Utvecklingen av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i EU

Relevanta dokument
Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Indikatorer om integration

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Indikatorer om integration

UTKAST TILL GEMENSAM SYSSELSÄTTNINGSRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN OCH RÅDET. Följedokument till kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2018

EU:S PLANERINGSTERMIN FAKTABLAD SOCIAL INKLUDERING

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Arbetsmarknad matchning och etablering

Vuxnas deltagande i utbildning

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Gruppen lågutbildade i Sverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, april 2015

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Svensk finanspolitik 2013

SCB:s statistik om inkomstskillnader

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Upplands län och Uppsala kommun.

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Konjunkturrådets rapport 2018

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.

Uppföljning av målen i Europa 2020

Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Bolagsverket.

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2016

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år.

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, april 2016

Ekonomiska fördelar med jämställdhet i EU

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Stockholms län och stad.

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Dator, jämlikhet och könsroller

EU:S PLANERINGSTERMIN FAKTABLAD HÖGRE UTBILDNING

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2015

Arbetsmarknadsflöden och matchning på arbetsmarknaden

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 29 september 2011 (4.10) (OR. en) 14914/11 STATIS 67 SOC 831

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe

Ett verkligt samhällsproblem

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016

Konjunkturbarometern hushåll 2016

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Inkomstfördelningsstatistik 2007

Nordisk statistik om studerande utomlands 2014/15

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Arbetsmarknadsläget i Örebro län februari månad 2016

Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson. 15 april 2013

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Konjunkturen i Stockholmsregionen

Dator, jämlikhet och könsroller

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2016

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Utbudet av arbetskraft den svenska modellen. Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm

Hushållens ekonomiska standard 2013

Resultat från studien 50+ i Europa

Policy Brief Nummer 2017:3

Uppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014

Budget och stipendienivåer för call 2018 (KA103)

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Konjunkturbarometern Hushåll frågor

Finanspolitiska rådets rapport 2019

20 Verksamhet efter utbildning

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Sammanfattning 2018:3

Finanspolitiska rådets rapport 2014

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016

Transkript:

Utvecklingen av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i EU Stockholm 2018-05-25 BERTH DANERMARK Professor emeritus Örebro Universitet berth@danermark.se

Innehåll Statistik om följande förhållanden: Sysselsättning (Employment) Arbetslöshet (Unemployment) Aktivitetsnivå (Activity rate) Skolavhopp (Early leavers from education and training) Högre utbildning (Completed tertiatry or equivalent education) Risk för fattigdom efter sociala transfereringar Risk för fattigdom eller social utsatthet (sammanslagning av tre indikatorer: omfattande materiell fattigdom, låg arbetsintensitet, risk för fattigdom) SLUTSATSER

Källor https://www.disability-europe.net/dotcom http://ec.europa.eu/eurostat/statisticsexplained/index.php/disability_statistics https://digitalcommons.ilr.cornell.edu/cgi/viewcontent.cgi?a rticle=1569&context=gladnetcollect

Exempel på data Share of disabled persons aged 15 and over reporting a disability in the specified life areas, by sex, EU-27, 2012 (¹) (as a % of persons reporting a disability in at least one area)

SYSSELSÄTTNING Personer med funktionsnedsättning 57% Personer utan funktionsnedsättning 80% Stora skillnader: Malta 36,5% Sverige 68,4% En svag förbättring över tid

Sysselsättningsgrad, funktionsnedsättning, ålder 20-64, samtliga EU-länder, år 2012 (EU-SILC) (Nationell målsättning >80%)

Utveckling sysselsättningsgrad, ålder 20-64, kön, år 2013 (EU-SILC)

ARBETSLÖSHET Personer med funktionsnedsättning 17,4% Personer utan funktionsnedsättning 10,2% Stora skillnader: Nederländerna 6,6% Kroatien 49,0% En svag ökning över tid (I paritet med personer utan funktionsnedsättning) Stora skillnader: i Danmark minskning med 6%, i Grekland ökning med 14%

Arbetslöshet, samtliga EU-länder, kön, år 2012 (EU-SILC)

Utveckling arbetslöshet, ålder 20-64, kön, år 2013 (EU-SILC)

UTBILDNING Pers. med fn. Pers. utan fn. Drop out (högstadiet) 19% 11% Högre utbildning (eftergymn.) 27% 37% Över tid en tydlig förbättring men i huvudsak för personer med måttlig funktionsnedsättning

UTSATTHET Pers. med fn. Pers. utan fn. Personer som bor i hushåll med mycket låg arbetsintensitet: 24% 8% Särskilt utsatta är personer med omfattande funktionsnedsättningar. Medelvärdet för EU relativt stabilt över tid men stora skillnader. I 15 länder försämring, särskilt I Grekland och Spanien.

UTSATTHET (forts.) Pers. med fn. Pers. utan fn. Risk för fattigdom efter transfereringar: 19% 15% (mindre än 60% av den genomsnittliga inkomsten) Över tid har detta förbättrats för personer med funktionsnedsättning och försämrats för personer utan funktionsnedsättning. Samhällets stöd dämpar effekterna. Nuvarande trend är att samhällets stöd minskar.

UTSATTHET (forts.) Pers. med fn. Pers. utan fn. Sammanslagning av tre indikatorer: 31% 21% (omfattande materiell fattigdom, låg arbetsintensitet I hushållet, risk för fattigdom) Över tid har detta försämrats något för personer med funktionsnedsättning.

Sammantagen risk för fattigdom, EU-Sverige, 16-64 år, 2013 (EU-SILC)

Slutsatser Utvecklingen av välfärdsindikatorer inom EU visar en relativ stabilitet, dvs. över tid inga stora förändringar. Vissa indikatorer visar förbättring, andra försämring. Utbildningsindikatorer visar den mest positiva utvecklingen. Såväl den absoluta risken för fattigdom såväl den relativa fattigdomen för personer med funktionsnedsättning har ökat något sedan 2010. Ländernas sociala transfereringar minskar dock skillnaderna mellan personer med och utan funktionsnedsättningar. Sverige ligger bra till avseende sysselsättningsnivån men mindre bra avseende arbetslöshet. Sysselsättningen för personer i Sverige med aktivitetsnedsättning ligger högst inom EU. Många länder har en mer jämlik situation mellan grupperna än Sverige, om än i flera fall på en lägre nivå.

Tack för uppmärksamheten