Preliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012

Relevanta dokument
Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport

Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Preliminär resultatsammanställning

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Preliminär resultatsammanställning.

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador på granplantor i omarkberedd mark, anlagt slutrapport

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Preliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2011.

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2012.

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2013.

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2015.

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2006

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren Slutrapport.

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Fältförsök med snytbaggeskyddade. resultat efter ett år i fält

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2005

Fältförsök med snytbaggeskyddade

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport

Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Snytbaggen. åtgärder för lyckade planteringar

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält

Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2009

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Snytbaggeskador i Norrland

Upptining och förvaring av plantor före plantering

SNYTBAGGE. Magnus Petersson SLU Asa försökspark

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011

åtgärder mot SNYTBAGGEN

Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2010

Snytbaggeskador på Conniflexbehandlade

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Analys av 5 års inventeringar av snytbaggeskador

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Fältförsök med Bugstop 2002

Skogsplantor våren 2015

Utrustning för applicering av vax för skydd av skogsplantor mot snytbaggeangrepp

Prislista Södras plantor 2015

jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund

Prislista Södras Nycklar

Planteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på planteringsprestation, överlevnad och tillväxt

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Planteringstidpunkt. Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer..

Survey-studie på Hylonox och Woodcoat

Snytbaggebekämpning i svensk skogsindustri

Planteringsförsök Jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter fem vegetationsperioder

Prislista. Skogsplantor våren 2018

Prislista Södras plantor 2017

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET. Snytbaggebekämpning utan insekticider. - slutrapport för ett TEMA-forskningsprogram

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat

Prislista Södras plantor 2017

Planteringsförsök En studie av fyra planttyper i olika storlekar med avseende på överlevnad och tillväxt efter två vegetationsperioder

Svensk författningssamling

Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog

Kalkyler beståndsanläggningskedjor några exempel I denna bilaga redovisas ekonomiska beräkningar för fyra olika beståndsanläggningskedjor.

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2011

PLANTAKTUELLT Nr Plantaktuellt. Skogforsk NR

Prislista skogsplantor 2019

Kostnadsoptimering av beståndsanläggningskedjan Försöksplan till försök Passagen

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till Snytbagge

Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2010

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Effekten av markbehandling på omfattning av snytbaggeskador

Bra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT

Skogsägarnas inställning till markberedning i västra Värmland

Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017

Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2009

Bra plantor för din framtida skog

Plantmaterialets spårbarhet från fröplantage till etablerad ungskog

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

Prislista skogsplantor 2018

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbaggen två-årsresultat

Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök

Räkna med frost Om Frostrisk

Effekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet

Prislista. Skogsplantor våren 2012

MEDDELANDE Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill

Transkript:

Preliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012 Försöken är utlagda på tre lokaler, en lokal i Asa och två stycken i Ohs. Lokalerna averkades vintern 2011/2012 och markbereddes med harv våren 2012. Testning av plantskydd har genomförts både i omarkberedd mark samt i markbredd mark efter harvning. Vid plantering i omarkberett användes den ostörda humusen mellan markberedningsfårorna. Testade behandlingar samt vilken planttyp som användes i omarkberedd respektive markberedd mark Behandling Planttyp Markbehandlig Beskrivning Obehandlad Täckrot gran och tall samt PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Merit Forest, 1 behandling Täckrot gran Omarkberett Merit Forest WG (imidakloprid), doppning, dos 1,4 % av handelspreparatet (vikt). Merit Forest, ombehandling år 2 Täckrot gran och tall samt PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Merit Forest WG (imidakloprid), doppning, dos 1,4 % av handelspreparatet (vikt). Conniflex Täckrot gran och tall Omarkberett och markberett Beläggningsskydd av sand i en mjuk bärare. Bugwax typ C Täckrot gran och PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Beläggningsskydd bestående av parafinvax inblandat med ett vitt färgämne. Tuggumi vax Täckrot gran och PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Beläggningsskydd bestående av parafinvax med lite segare egenskaper än Bugwac typ C samt ett vitt färgämne. Södra 1 Täckrot gran och PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Ett vitt, flexibelt, syntetiskt framställt beläggningsskydd Skyddet applicerades med manuell sprutteknik. Produkten är inte faroklassad. Tassu Täckrot gran Omarkberett och markberett En gråbeige platta av papper/torv som placeras runt plantan på marken. Multipro blå PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Multipro röd PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Multipro vax PluggPlusEtt Omarkberett och markberett Barriärskydd av vitt papper. Nedre delen täckt med parafin. Övre delen sluter an mot stammen. Appliceras manuellt. Barriärskydd av vitt papper, med andra fibrer än Multipro blå. Nedre delen täckt med parafin. Övre delen sluter an mot stammen. Appliceras manuellt. Barriärskydd av vitt papper. Nedre delen täckt med parafin. Övre delen sluter an mot stammen. Appliceras manuellt.

Då försöken inte är statistiskt behandlade bör resultaten tolkas med försiktighet. Försöken följs också ytterligare två år med stor möjlighet till förändringar i resultaten. I den färdiga rapporten senare i höst kommer en statisktik berarbetning vara med. Resultat från gran täckrot, omarkberett Första året var avgången av snytbaggeskador 55 % för de obehandlade plantorna. Alla behandlingar utom Tassu reducerade snytbaggeskadorna. Snytbaggarna verkade istället ha fått ett skydd under Tassun och kunde då istället äta mer på dessa plantor. Möjligen hade Bugwax typ C en något högre andel plantor dödade av snytbagge jämfört med t.ex. Merit Forest( bild 3)., men som nämnts ovan, då materialet inte är statistiskt behandlat vet man inte om det verkligen är en skillnad (bild 3). Det fanns en tendens till att andelen skador orsakade av okänd anledning var något högre för de båda vaxbehandlingarna Bugwax typ C (11 %) och tuggumi vax ( 12 %) jämfört med de obehandlade och de Merit Forest behandlade plantorna (0 och 1 %). Conniflex hade 5 % död av okända orsaker. Alla plantor hade samma ursprung och blev likvärdigt behandlade, men det kan inte uteslutas att själva beläggningen eller appliceringen av beläggningen kan ha påverkat plantornas vitalitet negativt (bild 4). Andelen intakta Bugwax typ C skydd var 62% och ca 20 % var starkt påverkade. Bedömningen stark påverkade innebär för beläggningsskydd oftast att snytbaggar gnagt igenom beläggningen. Både Bugwax typ C och tuggumi vaxet, 61 % intakta skydd, hade en del längsgående sprickor i beläggningen och de skydden bedömdes i förkommande fall som något påverkade. Även Conniflex och Södra 1, båda 90 % intakta skydd, hade skydd med något nedsatt eller stark nedsatt funktion(bild 5). Överlevnaden låg mellan 72 99 % för alla skydd utom för de obehandlade och Tassu. Överlevanden för Tassu var endast, 24 %, vilket kan jämföras med de obehandlade på 45 % (bild 6). Resultat från gran täckrot, markberett Andelen snytbaggedödade obehandlade plantor planterade markberett var 14, 7 %. Alla skyddsbehandlingar hade ingen eller mycket låg andel skadade och dödade plantor av snytbagge, med undantag för Tassu som istället förvärrat snytbaggeangreppen. Av plantorna med Tassu var 38 % dödade av snytbagge (se förklaring ovan)(bild 8). Några få döda plantor av okänd orsak fanns för flera av behandlingarna, men siffrorna var generellt lägre för behandlingarna planterade i markberedning jämfört med plantorna planterade omarkberett (bild 9).

Vid inventeringen av skyddens status bedömdes 100 % av Conniflex vara intakta medan siffran för Södra 1 var 97 %. För de båda vaxbehandlingarna Bugstop C och tuggummivaxet var andelen intakta skydd 66 67 %. De skydd som bedömts något eller starkt påverkade hade liksom i det omarkbredda försöket mindre sprickor i skyddet längs med stammen (bild 10). Överlevnaden låg mellan 94 100 % för alla behandlingar utom för de obehandlade och Tassu, 85 % respektive 62% (bild 11). Resultat från gran PluggPlus Ett och tall täckrot, omarkberett Andelen snytbaggedödade plantor var låg för alla behandlingar utom den obehandlade tallen som hade 34 % avgång till följd av snytbbagegnag. Många av de obehandlade granplantorna hade dock erhållit en hel del snytbagegnag, men inte så svåra att de dödat plantorna (bild 13). Andelen plantor dödade av okänd orsak var låg eller 0% för behandlingarna i försöket. Av de obehandlade tallplantorna saknades 9 % och de syns i diagrammet som dödade av okänd anledning. Snytbaggeskador är den mest sannolika förklaringen, men plantorna var små vid planteringen och en renäten tallplanta är mycket svår att hitta och orsaken till deras frånvaro var därför osäker (bild 14). Andelen intakta skydd var hög för alla behandlingar på PluggPlusEttplantor( 97 100% ). För Conniflex på tall var andelen intakta skydd något lägre (87 %). Snytbaggarna hade i flera fall gnagt igenom Conniflex behandlingen (bild 15). Överlevnaden var hög för alla PluggPlusEttbehandlingar,98 100 %. Även behandlingarna på tall gav hög överlevnad medan den obehandlade tallen hade en avgång på 40%. Den stora andelen på grund av snytbaggegnag (bild 16). Resultat från gran PluggPlusEtt och tall täckrot, markberett Andelen snytbaggeskadade PluggPlusEttplantor var mycket låg i markberedningen och ingen av dem var dödad av snytbaggegnag. En låg andel (3 %) av de obehandlade tallplantorna hade dött till följd av snytbaggegnag och en av de Conniflexbehandlade var dödade av snytbaggegnag (bild18). Andelen plantor som dödats av okända orsaker var låg eller 0 % och liknade det omarkberedda försöket med PluggPlusEtt och tall. Ingen av de obehandlade tallplantorna var dock dödade eller saknade i detta markberedda försök (bild 19).

Efter en säsong var andelen intakta skydd hög för alla skydd (92 100 %). De båda vaxbehandlingarna hade små längsgående sprickor i skydden på några av plantorna varpå de bedömdes något påverkade.när Multipro vax skydden bedömts som starkt påverkade hade skyddets nedre del hamnat över markytan (bild 20). Överlevanden var hög för alla behandlingar (bild 21).

Preliminära resultat år 1: Test av mekaniska plantskydd 2012 Färska hyggen 2012

Omarkberett täckrot

Snytbaggeskador år 1, gran täckrot, omarkberett 100 Skador % 80 60 40 död livshot starkt något 20 0 obetydligt inget

Avgång av okänd orsak år 1, gran täckrot, omarkberett 25 20 15 % 10 5 0

Skyddets status år 1 gran täckrot, omarkberett 100% 80% 60% 40% 20% borta starkt påverkat något påverkat intakt 0%

Överlevnad år 1, Täckrot omarkberett 100 80 Andel levande % 60 40 20 0

Markberett täckrot

Snytbaggeskador år 1, täckrot markberett skador % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 död livshot starkt något obetydl inga

Okända skador år 1, täckrot markberett 25 20 15 % 10 5 0

Skyddets status år 1, täckrot markberett 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% borta starkt påverkat något påverkat Inget 10% 0%

Överlevnad år 1, Täckrot markberett 100 80 60 40 % 20 0

Omarkberett PluggPlusEtt gran och Tall täckrot

Snytbaggeskador år 1, gran PluggPlusEtt och tall täckrot omarkberett 100 80 Skador % 60 40 20 0 död livshot starkt något obet inget

Okända skador år 1, PluggPlusEtt omarkberett 25 20 15 % 10 5 0

Skyddens status, gran PluggPlusEtt och tall täckrot, omarkberett 100% 80% 60% 40% starkt något intakta 20% 0%

Levde år 1 PluggPlusEtt, omarkberett 100 Andel levande plantor % 80 60 40 20 0

Markberett gran PluggPlusEtt och tall täckrot

Snytbaggeskador år 1, gran pluggplusett och tall täckrot markberett 100 80 Snytbaggeskador % 60 40 20 död något obetydligt inget 0

Okända skador, gran PluggPlusEtt och tall täckrot, markberett 25 20 15 % 10 5 0

Skyddens status, gran PluggPlusEtt och tall täckrot, markberett 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% starkt påverkad Något påverkad inget påverkad

Levde år 1, gran PluggPlusEtt och tall täckrot, markberett Andel levande plantor % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0