av flera handläggare. Den slutliga värderingen sker i de flesta fall av två handläggare var för sig. Slutligen skrivs ett Sakkunnigutlåtande som innehåller materialbeskrivningar, resultat, värderingar och slutledningar som kan användas i den rättsliga processen. SKL:s skala används. (Se sidan 7). Redovisningarna skickas signerade och i pappersform till uppdragsgivaren. En preliminär kopia kan skickas digitalt. Träffrapporter DNA och redovisning DNA skickas endast digitalt. Det undersökta materialet skickas tillbaka till uppdragsgivaren om man inte kommit överens om annat. 9
Kvalitet och miljö Hög spårbarhet ger hög rättssäkerhet. Den verksamhet som SKL bedriver har höga krav på sig, både när det gäller kvalitet och miljö. SKL är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC 17025. Det innebär att att en tredje part har granskat att man är kompetent att utföra de provningar och analyser som man ackrediterats för. Samtidigt får man inspiration till att ständigt arbeta med förbättringar av verksamheten. Att rättssäkerheten dessutom ökar i och med ökad spårbarhet är ytterligare en bonus. 10
Kvalitetssystemet Kvalitetssystemet är den organisatoriska struktur samt ansvarsrutiner, processer och resurser som används för att leda och styra verksamheten. Här ingår: Dokumentstyrning med styrande dokument som metodbeskrivningar, standardförfaranden, enhetshandböcker, SKL:s spelregler och redovisande dokument som labanteckningar, mätdata, analysresultat, kalibreringar och sakkunnigutlåtanden. Kompetensutveckling säkerställer att de anställda har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. Arbetsplatsträffar och andra möten ger delaktighet och bidrar till förbättringsarbetet. Samverkan med kunderna, främst polisen och åklagarväsendet, sker bland annat genom Kriminalteknikrådet, Utvecklingsrådet och Drogrådet. Kvalitetsuppföljningar görs genom diskussioner och ledningens genomgång av internrevisioner och externt genom SWEDAC:s årliga tillsyn. Kvalitetstester Validerade/kontrollerade metoder och standardförfaranden Personalen viktigast Personalen är den viktigaste faktorn i kvalitetsarbetet. De måste ha hög kompetens och ges möjligheter till utveckling. En grundbult i detta är SKL:s KUB-system (se sidan 31) för medarbetarnas Kompetens, Utveckling och Behörighet. På detta sätt kan SKL nå det som kallas för rätt kvalitet, det vill säga den kvalitet som är optimal utifrån såväl vetenskapliga möjligheter/begränsningar, möjligt bevisvärde och tidsåtgång. Samtidigt måste man ta hänsyn till kundens förväntningar gällande exempelvis bemötande, kommunikation och anträffbarhet. ISO/IEC 17025 Den här standarden kan användas för arbete på ett forensiskt/kriminaltekniskt laboratorium. SKL arbetar efter ISO/IEC 17025 och RPS har i den kriminaltekniska strategin klargjort att en gemensam kvalitetsstandard ska införas under 2008 baserad på förslagen från projektet KvaTro (Kvalitetssäkring av de tekniska rotlarna). I sin rapport föreslår projektet, att även landets tekniska rotlar ska använda ISO/IEC 17025 för sin interna verksamhet för att harmonisera det arbetet med SKL:s. Standarden innehåller allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, inklusive provtagning. Den omfattar provning och kalibrering utförd enligt standardmetoder, icke-standardmetoder och metoder framtgna av laboratoriet. ISO/IEC 17020 Detta är en internationell standard som anger, oberoende av vilken sektor som berörs, allmänna regler för kompetens hos opartiska organisationer som utför kontroll. Den specificerar också kriterier för olika grader av oberoende. Den här standarden kan användas för arbete på en brottsplats, och under har arbete pågått med att ta fram en Europagemensam guideline med tolkningar för detta område. Alla medlemsorganisationer inom ENFSI (European Network of Forensic Science) har fått sig förslaget till guideline tillskickat och har svarstid för kommentarer fram till början av januari 2008. Guidelinen är planerad att fastställas på ENFSI:s årsmöte i maj 2008 och EA:s (European cooperation for Accreditation) General Assembly, även det i maj 2008. Miljöledningssystem SKL:s miljöledningssystem syftar till tydliga roller och ansvarsuppgifter i miljöförbättringsarbetet. Miljökoordinatorn ser på ett övergripande plan till att processen analys - planering - ledning - genomförande - uppföljning - utvärdering hålls levande. På så sätt kan SKL fortsätta att utvecklas och förbättras inom miljöområdet. Långsiktiga miljömål SKL har satt upp långsiktiga miljömål. Medarbetarna utbildas i miljöfrågor för att öka medvetenheten om vars och ens ansvar och möjligheter. Detta gäller såväl indirekt miljöpåverkan, val av kemikalier, milljömedvetna inköp, miljömedvetna resor och transporter, minskad avfallsmängd och miljöhänsyn i lokalfrågor. 11
Examensarbeten vid SKL De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola. Sex examensarbeten har lagts fram under året. Sara Wester A comparison of Three Automated DNA purification methods in forensic casework Birgitta Petersson Utveckling av en LC-MS metod för analys av GHB, GBL, 1,4-BD, metadon och amfetamin Carl-Olof Joachimsson Validation of AmpFISTR Yfiler and evaluation of the use of Y-STR analysis in forensic casework in Europe Cecilia Johansson Evaluation of methodology for Low Copy Number (LCN) DNA analysis, - on spent cartridge cases, - after enhancement of latent fingerprints. Fredrik Lindholm Elnätets frekvens till tidsbestämning av inspelade ljudsignaler Mikael Karelid Bildförbättring över en sekvens 10 p specialarbeten i Forensisk vetenskap vid SKL : Irina Svensson Gelbläck undersökta med Foster Freeman VSC 5000 spektrometer Carolin Jakobsen, Robin Jonsson Rengöring av kulor från brottsplats - tvättprocesser Johanna Bjermkvist Utvärdering av ny metod för framkallning av latenta fingeravtryck - Jämförande undersökning mellan Coumarin och Basic Yellow Caroline Thorsson Effekten av luminol på blod och DNA på brottsplats en jämförande studie Therese Karlsson Rekommendationer för användning av metoder vid detektion, förstärkning och säkring av spår avsatta i/med blod på brottsplats Cecilia Johansson Low Copy Number (LCN) DNA analysis the possibilities and limitations with the LCN technique Karin Gustavsson Phadebas vid förprövning för saliv En utvärdering av Phadebas och utformning av en förprövningspinne för saliv Irena Lagerdahl: Evaluation of DNA extraction methods from hair roots Forskning och Forsknings- och utvecklingsarbetet vid SKL har som syfte att öka det forensiska kunnandet och utveckla förbättrade forensiska metoder. Det innefattar metod-, verksamhetsoch kvalitetsutveckling inom flera ämnesområden förutom teknik och naturvetenskap. SKL är en kunskapsintensiv organisation som verkar i ett ämnesfält i ständig förändring. Kontinuerlig utvärdering och utveckling av arbetsmetoder och organisation är en förutsättning för effektivitet och optimal kvalitet i den forensiska verksamheten. FoU-arbetet vid SKL bedrivs i linje med laboratoriets strategier och bidrar därmed till en effektiv, rättssäker och uppdragsanpassad verksamhet med rätt kvalitet. Forskningens syfte är att tillföra ny kunskap. Utveckling är att införa kända kunskaper, metoder eller verktyg som inte tidigare har använts. SKL:s forsknings- och utvecklingsverksamhet omfattar samtliga enheter inom SKL, oavsett ämnesområde. Det inkluderar såväl interna projekt som samarbetsprojekt med externa parter. Forskning och utveckling bedrivs integrerat eller i nära anslutning till övrig verksamhet vid laboratoriet och ingår som en naturlig del i verksamhets- och budgetplaneringen. Omfattningen på FoU-projekten kan variera från någon veckas arbetstid till projekt som löper över flera år. Utvecklingsarbete kan även behövas i direkt anslutning till ett ärende. Det är viktigt att följa upp hur resultaten kommer verksamheten till godo. Finland Ett formaliserat samarbete inom DNA-området har inletts med det finska forensiska laboratoriet NBI/FL. I samarbetet ingår benchmarking, att utbyta erfarenheter och att fördela utvecklingsarbete mellan laboratorierna. Lunds universitet Johannes Hedman är anställd vid SKL och är doktorand i Lund. Hans mål är att ta fram DNA-spårsäkringsmetoder som lämpar sig för automatisering. 12
utveckling Verksamheten ska vara i ständig utveckling. Från brott till dom I november genomförde Centrum för Forensisk Vetenskap vid Linköpings universitet en mycket uppskattad offentlig seminariedag med cirka 300 besökare. Åhörarna fick under dagen följa en fiktiv brottsutredning. Medverkade gjorde åklagare, kriminaltekniker, utredare samt personal från både RMV och SKL. Konferenser och artiklar De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning under året samt de internationella konferenser som SKL har deltagit aktivt i redovisas på sidan 37. Birgitta Rasmusson Forskningsledare Interna rapporter :01 Tillgreppsbrott - handläggningstider Författare: Hanna Elnegård och Stig Holgersson :02 Undersökning av färgflagor i forskningsmikroskop. Utvärdering av metoden KT-M51* Författare: Anna Emanuelson, Lars Jaeger, Margareta Ekelund :03 DNA-framtid - Tankar om en framtida DNA-verksamhet Författare: Stig Holgersson, Tomas Johansson, Thom Jönsson, Tore Olsson, Sabine Rütten och EvaMarie Törnström :04 Testrigg för provning av bevisinstrumentet Evidenzer, Teknisk dokumentation Författare: Lars Andersson och Andreas Andersson :05 Vaddlåda för provskjutning av vapen Författare: Viktoria Westberg :06 Våtgassimulator GUTH LA34C för bevisinstrumentet Evidenzer, Teknisk dokumentation Författare: Lars Andersson och Andreas Andersson :07 28 cyklers konsensusanalyser i praktiken Författare: Ricky Ansell :08 Resultat och bedömningar från provning av Dräger 9510 Författare: Lars Andersson :09 Hantera VR-teknik. En kort introduktion till att producera panoramabilder och VR-presentationer Författare: Marcus Andrae och Peter Bergström :10 A Comparison of Three Automated DNA Purification Methods in Forensic Casework Författare: Sara Wester :11 Digital Camera Identification A brief test of the possibility to identify a camera based on the sensor noise Författare: Tobias Höglund :12 AmpFISTR MiniFiler - Utvärdering och gemensam EDNAP/ENFSI-övning Författare: Christina Valgren och Linda Albinsson :13 Hexagon OBTI. Utprövning av kommersiellt kit för detektion av humant hemoglobin Författare: Erika Edenberger, Marianne Mattsson, Ricky Ansell :14 Längdmätning i bild. En utvärdering av längdmätningsmetod i övervakningssystem Författare: Per Brolund och Peter Bergström :15 Skjutning från bil. Undersökning av tändsatspartiklar efter skjutning från bil Författare: Lars Jaeger, Magnus Larsson och Thomas Åberg :16 Ferrotrace - framkallning av vapenspår på händer Författare: Magnus Larsson och Lars Jaeger 13
Utbildning och informa SKL:s utbildnings- och informationsinsatser riktar sig i första hand till polisväsendet. Även det övriga rättsväsendet är en mycket viktig målgrupp. SKL ansvarar för utbildning i kriminalteknik och bedriver en omfattande utbildningsverksamhet i särskilt anpassade lokaler. Därmed kan föreläsningar av professionella interna och externa föreläsare varvas med praktisk utbildning i laboratoriemiljö. I lokalerna finns en hel Brottsplatsvilla för träning och utbildning i brottsplatsundersökningar och där genomförs kriminalteknisk grundutbildning och vidareutbildning för erfarna kriminaltekniker. År var blodbildstolkning temat för vidareutbildningen för kriminaltekniker. Förutom kurser för kriminaltekniker genomförs kortare utbildningar för andra aktörer inom rättsväsendet som till exempel förundersökningsledare, åklagare och fiskaler. Utbildningskonferenser Varje år anordnar SKL en tredagarskonferens i kriminalteknik. År genomfördes konferensen för cirka 200 deltagare på Djurönäset i Värmdö kommun med temat Brottsplatsen - brottsplatsanalys. Våra utbildningar speglar verkligheten. Dessutom anordnas en konferens för fotografer inom Polisen. År genomfördes konferensen i Västerås för 57 deltagare. Gunnel Carlsson Studierektor 14
tion Utbildningar Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet, framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem den kunskap, färdighet och bedömningsförmåga inom kriminalteknik som deras arbetsuppgifter kräver. Tidningen Kriminalteknik Denna facktidning inom kriminalteknik ges ut av SKL och utkommer med fyra nummer per år. Den distribueras gratis till viss personal inom rättsväsendet. Övriga och privatpersoner kan prenumerera på tidningen. Facklitteratur SKL ger på eget förlag ut facklitteratur inom området kriminalteknik. Under gavs den tredje omarbetade upplagan av Fälthandbok för kriminaltekniska platsundersökningar ut. Även Kriminalteknikkompendiet, som är en faktahandbok för brottsplatsundersökare, kriminalpoliser, åklagare med flera, trycktes upp i en ny upplaga. Utöver polis- och rättsväsendet har SKL också ett ansvar för att andra berörda, inklusive allmänheten, får saklig information om kriminalteknikens möjligheter. Universitetskurser Kursblocket Forensisk vetenskap, 40 p (60 hp) genomförs i samarbete mellan Linköpings universitet, Rättsmedicinalverket och Statens kriminaltekniska laboratorium. 2006/ togs 30 studenter in och inträdeskraven var minst 120 p (180 hp) inom kemi, biologi eller tekniska ämnen. I utbildningen ingår förutom forensisk vetenskap även statistik, juridik, kvalitetsutveckling, kvalitetsteknik, resultatvärdering samt ett projektarbete. Kriminalteknisk grundutbildning Antal deltagare: 20 Anmälan sker via Polisens tekniska rotlar (antalet sökande 2006/ var 28) och utbildningen är på 20 veckor, fördelat under perioden augusti - maj. Under utbildningen genomförs fyra fallstudier och deltagarna examineras genom fem kunskapsprov, en fiktiv rättegång och ett specialarbete. Övriga utbildningar Förundersökningsledare 143 deltagare Allmän brottsutredning 13 deltagare Blodbildstolkningar 12 deltagare Dokumentundersökningar Inom yttre gränskontroll och inre utlänningskontroll 12 deltagare Fingeravtrycksundersökningar 8 deltagare Alkoholutandningsprov 28 deltagare Assistentåklagare 40 deltagare Domstolsverkets fiskaler 60 deltagare Kriminalteknik för juridikstuderande 25 deltagare Ekobrottsmyndigheten 13 deltagare Migrationsverket 12 deltagare Fotoutbildning 6 deltagare Kurs för Östgöta Brandstodsbolag 22 deltagare 15
Kriminalteknisk strategi I juni presenterade Rikspolisstyrelsen den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol. I samverkan med SKL ska RPS utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd på området och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. Man vill också i samverkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje polismedarbetares dagliga arbete. Utlåtandeskala SKL har reviderat och förtydligat de olika stegen i sin utlåtandeskala (se sidan 7). Utlåtandeskalan bifogas samtliga sakkunnigutlåtanden från SKL. Nationell vapendatabas Inom polisväsendet finns ett stort behov av bilder och data på vapen. Den nationella databas som finns på IntraPolis och som SKL administrerar hjälper vapenhandläggare att bedöma skjutvapen i licensärenden och utredare att identifiera skjutvapen i brottsutredningar. Det går snabbt få fram bilder och grundläggande data och vittnen kan peka ut och identifiera vapen. Stöd och service Utifrån sin position inom polisväsendet kan SKL bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. En viktig del av detta arbete är att i samverkan med polisens kriminaltekniker utveckla både metoder och rutiner som används i fält och inne på de tekniska rotlarna. SKL prövar även olika typer av kriminalteknisk utrustning och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med Rikspolisstyrelsen. SKL medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Möten med cheferna för de tekniska rotlarna, det kriminaltekniska utvecklingsrådet och kriminalteknikrådet är exempel på samarbetsformer avsedda att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet som exempelvis åklagarna. Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom skilda områden med syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten. Utlåtandemall - från undersökningar SKL:s utlåtandemallar utgår vanligen från de undersökningar som gjorts på materialet, exempelvis redovisas fingerundersökningar på alla i ärendet ingående material för sig, fiberundersökningar för sig osv. Utlåtandemall - från material I vissa ärenden kan det vara lättare för uppdragsgivaren om SKL:s resultat redovisas med utgångspunkt från materialet. Under påbörjades därför en pilotstudie med en ny mall. De undersökningar som utförts redovisas då material för material. 16
Kriminaltekniken måste fungera genom hela rättskedjan. Resebidrag SKL stimulerar enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. Ett av bidragen möjliggjorde deltagande för en av polisens kriminaltekniker vid IAI:s International Educational Conference i San Diego. (Rapport från konferensen finns publicerad i tidningen Kriminalteknik 4-). Best practice Under året har SKL i samarbete med åklagare bedrivit ett projekt i syfte att hitta metoder för att handlägga grova brott på ett effektivare sätt. Färdighetsprov Vid polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis fotspår, DNA-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder. SKL hjälper till med rotlarnas egenkontroller genom att ta fram, sända ut och utvärdera färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt anonymt, men rotlarna får på detta sätt reda på hur stor kompetensen är inom olika områden och kan planera åtgärder utifrån detta. Man får också ett verktyg för att avgöra om man klarar av en undersökning själv eller om man ska anlita annan expertis. Två färdighetsprov sändes ut under. Det första gällde vapen - främst kulor och patronhylsor - och det andra handlade om fotografering av skospår och fingeravtryck. Liselotte Nielsen Sundberg Verksamhetsexpert 17
Internationellt samarbete SKL är drivande i internationella frågor. På SKL är internationellt arbete en del av vardagen. Laboratoriet deltar i flera internationella nätverk och samarbetsprojekt och tar regelbundet emot studiebesök från andra länder. Christina Bertler Verksamhetsexpert På SKL pågår det internationella arbetet både inom de operativa och de icke operativa delarna av verksamheten. Exempel på operativa ärenden åt andra länder är handstilsundersökningar, klassificering av narkotika och kontroll av utandningsinstrument. Den icke operativa verksamheten består främst av samarbetsgrupper, huvudsakligen inom ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes). Varje expertarbetsgrupp består av experter inom ett särskilt område. Man arbetar bland annat med att utbyta information och erfarenheter, kvalitetssäkring och utveckling av standarder, forskningssamarbete, kvalitetstester (färdighetsprov), utreder utbildningsbehov och utvecklar Best Practice. Det internationella arbetet bidrar till att skapa nätverk. Polisutredningar i olika länder kan göras på ett mer enhetligt sätt och rättssäkerheten blir jämförbar. 18 ENFSI har 16 expertarbetsgrupper: Digital imaging Fire and Explosive Investigation DNA Forensic Information Technology Documents Forensic Speech and Audio Analysis Drugs Handwriting Explosives Marks Fibres Paint and Glass Fingerprints Road Accident Analysis Firearms Scene of Crime Sverige deltar i alla grupper utom två: Trafikolyckor och tal/ljud.
EMFA European Mentorship for Forensic Accreditation är ett internationellt projekt där man bildat sex så kallade twinningpar. Varje par består av ett mentorlaboratorium som är ackrediterat och ett adeptlaboratorium som inte är ackrediterat. Målet är att hjälpa till att nå fram till ackreditering. SKL har bildat twinningpar med Ukraina och samarbetet beräknas pågå fram till år 2010. Kompetenssäkring SKL är drivande när det gäller kvalitets- och kompetenssäkringsfrågor och har fått både nationell och internationell uppmärksamhet för sitt under driftsatta kompetenssäkringssystem KUB (Se sidan 31). Prümfördraget Prümfördraget är en överenskommelse om fördjupat gränsöverskridande samarbete för att bekämpa brott. Fördraget nådde politisk enighet i EU:s ministerråd i juni. Fördraget ger polisen inom EU rätt att söka i varandras DNA-, fingeravtrycks och fordonsregister. Detta kommer inom ett par år att kunna göras via ett kommunikationsnätverk - TESTA-nätet - under förutsättning att de ingående länderna gör ändringar i sina respektive lagtexter. För Sverige gäller detta polisdatalagen och vägtrafikregisterlagen. I respektive land kommer sökningarna till och från andra länder att hanteras av nationella kontaktpunkter. I Sverige kommer SKL att vara nationell kontaktpunkt vid DNA-sökningar. Vid sökning i DNA-registren kommer svaren endast att vara träff/inte träff. Vid träff måste den frågande polismyndigheten enligt den tillfrågade statens lagstiftning begära att få ytterligare uppgifter, exempelvis personuppgifter. Frankrike Belgien Indexed DNA DB ENFSI European Network of Forensic Science Institutes grundades 1995 och är ett europeiskt nätverk för forensisiska institut. Målsättningen är att garantera att kvaliteten på utvecklingen och förmedlandet av forensisk kunskap i Europa håller världsklass. År ingick 53 laboratorier från 31 länder i ENFSI. För att vara medlem i ENFSI krävs att man är ett ackrediterat laboratorium eller arbetar aktivt enligt en tidplan för att bli det. I ENFSI ingår även två kommittéer; Quality and Competence (QCC) och European Academy of Forensic Science (EAFS). Sedan 2003 är Christina Bertler från SKL ordförande i QCC. Indexed DNA DB Luxemburg Tyskland Indexed DNA DB Indexed DNA DB TESTAnätet Österrrike Nederländerna Indexed DNA DB Spanien Indexed DNA DB Indexed DNA DB 19
Biologienheten Här utförs och utvärderas resultatet av DNA-analyser i brottmål. Materialen består av prover från personer (oftast topsade av polisen) och spår från brottsplatser - grova brott och volymbrott. DNA friar oskyldiga. Personprover Den DNA-lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2006 medger att DNA-prover från personer kan tas som salivprov med hjälp av så kallad topsning. Dessa prover hanteras på SKL i en automatiserad och datastyrd process, vilket innebär att endast fyra årsarbetskrafter krävs för att hantera de cirka 30 000 prov som kom in under. Samtidigt har handläggningstiderna kunnat hållas låga, uppdragsgivaren får i normalfallet svar inom några få arbetsdagar. Dock finns det outnyttjad kapacitet på analysutrustningen och därför har under kampanjer förts för att fler brottsmisstänkta personer ska provtas. Det är nämligen inte ovanligt att man får träffar även mot andra brott än det aktuella brottet. Spår från brottsplatser Spår från brottsplatser kan vara mer komplicerade att hantera. Här kan det röra sig om blandbilder (DNA från flera personer) och störande ämnen som ger ofullständiga profiler. Mycket handlar om själva spårsäkringen. Problematiken kan gälla var på materialet man ska söka, hur man ska söka, vilka metoder man ska använda för att förbereda provet för analys och eventuell kontamination. Registerträffar halvår totalt 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 20 Tomas Johansson Enhetschef 0 Juni - 02 Dec - 02 Juni - 03 Dec - 03 Träffar mellan spår i spårregistret Juni - 04 Dec - 04 Juni - 05 Dec - 05 Träffar mellan personer i utredningsregistret och spår Juni - 06 Dec - 06 Juni - 07 Träffar mellan personer i DNA-registret och spår Dec - 07
Specialanalyser För en vanlig DNA-analys krävs cirka 100 celler (motsvarande en 2 gånger 2 mm bloddroppe) men LCN (Low Copy Number) kan användas när man bara har några få cellers DNA att utgå ifrån. LCN går i stort sett till som en vanlig DNAanalys, men är mycket känsligare för kontamination och materialet måste därför hanteras med allra största omsorg i alla steg - från spårsäkring på brottsplatsen till den slutliga analysen. Spår- och DNAregister På SKL finns ett spårregister, ett utredningsregister och ett DNAregister. DNA-registret innehåller DNA-profiler från personer som dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom. Utvärdering SKL arbetar med en forensisk helhetsbild. Utvärderingen är inte så enkel som att bara att jämföra olika DNA-profiler med varandra. Den slutliga utvärderingen består av en sammanvägning av många faktorer inom varje ärende. Man tar hänsyn till såväl hur och när spåren har säkrats, vilka övriga undersökningar som har gjorts, vilka material som ingår och resultaten från laboratorieanalyserna. I vissa fall går det inte att få fram fullständiga DNA-profiler från spåren. Då kan statistiska beräkningar grundade på en databas för svensk normalbefolkning göras. Det behövs en omfattande forensisk kompetens för att göra dessa analyser och komma fram till relevanta slutsatser. 120 100 80 60 40 20 Nytt under Sänkta handläggningstider 0 Dagar Jan Feb Mars Handläggningstid DNA ärenden 80% April Maj Juni Ovanstående diagram visar hur snabbt Biologienheten kunnat svara ut 80 procent av ärendena för olika typer av ärenden. Ett personärende går i en till stor del automatiserad process och där kan man i de flesta fall ge svar inom några dagar. Volymbrottsärenden handläggs av laborantgruppen och därmed kan även dessa svarstider hållas relativt låga. För grova brott har handläggningstiderna minskat under året trots att dessa ärenden kan vara mycket komplexa. Best Practise Deltagande har skett i arbetet med att ta fram underlag för framförallt åklagare för att få ut mer nytta av de undersökningar som genomförs. Promemoria släpps av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg våren 2008. Samarbete med Finland Det under året inledda samarbetet med finska NBI har resulterat i två omfattande rapporter som publiceras under 2008. Juli Aug Sep Okt DNA Person DNA Grova DNA Volym Nov Dec Antal ärenden 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 DNA Personärenden DNA Biologienheten Provtagningssats för sexualbrott En modifierad version av provtagningssatsen lanserades under hösten. Nya interna riktlinjer har tagits fram för att effektivisera de undersökningar som görs. 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Antal ärenden: 44 508 Antal medarbetare: 73 21
Dokument- och informations- teknikenheten Skrivet, filmat, sparat, tryckt - vad är äkta? Här arbetar man inom ett mycket brett område i sina undersökningar av bärare av information. Det äldsta undersökningar av handstil och dokument kombineras med det allra nyaste IT-undersökningar. Handstil Har olika skrift samma upphovsman? Små men betydelsefulla detaljer i handstilen granskas, vanligtvis med lupp eller mikroskop. Det som oftast ifrågasätts är uttagshandlingar, testamenten, lånehandlingar, borgensförbindelser och anonyma brev. Mer än 30 procent av undersökningarna är av privat natur och är alltså inte anslagsfinansierade. SKL utför samtliga handstilsundersökningar åt det isländska rättsväsendet. 22 Sabine Rütten Enhetschef Urkund Äkta eller falsk? Tryckta produkter som pass, ID-kort, körkort och sedlar undersöks för att svara på frågor om manipulation och äkthet. SKL:s djupa kunskap inom området medför att SKL i brottsförebyggande syfte deltar vid framtagandet av nya persondokument och övriga värdedokument. År togs kravspecifikationen för det nya körkortet fram. Man deltar också i olika EU-grupper rörande exempelvis dokumentsäkringar i ID-handlingar (biometri, information, förhållningssätt) och viseringar. Informationsteknik Inom den IT-forensiska verksamheten undersöks lagringsmedia som till exempel hårddiskar samt frågeställningar som är bild-, video- och/eller ljudrelaterade. Huvudsysslan är utvecklingsverksamhet. SKL ska ta fram och föra ut nya metoder och verktyg till polismyndigheterna så att dessa själva kan ta fram information från lagringsmedia. I utvecklingsarbetet ingår även udda och speciella ärenden som kräver metodutveckling och samarbete mellan forensiker och olika experter.
Bild Vanligast är olika undersökningar för identifiering av personer och föremål. Bildundersökningar utförs huvudsakligen av videoband och foton från övervakningssystem och mobiltelefoner. Andra viktiga områden är teknisk analys, restaurering och äkthetsundersökningar. Ljud Hörbarhetsförbättring är en vanlig önskan från uppdragsgivaren, men det kan också gälla att ta reda på hur inspelningen är genomförd och vilken utrustning som använts. Foto Fototeknik används vid både dokumentation, spårsäkring och spårframkallning, exempelvis av fingeravtryck och skoavtryck. Det är inte bara möjligt att avbilda spår inom den synliga delen av spektrum, utan man använder sig också av ultraviolett och infraröd strålning samt fluorescens. Data Digitala lagringsmedia innehåller stora mängder information. Undersökningarna kan bland annat handla om att återskapa dold, krypterad eller raderad information. Nytt under Irakiska resehandlingar Många ifrågasatta irakiska handlingar har undersökts. Det har inneurit mycket jämförelsearbete och diskussioner med utländska kollegor. Biometri i resehandlingar Biometri som till exempel ansiktsbild och fingeravtryck i ett chip, blir ett nytt hjälpmedel vid kontroll av resehandlingars äkthet. Jämförande bildundersökningar och längdmätning i bild är områden som enheten har satsat extra på för att effektivisera och förbättra undersökningsresultat. Estonia Enheten har på uppdrag av regeringen undersökt bild- och filmmaterial från Estoniautredningen. Rapporten beräknas vara klar i mars 2008. Kameraidentifiering SKL har testat och modifierat en metod för att binda fotografier till en specifik kamera. Handstilsundersökningar För att möta uppdragsgivarens behov görs handstilsundersökningar från och med även på kopior. Skimmare och manipulerade kassaterminaler Bedrägerier med skimmeranordningar blir alltmer avancerade. 3500 3000 2500 Dokument - och informationsteknikenheten Urkund Handstil, tal Digitala bevis Människosmugglingsärenden I flera ärenden med många förfalskade dokument har sammankopplingar kunnat göras till en förfalskarverkstad. Antal ärenden 2000 1500 1000 500 EURO-sedlar De förfalskningar av framförallt EURO-sedlar som undersökts på SKL blir allt mer avancerade och bedrägliga. 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Antal ärenden: 2 249 Antal medarbetare: 41 23
Droganalysenheten Droger ligger ofta bakom annan brottslighet. Här arbetar man med olika typer av narkotika- och dopningsbeslag liksom gifter och illegal alkohol. Evidenzer, som är Polisens bevisinstrument för alkoholutandningsprov, kalibreras på enheten. Vätskor, pulver och tabletter Ett prov som består av pulver, tabletter eller vätska analyseras först översiktligt för att ta reda på om och vilken typ av narkotika, dopningspreparat eller läkemedel det rör sig om. När det gäller läkemedel och dopningspreparat kan man även titta på yttre kännetecken som färg, diameter, höjd, vikt, prägling mm. Genom att följa upp med känsligare analyser man man sedan i många fall avgöra om preparaten kommer från samma (illegala) tillverkare eller tillverkningssats. Detta ger Polisen värdefull spaningsinformation om hur narkotika sprids i landet och informationen används även i det internationella samarbetet mot narkotika. Anna Stenfelt Hennings T f enhetschef 24 Växtmaterial Misstänkt cannabis eller cannabisharts undersöks mikroskopiskt och vid den efterföljande analysen kan även halten av det verksamma ämnet THC bestämmas. I många fall kan man även här avgöra om preparaten kommer från samma tillverkare. Andra typer av narkotiska växtmaterial som undersöks och analyseras är opium, kat, svampar, kaktusar med mera. Internetdroger Bland de olika droger som bjuds ut till försäljning via Internet finns många ämnen som Antal ärenden 700 600 500 400 300 200 100 0 Alkohol Gift Utandningsalkohol Droganalysenheten (utom Narkotika) 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År 2006
liknar narkotikaklassade ämnen, men som på grund av en liten förändring i den kemiska strukturen inte klassas som narkotika ännu. När SKL får in sådana ämnen undersöks de noggrant och data lämnas vidare till Folkhälsoinstitutet. Första steget är att klassa dem som hälsofarliga ämnen och därefter kan eventuell narkotikaklassning ske. Gift Frågeställningarna här kan vara mycket varierande och ibland krävs ett mer eller mindre omfattande utvecklingsarbete för att kunna besvara en frågeställning. Alkohol Här avgörs till exempel om ett beslag innehåller hembränd sprit, kemiskt tillverkad sprit eller renaturerad teknisk sprit. Även undersökningar av mäsk och aktivt kol kan ge besked om materialet har använts för sprittillverkning. Evidenzer SKL ger telefonsupport och utbildning på Polisens bevisinstrument Evidenzer för alkoholutandningsprov. Dessutom kontrollerar och kalibrerar man instrumenten samt administrerar den databas som innehåller data från alla alkoholutandningsprov. Nytt under Identifiering av nya substanser En särskild grupp arbetar med att strukturbestämma nya substanser i material som inkommer. Målet är att i ett tidigt skede bidra till att substanser kommer under laglig kontroll. Internationell dopningsrazzia Amerikanska Drug Enforcement Agency (DEA) initierade under året en stor internationell insats. I Sverige slog svensk polis i september samtidigt till på ett antal håll i landet, vilket medförde att en stor mängd misstänkta dopningspreparat skickades till SKL för analys och utvärdering. TEACH SKL har koordinerat det EU-finansierade projektet TEACH som framgångsriktöverfört kunnande om amfetaminprofilering enligt europeisk standard till laboratorier i Norge, Danmark, Polen och Belgien. Projektet avslutades i juli. Antal ärenden 25000 20000 15000 10000 Narkotika Droganalysenheten (Narkotika) CHAIN CHAIN-projektet, som delfinansieras av EU, har som mål att etablera en organisation kring det europeiska systemet för profilering av narkotika. Polis och forensiska laboratorier från Sverige, Finland, Holland, Storbritannien och Tyskland deltar i projektet, liksom dataexpertis från Australien. CHAIN avslutas i november 2008. 5000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Antal ärenden: 21 500 Antal medarbetare: 61 25
Kemi- och teknikenheten Den forensiska dialogen är viktig. Roger Carlsson Enhetschef Här utförs främst olika typer av jämförelser, exempelvis fingeravtryck, fibrer, skospår, däck, inbrottsverktyg, plastpåsar, bilder, oljor, explosivämnen, färger, glas, kulor och hylsor. Ofta används jämförelsemikroskop där två spår kan jämföras sida vid sida. Den klassiska kriminaltekniken blir aldrig omodern, och på Kemi- och teknikenheten finns den samlad. Det innebär att man har ett nära samarbete med både Polisen och med övriga enheter inom SKL. Många ingående specialiteter ger ett övergripande spektra vilket innebär att man ofta samarbetar över enhetsgränserna i olika ärenden. Detta ställer extra stora kompetenskrav på de forensiker som arbetar på enheten. Här finns många års kompetens och erfarenhet samlad, vilket ger tyngd i det resonemang kring bevisvärdering som ligger till grund för ett sakkunigutlåtande. När ett ärende kommer in är det inte bara att börja arbeta med analyser och undersökningar, utan man bör först fundera över vad SKL kan och ska göra. Vad är mest intressant ur rättsynpunkt och vad ger starkast bevisvärde i just det här fallet? Kan och bör SKL göra något mer? Ju mer samarbete och ju bättre dialog inom Polisen och SKL desto bättre och robustare blir utredningen. Förutom jämförelser av olika slag utförs bland annat följande undersökningar på Kemi- och teknikenheten. Brand En mängd olika materiel som kablar, elspisar, tvättmaskiner, elektriska motorer, TV-apparater och gasol-anläggningar undersöks för att ta reda på om dessa kan ha gett upphov till brand. I ett speciellt brandrum genomförs rekonstruktioner av bränder och videoinspelningar av bränders inledningsfaser. Man arbetar inte enbart i laboratoriemiljö utan utför även undersökningar på brandplatser och gör brandtekniska beräkningar. Flerskiktad färgflaga i förstoring. 26