2014:36 Särslövs kyrka - Renovering torn, tak, fasader Antikvarisk medverkan 2014 Kerstin Börjesson
Rapport 2014:36 Särslövs kyrka - Renovering torn, tak, fasader Antikvarisk medverkan 2014 Särslövs socken 1362 Staffantorps kommun Skåne län Kerstin Börjesson
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.se 2014 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne E-Rapport 2014: 36 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: krönkorset renoverat och återplacerat. 140706. Foto: Linn Ljunggren. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Innehåll Sammanfattning 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Renoveringsbehov och utseende före utförda åtgärder 6 Utförda åtgärder 7 Fasader 7 Torn - yttertak och avtäckningar 8 Tornspira samt tornets övre våningar 9 Yttertak och taklag 11 Åtgärder långhus 11 Åtgärder kortak 11 Åtgärder kortaklag 11 Byggnadsarkeologiska iakttagelser, dokumentation 13 Fönster, dörrar, luckor 14 Yttertrappa, mur 14 Vapenhus 10 Övrigt 15 Avvikelser från Länsstyrelsens beslut 15 Byggnadsarkeologiska iakttagelser kor 15 Antikvarisk bedömning 16 Ärendehandlingar 17 Otryckta källor 17 Bilaga 1: Principer för åtgärder på Särslövs kortaklag 18 Bilaga 2: Materialförteckning 19 Bilaga 3: Bilder 31
Staffantorps kommun i Skåne. Särslövs kyrka ligger i ett öppet odlingslandskap intill väg 11 mellan Dalby och Malmö.
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Sammanfattning Under våren 2014 påbörjades arbeten för icke tillståndspliktigt yttre underhåll av fasader och yttertak på Särslövs kyrka. Vid etablering på platsen upptäckte man att tornet hade allvarliga rötskador på bjälkar och takstolar. För att åtgärda skadorna krävdes omfattade ingrepp i stomme vilket är tillståndspliktigt enligt KML 4 kap. Uppåkra församling ansökte under april månad om tillstånd för renoveringsåtgärder. Arbetshandlingar togs fram av Projekt Uppdrag AB, Bengt Wahlgren och statusbedömning för takstolar över koret gjordes av Laine Montelin Tyréns. Arbetena kunde utföras inom den redan påbörjade renoveringen och slutbesiktigades i september samma år. Arbetena omfattade i korthet ommålning av alla fasader, utvändig ommålning av fönsterbågar, ljudluckor och dörrar, omläggning av plåttaket på koret, lagning och ommålning av långhustaket, murlagning och putsarbeten på torn. Invändigt gjordes omfattande restaurering av tornets bjälklag. I samband med arbeten på fasaden noterades en äldre färgsättning kring fönsteröppningar. På önskemål från församlingen uppgjordes ett förslag för ommålning av fönsteromfattningarna enligt den äldre färgsättningen. Förslag samt konsekvensbeskrivning överlämnades till länsstyrelsen som bedömde att ändringarna kunde genomföras inom det gällande beslutet (mail 2014-06-18). Medverkande antikvarie var Regionmuseet Kristianstad genom Kerstin Börjesson. Vid bedömning av åtgärder på taklaget och korvind medverkade experter på medeltida taklag, byggnadsantikvarie Petter Jansson vid Regionmuseet och timmermannen Kalle Melin. Vissa byggnadshistoriska undersökningar av taklaget gjordes också av Kalle Melin tillsammans med byggnadsantikvarie Carin Strumpel Alftrén inom ramen för det stiftsfinansierade projektet Timmermanskonsten i Skåne. Administrativa uppgifter Objekt Särslövs kyrka Socken Särslövs socken Kommun Staffantorps kommun Regionmuseets dnr L12.30-163-14, 1362 Arbetshandlingar Projekt Uppdrag AB, Bengt Wahlgren Projektör konstruktör Laine Montelin, Tyréns AB Länsstyrelsens beslut 2014-04-29, dnr 433-11194-2014 Byggherre Uppåkra församling Entreprenör Bröderna Bergströms Byggnads AB Underkonsult plåt Drags plåt AB Konsulter medeltida taklag Kalle Melin, Knadriks kulturbygg samt Petter Jansson Regionmuseet Kristianstad Antikvarisk kontrollant Kerstin Börjesson 5
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Antikvarisk slutbesiktning Torn 2014-07-09, övriga delar 2014-09-17 Besiktningsman Bas-P BAB byggnadsundersökningar AB, Anders Melin Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning Rapportgranskning Maria Sträng 6 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Särslövs kyrka är en medeltida kyrka med långhus och kor från 1200-talet. På 1300-talet slogs kryssvalv i koret och på 1400-talet tillkom stjärnvalv i långhuset. Kalkmålningar har utförts invändigt i kyrkan i olika omgångar. Dessa kan dateras till tidigt 1400-tal och sent 1400-tal. De senare utfördes av Harriemästaren och kan beskådas i koret. Kyrkans takstolar är dendrokronologiskt daterade till 1460- talet och har ett viktigt byggnadshistoriskt värde (rapport - Sundnér och Linderson 2005). Före 1800-talet hängde kyrkans klocka i ett fristående klockhus. Det befintliga klocktornet byggdes 1862 av murargesällen O. P. Levander. Samtidigt togs även nya fönsteröppningar upp. Kyrkans gamla klocka från 1576 bör då ha hängts i det nya tornet då de nuvarande klockorna är av gjutjärn och enligt märkning på klockorna tillverkade 1882 i Sheffield England. Kyrkan renoverades utvändigt på 1980-talet och senaste yttre renovering gjordes 1994 då långhuset och koret spritputsades och kalkades. Tornet målades vid detta tillfälle med silikatfärg. (Underhållsplan Särslövs kyrka, Bengt Wahlgren, Restaurator 2005). Renoveringsbehov och utseende före utförda åtgärder Kyrkans fasader var före renoveringen spritputsade och kalkavfärgade med undantag av tornet, målat med silikatfärg. Fönsterbågarna av järn var svartmålade. Ytterdörrarna i öster och i väster var målade i en grön nyans. Kyrkans åtgärdsprogram (Projekt Uppdrag AB 2014-04-17) beskriver omfattande skador framför allt i tornet. Skadorna hade orsakats av läckage från otäta ljudöppningar/luckor vilket också lett till höga fuktnivåer i murar. Detta hade orsakat skador på brädgolv till tornspiran och klockvåningen, ljudöppningarnas mittposter och stormjärn, kraftiga rötskador på samtliga bjälklag, remstycken och sönderrostade dragjärn i bjälkändarna. Skadorna på framför allt tornbjälklaget var mycket akuta då upplag mot mur på sina ställen endast var några centimeter. Skiffertaket på tornet behövde ses över. Utöver ett allmänt renoveringsbehov fanns en del stormskador samt dåliga, äldre lagningar som hade utförts på ett felaktigt sätt. På tornets trappgavelkrön med plåtavtäckning fanns omfattande skador på murverket. Tornets krönkors var i dåligt skick med rötskadad stomme och rostig plåtbeklädnad. Fönster och fasader behövde allmänt ses över samt stormjärn och upphängningar rostade och sprängde sönder
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader murverket. Ytterdörrarna behövde justeras och ses över. Ytterportens gångjärnsstaplar rostade och vatten läckte in i vapenhuset vid hårt väder. Fasadernas färgskikt behövde förnyas. Långhustakets plåt hade tekniska brister med spruckna falsar, flagande färg och läckage till taklag. Södra kortakfallet var stormskadat. Dålig infästning av plåttaket vid gavlarna och i taklaget gjorde yttertaket känsligt för kraftig blåst med stor risk för stormskador. Taklaget över koret hade lösa förbindningar och sättningar. En kraftig genomgående spricka fanns i triumfbågen och gavelmur över bågen. Invändigt flagade ytskikten i vapenhuset och tegelgolvet behövde fogas om. Utförda åtgärder Fasader Fasaderna blästrades med dolomit och synligt tegelmurverk foglagades med hydrauliskt kalkbruk. Cirka 100 löpmeter omfogades. Putslagningar gjordes med hydrauliskt kalkbruk. Tornets gavelkrön murades om med nytt gult tegel (tyskt tegel från Murmäster) där tegelstenen var dålig. Ommurningar hade utförts vid tidigare renoveringar och framför allt på södra gavelsidan. Istället för en plåtavtäckning täcktes murkrönet med skifferplattor, 65 mm tjocka som dubbades och lades i bruk på undersidan. Murkrönens fall gjordes något flackare, cirka ett skift högt istället för tre skift, som anpassning till nytt avtäckningsmaterial. Efter att ställningarna rivits upptäcktes några färgsläpp på tornets trappgavlar. Skadorna bedömdes vara orsakade av spjälkande tegel. Skadorna bättringsmålades. Fasaderna putsades och målades om i en bruten vit färgton (se materialbeskrivning). På kyrkans lågdelar användes kalkfärg som lades på i 8 strykningar för att täcka ballast av granit. Tornet målades med äkta silikatfärg. (Keim Purkristallat) och tornets sockel målades i en grå kulör (Keim 9541). Efter blästring av fasaderna framkom underliggande färglager på torn och kyrkans lågdelar. När tornet var nybyggt 1862 har tornets tegelmurverk troligtvis varit synligt eller målat i teglets gula färg. Omfattningarna på tornet var målade i en kraftig röd nyans med vitmålade fogar. Äldsta färgskikt på ljudluckorna är en ockragul färg. Under efterföljande period har omfattningarna till kyrkans öppningar/fönster varit målade i en ockragul färgton. Möjligen kan denna färg även ha använts på tornet alternativt har omfattningarna till tornet varit oputsade. Listverken på tornet kan också ha varit målade i samma gula färg. Övriga delar av fasaderna var vitmålade. Efter den gula färgsättningen av fönsteromfattningar, troligtvis under tidigt 1900-tal, målades omfattningar på tornet, långhuset och torngesimsen i blygrått. Ljudluckorna kan ha varit gula vid denna tid. 7
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Till vänster: Äldre färgspår på fönsteromfattningar syns under vit kalkning. Underst syns en ockragul färg och därefter har omfattningarna varit gråmålade. Till höger syns fönsteröppning efter utförd ommålning. På önskemål från församlingen togs ett färgsättningsförslag fram av projektledare Bengt Wahlgren i samarbete med medverkande antikvarie Kerstin Börjesson. Färgsättningen begränsades till fönsteromfattningarna och ljudluckorna. Av kostnadsskäl samt svårigheterna att underhålla målning på tornets högt belägna listverk och omfattningar begränsades färgsättningen till långhus och korets fönsteröppningar samt ljudluckorna. Färgsättningsförslaget gjordes i samråd med länsstyrelsen. Fönsteromfattningarna målades ockragula, KEIM granital kulör 9066. Texten till en minnessten över västportalen fylldes i med ny färg. Till detta användes linoljefärg. Den feta oljan sögs upp av den porösa stenen vilket gjorde att texten flöt ut. Defekten avtog under en månad och det beslöts att avvakta med åtgärder för att se om det skulle försvinna helt. Torn - yttertak och avtäckningar Tornets yttertak av skiffer samt plåttäckning revs i sin helhet. Ett antal skifferplattor märktes och sparades för dokumentation. Rötskadad läkt och underbrädning byttes mot ny av kärnfuru och samma dimensioner som befintligt. Merparten av läkten kunde behållas liksom underbrädningen. Taket täcktes med ny skiffer likt befintligt på öppen läkt spikad med rostfri syrafri skifferspik. Där risk för läckage föreligger kompletterades med inskottsplåt. Ny plåtning i nock och längs takfallens sidor gjordes med ny förprimad plåt (Ruuki kulturplåt) de senare med rundad profil enligt äldre utseende. Krönkorset nytillverkades med 8
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader det gamla som mall. Det gamla var utfört av fur och ek. Ny stomme gjordes i kärnfuru och täcktes med kulturplåt. Då kulturplåten inte går att löda likt förzinkad omålad plåt gjordes falsningen något annorlunda än tidigare. Åskledaren monterades på korsets norra sida. Vissa anmärkningar gavs till detta efter slutbesiktningen då det ansågs att åskledaren skulle monterats bakom korset, mot öster för att synas mindre. En ny uppstigningslucka 0,6 x 0,9 gjordes med ram av gjutjärn som täcktes med taklucka i kulturplåt. Alla plåtdetaljer målades i svart kulör, Serablock super grundfärg samt isotrol taktäck (från Infroteknik). Ny plåtning i vinklarna bakom gavelkrönen lades med både trappning och med spårning då trappningen visade sig bli för komplicerad att utföra. Avtäckning på ljudluckornas solbänkar med plåt revs och lades med en vattenhake intill ljudluckan för att förhindra vatteninträngning. Plåtavtäckningen på kappgesimsen var fäst i murverket under en hylla av mjukfog. Gesimsplåten revs i sin helhet och gjordes om genom inmurning i tegelfog utan mjukfog. Den nya plåten gjordes också med mindre språng från listverket då den borttagna plåten upplevdes som allt för grov i storleken. Ny taklucka på tornspiran utfördes med ny ram och plåtning. Notera också nockplåtens (plåten mellan takfallen) utförande. Tornspira samt tornets övre våningar Tornets bjälklag och golv hade omfattande rötskador. Bjälkändarna var i dåligt skick och merparten av dragjärnen var upprostade. Endast ankarjärn mot öster till långhusvind i andra våningsplan kunde behållas. Gravrostiga dragjärn kärnborrades ut. På några av de demonterade ankarjärnen fanns järnstämplar som tolkades som CHILLINGTON. Några av ankarjärnen togs om hand för att återanvändas vid förstärkning i kortaklaget. Ankarjärnen ersattes med nya rostfria järn sammansvetsade av två järn till ett T. Provdragning av järnen utfördes vilket visade att dessa tålde belastning på 24 ton. Detta var mer än de gamla järnen i funktionsdugligt skick hade klarat. 9
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Bjälklaget till andra våningsplan kunde ligga kvar liksom det mesta av golvbrädorna. Bjälkändarna var dock dåliga och kapades för att ändträ inte skulle få kontakt med murverk. Till bjälkändarna monterades nya dragjärn fästade i brädor som bultades till bjälkarnas sidor. Samtliga nya bjälkändar/brädändar brändes, tjärades och kläddes med näver för att bättre stå emot väta. I bjälklaget till tredje våningen (klockvåningen) byttes fyra bjälkar ut i sin helhet medan tre kunde ligga kvar. Klockstolen bedömdes funktionsduglig och tekniskt stabil trots vissa rötskador i nedre bjälkändarna. Inga åtgärder utfördes på klockstolen. Störst skador fanns nedanför tornspiran i tornets översta våning. Bjälklaget i detta våningsplan ersattes med nytt virke med undantag för två bjälkar som skarvades i bjälkändarna. Murkrönen rensades från skräp och rötskadade remstycken ersattes av gjutning av kalkbetong och rostfri armering. Golvet lades om med nya brädor både i klockvåningen och i övre våningen. Det nya golvet utfördes av spåntad tätvuxen furu, dimension som befintligt. Rötskadade bjälkändar i spirans konstruktion sågades av och ställdes på upplag av nytt virke. För framtida besiktning i tornspiran monterades en aluminiumstege och en ny aluminiumtrappa till övre vinden och en plattform intill takluckan i tornspiran. Allt fur i tornets stomme, liksom i klockstol var av fur och något gammalt återanvänt virke påträffades inte. Vapenhus På grund av lagning av bjälklaget till andra våningen gjordes innertaket om. Det befintliga innertaket bestod av reveterat innertak med spräckpanel. Putsen hade hällts från ovansidan av bjälklaget. Då detta inte gick att åstadkomma med bjälklaget på plats beslöts att lägga en mineritskiva med rostfritt nät och som putsades. Plastfärg på väggar togs bort och puts reparerades med lufthårdande kalkbruk. Väggarna målades om med kalkfärg i vit kulör och tegelgolv foglagades med hydrauliskt kalkbruk. Invändiga snickerier ådringsmålades. Vapenhuset och klockvåningen var före renoveringen inte olika brandceller och lucka saknades mellan utrymmena. För ökad säkerhet och komfort beslöts att sätta ny lucka av minerit. Luckan fästes i öppningen mellan vapenhus och andra våningen genom att bygga ut kanten intill räcket. Stommen gjordes av trampsäker plywood som kläddes med mineralit och brädor på undersidan. Luckan målningsbehandlades på undersidan för att passa in i innertaket. Efter putsarbetena fanns en del sprickor i väggarnas anslutning till innertaket (naturliga rörelsesprickor). Dessa lagades i med kalkpasta och målades. Stavpanelen på trappinbyggnaden mot söder rengjordes och oljades. 10
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Yttertak och taklag långhus och kor En besiktning utfördes av Nomor skadedjursbekämpning. Gamla angrepp av strimmig trägnagare och envis trägnagare syntes men inga aktiva angrepp. Ingen åtgärd behövdes. Åtgärder långhus Långhusets yttertak var sprött och omläggning av skadade plåtar med omfalsning var inte möjlig. Tillfällig lagning gjordes med ny plåt som fästes med farmarskruv utifrån. Total omläggning kommer att krävas inom några år. Skorstenen var i dåligt skick och kostnaden för att foga om den tillfälligt inte ansågs motiverat. Skorstenen hade ingen funktion längre och enligt handlingarna skulle rökkanalen sättas igen. Skorstenen revs ned till nock och skorstenshålet sattes igen med ny plåt. Otätheter i spruckna falsar etc. tätades med svart Runotex gummispackel. Yttertaket målades om utvändigt med Noxyde i svart kulör. Läkten fästes provisoriskt vid långhusets taklag för att stabilisera stomme och yttertak vid hårt väder. Detta gjordes genom att fästa buntband runt läkt, påsalning och sparrar. Åtgärden är helt reversibel och kan sitta tills yttertaket läggs om. Långhusets stuprör målades om med Serablock Super grundfärg och Isotrol taktäck. Takfönster sågs över, rengjordes från rost och målades med Isotrol taktäck, svart färg. Fönsterbågarna försågs med kraftigare glas för ökad beständighet. Åtgärder kortak Korets yttertak revs i sin helhet och lades om på ny läkt av kärnfuru. Ny förmålad kulturplåt lades som målades om på plats. Läggningsättet gjordes liknande det gamla men med dubbla falsar och med något kortare skivor, ca 15 cm kortare, för att få ökad stabilitet i falsningen. Plåten grundades och målades med Serablock Super respektive Isotrol Taktäck. Läktningen på koret byttes i sin helhet. Denna var delvis i fint skick men eftersom den var full av spik och man eftersträvade ett jämnt underlag till det nya plåttaket beslöts att ersätta denna med ny läkt i sågad furu. För infästning av plåttaket vid korets östra gavelkrön lades en sparre över murkrönet vilken fästes med bultar till murkrönet. Sparren brändes och behandlades med tjära likt övrigt stomvirke med anslag mot mur och lades på underlag av näver. Åtgärder kortaklag Taklaget över koret består av sju takstolar till största delar av ek och daterade genom dendrokronologi till 1464-65 (Sundnér, Linderson 2005). De östra och västra takstolarna består av sparrar med bindbjälkar samt mittstolpe och två nivåer hanband. Övriga takstolar består av sparrar fogade till stickbjälkar/tassar, två nivåer hanband och kryssförsträvning. Några sparrar och stickbjälkar är senare utbytta till fur. 11
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Skador och brister på kortaklaget bestod i lösa sammanfogningar och förskjutningar av takstolsdelar. Det fanns tecken på att takstolarna rört sig i kyrkans längdled. För att identifiera påkänningarna i virkesdelarna och förband samt finna effektiva förstärkningsåtgärder gjordes en kontrollberäkning av Laine Montelin, Tyréns. Enligt beräkningarna har den aktuella takstolstypen begränsade möjligheter att ta hand om horisontella uttryckskrafter eftersom den saknar bindbjälke. Tecken på detta var utdragna förband samt horisontella förskjutningar på murkrönen. Ett antal äldre förstärkningar med plattstål fanns för att motverka rörelser i taklaget. Dessa var spikade mellan hanband och sparre samt spikade på stickbjälkarnas båda sidor omvikt kring sparren. Förstärkningarna var intakta och tycktes ha haft avsedd verkan. Ytterligare skador med insektsangripna och rötskadade förbindningar har dock försvagat taklaget. Utöver dessa förstärkningar finns också dragbjälkar lagda mellan östra gaveln och långhusgaveln. Dragbjälkarna är fästade i gavelmuren med dragjärn. Stickbjälkarna i takstol 2, 5 och 6 har också förbundits med den södra bjälken. Syftet med konstruktionen tros vara att koppla den östra gavelväggen till långhusväggen. För att motverka svagheterna i taklaget föreslog Montelin en förstärkning genom dragjärn. Dessa skulle monteras så långt ned på sparrarna som valven medgav. I samråd med entreprenör och projektör utformades dragjärnen som ett u-format järn runt sparren med två vajrar med vantskruv monterade på motsatt sida i ett likadant U-järn. Järnen monterades på sparrarnas påsalning som var ett modernt tillägg. På mitten hängdes vajrarna upp i en krok vilken monterades på hanbandets undersida. Förstärkningen med dragjärn mellan takstolarnas sparrar kan innebära en ökad böjpåkänning på sparrarna, men Laine Montelin menar att detta inte ska innebära någon risk för takstolarnas konstruktion. Spännvidd och laster bedöms som måttliga. En risk kan också vara att vissa knutpunkter är kraftigt försvagade av angrepp och röta, men bedömningen var ändå att takstolarna skulle klara av förändrade påkänningarna i virken och knutpunkter. Förutom förstärkningen av taklaget skulle även lösa förbindningar åtgärdas. Lösningar till detta togs fram av Karl-Magnus Melin i samråd med Petter Jansson, Regionmuseet (se bilaga 1). Enligt åtgärdsförslaget fick lösa förbindningar fästas med spik eller spännas ihop med buntband el dylikt. Saknade dymlingar skulle ersättas med nya av ek. Plattjärn gjordes av återanvända rivna ankarjärn från koret. 12
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Röd linje anger insidans position för äldre förmodat remstycke. Till höger syns stickbjälkens sammanfogning med befintligt yttre remstycke av ek i södra kormurkrönet. Byggnadsarkeologiska iakttagelser, dokumentation I samband med att yttertaket var nedtaget gjordes också vissa iakttagelser på taklag och murkrön. Listverket på korets norra och södra sidor har olika utseende. På södra sidan finns enbart ett svagt utskjutande tegelskift medan norrsidan har ett listverk med ett skift stående tegelsten och ett liggande skift överst. Det yttre remstycket på norra sidan är av fur och sekundärt medan södra sidans remstycke är äldre. Det äldre har också en annan och mer bearbetad sammanfogning än på norra sidan. De södra och troligen medeltida remstyckena är halvade samman med stickbjälkarna för att förhindrar s rörelser i taklaget. Möjligen kan remstycket även vara utfört med trappning. I gavelsidan mot öster, intill murlivet fanns också tomma urtag som eventuellt kan höra samman med en äldre takstolskonstruktion. Murningen och urtagen tolkas som samtida. Eftersom det befintliga yttre remstycket på södra sidan ligger indraget ett stycke från murlivet, liksom på norra sidan, kan en äldre konstruktion ha haft ett remstycke som legat mer i liv mer muren, kanske för att få ett visst takutsprång. Eftersom läktningen till koret revs i sin helhet gjordes en dokumentation av den samma. Läkten var av 7,5 cm breda och 3 cm höga reglar och placerade med 6,5-8 cm mellanrum. På södra sidan fanns påsalning på samtliga sparrar utom den östra sparren. Norra sidans läktning var mellan 7 och 7,5 cm breda och 3 cm höga och satt på samma avstånd som på södra takfallet. En del läkt var 13
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader vankantad. De tre västra sparrarna var tunt påsalade. En hel del spikning fanns allmänt på läkten. Läktens utseende överenstämde med tornets och bedömningen är att den kan ha tillkommit på 1800-talet. Även påsalningen på sparrarna revs men denna dokumenterades inte då rivningen av den aldrig diskuterades. Fönster, dörrar, luckor Kyrkans gjutjärnsfönster kittlagades och trasiga fönsterglas (39 st) byttes till hela glas lika de befintliga. Fönsterbågarna skrapades målades med blymönja och därefter i linoljefärg, svart kulör likt befintligt. I fönsteröppningarna fanns en del sprickor i de invändiga murnischerna intill fönsterbågen. Sprickorna putslagades. Till tornets fönster mot väster, togs invändig sentida lös spröjs av plåtisol bort då dessa inte var ursprungliga och saknade praktisk funktion. Ursprungligen har glasen varit blyspröjsade. Tornets ljudluckor har ingen automatisk lucköppning och hålls stängda vid klockringning. Någon automatisk lucköppning monterades inte. Ljudluckorna lagades där paneltäckningen var skadad. Den södra ljudluckan var i dåligt skick och båda luckbladen nytillverkades av kärnfuru med de gamla luckorna som förlaga. För att få bättre stabilitet och tätare luckor kompletterades luckorna med tre reglar per lucka vilka fästes i inmurade haspjärn i öppningarnas insidor. Ljudluckorna kalkades på insidan och målades på utsidan i linoljefärg. Efter samråd med länsstyrelsen målades ljudluckorna om i ursprunglig färgsättning, ockragul kulör 3030-Y20R. Vid slutbesiktningen noterades omfattande fågelträck på fönsterblecken från fåglar som sitter på stormjärnen framför ljudluckorna, främst på norra sidan. Beslut togs att montera en vajer för att förhindra fåglar landa på stormjärnen. Ytterdörrarna justerades, snickerilagades och målades om likt befintligt. I västra porten putsreparerades smygen för bättre anliggning mot dörren. En borstlist skruvades fast på dörrbladens undersida för att motverka att snö och fukt blåser in vid hårt väder. Brädpanel på dörren till sakristian i öster var lagad med mycket mjukfog vilket togs bort. Dörren reparerades istället med linoljekitt och målades om likt befintligt. Smygen reparerades för att få bättre anliggning till dörren. Öppningar i korets östra gavel nätades mot fåglar. Yttertrappa, mur Murpelarna vid yttertrappan väster om tornet putslagades. Stentrappan lades om där lösa/sneda stenar fanns och trasiga fogar lagades. Räcket målades. Kyrkogårdsmuren putslagades med hydrauliskt kalkbruk och målades om med silikatfärg. 14
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Övrigt Besiktning av kyrkklockorna gjordes av klockgjuteri. Storklockan som varit spräckt sedan 17 år kunde fortsätta att användas utan åtgärder. Båda klockorna var också allmänt rostiga men enligt klockgjutare påverkar det inte klockornas funktion eller klang. Som en ren estetisk åtgärd rekommenderades att pensla klockorna med uppvärmd linolja vilket också utfördes. En efterforskning kring kyrkans äldre kyrkklocka gjordes av Tommy Svenningsson, medlem i församlingen. Utifrån kyrkans räkenskaper år 1900 konstaterades att den gamla klockan sålts till Klockgjutaren Joh. Beckman i Stockholm. Klockan ska sedan ha gjutits ned för tillverkning av tre klockor till Oscarskyrkan på Narvavägen i Stockholm. Kanske använde man inkomsterna från klockan till att lägga om yttertaket med? Gipsbryggor skulle monteras över sprickor i triumfbågen för att undersöka om det finns pågående rörelser i murverket. Dessa var inte monterade vid slutbesiktningstillfället. Enligt kyrkans underhållsplan är triumfbågen förstorad och ommurad år 1900. En ommurning av triumfbågen gjordes också 1976-77 eftersom valvbågen höll på att rasa. En orgelbyggare från Slovenien kontaktades för rengöring av orgeln. Rengöringen utfördes efter slutbesiktningen. Avvikelser från Länsstyrelsens beslut Skorstenen i långhusets skulle enligt handlingarna ses över och foglagas. Vid närmare besiktning bedömdes skorstenen vara i så dåligt skick att man inte tyckte det var motiverat att renovera skorstenen. Den antikvariska bedömningen var att skorstenen var murad av relativt modernt tegel. Skorstenen saknade funktion och att den också skulle kunna utgöra en risk för läckage i framtiden. I relation till bevarandet av kyrkans värdefulla medeltida taklag och valv togs därför beslutet att ta bort skorstenen ovan nock. Avfärgningen av fönsteröppningarnas omfattningar med gul kulör utgjorde en avvikelse från ansökningshandlingarna. Tillstånd till färgsättningen gavs av Länsstyrelsen genom mail 140618. Byggnadsarkeologiska iakttagelser kor Vid städning av murkrönen hittades bland annat en kritklump till en snörslå. Rester av drätthuggning iakttogs också på minst tre ställen. Drätthuggning var vanligt förr och tillkom vid transportering av timmer. Drätthuggningen gjordes då för att få stocken att ligga kvar på kälken. Vidare 15
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader noterades en del profiltegel på korvinden samt på murkrönet påträffades en tegelsten med rutig ristning som inte gick att tyda. Tegelstenen överlämnades till församlingen. Antikvarisk bedömning Renoveringen av Särslövs yttertak, taklag och tornbjälklag genomfördes mycket smidigt trots de svåra skadorna som upptäcktes på tornbjälklag. Gott samarbetsklimat har rått mellan entreprenör, projektledare och antikvarisk medverkande och renoveringen har följts med stort intresse och kunnig medverkan från församlingens representanter. Samtliga inblandade har också varit positiva till de forskningsundersökningar som pågått parallellt i Timmermansprojektet med undersökningar av taklaget. Expertis på timmermanskonst och medeltida taklag har också varit behjälpliga vid framtagande av metod och principer vid lagningar och förstärkningar. Metodens varsamhetsprincip kan även fungera som modell för andra taklagsreparationer där det är viktigt att bevara information om stomvirkets märkning, ytbehandling m.fl. byggnadshistoriska spår. Kyrkans exteriör har inte bara fräschats upp. Förutom att säkerheten i tornet samt att vattentakens tekniska funktion har återställts har också en återgång till äldre utförande/utseende gjorts. Framför allt har tornplåtens utförande anpassats bättre till kyrkobyggnaden med mindre utsprång vid listverk och profilerad nockplåt på torntak. De gula fönsteromfattningarna återskapar inte bara en äldre färgsättning men återger också kyrkans rika formspråk bättre, framförallt på långt håll. Reparationerna av långhusets yttertak är endast provisoriska och planering för utbyte av långhusets yttertak bör göras. Yttertaket bör också hållas under extra uppsikt för att kunna upptäcka eventuella skador i tid. Vid en framtida fönsterrenovering bör man återställa ursprungligt utseende med spröjsade glas i tornfönstren. Sprickorna i triumfbågsmuren bör kontinuerligt hållas under uppsikt. Genom att gipsbryggor monteras över sprickan kan man fastställa om sprickbildningen är pågående. Eftersom triumfbågen är ommurad kan en försvagning ha skett i murverket som behöver åtgärdas. Bedömningen är att renoveringen har utförts med mycket hög kvalitet och känsla för detaljer av entreprenör. Renoveringen kan också tjäna som gott exempel på hur samverkan med expertis på olika områden kan leda till goda resultat och även tjäna det byggnadshistoriska forskningsområdet. Lund 20141028 Kerstin Börjesson 16
Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader Ärendehandlingar 2014-04-17 Arbets- och materialbeskrivning, Projekt Uppdrag AB, B. Wahlgren 2014-04-25 Ansökan om tillstånd länsstyrelsen 2014-04-25 Statusbedömning takstolar kor, Tyréns, Laine Montelin 2014-04-29 Beslut länsstyrelsen 433-11194-2014 2014-06-17 Förslag färgsättning 2014-06-18 Meddelande länsstyrelsen ang. färgsättning fönsteromfattningar. 2014-09-30 Byggmötesprotokoll 1-10 2014-07-09 Förbesiktningsprotokoll Bab byggnadsundersökningar AB Otryckta källor Wahlgren, Bengt, Särslövs kyrka, Underhållsplan, Restaurator AB 2005 Sundnér, Barbro, Hans Linderson, Rapport Dendrokronologisk undersökning i Särslövs kyrka, Skåne, 2005 17
Bilaga1 Allmänt Principer för åtgärder på Särslövs kortaklag Lösa förbindningar pressas samman med skruvtving och funktionen återfås om möjligt med dubb och kilning av dubb. Dubben ska vara av ek som Om detta inte räcker används spännband för att fixera skarven. Detta är en reversibel åtgärd som ger full teknisk funktion och inte på något sätt försvagar knutpunkten. (Ett godtagbart alternativ om det av någon anledning inte går att montera ett spännband är att förborra och fixera med spik på traditionellt vis) Montering av kompletterande plattstål bör göras med förborrning och spik. Mittstolpe till takstol vid västra röstet återmonteras och fixeras med dubb som kilas vid behov. Om mittstolpen är för lång karvas i södra taksparren som är sekundär och av fur. Kompletterande järn enligt Laine Montelins förslag i rapport och kompletterande skiss: Utifrån Laines förslag undersöktes takstolarna 3 och 5 med släpljus och det kunde konstateras att inga ristningar, märkningar eller dylikt fanns. Det medför att det går utmärkt att följa Laines anvisningar vid montering av kompletterande dragstag. Saxsparrarna på takstol 6 är bristfälligt fästade med skråade spik åtminstone mot norr där saxsparren är lös. Vad vi kunde se finns inga märkningar i anslutning där ny/nya plattstål monteras. Det är önskvärt att entreprenören tar foto på knutpunkten/knutpunkterna före montering av kompletterande plattstål. Sparre på korets södra långsida längst mot öst är av fur och rötskadad. Då den trots allt är ganska hård i kärnan är en kostnadseffektiv lösning att förstärka den med ett sågat plank på vardera sidan. I dagsläget finns en dylik förstärkning på sparrens östra sida men då den är av dålig kvalité och insektsangripen avlägsnas denna. Fördelarna med denna lösning är att det är kostnads- och tids- effektivt samt att den äldre sparren bevaras in situ. Det är dessutom en traditionell lösning. Påsalningar: Påsalningarna som är monterade för att rikta taket är monterade i samband med att nuvarande läkt monterats. Då läkten ska ersättas och även påsalningen är relativt modern och av fur ses inget hinder för detta. Minnesanteckningar av Karl-Magnus Melin 140513. 18
Bilaga 2 19
Bilaga 2 20
Bilaga 2 21
Bilaga 2 22
Bilder: bilaga 3 Fasader Kyrkan i samband med slutbesiktning. Bilden nederst till vänster visar dörren till sakristian. 23
Bilder: bilaga 3 Torn ommurning trappstegsgavlar Överst till vänster och till höger syns en av trappstegsgavlarna efter rivning av plåttäckning och före ommurning av skadade partier samt trappstegens krön. Dessa murades om med mindre lutning än tidigare för att passa nytt avtäckningsmaterial med skiffer. Nedre bilden till vänster visar gaveln efter ommurning och till höger efter ommålning och avtäckning med skiffer. 24
Bilder: bilaga 3 Gördelgesims torn Ovan till vänster syns den befintliga plåttäckningen på tornets gördelgesims och till höger ny plåttäckning, före avfärgning. Den nya plåten gavs mindre utsprång som en anpassning till äldre plåtning. Plåten uppfyller inte dagens standard men avsteg från kraven gjordes för att få en plåt som var mer anpassad till äldre plåtteknik och utseende. Ljudöppningar och ljudluckor Ljudöppningarnas mittposter murades om med nytt tegel. Stormjärn byttes ut och nya murades in. Plåtning på fönsterbänkar byttes ut. Bilden nedan till höger visar ljudöppning efter plåtning och avfärgning. Ljudluckan är inte färdigrenoverad på denna bild. 25
Bilder: bilaga 3 Ett par ljudluckor nytillverkades med de gamla som förlagor. Samtliga ljudluckor försågs med extra dropplåtar under droppnäsan samt förstärktes med reglar invändigt i inmurade haspjärn. Luckorna målades gula i linoljefärg utvändigt och kalkades invändigt likt befintligt. Bilderna till höger visar de färdiga luckorna. 26
Bilder: bilaga 3 Torn - bjälklag Övre raden visar tornbjälklaget till klockvåningen sett underifrån före (t.v) och efter (t.h.) renovering. Mellersta raden till vänster visar golvbjälkarnas ändar som kapades mot mur och kompletterades med nya dragjärn till brädor som bultades till bjälkändorna, se högra bilden. Nedre bilden till vänster bjälklagets förstärkning innan nya golvbrädor lades. Efter reparationer av bjälklaget kompletterades golvet med nya golvbrädor mot södra och norra sidan. 27
Bilder: bilaga 3 Renovering övre våning, spira, bjälklag och golv Spiran till klocktornet genomgick en del renovering i de nedre partierna men var i stort sett i gott skick. Golvbjälklaget byttes till största delarna. Bjälklaget fogades till spirstommen med nya plattstål. Remstycken vid murkrönet ersattes av ett gjutet remstycke. Nytt golv lades på våningsplanet liksom i klockvåningen. Bilden till vänster visar nytt golvbjälklag och golv till övre våningsplan, fjärde våningen, sett från undersidan. Nedre bilden visar behandlade bjälkar för komplettering av bjälklag i tredje och fjärde våningsplan. 28
Vapenhus Bilder: bilaga 3 Övre bild till vänster visar golvbjälklag till andra tornvåningen från undersidan och rest av en spräckpanel som utgjort underlag för ett putsat innertak. Bild till vänster visar nytt innertak av mineritskiva med putsmatta och bilden därunder färdigt innertak. I mitten till vänster syns ny lucka mellan vapenhus och andra våningsplan. Nedre bilderna visar nyrenoverad innerdörr till kyrkorummet samt trappan till tornets andra våning från vapenhuset. 29
Bilder: bilaga 3 Kortaklag Bilderna överst visar kortaklaget sett från norra sidan efter borttagning av läkten. Mellersta bilden till vänster visar provisoriska fästen av lösa takstolsdelar. Saknade dymlingar ersattes med nya av ek (nedre bilden till höger) där urtagen var intakta. Övriga lösa sammanfogningar spikades. Den nedre bilden visar förstärkningen av taklaget som utfördes på två takstolar. Förstärkningen består av en vajer fäst kring takstolens sparre med ett U-format järn. Vajern är även upphängd i mitten, till takstolens hanband. 30
Kortak Bilder: bilaga 3 Överst syns den gamla korläkten, till vänster, och till höger ny läkt samt under denna en ny bjälke lagd över murkrönet. Nederst till vänster syns det nya korplåttaket, innan målning, och till höger efter målning. 31
Bilder: bilaga 3 Yttertak långhus Skorstenen till långhusets yttertak revs till under nock. Skorstenshålet lagades med ny plåt. Den befintliga plåten rostskyddsbehandlades och målades. Bilden nederst till vänster visar förstärkning av yttertaket genom buntband kring läkt och takstol. Förstärkningen innebar inga ingrepp i takstolarna. 32
Regionmuseets rapportserie 2014 Kulturmiljö 1. Baldringe kyrka utvändig renovering, Baldringe sn, AM, Maria Sträng, 2013 2. Pynten i Vattenriket, Kristianstad sn, BD, Jimmy Juhlin Alftberg och Helene Stalin Åkesson, 2013 2014 3. Barkåkra kyrkogård, Barkåkra sn, VP, Åsa Jakobsson och Maria Sträng, 2013 4. Södra Sandby kyrka medeltida träskulpturer, Södra Sandby sn, AM, Maria Sträng, 2013 5. St Petri kyrka ombyggnad av värme- och ventilationssystem, Klippans sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2013 6. Långalts myr markanvändning och historia, Örkelljunga och Skånes Fagerhult sn, DK, Cissela Olsson, 2013 7. Östra Karaby kyrka utvändig renovering, Östra Karaby sn, AM, Kerstin Börjesson, 2013 8. Dalby kyrka, 9½- Sekler av förändring, byggnadsarkeologiska iakttagelser vid utvändig renovering, Dalby sn, BAD Petter Jansson, 2012 9. Norra kyrkogården i Lund, Lunds stad, VP och bilaga med kvartersbeskrivning, Kerstin Börjesson, Åsa Jacobsson och Anna Rabow, 2013 10. Buxbom, Handbok om buxbom på begravningsplatser i Skåne och Blekinge, PJ, Cissela Olsson och Anna Rabow, 2014 11. Dörrar och portar på uthus kurs inom landsbygdsprogrammet, Helena Rosenberg, 2013 12. Kvistofta församlings kyrkor utrustning för värmesystem, Bårslövs sn, Fjärestad sn, Glumslöv sn och Kvistofta sn, AM, Maria Sträng, 2014 13. Östra kyrkogården i Lund, Lunds stad, VP, Kerstin Börjesson, Åsa Jacobsson och Anna Rabow, 2014 14. Gundrastorp Ekholmens dammverk, Vittsjö sn, AM, Helena Rosenberg, 2013 14 15. Bäckaskog slott 2014, Kiaby sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2013 14 16. Krubbemölla omläggning av stråtak, Vitaby sn, AM, Emelie Petersson, 2014 17. Glimmebodagården vårdåtgärder 2014, Brösarp sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2014 18. Brönnestad kyrkogård, Brönnestad sn, VP, Åsa Eriksson Green, Åsa Jakobsson och Emelie Petersson, 2013 19. Sankt Nicolai kyrka tillbyggnad vindfång, Trelleborgs sn, AM, Kerstin Börjesson, 2013 20. Ignaberga kyrka invändig renovering, Ignaberga sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2012 21. Tomelilla Byagård Vård- och underhållsplan, Tryde sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg och Lars Buhrgard, 2014 22. Heliga Trefaldighetskyrkans kyrkogård, Kristianstad sn, VP, Åsa Eriksson Green, Åsa Jakobsson, Boel Nordgren och Cissela Olsson, 2013 23. Vallkärra kyrkogård, Vallkärra sn, VP, Åsa Jacobsson, Anna Rabow och Carin Strümpel-Alftén, 2014 24. Kåseholm. Natur- och kulturvärden en översikt, Tryde sn, DK, Cissela Olsson, 2014. 25. Skurups kyrka, kalkmålningar i kor och absid, Skurups sn, AM, Petter Jansson och Linn Ljunggren, 2014 26. Hassle Bösarps kyrka utvändig renovering, Hassle Bösarp sn, AM, Anna Rabow, 2014 27. Burlövs gamla prästgård - putslagning, Burlöv sn, AM, Anna Rabow, 2014 28. Skiffertak på Klippans bruk, Klippans sn, AM, Helene Stalin Åkesson och Linn Ljunggren, 2014 29. Fastighetsvillan Pålsjö kyrkogård, Helsingborgs sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2014 30. Glimmebodagården golvundersökning 2014, Brösarp sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2014 31. Holmby kyrka utvändig renovering, Holmby sn, AM, Maria Sträng och Linn Ljunggren, 2014 32. Ballingstorp och Per-Ols diverse arbeten 2014, Kviinge sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2014 33. Nosaby kyrka invändig renovering, Nosaby sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2013 34. Ekeby kyrka Ramp och innerfönster, Ekeby sn, AM, Petter Jansson och Linn Ljunggren, 2014 35. Djurröds kyrka konservering av altaruppsats och predikstol, Djurröds sn, AM, Petter Jansson och Linn Ljunggren, 2014 36. Särslövs kyrka renovering torn, tak, fasader, Särslövs sn, AM, Kerstin Börjesson, 2014 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AM- antikvarisk medverkan KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation