2008-05-25 Meddelad i Stockholm Mål nr Avdelning 9 Sida 1 (10) KLAGANDE 1. Latifa Turfan, 750901 2. Dzhivan Grigorian, 061020 Smedshagsvägen 22, 1 tr., 165 73 Hässelby Offentligt biträde: Advokat Kerstin Wennersten Advokatfirman Kerstin Wennersten Polhemsgatan 29 112 30 Stockholm Ombud: Advokat Bo Klasén Advokatfirman Bo Klasén AB Box 2358 103 18 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2007-12-05, se bilaga 1 Dnr 10-003287 och 10-596574 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) UtlL SLUT avslår överklagandet. fastställer ersättning till Kerstin Wennersten enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till yrkade 6 080 kronor, varav 4 864 kronor för arbete och 1 216 kronor avseende mervärdesskatt. Dok.Id 163337 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen 1 08-561 680 00 08-561 686 55 måndag fredag 115 76 Stockholm E-post: lansrattenistockholm@dom.se 09:00-15:00
Sida 2 BAKGRUND OCH YRKANDEN Latifa Turfan ansökte om uppehållstillstånd m.m. den 12 december 2003. Hon beviljades den 16 februari 2006 ett tidsbegränsat uppehållstillstånd fram till den 1 november 2006. Dzhivan Grigorian föddes den 20 oktober 2006. Han ansökte om uppehållstillstånd den 31 oktober 2006 samma datum som Latifa Turfan återigen ansökte om uppehållstillstånd. Migrationsverket avslog Latifa Turfans och Dzhivan Grigorians ansökningar den 5 december 2007. Latifa Turfan och Dzhivan Grigorian överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att de ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. De yrkar vidare att de inte ska utvisas ur Sverige. Latifa Turfan anför i huvudsak följande. Hon är av uigurisk etnicitet. Hon har i en studio arbetat med att sända program med uigurisk inriktning. Hon har träffat många av frontalfigurerna för den uiguriska saken. Den uzbekiska staten betraktar henne som dissident till regimen och ett hot mot landet. Den uzbekiska säkerhetstjänsten gjorde husrannsakan i studion den 1 september 2002. Polisen beslagtog flera filmer innehållande politiskt material och dokumentärer. I samband med detta föreslog säkerhetspolisen att hon skulle samarbeta med dem och spionera på den uiguriska rörelsen. Hon lämnade de begärda uppgifterna och flera personer, bl.a. en känd konstnär, greps. I mitten av oktober 2002 kallades hon till säkerhetspolisen som hotade henne och ville att hon skulle utvidga sin spioneriverksamhet för dem. Om hon inte gick med på detta skulle hon åtalas. Hon upplevde att hon inte hade något val och undertecknade en handling hos säkerhetspolisen. En månad senare började det gå rykten om henne på studion vilket bl.a. ledde till att personalen ibland inte kom till arbetet. Vid ett tillfälle kom säkerhetspolisen till hennes bostad för att kontrollera henne. I slutet av december kallades hon återigen till säkerhetspolisen. Dagen därpå lämnade hon landet. Vid ett återvändande till Uzbekistan riskerar hon allvarlig förföljelse på grund av sitt politiska engagemang för uigurernas rättigheter.
Sida 3 Hon hyser allvarlig fruktan för att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Hon kommer att fängslas eller dödas. Hon är efterlyst av säkerhetspolisen som inte tappat intresset för henne sedan hon lämnat landet. Det finns ingenstans i Uzbekistan där hon kan leva ett fritt och öppet liv. Hon måste folkbokföra sig och dessa uppgifter når även säkerhetspolisen. Hennes föräldrar har berättat att säkerhetspolisen har sökt henne i hennes bostad. Det fanns en vakt placerad i lägenheten. Säkerhetspolisen har besökt föräldrarna och frågat efter henne vid flera tillfällen. Hennes föräldrar har uppgivit att det ofta står bilar utanför deras hus med personer som frågar efter henne hos grannarna. Studion där hon arbetade är nedlagd. En man som arbetade i studion greps år 2002 och är fortfarande frihetsberövad. En väninna greps och fördes till mentalsjukhus. Hennes kollegor har haft stora problem och många av dem sitter i fängelse. Hon har sommaren 2005 träffat Giorgi Grigorian vilken är far till Dzhivan. Han är även far till deras gemensamma son Avetis född i november 2008. Giorgi är medborgare i Azerbajdzjan. De har inte något gemensamt land att återvända till. Det vore inhumant att splittra familjen. Barn har rätt till båda sina föräldrar och det kan inte bortses från den vägledande principen om att alla beslut som berör barn ska ta hänsyn till barnets bästa. Om Dzhivan berövas kontakten med sin far leder det till att han kommer att ta skada i sin psykosociala utveckling. Det kan inte heller vara i enlighet med humanitetens lagar att skilja mor och söner åt för att låta sönerna följa med fadern till dennes hemland. Familjens möjlighet att leva tillsammans kan inte uppfyllas i någon av föräldrarnas hemländer. Hennes föräldrar är alltför oroliga i den rådande situationen och kan inte vara ett stöd för sin dotter. Det föreligger därmed synnerligen ömmande omständigheter. Dzhivan ska beviljas uppehållstillstånd på denna grund. Det faktum att fadern har ett verkställbart utvisningsbeslut ändrar inte denna uppfattning. Sverige är det enda land där familjen kan återförenas om faderns utvisningsbeslut verkställs. Att en icke namngiven person vid Azerbajdzjans ambassad i Washington har uppgivit att det var möjligt för
Sida 4 över 15 år sedan att få tillstånd att leva i Azerbajdzjan om man är gift med en azerisk medborgare säger ingenting om rättsläget där i dag. Hon har anknytning till landet på grund av sonen. Hon har vistats i landet sedan december 2003 dvs. i fem år. Dzhivan är född här. Hon är dessutom psykiskt skör allt sedan sin äldsta sons födelse. De ska även på dessa grunder beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Latifa Turfan ger in och åberopar två intyg, avseende medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom, daterade den 8 juli respektive den 15 september 2008 samt två läkarintyg daterade den 1 september 2008 respektive den 3 februari 2009 samtliga utfärdade av överläkaren Walter Osika vid Hässelby/Vällingby psykiatriska mottagning. Vidare ger hon in och åberopar ett intyg daterat den 20 november 2008 från socialsekretaren Marika Ekroth vid Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings barn- och ungdomsenhet. Hon ger slutligen in och åberopar en utredning enligt 11 kap. 1 och 2 socialtjänstlagen avseende Dzhivan. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Latifa Turfan har inte gjort sitt individuella behov av skydd sannolikt. Det kan inte anses strida mot barnets bästa att Dzhivan Grigorian följer med sin mamma till hemlandet. I Azerbajdzjan finns lagstiftning om att en person som är gift med en azerisk medborgare har rätt till uppehållstillstånd i landet. De båda barnen är i dag drygt två år respektive två månader. Verket menar att så små barn inte kan anses ha anpassat sig till svenska förhållanden på så sätt att en flytt till en av föräldrarnas hemland skulle skada dem. Deras starkaste anknytning utgörs av föräldrarna. Det kan inte anses föreligga skäl mot att barnen kan följa med sin mor oavsett om hon väljer att bosätta sig i Uzbekistan eller Azerbajdzjan. Det ingivna läkarintyget upprättat den 1 september 2008 synes vara baserad på den förlossningspsykos Latifa Turfan kan ha drabbats av vid sin första sons födelse i oktober 2006. Intyget kan inte tillmätas något större bevisvärde beträffande hennes nuva-
Sida 5 rande hälsotillstånd. Hennes tillstånd kan inte anses vara av sådan allvarlig art att det kan utgöra grund för uppehållstillstånd. Det har inte anförts några skäl för antagandet att hennes föräldrar helt saknar möjlighet att utgöra ett stöd vid ett eventuellt återvändande. Det anses inte föreligga synnerligen ömmande omständigheter. SKÄL Migrationsverket har i sitt beslut redogjort för bestämmelserna i bl.a. 1 kap. 10, 4 kap. 1 och 2 samt 5 kap. 1 UtlL. För att de åtgärder som utlänningen fruktar skall anses som förföljelse krävs att de har en viss intensitet. Förföljelsen måste dessutom rikta sig mot utlänningens liv eller frihet eller avse någon annan allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna (jfr prop. 2005/06:6 s. 10). Av 5 kap. 6 första och andra stycket UtlL framgår att om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. Ett uppehållstillstånd grundat på synnerligen ömmande omständigheter kan komma ifråga om utlänningen har en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder (prop. 2004/05:170 s. 190).
Sida 6 Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Vid en prövning enligt lagrummet skall det göras en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande (MIG 2007:15 och MIG 2007:33). I förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 195) sägs vad gäller prövningen av ärenden som rör barn bl.a. följande. Även om bestämmelsen också när det gäller barn endast skall användas i undantagssituationer behöver barnets situation dock inte vara lika allvarlig som för att en vuxen person skall kunna få uppehållstillstånd. Det kan t.ex. finnas skäl att i högre grad väga in ett barns anpassning till svenska förhållanden i den samlade bedömningen som skall göras. Detta innebär alltså samtidigt att barns anpassning till svenska förhållanden inte ensamt kan tillmätas avgörande betydelse. Det finns många barn som tillsammans med sina föräldrar vistas i Sverige under en begränsad tid där det inte är rimligt att med stöd av denna undantagsbestämmelse bevilja uppehållstillstånd. Det finns också anledning att understryka, att det inte kan anses negativt för ett barn att tillsamman med sina föräldrar och eventuella syskon återvända till familjens hemland (prop. 1996/97:25 s. 249). För att ett uppehållstillstånd skall kunna beviljas vuxna personer på enbart medicinska grunder skall hälsotillståndet vara synnerligen allvarligt, vilket måste vara tillfredsställande dokumenterat genom läkarintyg. Vidare skall det enligt förarbetena till lagen vara fråga om en anpassning till svenska förhållanden under en avsevärd laglig vistelsetid. Vid bedömningen av vad som är avsevärd vistelsetid måste hänsyn tas till om barn berörs av prövningen. Det väsentliga är vilken anknytning vederbörande har fått till Sverige. Tiden för vistelsen kan inte ensamt vara avgörande för tillståndsprövningen. Med situationen i hemlandet avses bl.a. vederbörandes anknytning
Sida 7 till detta land, t.ex. familjemedlemmar som finns kvar där och den tid personen levt där. Vidare måste, för att tiden skall kunna beaktas, även eventuell tidsutdräkt under en laglig vistelse i Sverige bero på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, är med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast obefintligt. En samlad bedömning skall göras i det enskilda fallet (prop. 2004/05:170 s. 280 f.). s bedömning Skyddsbehov Latifa Turfan har inte kommit in med några handlingar till styrkande av sin identitet och kan därmed inte anses ha gjorts sin identitet sannolik. Vad som framkommit i målet innebär dock att det är sannolikt att hon kommer från Uzbekistan varför hennes skyddsskäl skall prövas mot detta land. Med anledning av att Dzhivan Grigorian är född i Sverige får hans identitet anses vara styrkt. Det finns också skäl att pröva Dzhivan Grigorians skyddsbehov mot Uzbekistan. Den allmänna situationen i Uzbekistan utgör inte grund för att generellt bevilja sökanden därifrån uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. En individuell bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet måste därför göras. Latifa Turfan har inte åberopat någon skriftlig bevisning till styrkande av sitt skyddsbehov. Hon har anfört att hon i hemlandet arbetade i en studio för en uigurisk kulturstiftelse med att sända program med uigurisk inriktning. I september 2002 trakasserades studion av en islamisk gruppering. Polis utredde händelsen och stängde studion. Den uzbekiska säkerhetstjänsten gjorde en husrannsakan i studion och beslagtog dokumentärfilmer och filmer med politiskt material. Latifa Turfan har uppgett att hon därefter
Sida 8 tvingades att samarbeta med säkerhetspolisen för att spionera på den uiguriska rörelsen och att hon vid två tillfällen kallades till säkerhetspolisen. Hon har också uppgett att hon har undertecknat ett reseförbud och att hon är efterlyst av säkerhetspolisen. Hon har även uppgett att hon varken blivit åtalad eller dömd. De av Latifa Turfan anförda händelserna ägde rum för mer än sex år sedan och studion är nedlagd. Hennes föräldrar bor kvar i Tasjkent och uppges inte ha blivit trakasserade av polis mer än att de blivit tillfrågade om dottern av personal från inrikesministeriet. Av handlingarna i målet framgår att Latifa Turfan lämnat Uzbekistan med sitt hemlandspass. Denna omständighet och det faktum att hon inte visat upp något beslut om reseförbud talar för att hon lämnat landet på laglig väg. Med hänsyn till det ovan nämnda finner migrationsdomstolen att det som Latifa Turfan anfört inte är tillräckligt för att det skall finnas anledning att anta att hon kommer att utsättas för förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning vid ett återvändande till hemlandet. Eftersom hennes fruktan således inte kan anses välgrundad är hon inte att betrakta som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Synnerligen ömmande omständigheter Av ingivna medicinska underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom framgår bl.a. att Latifa Turfan har nedsatt arbetsförmåga p.g.a. depression och ångest. Vidare framgår att hon oroar sig för barnet samt behöver hjälp från kommunen att ta hand om sitt barn. Av ingivna läkarintyg framgår bl.a. att hon efter den äldste sonens födelse remitterades till psykiatrisk mottagning eftersom hon troligen hade drabbats av en förlossningspsykos. Av ingivet intyg från socialsekreterare framgår bl.a. att moderns psykiska hälsa påverkar hennes föräldraförmåga. Familjen har därför beviljats insats från socialtjänsten i form av familjepedagog i hemmet ett par dagar i veckan. Vidare framgår att Latifa Turfan har haft regelbunden
Sida 9 kontakt med psykiatrin sedan hösten 2008 då hon väntade sitt andra barn. Vidare framgår att sambon är ett stort stöd för henne och barnen samt tar ett stort ansvar. konstaterar att Latifa Turfan har vistats i Sverige i drygt fem år. Den två och ett halvt år gamla sonen Dzhivan Grigorian är född i Sverige. Latifa Turfan har nyligen fött ytterligare ett barn. Fadern till båda barnen är azerisk medborgare och har i Sverige ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut. Av ingiven landinformation framgår att en person som är gift med en azerisk medborgare har rätt till uppehållstillstånd i Azerbajdzjan. Vad som framkommit i målet beträffande Latifa Turfans anpassning i form av vistelsetid kan tillsammans med vad som framkommit om hennes hälsotillstånd och situationen i hemlandet emellertid inte anses utgöra sådana synnerligen ömmande omständigheter att hon bör tillåtas stanna i Sverige. När det gäller Dzhivan Grigorian anser migrationsdomstolen att det inte är oförenligt med hans bästa att tillsammans med sin mamma, eller tillsammans med båda sina föräldrar, återvända till moderns eller faderns hemland. Han kan med hänsyn till sin ringa ålder samt relativt korta vistelsetid inte anses ha hunnit fått den anknytning till Sverige som kan medföra rätt till uppehållstillstånd. Vid ovan angivna förhållanden, och då det inte heller i övrigt finns skäl för uppehållstillstånd, har Migrationsverket haft fog för sitt utvisningsbeslut.
Sida 10 Överklagandet skall således avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Per Swahn Rådman Föredragande har varit Ingela Ekman. I avgörandet har också deltagit nämndemännen Bengt Barkman, Jonas Eklund och Agneta Sjöstedt.