Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen Radhlinah Aulin, 2011(radhlinah.aulin@construction.lth.se) www.av.se
Efter föreläsningen skall ni: Kunskapsmål Veta om arbetsmiljö brister och konsekvens på byggarbetsplatser i Sverige Fått en introduktion om Arbetsmiljölagen & föreskrifter bygg- och anläggningsarbete AFS 2009:12 (1999:3) Förstå rollen av alla aktörer på byggarbetsplatsen
Realising a dream
Vad är arbetsmiljö? Allt som vi påverkas av på arbetsplatsen (BAM) Effekter på människans hälsa, säkerhet och välbefinnande (Bonnier) Hälsa är fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande (WHO) Hänsyn till arbetsmiljö skall tas redan vi planering Skall vara en naturlig del av verksamheten
Brister i arbetsmiljön är ett stort problem på dagens byggarbetsplatser och olycksfallen är många. Inom bygg- och anläggnings entreprenöter sektor sysselsätter idag ca 148, 000 personer och antalet registrerade arbetsolyckor under 2009 var 1509 stycken. De vanligaste arbetsolyckorna var fallolyckor, skador från maskiner och verktyg, plötslig överbelastning samt ras och materialbristning. Till detta skall läggas att antalet registrerade arbetssjukdomar 2009 var 424 stycken. De vanligaste arbetssjukdomarna var belastningssjukdomar vilka utgjorde 64 % av fallen. De allvarligaste arbetsolyckorna är de med dödlig utgång. Under 2009 inträffade 8 stycken registrerade dödsolyckor i samband med byggverksamhet vilket också motsvarar ett genomsnitt för den senaste tioårsperioden.
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Arbetsolyckor/1000 personer på hela byggverksamheten (1999-2009) 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samuelsson, 2009
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Arbetssjukdomar/1000 personer på hela byggverksamheten (1999-2009) 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Samuelsson, 2009
Some Examples of Construction Workers and Health Hazards Brickmasons Occupations Drywall installers Electricians Painters Pipefitters Carpet layers Insulation workers Roofers Solderers Drillers, earth, rock Excavating and loading machine operators Hazardous waste workers Health Hazards Cement dermatitis, awkward postures, heavy loads Plaster dust, heavy loads, awkward postures Heavy metals in solder fumes, awkward posture, heavy loads, asbestos dust Solvent vapors, toxic metals in pigments, paint additives Lead fumes and particles, welding fumes, asbestos dust Knee trauma, awkward postures, glue and glue vapor Asbestos, synthetic fibers, awkward postures Roofing tar, heat Metal fumes, lead, cadmium Silica dust, whole-body vibration, noise Silica dust, histoplasmosis, whole-body vibration, heat stress, noise Heat, stress
18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal dödsfall (1994-2009) 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Efter en inledning av året med ovanligt många dödsolyckor minskade antalet väsentligt efter sommaren och under årets sista fyra månader omkom en person. En förklaring till minskningen kan vara uppmärksamheten och de åtgärder som vidtagits efter de föregående två årens relativt stora antal omkomna. En annan förklaring är konjunkturnedgången och åtföljande minskning av antalet sysselsatta, där också de minst erfarna först får lämna branschen. Händelseförloppen vid olyckorna var i korthet: Betongpelare föll över träarbetare Bilkrock Bilkrock Explosion vid svetsningsarbete Klämd vid komprimator Bilkrock Begravd under jordmassor Klämd av lastskopa
Vad speglar statistiken? Speglar inte verkligheten på byggarbetsplatserna. Statistiken utelämnar flera viktiga faktorer och är därmed missvisande. Med den utgångspunkten är det fel att använda statistiken som grund för en bedömning om förhållandena i arbetsmiljön på arbetsplatserna. Den utgör inte heller någon bra grund för en bedömning av om antalet olyckor i realiteten minskar eller ökar. Det kan konstateras att problemen och missförhållanden är långt mycket värre än vad statistiken visar, men hur mycket är svårt att bedöma.
Vid en historisk återblick kan det konstateras att de problem som diskuterades i byggsektorn på 70-talet även diskuteras idag. Korta byggtider och stress, bristfällig projektering och planering samt att ekonomi prioriteras före säkerhet och arbetsmiljö är precis lika aktuellt nu som då. Även bristerna i arbetsmiljön är desamma. Bristfälliga fallskydd, ställningar, stegar och arbetsbockar, felaktig användning av maskiner samt oordning på arbetsplatsen och slarv med personlig skyddsutrustning är huvudorsaken till det höga olycksantalet både idag och för trettio år sedan. Med andra ord så har det inte skett någon större förbättring när det gäller säkerheten och arbetsmiljön i byggandet under de senaste decennierna vilket är både anmärkningsvärt och allvarligt!
Is accident an Act of God? In every sphere of human activity there is always the possibility of an accident!
Accident causation theories Pure chance/act of God Unsafe acts Active failure Latent failures Accidents Accidents Accidents Human error Accident-prone individuals Unsafe conditions Mental diversion System climate Safety management Emergent theories Domino Theory Present theories Evolution of the accident causation theories (Kunju Ahmad, 2000).
Lagar och Regler AML Arbetsmiljölagen AMF Arbetsmiljöförordningen AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling
ARBETSMILJÖLAGENS (AML) SYFTE FÖREBYGGA OHÄLSA OCH OLYCKSFALL I ARBETET ÄVEN I ÖVRIGT UPPNÅ EN GOD ARBETSMILJÖ
Arbetsmiljölagen uppbyggnad AML 1/1 2009 Kap 1 Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Kap 8 Kap 9 handlar om lagens ändamål och för vilka den gäller hur arbetsmiljön ska vara beskaffad med allmänna minimikrav på arbetsmiljön beskriver vem få skyldighet att skapa en bra arbetsmiljö myndigheterna som målgrupp regler för minderåriga samverkan mellan arbetsgivaren och den anställda ska organiseras genom skyddsombud och skyddskommitté rör tillsynsarbetet påföljder överklagan
Byggnads- och anläggningsarbete 2009:12 (AFS 1993:3) Den grundläggande föreskrifter för byggarbete Men även bra för annan arbete där flera verksamheter fungerar under samordningsansvar
Tillämpningsområde Schaktning Markarbete Byggnadsarbete Montering och nedmontering av prefabricerade element inredning eller installation av utrustning Ändringar Renovering Reparationer Nedmontering Rivning Löpande underhåll Periodiskt underhåll måleri- och rengöringsarbeten Dränering och Sanering
Förebygg risken för fall Risk för fall ska vara förebygd! Skyddsräcken om nivåskillnaden 2m or > Skyddsräcken måste Våra hållfasta Tillräckligt höga (en meter i regler) Ha åtminstone överledare, en mellanledare och fotlist Personlig fallutrustning är sista alternativ till räcken, plattformar, arbetskorgar eller ställningar
Tänk på att enbart midjebälte i fallutrustningen innebär stor risk för livshotande skador på inre organ om man faller över en kant och blir hängande i linan. En säkerhetssele fördelar krafterna från rycket bättre och därför krävs det en sådan sele vid arbete som innebär risk för fall. Selen kan vara insydd i väst.
Arbeta på taket Vid takarbete ska normalt skyddsräcke eller utrustning som ger motsvarande skydd användas. Ibland ska säkerhetssele med lina används Taket lutar > än 1:4 ordnas horisontellt arbetsplan Skyddshjälm och skyddsskor ska användas
Förebygg belastningsskador Utrustning för att lyfta och transportera tunga byggprodukter undvika hälsofarliga eller tröttande belastning Ergonomiskt utformade handhållna maskiner och verktyg Arbete inte från stege men från plan yta Använda steglös höj- och sänkbar plattform när man arbetar med installationer över axelhöjd Skivhissar och stativ för skruvdragare Undvik tunga verktyg, magasin Variera arbetet
Förbindelseleder och transporter Säkra förbindelser på byggen Mellan olika plan ska det finnas trappa eller ramp Hiss - över 10m och mycket transport Säkerhetsavstånd till fordon Undvik tranport av material som kräver att skyddsräcke demonteras (> 2m över markplanet) Grind eller bom vid intagsbryggor som lätt och säkert kan öppnas och stängas vid transport
Om något händer Utrymning Utrymningsvägar och återsamling ska vara markera med skyltar. Första hjälpen Personal som är utbildad ska alltid kunna tillkallas Det ska finnas anslag med telefonnummer till ambulans och räddningstjänst samt adress Brand Brandredskap ska finnas och ska märkas ut med skyltar Nödbelysning
Kontrollera utrustning och installationer Bland annat brandredskap, alarmsystem, elinstallationer, förbindelseleder, trafikanordningar, skyddsnät och varselmärkning ska kontrolleras och underhållas regelbundet. Det är lämpligt att göra en plan för när och hur dessa kontroller ska genomföras. Om någon brist som kan innebära allvarlig fara för säkerhet eller hälsa upptäcks vid kontrollen ska arbetet avbrytas omedelbart. Arbetet får inte starta på nytt innan bristen har rättats till.
Lägring och uppställning av material Allvarliga olyckor kan hända om uppställda eller staplade byggprodukter kommer i rörelse. Om det finns sådana risker ska byggprodukterna stabiliseras. Åtgärder kan också behövas vid arbete med byggprodukter eller utrustning som innehåller lagrad energi. Det kan t.ex. gälla spännarmering och fjäderbelastade portar. Tänk på att förankringar av byggprodukter m.m. måste kunna klara blåst.
Skydd mot väder och vind Vid arbete utomhus ska arbetstagarna skyddas mot väder och vind m. m. som kan inverka menligt på deras hälsa och säkerhet. Se upp för fallande föremål Kylan blir till ett klart problem för arbetet då temperaturen sjunker under -10 C. Vid fuktigt och blåsigt väder uppstår problemen redan vid nollstrecket.
Gräv säkert Markarbete ska planeras för markstabilitet Kontrollera ledningar och farliga ämnen i marken Stödkonstruktion eller släntlutning Säkerheten mot ras vara betryggande
Passerande trafik Byggtrafik Passerade trafik Spårtrafik Varselkläder med reflexer ska bäras
Vem är ansvarig för vad? - Byggherre AML 3 kap 6, 7 c, AFS 2009:12, 4-9 Det är den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete byggherren huvudansvar för arbetsmiljö ansvaret för att förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas utser en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) utser en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet (BAS-U)
I vissa fall kan byggherren genom ett skriftligt avtal överlåta sitt arbetsmiljöansvar på en uppdragstagare för den del av byggprojektet som uppdraget omfattar. Detta kan göras om uppdraget innebär att självständigt ansvara för hela planeringen och projekteringen och/eller hela utförandet av projektet, till exempel vid general- eller totalentreprenad. Vid delad entreprenad kan byggherreansvaret inte överlåtas.
BAS-P AML 3 kap 7 a och AFS 2009:12 11-12 b Byggarbetsmiljösamordnare (BAS-P) för planering och projektering ska samordna projekteringen med avseende på arbetsmiljön och se till att arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas.
BAS-U AML 3 kap 7 b och AFS 2009:12 13-16 Byggarbetsmiljösamordnare (BAS-U) för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet ska samordna arbetena ur arbetsmiljösynpunkt, anpassa arbetsmiljöplanen till hur arbetena verkligen utförs, kontrollera att arbetena utförs på ett ur arbetsmiljösynpunkt korrekt sätt och att arbetsmiljöplanen följs.
Projektörerna AML 3 kap 7, AFS 2009:12, 10 Projektörerna (arkitekter, konsulter med mera) har också, inom ramen för sitt uppdrag, ansvar för att arbetsmiljön under byggskedet beaktas vid förberedelsen av byggprojektet.
Den andra företag AML kap 7g och AFS 2009:12 16, 17 De andra företagen på det gemensamma arbetsstället ska lämna uppgift till byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet om de särskilda risker som kan uppstå på grund av den egna verksamheten. Alla som är verksamma på det gemensamma arbetsstället ska följa de ordnings- och skyddsregler som byggarbetsmiljösamordnaren utfärdar.
Ensamföretagre Ensamföretagare och de som arbetar i familjeföretag utan anställda ska vid byggnads- och anläggningsarbete följa i stort sett samma bestämmelser som gäller för arbetsgivare och arbetstagare.
Nya Förhandsanmälan AML 4 kap 8 och AFS 2009:12 7 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetena påbörjas, lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket då det gäller byggarbetsplatser på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500.
Förhandsanmälan Ett exemplar av förhandsanmälan ska finnas uppsatt väl synligt på byggarbetsplatsen och, om det behövs, uppdateras regelbundet och den som låter utföra byggnads eller anläggningsarbetet ansvarar för att så sker. Uppdragstagare enl. AML Kap 3 7c för planering och projektering Uppdragstagare enl. AML Kap 3 7c för utförande Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering Byggarbetsmiljösamordnare för utförande
Arbetsmiljöplan (AMP) Enligt AML 4 kap 8 och AFS 2009:12 12 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras om En BAS (BAS P) enligt AML 3 kap 7a ska upprätta eller låta upprätta en AMP och utarbeta en sådan dokumentation.
Enligt föreskrifter ska det finnas en arbetsmiljöplan om det är stora eller farliga jobb - det är alltid! Det är kopplat till förhandlingsanmälan Planen ska innehåller regler på arbetsplatsen AMP ska beskriva hur arbetsmiljöarbetet bedriv på byggarbetsplatsen Planen ska innehåll riskbedömningar och åtgärder vidtagna för hantera dessa risker Planen upprättas under planering och uppdateras under senare skeden AMP-guiden kan vara till hjälp.
AFS 2009:12 12 a Arbetsmiljöplanen ska alltid innehålla vad som anges i A och B nedan. Arbetsmiljöplanen ska alltså innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbete ska organiseras. C. När arbeten enligt nedan är aktuella:
Riskhantering Steg 1: Identifiera risker Steg 2: Analysera risker Steg 3: Prioritera och rangordna risker Steg 4: Åtgärder risker Steg 5: Övervaka risker Smith P. & Merritt G.M. 2002. Managing consulting project risk, Consulting to Management
Dokumentation för framtida arbeten När arbetet avslutats ska byggherren ha en färdigställd dokumentation med information av betydelse för arbetsmiljön vid drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av byggnaden eller anläggningen. Dokumentationen ska därför beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts. Dokumentationen ska utarbetas av BAS-P. BAS-U av arbetet ska se till att erforderliga anpassningar i dokumentationen görs. Dokumentationen ska förvaras så länge byggnaden eller anläggningen finns kvar.
ID06 - Obligatorisk ID- och närvaroredovisning på byggarbetsplatsen Genom föranmälan, obligatorisk legitimationsplikt och närvaroredovisning försvåras för obehöriga att vistas på byggarbetsplatsen. Syftet med ID06 Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning är framför allt att försvåra svartarbete och ekonomisk brottslighet samt att stärka den sunda konkurrensen.
Uppdragstagaren (underentreprenör/leverantör) är skyldig att i förväg skriftligen anmäla till uppdragsgivaren (general-/totalentreprenör) namn och personnummer på dem som har rätt att vara på byggarbetsplatsen, Alla på byggarbetsplatsen är skyldiga att kunna visa giltig legitimation, Alla på byggarbetsplatsen är skyldiga att bära synlig namnbricka Uppdragsgivaren är skyldig att dagligen föra närvaroförteckning (personalliggare) över alla som vistas på byggarbetsplatsen. Den dagliga närvaroförteckningen ska sparas i två år och hållas tillgänglig för eventuell granskning av Skatteverket, Uppdragsgivaren har rätt att avvisa personer som inte föranmälts eller saknar legitimation, Uppdragsgivaren har rätt att kräva ett vite på 500 kr per person och dag i det fall anställd hos uppdragstagare inte kan legitimera sig, Uppdragstagaren är skyldig att åberopa ID06 i avtal med eventuell underentreprenör.
Källor Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Prevent, 2009, Bättre arbetsmiljö 5:e upplagan. Prevent, 2008, Vägen till SAM systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljölagen (AML) och föreskrifter AFS finns på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Andersson K, Gustafsson A & Nilsson F, 2009, Implementering av arbetsmiljölagens ändringar gällande från 09/01 på byggarbetsplatser, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping Arbetsmiljöverket, ADI 539, Säkrare bygg- och anläggningsarbete
Uppgifter Arbetsplatsdisposition Planering av en effektiv och prydlig etablering av byggarbetsplatser (miljö, personallokaler, förvaring, verkstäder, leveranser, kranar, ställning, försörjning El VA) Arbetsberedning Arbetsberedningen innebär en detalj utforma och beskriva bästa möjliga byggmetod, precisera och dokumentera alla resurser och göra alla ytterligare föreberedelser som behövs för att aktivitet ska kunna genomföras helt enligt planeringen Olyckrisker och hälsorisker