RiTill. SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. PLAN Rapport: 2008:14

RiTill SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning PLAN Rapport: 2008:14

Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik på spår och väg. Vi möter olika kunders behov av enkla, pålitliga och prisvärda resor. Alla resor ska vara säkra och trygga. Vi bidrar genom vår verksamhet till en långsiktigt hållbar utveckling av regionen. 2007 AB Storstockholms Lokaltrafik 2008-12-02 Trafikt/Planering Dokument-id:PLAN-rapport 2008:14 Diarienummer:SL-2007-3253 Illustrationer: Eva Åberg, WSP

AB Storstockholms Lokaltrafik Förord SL-trafiken är till för alla! Människor ska kunna leva sina liv självständigt utan begränsande hinder. Resor är en stor del av våra liv och i Stockholmsområdet är SLs trafik det naturliga valet för många. Att SL-trafiken också ska vara ett naturligt val för invånare med olika typer av funktionsnedsättningar är en självklarhet. Sveriges riksdag har satt upp målet att samhället ska fungera för alla. I enlighet med det har SLs styrelse beslutat att alla, som själva (eller åtföljda aven ledsagare) kan ta sig till stationer och hållplatser, ska kunna resa med länets kollektivtrafik senast år 2010. Alla SLs medarbetare måste inom sina områden göra vad de kan för att målet ska kunna uppnås. I det arbetet är dessa riktlinjer ett viktigt arbetsredskap. Riktlinjerna ska tillämpas i all verksamhet och i alla projekt. Om det uppstår osäkerhet ska SLs tillgänglighetssamordnare alltid kontaktas. I~?;tt- Verkställande Direktör

Innehållsförteckning 1 Inledning...6 1.1 SLs uppgift...6 1.2 Begrepp...6 1.3 Funktionsnedsättningar och behov i kollektivtrafiken..7 1.3.1 Olika funktionsnedsättningar...8 2 Lagar, regler och riktlinjer...10 2.1 Nationella lagar och riktlinjer...10 2.2 SLs handlingsprogram...11 2.3 SLs metod när riktlinjer för tillgänglighet saknas...11 3 Tillgänglighet i fysiska miljöer...12 3.1 Bussterminaler...12 3.2 Busshållplatser...13 3.3 Kundmiljöer i spårtrafik...14 3.4 Taktila markeringar...16 3.5 Toaletter på pendeltågsstationer...16 3.6 Under ombyggnader och störningar...17 4 Fordonsslag...18 4.1 Buss...18 4.2 Spårtrafik...18 5 Parkering, infartsparkering...20 6 Belysning...21 7 Nivåförflyttning...22 7.1 Hissar... 22 7.2 Trappor... 23 7.3 Rulltrappor... 23 8 Vägvisning...24 9 Betalsystem...25 10 Personal och bemötande...26 10.1 Utbildning... 26 10.2 Ledsagning... 27 10.3 Akuta situationer... 28 10.4 Tillgänglighetsgarantin... 28 11 Information...29 11.1 Skyltning... 29 11.2 SLs Hemsida... 30 11.3 Reseplaneraren... 30 11.4 SLs kundtjänst... 30 11.5 Informationsmaterial... 31 12 Verktyg för ökad tillgänglighet...32 12.1 Upphandling... 32 12.2 Synpunkter, samråd och samarbete... 32 12.3 Tillgänglighetskonsekvensbeskrivning... 33 12.4 Projekt... 33 4

13 Här hittar du ytterligare information...34 13.1 Källor...34 Bilagor: Bilaga 1 HIN Enkelt avhjälpta hinder Bilaga 2 ALM Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar Bilaga 3 Samverkansrådet Bilaga 4 Taktila markeringar 5

1 Inledning Riktlinjer för tillgänglighetsanpassning behövs för att skapa en samsyn och en medvetenhet hos alla som arbetar med att utföra, planer eller bygga upp infrastrukturen kring SLs trafik. Riktlinjerna ska var den hjälp och det redskap vi behöver för att på bästa sätt kunna erbjuda alla resenärer oavsett funktionsnedsättning en bra resa utan hinder. Dessa riktlinjer vänder sig till alla som är verksamma hos SL och hos de trafikentreprenörer som utför trafik på SLs uppdrag. Genom att samordna och effektivisera insatserna ska tillgängligheten för resenärer med funktionsnedsättning ökas. I de fall ansvaret är delat eller helt ligger på en annan huvudman ger riktlinjerna SLs representanter ett underlag för att kunna verka för SLs ståndpunkter. SLs uppgift SLs miljöer ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Transporten ska inte vara den länk som avbryter möjligheten till ett självständigt liv. Sveriges riksdag har satt som mål att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning senast år 2010. År 2000 antog riksdagen en ny handlingsplan för handikappolitiken prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare, som syftar till att människor med funktionsnedsättning ska bli fullt delaktiga. SLs styrelse har beslutat att SL trafiken ska tillgänglighetsanpassas. Det övergripande målet är att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL år 2010. Boverket är den myndighet som ansvarar för att ta fram regelsystem för den fysiska miljön och SL följer de riktlinjer som de har tagit fram. Boverket har utfärdat två föreskrifter och allmänna råd till de skärpningar om kraven på tillgänglighet för funktionshindrade som kom i Plan och Bygglagen, PBL år 2001. Dessa föreskrifter är HIN och ALM som återfinns i bilaga 1 och 2. SLs tillgänglighetsarbete tar inte slut år 2010 utan SL ska även efter år 2010 fortsätta sitt arbete med att förbättra tillgängligheten för resenärer med funktionsnedsättning Begrepp Funktionsnedsättning nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 1 Funktionshinder den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. 2 1 Socialstyrelsens termbank, http://app.socialstyrelsen.se/termbank/quicksearchbrowse.aspx, 2008-05-23 2 Ibid, 2008-05-23 6

Handikapp Äldre begrepp som tidigare användes som synonym för ovanstående begrepp. Socialstyrelsen avråder idag från användandet av begreppet handikapp då det kan upplevas som stigmatiserande. Samverkansrådet är SLs form för samverkan med länets handikapporganisationer Hjälpmedel Kryckor, rullatorer och rullstolar är vanliga hjälpmedel. Användningen av hjälpmedel ställer också krav på SLs fordon och kundmiljöer. Käppar kräver halkfria underlag för att kunna ge ett tillfredställande stöd. Rullatorer och rullstolar kräver jämna underlag utan trösklar. Nivåförflyttning kräver hissar. Det är viktigt att det i anslutning till kollektivtrafiken finns parkeringsplatser reserverade för personer med funktionsnedsättning. Hela resan En resa med kollektivtrafiken är inte bara en resa med SL utan den är också vägen till och från SLs hållplatser och stationer. Även om sträckan fram till hållplatsen är kort kan den förhindra en hel resa om den är otillgänglig. En resa med kollektivtrafiken ställer stora krav på många av våra resenärer och innebär stor anspänning. De måste vara hundraprocentligt koncentrerade på att nå sitt mål. Det är viktigt att SL har ett bra samarbete med väghållaren som ansvarar för vägen till och från hållplatserna för att tillgängligheten ska bli så bra som möjligt. En hållplats i en backe är t ex mycket svår att ta sig till och från för stora grupper av resenärer. Även drift och underhåll som snöröjning och sandning och sopning måste fungera. Funktionsnedsättningar och behov i kollektivtrafiken I det här kapitlet presenteras några av de funktionsnedsättningar många av SLs resenärer har och kort beskrivs de speciella behov dessa medför. En person med funktionsnedsättning har en nedsatt eller saknad kapacitet i en eller flera kroppsfunktioner. Funktionsnedsättningen kan vara fysisk eller psykisk. Handikapp uppstår i mötet med en miljö som inte är anpassad efter de förutsättningar en person med funktionsnedsättning har, så att vissa aktiviteter inte kan utföras. Statistiska centralbyrån uppskattar att ungefär 20 % av Sveriges befolkning har någon form av permanent funktionsnedsättning, där rörelsehinder och allergier hör till de största grupperna. Stockholms län har lite mindre än två miljoner invånare, vilket skulle betyda att ca 400 000 av dessa har någon form av funktionsnedsättning. 3 I Stockholms län fanns det 2007 ca 72 000 personer med så stora funktionsnedsättningar att de beviljats färdtjänst. Antalet färdtjänstresenärer har sedan år 2000 minskat med nästan 2 000 personer per år, samtidigt som totalbefolkningen har ökat. Kollektivtrafikens ökade tillgänglighet har bidragit till att antalet resenärer hos Färdtjänsten har minskat. Den personliga servicen är extra viktig för personer med funktionsnedsättning. Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Alla ska vara välkomna till SL. 3 Statistiska centralbyråns hemsida 2008-05-27, http://www.scb.se/templates/tableorchart 228181.asp Hjälpmedelsinstitutets hemsida 2008-05-27, http://www.hi.se/templates/page 337.aspx 7

1.1.1 Olika funktionsnedsättningar Befolkningens förutsättningar och sammansättning förändras över tid. Med hjälp av modern teknik utvecklas hjälpmedel som ökar funktionsförmågan och självständigheten. Med god hjälp och service kan personer med funktionsnedsättning få en rörelsefrihet de tidigare saknat. Resenärer med funktionsnedsättning har sällan några alternativ. När någon del i en resa inte är möjlig att genomföra kan det förhindra hela resan. Det finns många olika typer av funktionsnedsättningar och dessa kan vara både synliga och osynliga. Personer med tillsynes lika funktionsnedsättningar kan ha mycket olika upplevelse och erfarenhet av att vara funktionshindrad. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga. Nedsatt syn, en utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter kan vara svåra för en utomstående att upptäcka. Hög ålder medför ofta små nedsättningar av flera funktioner. Ofta är det lättare att få gehör för funktionsnedsättningar som beror på synliga än på osynliga funktionsnedsättningar. Gångsvårigheter För den som har nedsatt gångförmåga kan flera av SL kundmiljöer vara hinder på resan. Nedsatt gångförmåga kan uppstå för att man inte har krafter, har ont, är orörlig, har dålig balans eller koordination eller inte kan styra sina rörelser. Gångsvårigheter kan leda till att man inte kan gå långa sträckor, inte kan klara lutningar, inte kan gå på ojämnt eller halt underlag eller har lätt för att falla. Gångsvårigheter medför att man behöver korta avstånd vid bytespunkter, jämt och fast underlag utan branta lutningar varken i längs eller sidled, stöd att hålla sig i och tätt placerade sittplatser mm. Det är också extra vikigt för den här gruppen att ha hunnit sätta sig innan till exempel en buss lämnar hållplatsen och kör vidare. Nedsatt arm- och handfunktion Nedsatt arm- och handfunktion kan bero på svårigheter att röra händer och armar, kraftlöshet, dålig precision, avsaknad av greppfunktion eller smärta mm. Orkar man inte lyfta armarna blir räckvidden inskränkt och man får svårt att öppna dörrar och hantera manöverorgan. En tillgänglig kollektivtrafik för den här gruppen kräver automatiska dörröppnare och lätthanterliga redskap som man kan använda med ett enkelt handgrepp. Andra moment som ställer till stora problem för många är svårhanterliga biljettautomater och att ta sig genom spärren. Kognitiv funktionsnedsättning Många människor har medfödda och förvärvade nedsättningar i centrala funktioner som till exempel medför svårigheter att orientera sig, svårigheter att förstå logiska utformningar eller svårigheter att läsa. De kan också ha svårt att sortera och uppfatta viktig ljudinformation. Den här gruppen behöver tydlig information i form av bild och skrift. Skyltar som inte bara innehåller text utan också symboler är extra viktiga för den här gruppen. Många har svårt att fråga då de blir stressade, därför är det viktigt att personalen är öppna och aktiva i kundmiljöerna och på eget initiativ erbjuder hjälp till den resenär som ser ut att behöva det. Det är viktigt att entreprenörens personal har kunskap och tid att hjälpa till och förklara långsamt och tydligt. 8

Syn- och hörselnedsättning Personer med nedsatt syn har stora svårigheter att överblicka omgivningen och uppfatta nivåskillnader i djup och sidled. De behöver tydliga visuella kontrastmarkeringar och de som använder vit käpp är hjälpta av kännbara (taktila) kontraster. Gravt synskadade och blinda behöver tydliga riktmärken och akustisk vägledning. Personer med hörselskador har svårigheter att uppfatta ljud och tal och blir distraherade av bakgrundsljud. Visuell information underlättar för resenärer med hörselskador och döva är helt beroende av den. Allergi Allergiker är en mycket stor grupp i samhället. Besvär av pälsdjur, dofter och tobakslukt kan yttra sig på många olika sätt och svårast är akuta astmaanfall. Miljön i den allmänna kollektivtrafiken kan innehålla många allergiframkallande faktorer därför är det viktigt att de markerade zonerna för pälsdjursförbud efterlevs och att speciell hänsyn visas i dessa zoner. Användandet av doftfria rengöringsmedel underlättar också resandet för allergiker. 9

2 Lagar, regler och riktlinjer Tillgänglighet för alla är en fråga om demokrati och jämlikhet. I dag ställer en resa med buss eller tunnelbana så stora krav på resenärerna att många har svårt att överhuvudtaget kunna resa med SL. SL ställer höga krav både på egen personal och på de entreprenörer som anlitas i trafiken. Självklart följs de lagar och riktlinjer som finns i Sverige och SL förväntar sig detsamma av alla som arbetar i verksamheten. Resenärernas behov ska vara styrande för utförandet, planeringen och utvecklingen av SLs trafik. Det måste därför finnas en stor lyhördhet för resenärernas behov. Det gäller inte minst de särskilda behov som resenärer med funktionsnedsättningar har i kollektivtrafiken. Nationella lagar och riktlinjer Den svenska riksdagen antog en nationell handlingsplan för handikappolitiken, Från patient till medborgare (reg. prop. 1999/2000:79) i maj år 2000. Ett av målen i handlingsplanen är att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för sådan delaktighet. I handlingsplanen formulerades följande nationella mål och prioriteringar: En samhällsgemenskap med mångfald som grund Ett samhälle utformat så att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar. I juli 2001 fastställde riksdagen ändringar i plan- och bygglagen som bland annat innebär att tydliga krav på tillgänglighet ska ställas vid färdigställande och ändring av allmänna platser. Boverket har på uppdrag av regeringen utarbetat tillämpningsföreskrifter och allmänna råd. Boverket har dels tagit fram föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Den föreskriften kallas HIN. Ansvaret ligger hos ägare av publika lokaler och allmänna platser. De ska se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas. Lagen gäller självklart för alla SLs kundmiljöer. Boverket har utarbetat föreskrifter med krav på att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Den föreskriften kallas ALM. Tidigare gällde att detta krav skulle tillämpas i skälig utsträckning men i och med att ALM kom 2004 har kraven skärps. Målet med ALM är att vid iordningställande och i förlängningen även ändring av allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, uppnå samma nivå av användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som vid iordningsställande och ändring av tomter. ALM ställer krav på att vi överbrygger vissa större nivåskillnader med hiss, på kontraster och markeringar och på skyltar. Både HIN och ALM beskrivs närmare i bilaga 1 respektive bilaga 2. 10

Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad p.g.a. av sin funktionsnedsättning och gällande diskrimineringslagstiftning ska självklart följas av all personal inom SL-koncernen och hos SLs entreprenörer. SLs handlingsprogram SLs styrelse har antagit ett handlingsprogram för ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Handlingsprogrammet som gäller från 2006 till 2010 beskriver hur SL ska nå målet om att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL år 2010. De åtgärder som beskrivs i handlingsprogrammet ligger också till grund för och återkommer i riktlinjerna. SL ska upprätta en plan för fortsatt tillgänglighetsarbete efter år 2010 för att förbättra trafiken ytterligare. Planen och det framtida arbetet ska göras i fortsatt samarbete med Samverkansrådet. SLs metod när riktlinjer för tillgänglighet saknas När dessa riktlinjer inte ger tillräcklig vägledning för hur tillgängligheten ska kunna tillgodoses ska följande metod användas. Metoden kan användas både till stora och små frågor och för framtagandet av ny riktlinje för tillgänglighet. Rådfråga alltid SLs tillgänglighetssamordnare om du är osäker. Metod när riktlinjer saknas 1. Klargör vad som ska göras och hur många och vilka som berörs 2. Undersök om lagar, föreskrifter och regler eller allmänna råd finns från någon myndighet 3. Kontakta SLs tillgänglighetssamordnare 4. Undersök vilka erfarenheter som finns hos andra som arbetar med liknande frågor 5. Samråd med handikapporganisationerna som SL samverkar med samt internt inom SL 6. Gör ett förslag på tillvägagångssätt 7. Remittera förslaget till handikapporganisationerna och internt 8. Genomför prov 9. Utvärdera prov 11

3 Tillgänglighet i fysiska miljöer De miljöer SLs resenärer möter är gemensamma för alla oavsett vilka behov och förutsättningar vi har. Kundmiljöer så som stationer, hållplatser, terminaler och bytesmiljöer är en konsekvens av att det behövs lämpliga platser för på- och avstigning eller byten mellan olika färdmedel. I samband med detta ska SLs resenärer erbjudas en funktionell, skyddande, bekväm och inbjudande miljö. Bussterminaler Bussterminaler trafikeras av många bussar och människor och kan vara ganska stora till ytan och utgöra en komplex miljö. Terminalerna ställer stora krav på den som ska orientera sig och förflytta sig mellan olika trafikslag. Det ska vara enkelt att hitta rätt och det ska inte finnas några fysiska hinder om människor med olika förutsättningar ska kunna använda kollektivtrafiken. SLs riktlinjer Kantstenshöjden vid en busshållplats ska vara 16-17 cm Kontrastmarkering med vita plattor längs busshållplatsens kantsten Svarta kupolplattor med stora kupoler vid hållplatslägen Sinusplattor, ej ribbplattor, läggs vid hållplatslägen 90grader mot kantsten för vägledning in i väderskyddet Alla hållplatser ska ha bänkar med armstöd Informationstavlors och tidtabellers underkant ska vara 1 m över mark och de får inte placeras ovanför en sittbänk eller bakom en biljettautomat Två skyltar med reliefbokstav i kontrast placeras på väderskyddets främre stolpar på en höjd = 1,2 m Pratorer som anger tid för nästa bussavgång samt hållplatsläge där det finns elektroniska informationssystem Anpassning av övergångsställen tillämpning av den s.k. Stockholmsmodellen 12

Resenärer som är rörelsehindrade ska ha tillgång till ändamålsenligt utformade sittplatser i väntutrymmen och utefter långa gångpassager Busshållplatser Kommunförbundet Stockholms län, KSL rekommenderar kommunerna i Stockholms län att använda en gemensam standard för busshållsplatser. Resenären ska kunna stiga på bussen med lågt insteg från en busshållplats i en kommun och kunna stiga av på en busshållplats i en helt annan kommun. För att göra det möjligt har en arbetsgrupp med representanter från några av länets kommuner, SL och Vägverket tagit fram tre olika standarder för hur busshållplatser ska vara utformade för att kunna klassas som tillgängliga. Rekommendationen innehåller en stadsstandard som ska användas för hållplatser med många resande, en landsbygdsstandard för hållplatser med få resenärer och en minimistandard för de med enstaka resenärer. Skisser på dessa tre standarder återfinns i ett separat dokument. 4 4 Gemensam standard för busshållplatser i Stockholms län. 2007-11-22, KSL 13

Kundmiljöer i spårtrafik Kundmiljöerna i spårtrafiken kan delas upp i tunnelbanestationer, pendeltågsstationer samt hållplatser och stationer på lokalbanor. SL har hela ansvaret för tunnelbanestationer och hållplatser och stationer på lokalbanor. På pendeltågstationerna delas ansvaret för olika funktioner mellan SL och Banverket. Riktlinjerna är dock gemensamma för alla typer av kundmiljöer i spårtrafik. SLs riktlinjer Det ska finnas hissar som är tydligt markerade och vägen fram till dem ska vara tydligt skyltad. All skyltning ska vara utformad så att personer med olika typer av funktionsnedsättning så obehindrat som möjligt kan hitta och röra sig på stationerna. För synskadade ska det finnas kännbara (taktila) markeringar och tydligt kontrastmarkerade säkerhetszoner på stationsplattform som varnar för plattformskanter. Väggar, pelare och trappor ska kontrastmarkeras. Vid behov ska ledstråk med tydliga visuella kontraster anläggas för att leda i rätt riktning Resenärer som är rörelsehindrade ska ha tillgång till ändamålsenligt utformade sittplatser i väntutrymmen och utefter långa gångpassager All information som visas på elektroniska informationstavlor ska synskadade kunna höra i högtalare (pratorer). I vissa fall, för t.ex. val av rätt plattform, ska ljudfyrar användas. Hörselskadade ska ha tillgång till optiska/visuella varningsmeddelanden och även kunna ta del av viktig trafikinformation på elektroniska skyltar. Skyltar ska vara logiskt placerade och ha ett enkelt symbolspråk för att personer med kognitiva funktionsnedsättningar så långt det är möjligt ska kunna resa med kollektivtrafiken. 14

Dörrar ska öppna sig automatiskt, eller i undantagsfall kunna öppnas med en trycklist. Dörröppningar och andra passager ska vara så breda att rullstolar som är 750 mm breda kan komma fram obehindrat. Lutningar ska inte förekomma men där de inte kan undvikas ska ramper utformas enligt Boverkets riktlinjer; och helst inte vara brantare än 1:20. Ombord- och avstigning på tågen ska kunna ske med minimala höjd- och sidoavstånd. Plattformshöjden och spårläget ska därför anpassas så långt teknik, säkerhet och underhållsrutiner medger. Skylt som informerar om pågående klottersanering ska placeras synligt i biljetthall under arbetet för att underlätta för allergiker I entréer med automatspärrar ska även personer med funktionsnedsättning med giltig biljett kunna passera spärrlinjen utan att påkalla stationspersonalens uppmärksamhet 15

Taktila markeringar Taktila (kännbara) markeringar ska läggas för att underlätta resan för blinda resenärer. I kundmiljöer i spårtrafiken kan tre typer av taktila markeringar finnas. Varningsmarkering för plattformskant ska alltid finnas liksom i biljetthall för att markera spärrlinje. Där trappor och genomgångar finns på plattformen ska stråk leda till dessa där behov finns. Samtliga mått återfinns i bilaga 4. SLs riktlinjer I inomhusmiljöer läggs stråken med mässingslist I utomhusmiljöer läggs stråken i svart/mörk sinusplatta. Den mörka plattan kontrasterar mot det vita kontrastfältet Varningsmarkering längs med plattformskant läggs innanför det vita kontrastfältet med tre lister i bredd/en sinusplatta utmed hela plattformen Naturliga ledstråk såsom t.ex. väggar ska användas som del av ledstråk till trappor i möjligaste mån Alternativa material eller utformningar ska godkännas av SLs samverkansråd eller rådets arbetsgrupp Toaletter på pendeltågsstationer På en del pendeltågsstationer finns toaletter, dessa ska oavsett storlek ha följande funktioner: Lås vilka är lätta att använda för alla, t ex låsfunktion i handtaget Larm med anropskontakter på armstöd, vid dörr på höjden 0,2m och 0,7m i anslutning till den senare signallampa som visar att larm utlösts samt återställningsknapp Avlastningshylla + klädkrok under, klädkrokar på höjderna 1-1,2m, samt på 1,6m Uppfällbara armstöd på båda sidor av toalettstolen ök 0,8m över golv, cc 0,6m + toalettpappershållare på armstöden Hållare för pappershanddukar underkant 0,9 1,0m över golv Handtag på insidan av dörr som förenklar att stänga dörren, kan monteras rakt eller snett Engreppsblandare eventuellt med förlängd spak Spegel med underkant c:a 0,9m och överkant c:a 1,8m Avfallskorg med lock Papperskorg Ordentlig skyltning av toaletten Till dörr med dörrstängare skall automatisk dörröppnare monteras, alternativt demonteras dörrstängare Om någon form av kontrasthöjande åtgärd är nödvändig för att accentuera t ex toalettstolens läge kan med fördel toalettlocket bytas till annan färg Goda rutiner för städning 16

Under ombyggnader och störningar Kundmiljöer måste kontinuerligt byggas om och anpassas till nya situationer. Många olika åtgärder, allt från enkla reparationer av till exempel rulltrappor till stora ombyggnader av stationer, medför att miljöer tillfälligt måste förändras och ibland helt stängas för resenärer. Resenärer ska alltid ha en bra tillgänglighet även under ombyggnader och störningar. Det är också viktigt att information går ut i god tid så att de som behöver hinner förbereda sig inför den ändrade situationen. Det kan till exempel handla om att öva på att gå till en ny hållplats. SL s riktlinjer Planerad ersättningstrafik ska erbjuda samma tillgänglighetsnivå som den trafik den ersätter. Vid ombyggnader ska en plan tas fram för hur tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska lösas. En tillfällig lösning under ombyggnad ska erbjuda samma tillgänglighetsnivå som den anläggning den ersätter. Även vid akuta störningar ska full tillgänglighet eftersträvas. Vid ombyggnader ska information om omläggningar och ersättningsalternativ finnas på skyltar. Även information om hur lång tid en ombyggnad beräknas ta ska finnas uppsatt. Information ska vid planerade avstängningar spridas i god tid och i alternativa medier såsom t.ex. lättläst, inspelat, punktskrift och teckentolkat Speciell målgruppsanpassad information ska gå ut till de resenärer vars funktionsnedsättning gör att de måste förbereda sig i god tid, t.ex. resenärer med synskada eller kognitiv funktionsnedsättning och på medier som passar respektive målgrupp. 17

4 Fordonsslag Buss Fordonen betyder mycket för resenärens totala reseupplevelse. Därför ska de bussar som används i kollektivtrafiken uppfylla en rad funktionella krav, som underlättar för resenärer med funktionsnedsättningar. SLs krav vid upphandling av bussar följer de krav trafikhuvudmännen tillsammans kommit överens om och som formulerats i SLTF:s dokument Buss 2000. Till grund för dessa dokument ligger i sin tur det så kallade bussdirektivet (2001/85/EG), och Vägverkets fordonsföreskrifter (VVFS 2003:22, senast ändrade 2006 med ändringar enligt VVFS 2005:65). Reglerna i bussdirektivet infördes i den svenska lagstiftningen 2004. För SLs krav på tillverkarna hänvisas till Buss 2000 och dess kommande efterföljare. SLs tilläggskrav gällande tillgänglighet enligt Buss 2000 Yttre högtalare i bussen Bussarna ska ha ramp Låggolvbussar Inre högtalarutrop och skyltar Reserverade platser ska så långt det är möjligt vara framåtvända SLs krav på entreprenörerna: Spårtrafik SL handlar även upp fordon för spårtrafik såsom pendeltåg, tunnelbanor och spårvagnar. Alla spårfordon i Sverige måste godkännas av Järnvägsstyrelsen. Tidigare har järnvägen mycket varit uppbyggd efter nationella bestämmelser och behov, men nu pågår ett europeiskt arbete med att harmonisera utformningen av järnvägssystemet inklusive tillgänglighetsutformningen för personer med funktionsnedsättning. I Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) anges vad som krävs för att uppfylla de krav som EU ställer. 2 5 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är ett av områdena som EU nu ställer krav inom. De så kallade TSDerna har tagits fram på europeisk nivå och gäller från och med 1 juli 2008. Syftet med de nya europeiska bestämmelserna är att standardisera komponenter bland annat för att möjliggöra för tågen att kunna framföras mellan olika medlemsländer utan onödiga hinder. Det kommer till exempel att innebära att fordonen är anpassade för personer med funktionsnedsättning på liknade sätt i hela EU. Den internationella trafiken kommer att underlättas betydligt när harmoniseringen är klar. Dessa TSD regler gäller för järnväg såsom pendeltåg, men inte för spårvägar och tunnelbana. Saknade eller slitna symbolskyltar för platser reserverade för resenärer med nedsatt rörlighet, rullstolsanvändare samt skyltar som visar på zoner där pälsdjur är tillåtna/inte tillåtna ska bytas snarast. 5 Direktivet 2001/16/EG. 18

I dagsläget finns inga samlade riktlinjer för spårvagnar och tunnelbanefordon och de råd och rekommendationer för pendeltåg och tunnelbanefordon som finns är från 2003 6.Rekommendationerna är allmänt hållna och inte lika långtgående som de europeiska kraven för järnvägssystemet. SLs utgångspunkt vid upphandling av spårtrafikfordon Bästa möjliga tillgänglighet eftersträvas alltid. Upphandling sker i samråd med handikapporganisationerna. Tidigare upphandlingar utvärderas speciellt med avseende på tillgänglighetsaspekten. 6 Råd och rekommendationer för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder till nya motor- och personvagnar i fjärr- och regioneltågstrafik, Banverket, 2003 19

5 Parkering, infartsparkering SL har ca 100 infartsparkeringar i Stockholms län. SLs riktlinjer Minst två platser ska vara reserverade för fordon med speciellt parkeringstillstånd p.g.a. funktionsnedsättning. På större parkeringsplatser ska en behovsbedömning av antal platser göras Nära entré, helst närmare än vad som anges i Boverkets byggregler, BBR 3:122 Ej hinder mellan p-plats, trottoar och entré Tillräckligt breda, d.v.s. minst 5 meter Tydligt märkta och skyltade med god belysning Platsen får ej luta mer än 1:50 i längs- eller sidled 20

6 Belysning En god ljusmiljö är en viktig del i planeringen av all trafikmiljö för att underlätta för alla resenärer. Många resenärsgrupper har stort behov av god belysning, t.ex. synskadade, döva, människor med andra orienteringssvårigheter däribland många äldre. Med en omsorgsfull planering av ljusmiljön, där både dagsljus och artificiellt ljus planeras med kunskap om synergonomi undviker man osäkerhet och olycksfall. Det ökar möjligheten för personer med synfel att använda kollektivtrafiken. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna tala teckenspråk och läsa på läppar. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och rörelsehindrade personer kan uppfatta hur underlaget ser ut. En genomtänkt belysning gör det lättare att läsa skyltar. Utöver en logisk och enkel planlösning är luminansfördelning och bländning viktiga att tänka på. Bländning underifrån ska undvikas då det försvårar för synskadade att orientera sig. 7 Valet av material är också viktigt för resultatet. Felaktig reflektansfaktor hos material kan innebära besvärande bländningsproblem. Bra kontrast och färgsättning kan bidra till att underlätta orienteringen och öka säkerheten. Flimmer från ljuskällor kan skapa obehag för vissa personer. SLs riktlinjer Belysningen får inte vara bländande och ljuskällorna på en station ska minst avbländas 30 grader i horisontalplanet. Ljusinsläpp i stationer får inte utformas så att gående resenärer bländas av solen. Skyltar, hissar, trappor och rulltrappor, spärrlinje och plattformens ytterkant ska belysas extra. Belysningen får inte vara reflekterande. 7 Offentlig miljö Belysning. Synskadades Riksförbund, Stockholm. Bygg för alla. Svensk Byggtjänst, 1999. 21

7 Nivåförflyttning Att förflytta sig över ytor med nivåskillnader ställer till stora svårigheter för många med gångsvårigheter. Därför är det nödvändigt att SL hjälper resenärerna genom utformningen av trappor, rulltrappor och hissar. Hissar är en förutsättning för att rullstols- och, rullatoranvändare och många med gångsvårigheter ska kunna ta sig till och från plattformarna. Hissar Det är viktigt att hissar placeras där de behövs och att de finns vid alla entréer där nivåskillnad finns. Det är också viktigt att de som är i behov av hiss kan lita på att den fungerar. Det är vanligt att hissar vandaliseras och används till annat än de är tänkta för. Detta ställer stora krav på SLs personal att hela tiden bevaka att hissarna fungerar som det är tänkt. När hissarna är trasiga måste en alternativ väg vara väl skyltad på ett tidigt stadium. För att säkerställa att hissen känns trygg för resenärer och inte används för andra ändamål än avsedda bör hissar utformas i glas för god insyn och kameraövervakas. Alla hissar ska följa den europeiska hissnormen SS EN 81-70 SLs riktlinjer Om inte tillgängligheten är tillgodosedd på annat sätt ska alla stationsentréer vara försedda med hissar. SLs hissar ska vara anslutna till ett övervaknings- och rapportsystem som gör det möjligt för resenärerna att i förväg få reda på om en hiss tillfälligt är ur drift, via telefon till SL Kundtjänst och på SLs hemsida/reseplaneraren. Hissen ska vara utrustad med audiellt och visuellt larm En hiss ska vara så stor att den minst rymmer en person med en elektrisk rullstol för begränsat utomhusbruk (klass B) och en ledsagare. SL förordar vid nyanläggning hissmått om 1.1 x1.7 meter Hissdörrar ska alltid öppnas automatiskt. Manöverpanelerna inne i hissen och på utsidan ska utformas enligt rekommendationerna i Bygg ikapp handikapp. Hissar ska vara tydligt markerade och vägen fram till 22

dem ska vara tydligt skyltad. Där hissen stannar vid mer än två våningsplan ska hissen förses med tal invändigt som anger vilket plan hissen stannar vid. Hissar ska ha utvändig och invändig ankomstsignal När hissar är trasiga ska det finns information om det Hissar städas vid behov så att tillgängligheten är god Kamera ska finnas i hiss Hisschakten ska vara glasade Trappor nivåskillnader. Rulltrappor är inte i första hand en tillgänglighetsåtgärd även om de kan vara till hjälp för personer med gångsvårigheter. Där de finns ska de dock alltid vara kontrastmarkerade och välbelysta. För många resenärer innebär det stor ansträngning att gå i trappor och därför är det mycket viktigt att trappor har vilplan så att den som behöver kan stanna till och vila. SLs riktlinjer Trappans början, slut och vilplan ska markeras med vita kontrastmarkeringar. I de fall vit markering ger dålig kontrast mot omgivande ytor ska ytterligare kontrasthöjande åtgärder vidtas. Sättsteg ska alltid finnas Trappnos ska ej förekomma Handledarna ska alltid följa med i vilplanen utan uppehåll. Vid trappslut ska handledaren fortsätta vågrätt 300 mm förbi trappans yttre kant. Den får dock inte utgöra ett hinder på plattformen. Rulltrappor Huvudsyftet med rulltrappor är att öka kapaciteten där det är stora resenärsmängder och höja komforten vid stora 23

8 Vägvisning SLs resenärer ska kunna orientera sig i kollektivtrafiksystemet oavsett funktionsnedsättning. Det är viktigt att skyltning är lättbegriplig och lättläst och har en bra ljushetskontrast. Den måste vara placerad på lämplig höjd för att kunna läsas och höras av alla såväl som personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn. Informationen ska placeras där man förväntar sig att den ska finnas och så att man kan komma tätt intill. Textstorleken ska vara anpassad efter läsavståndet och ytan ska inte ge upphov till reflexer. Elektronisk skyltning ska anpassas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn och nedsatt hörsel. Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl. a. personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna orientera sig. Viktiga målpunkter, gångytor, trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka. Kontrastmarkering kan exempelvis åstadkommas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen. 24

9 Betalsystem Ett nytt elektroniskt biljettsystem, SL Access, introduceras under 2008. Accesskortet blir då gemensamt för SL och Färdtjänsten. Det innebär till exempel att resenären inte behöver visa upp sitt färdtjänstkort, utan kan passera genom spärrarna med ett Accesskort. Biljetterna är elektroniska och de kan därför inte kontrolleras eller behandlas visuellt, utan endast med hjälp av särskild biljettutrustning. Biljettsystemet är uppbyggt så att resenärerna i första hand betjänar sig själva genom att använda automatspärrar vid inpassering och biljettautomater för inköp eller kontroll av giltighet eller värde. Den som är osäker ska kunna vända sig till stationspersonal för att få assistans. Ett Web-baserat system gör det möjligt för resenärerna att utföra viss biljettadministration innan de beger sig till SL-trafiken. SLs riktlinjer med tillgängligt alternativ. Spärrkiosker, SL Center och andra försäljnings- och informationsplatser som SL råder över ska vara utrustade med hörslingor. Betalsystem ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. Befintliga otillgängliga betalsystem ska kompletteras. Trafikpersonal ska erbjuda information om betalsystemet och hjälp att betala för den som inte själv klarar situationen. Biljettautomater ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättningar. Rullstolsanvändare ska kunna komma intill och på lämplig höjd, knappar ska vara lätta att arbeta med, tillvägagångssättet för köp av biljett lättförståeligt, färgkontraster ska användas och synskadade resenärer ska kunna använda automaten med hjälp av t.ex. talad information och taktil text Otillgängliga betalsystem/automat ska kompletteras 25

10 Personal och bemötande För resenärer med funktionsnedsättning personer är det personliga bemötandet av avgörande betydelse för möjligheten att resa. Tekniska lösningar kan inte ersätta personlig service och kunskapen hos trafikutövarna, SL Kundtjänst och SLs personal är avgörande om tillgänglighetsmålet ska uppnås. Utbildning All personal i trafiktjänst ska genomgå en grundutbildning för bemötande av resenärer med funktionsnedsättning. Trafikutövaren har ansvaret för utbildningen som ska vara genomförd inom ett år efter trafikstart och omfatta minst en arbetsdag. Grundutbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år. SLs utbildningsmaterial baseras på utbildningen Att bemöta resenärer, som handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) tagit fram tillsammans med SiSUS, Statens institut för särskilt utbildningsstöd och Rikstrafiken men har anpassats efter SLs behov i överenskommelse med SLs samverkansråd. 26

Deltagaren skall efter avslutad utbildning: vara bättre rustad att möta olika resenärers behov av stöd och service vara medveten om vad som påverkar mötet med resenärer med funktionsnedsättning ha bättre beredskap inför mötet med resenärer med dolda funktionsnedsättningar vara medveten om egna och andras attityder till personer med funktionsnedsättning kunna reflektera över det egna beteendet och hitta goda förhållningssätt och lösningar i mötet med varje enskild resenär inse att det inte finns färdiga lösningar utan att varje situation är unik ha praktiserat som resenär i SL-trafiken med olika funktionsnedsättningar kunna hantera relevanta tekniska hjälpmedel, som ramp. SLs riktlinjer Ramp ska alltid användas när en resenär behöver de Så långt det är möjligt ska föraren stanna bussen långs med och intill hållplatsens kantsten Checklista ska användas då en förändring sker i trafiken, exempelvis olycka, motorhaveri etc. för att säkerställa att information och lösningar är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vid avvikande trafikförhållanden ska trafikpersonal ha extra vaksamhet och söka upp resenärer med funktionsnedsättning som kan behöva extra stöd i oväntade situationer Ledsagning Även i en miljö som är anpassad med dagens kunskap för att hjälpa resenärer med funktionsnedsättning i deras resa kan en bytespunkt mellan olika färdsätt skapa stora svårigheter för flera kategorier av resenärer. För att möta behovet erbjuder SL ledsagning vid stora bytesterminaler. SL ska tillhandahålla ledsagning där efterfrågan finns SL ska tillhandahålla rampservice All personal inom SL, SL Kundtjänst och hos trafikentreprenörerna ska följa SLs riktlinjer för tillgänglighet, RiTill All personal i trafiktjänst och inom SL-koncernen ska genomgå en grundutbildning i bemötande och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning Utbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år Föraren ska alltid låta en låggolvsbuss niga vid stopp vid hållplats. 27

Akuta situationer Akuta situationer skapar osäkerhet och en känsla av utsatthet hos alla människor. Känslan av att vara utsatt blir extra påtaglig hos någon med funktionsnedsättning. Självklart skapar det oro om man ser att människor i omgivningen reagerar samtidigt som man inte själv kan höra, eller av andra orsaker inte kan tillgodogöra sig den information i form av ljudmeddelanden som ges. Om man hör information med budskap om utrymning samtidigt som man inte har förmågan att själv ta sig ut är det lätt att gripas av panik. I akuta situationer måste SLs entreprenörer ha bra beredskap och väl inarbetade rutiner för hur man ska agera för att på bästa sätt underlätta för resenärerna och i synnerhet för resenärer med funktionsnedsättningar som har särskilda behov. Många personer med funktionsnedsättning efterfrågar fasta telefoner på stationer och perronger från vilka man alltid kan komma i kontakt med en människa för att påkalla hjälp. Trygghetstelefoner installeras 2008 i tunnelbanan och det går även att ringa 08 600 10 00 och få kontakt med Trygghetscentralen. SLs krav vid akuta situationer Alla entreprenörer måste ha beredskap för att kunna hjälpa resenärer med funktionsnedsättning utifrån deras behov. Dokumenterade rutiner och checklistor ska finnas hos alla entreprenörer och personalen ska veta hur de ska agera. Vid upphandling ska krav ställas på entreprenören att ha resurspersonal som har till uppgift att ge stöd till personer med funktionsnedsättning. Larm ska finnas i både audiell och optisk form. Det ska finnas möjlighet att kontakta Trygghetscentralen utan att använda stationära trygghetstelefoner Tillgänglighetsgarantin SL vill erbjuda alla sina resenärer en enkel och behaglig resa. Därför har SL utvecklat en tillgänglighetsgaranti som är utformad på samma sätt som resegarantin men går ett steg längre och innefattar en garanti om tillgänglig trafik. Det innebär t.ex. att om en utlovad låggolvsbuss inte kommer och det innebär att resenären inte kan göra den resa hon eller han planerat så gäller resegarantin. Garantin gäller också om en resenär inte kan fullfölja en resa på grund av att t.ex. en hiss eller ramp är trasig. För tillgänglighetsgarantin används samma formulär som för den vanliga resegarantin. Tillgänglighetsgarantin erbjuder också fortsatt resa med anpassade specialfordon om inte taxi är ett alternativ. 28

11 Information Information är viktig för alla resenärer men ibland är den extra viktig för den som är mer utsatt till exempel på grund av en funktionsnedsättning. Den efterfrågade informationen kan vara av olika slag och människor kan efterfråga information i olika form. Här berörs information som ges via skyltar, hemsida och telefon. SL har länge arbetat med att göra olika informationssystem tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. I denna satsning ingår texttelefoner, särskilda tidtabeller för synskadade, talande skyltar och synbara och kännbara markeringar. Skyltning högtalare (pratorer). I vissa fall, för t.ex. val av rätt plattform, ska ljudfyrar användas. Hörselskadade ska ha tillgång till optiska varningsmeddelanden och viktiga trafikmeddelanden ska så snabbt som möjligt läggas ut på dynamiska skyltar Högtalarljud ska finnas med god ljudkvalitet, det är en förutsättning för att hörselskadade ska kunna ta del av vad som sägs. Busstrafik ska automatiskt visa nästa hållplats med högtalare och elektroniska skyltar. Skyltningen skall bygga på ett enhetligt system som är enkelt och logiskt samt lättbegripligt. SLs riktlinjer Skyltar ska vara logiskt placerade och ha ett enkelt symbolspråk för att personer med s.k. kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna resa med kollektivtrafiken. Skyltningen ska ha ljushetskontrast och vara placerad på lämplig höjd och plats för att kunna läsas och höras av personer i rullstol och stående med nedsatt syn. Skyltningen ska vara utformad så att personer med olika typer av funktionsnedsättning så obehindrat som möjligt kan hitta och röra sig i stationerna. Komplettering i form av skyltar med relief eller punktskrift och talad information ska finnas. All information som visas på elektroniska informationstavlor ska synskadade kunna höra i 29

SLs Hemsida Webben är ett viktigt verktyg i alla delar av livet: i utbildning, på arbetet, för staten, för företag, i sjukvården, för underhållning. Målsättningen borde därför vara att personer med funktionsnedsättning får samma tillgång till webben som alla andra, samt samma möjligheter att använda den. I FNs standardregler, kap 5 om tillgänglighet, står Nya datoriserade informations- och servicesystem som erbjuds allmänheten ska vara tillgängliga. Självklart gäller även detta SLs hemsida. SLs riktlinjer Följa WAIs (Web Accessibility Initiative) riktlinjer för en tillgänglig webb 8 Hemsidan ska vara Funka.nu-certifierade 9 Information ska finnas i olika format såsom lättläst, teckentolkat och som ljudfiler för direktlyssning eller nedladdning Säkerställa att information är tillgänglig för resenärerna på hemsidan Reseplaneraren På www.sl.se finns också SLs reseplanerare som är till för att hjälpa alla resenärer att få hjälp att hitta resvägar och tider för resor mellan olika målpunkter. Reseplaneraren finns även i talsvarsversion och per telefon till SL Kundtjänst. SLs riktlinjer På Reseplaneraren ska resenärer kunna söka en tillgänglig resa. Reseplaneraren ska ge information om tillgänglighetsaspekter under en resa Reseplaneraren ska vara tillgänglig i olika format för att olika resenärsgrupper ska kunna använda den SLs kundtjänst Personlig service går att få hos SL Kundtjänst. För synskadade finns ett särskilt telefonnummer de kan ringa för att få hjälp. Det är viktigt för SL att våra resenärer alltid känner att det finns någon som kan hjälpa dem. SLs riktlinjer SL Kundtjänst ska alltid få uppdateringar gällande tillgänglighetsåtgärder SL Kundtjänst ska alltid få uppdateringar på tillfälliga inskränkningar gällande tillgänglighet t.ex. vid ombyggnad eller vandalisering och vilka konsekvenser detta kan ha för resenärer 8 WAIs riktlinjer, www.w3c.se 9 Funka. Nu:s hemsida: www.funkanu.se 30

Informationsmaterial SL producerar varje år stora mängder tryckt informationsmaterial som vänder sig till resenärer. Det är viktigt att de resenärer som har svårigheter att ta till sig det ordinarie materialet också får möjlighet att ta del av den informationen. SLs riktlinjer Informationsmaterial ska kunna produceras i andra medier t.ex. inspelat, punktskrift, lättläst och teckentolkat. Resenärer ska kunna beställa informationsmaterial i alternativ form som levereras inom två veckor. 31

12 Verktyg för ökad tillgänglighet I SLs strategiska plan ingår målet att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan verka och förflytta sig i den miljö som finns i kollektivtrafikens närhet och som kan ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL. Upphandling SL är en beställarorganisation och all SLs trafik utförs av entreprenörer och fordonen tillverkas av fordonsindustrin. Det är genom att ställa rätt krav i upphandlingar som SL kan se till att trafiken blir tillgänglig för alla. All upphandling ska bedrivas affärsmässigt, effektivt och med utnyttjande av konkurrensmöjligheter. Vid upphandlingar har SLs möjlighet att ställa krav på goda lösningar för resenärer med funktionsnedsättnings tillgänglighet. Därför är det mycket viktigt att upphandlingar utförs av den som har erforderlig kompetens för uppgiften och är väl insatt i resenärer med funktionsnedsättnings speciella krav på goda lösningar. Vid bedömningen av lämnade anbud ska tillgänglighetsaspekterna tillmätas stor betydelse. Upphandling ska ske i nära samverkan mellan upphandlare, berörda funktioner och den slutgiltige användaren. Detta avser såväl centrala som lokala upphandlingar. Det ska alltid eftersträvas bästa möjliga tillgänglighet vid upphandling Checklistor för beslut och upphandling Synpunkter, samråd och samarbete SL vill gärna att resenärer lämnar synpunkter på hela vår trafik för att vi ska kunna förbättra oss. Både klagomål, rekommendationer, önskemål och beröm tas tacksamt emot. Synpunkter kan lämnas både via telefon, brev och via hemsidan. Synpunkterna registreras och slussas vidare till rätt ansvarsområde. Alla ärenden besvaras inom två veckor om resenären så önskar. SL har ett fördjupat samarbete med Färdtjänsten och kommunerna för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för alla. Målet är att ge människor möjlighet och frihet att resa på egen hand. För att nå målet att alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, ska kunna ta sig till en station eller hållplats ska kunna resa med SL, krävs att samarbete sker med flera andra parter. Det är också viktigt att utgå från hela resan perspektivet. SLs riktlinjer SL ska skapa förutsättningar för resenärer med funktionsnedsättnings delaktighet i kollektivtrafiken och samråda med berörda organisationer som en naturlig del i arbetet. SL ska utföra professionella prov och utvärderingar i nära samarbete med handikapporganisationerna. Mer information om Samverkansrådet återfinns i bilaga 3. 32