Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 5 12 Genus osynligt i propositionen För första gången på länge saknas beskrivningar av genusforskningen helt i regeringens forskningsproposition. Faktum är att ordet genus inte alls finns med. Regeringen satsar dock 32 miljoner kronor på jämställdhetsforskning genom Vinnova. Vi vill ha en bred vetenskaplig ansats. Därför har vi undvikit ordet genus. Det betyder inte att genusforskning inte kan komma ifråga, men vi vill inte snäva in oss utan tror att även annan forskning kan bidra, säger Erik Scheller, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet. SIDAN 2-4 sulf saknar krafttag mot akademins ojämställdhet Forskningspropositionen lämnar mycket övrigt att önska när det gäller åtgärder för ökad jämställdhet inom akademin, anser bland annat Sulf. Man pratar gärna om jämställdhet men det händer inget, säger Git Claesson Pipping, förbundsdirektör för Sulf. Sidan 6 Foto: colourbox I forskninspropostionen slås fast att regeringen bara delvis delar den bedömning Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ, gör i sin slutrapport. Om den nationella politiken abdikerar är risken stor att man tappar dessa frågor, säger Pontus Ringborg, som var huvudsekreterare för DJ. Sidan 6 Tidigare kilden-chef ska leda arbetet på nya nikk Maria Grönroos anställs som projektsamordnare för nya NIKK. Hon har under sex år varit chef för Kilden, den norska motsvarigheten till Nationella sekretariatet för genusforskning. Sidan 7 Jämställdhetsråd till UHR Lyssna på dem som forskar och arbetar med jämställdhet på högskolor och universitet. Det rådet ger forskaren Niclas Järvklo till den nya myndighet som från årsskiftet tar över Högskoleverkets främjandeuppdrag. Sidan 7
3 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Regeringen styr åt olika håll Regeringen vill inte styra forskningen! Just därför förekommer ordet genus inte längre i forskningspolitiska propositioner. Andra ord som förekommer sparsamt är till exempel historia och litteratur. Om företag och teknik skrivs däremot väsentligt mer. När regeringen gör strategiska satsningar på gruvforskning, hållbart samhällsbyggande och livsvetenskap är det ett direkt sätt att styra forskning. Regeringen är dessutom tydlig med hur forskningen ska bedrivas: Om forskningen rörande hållbart samhällsbyggande skriver man: Den bör vara tydligt åtgärdsinriktad för att bidra bl.a. till teknikutveckling, innovation och miljöteknikexport. Det framhålls att den demografiska utmaningen med allt fler äldre personer kräver forskning, men stadens sociala skiktning, könade skillnader eller etnisk segregation lyfts däremot inte fram som angelägna studieobjekt. Vad och hur man skriver är förstås också ett sätt att styra. Tidigare var folkhälsoinstitutet en viktig resurs för genusrelaterad kunskap. Institutet hade ett tydligt uppdrag på området. Detta försvann dock och idag förefaller inte kön vara en prioriterad fråga trots att tidigare forskning och pågående jämställdhetsarbete inom sektorn visar att kön är en högst relevant fråga att problematisera när det gäller hälsoområdet. Att genus inte nämns i propositionen får förmodligen inga konsekvenser i det korta perspektivet. Forskningsfältet står starkt och håller god internationell klass. Om det däremot seglar ett politiskt ointresse för kvinnors och mäns olika villkor och förutsättningar kan det på sikt bli problematiskt. Inte minst om man vill hantera de stora utmaningar som propositionen säger sig utgå ifrån. Historiskt I forskningspropositionen, som fått namnet Forskning och innovation, nämns inte ordet genus en enda gång. Det behöver inte innebära någon förändring, menar Tina Acketoft, gruppledare i riksdagens utbildningsutskott. Men Anna Wahl, ordförande för Vetenskapsrådets expertgrupp för genus, är orolig för minskade anslag. Mats Benner är professor i sociologi och forskar på forskningspolitik. Han är inte imponerad av den nya forskningspropositionen. Den är förhållandevis kort, 223 sidor, och Mats Benner saknar idéerna och resonemangen om den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens betydelse för samhället: Kraft och ork har inte verkat räcka till för att ta upp genusfrågor och genusforskning, konstaterar han. Det innebär att tilldelningen av medel till genusforskningen nu blir en fråga för de enskilda universiteten i stället för en nationell angelägenhet. Fördelen är att genusforskningen kan bli friare från politisk styrning, nackdelen är att när den synliggörs mindre, får striderna för anslag föras i mer lokala sammanhang, säger Mats Benner. Katarina Bjelke, chef för forskningspolitiska enheten på utbildningsdepartementet, säger att regeringen i forskningspropositionen betonar jämställdhet snarare än genus. Hon menar att det bästa sättet att främja genusforskningen är att den håller hög kvalitet så att den kan konkurrera om forskningsmedel och menar att anslagen kommer att ligga fast. De nya medel som tillförs svenska universitet och högskolor ger ökade möjligheter för alla forskare att utföra forskning av hög kvalitet. Satsningen på internationell rekrytering inriktas mot forskning av hög kvalitet. Öronmärkta pengar är viktigt Anna Wahl är ordförande för Vetenskapsrådets expertgrupp för genus. Hon är inte övertygad om att anslagen till genusforskningen kommer att ligga kvar på samma nivå. Hade jag fått önska mig något av propositionen så hade det varit att den säkerställt öronmärkta pengar. Vetenskapsrådets expertgrupp för genus avslutade förra året arbetet med att kartlägga hur genusforskningen ser ut i Sverige och vilken roll den spelar (rapporten Ämnesöversikter 2010 finns att ladda ner på VR:s webb). Vi visade att genusforskningen är aktuell och närvarande inom alla forskningsfält. Utifrån de resultaten är jag besviken över hur lite avtryck genusforskning och genusteori gjort i forskningspropositionen. Ordet genus nämns inte I den forskningsproposition som kom 2004 nämndes ordet genus 80 gånger, i den förra propositionen, från 2008, sju gånger och i den senaste inte en enda gång. Anna Wahl konstaterar att själva begreppet verkar ha tappat sin gångbarhet och säger att det sänder Fördelen är att genusforskningen kan bli friare från politisk styrning, nackdelen är att när den synliggörs mindre får striderna för anslag föras i mer lokala sammanhang. vissa signaler att prata om praktiskt jämställdhetsarbete i stället för genus. Det förra är ju bara en del inom den genusforskning som bedrivs idag. När Anna Wahl får frågan om hon, som Mats Benner, kan se några eventuella fördelar med att genus och genusforskning inte nämns i propositionen blir hon först tyst och svarar sedan tvekande att ja, det skulle kunna innebära större frihet men att hon inte tror att det kommer bli så. Utan särskilda tomt på genus 80 träffar på ordet genus medel får genusforskningen svårt att klara sig: Historiskt har öronmärkta pengar betytt mycket. Om forskningen är tillräckligt etablerad kanske det kan fungera ändå men jag har inte den tilltron till forskningsråden. Risken är att man tolkar forskningspropositionen som att nu är den här perioden över. Nu behövs inte genusforskningen längre. I så fall kommer det få allvarliga konsekvenser. Hon efterfrågar därför tydliga signaler från politiskt håll, om att genusforskningen fortfarande är viktig, trots osynliggörande i propositionen. 7träffar på ordet genus Antalet träffar på ordet genus har sjunkit kraftigt mellan 2004 års forskningsproposition Forskning för ett bättre liv och 2012 års proposition Forskning och innovation. 0 träffar på ordet genus Självbestämmandet ska öka Det innebär inte per definition att det blir förändring, säger riksdagsledamoten Tina Acketoft, apropå att genus inte alls nämns i propositionen. Hon är folkpartist och gruppledare i utbildningsutskottet och säger att hon förstår oron för att genusforskningen ska få mindre medel. Samtidigt menar hon att man måste ha tilltro till att akademin lyfter fram och fördelar pengar till de områden där de behövs. Folkpartiet har drivit hårt att forskarvärldens självbestämmande ska öka. Nu finns det mer medel och det är upp till akademin att se över hur fördelningen ska göras. Acketoft betonar att det är nödvändigt att från politiskt håll följa upp hur anslagen fördelas. Akademierna är i viss mån styrda av regleringsbreven som ställer krav på hur fördelningen ska gå till. Det är frihet under ansvar som gäller och det är viktigt att kontrollen av efterlevnaden fungerar. På frågan om det finns fog för en tilltro till att akademin ska fortsätta fördela lika mycket medel till genusforskning konstaterar Tina Acketoft att det inte är helt lätt för en feminist som hon själv att lita på. På eget initiativ har hon börjat titta på hur det faktiskt ser ut. Hon är på gång att lämna i uppdrag åt riksdagens utredningstjänst att se över hur fördelning utifrån forskningsområden, kön och unga kontra etablerade forskare ser ut. Jag vill se att genusforskningen bedöms på exakt samma grunder som annan forskning. Hur det ser ut idag vet vi inte. Text: Eva-Lotta Hultén
4 5 Genus medvetet struket ur jämställdhetssatsning Regeringen satsar 32 miljoner kronor till forskning för att stärka jämställdhet främst inom akademin och den offentliga sektorn. Men det är oklart hur pengarna ska fördelas och ordet genus är medvetet borttaget ur styrdokumenten. Vi vill ha en bred vetenskaplig ansats. Därför har vi undvikit ordet genus. Det betyder inte att genusforskning inte kan komma ifråga, men vi vill inte snäva in oss utan tror att även annan forskning kan bidra, säger Erik Scheller, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet som ligger bakom satsningen. Satsningen har sin upprinnelse i den statliga utredningen Svart på Vitt - om jämställdhet inom akademin (sou 2011:1). Där uppmärksammades brister i jämställdhet på flera plan inom högskolan och en av slutsatserna var att det behövdes praktiknära forskning på för jämställdheten i akademin. Vi tyckte dock att det blev lite väl smalt att bara undersöka akademin och ville bredda satsningen till att även omfatta offentlig sektor, säger Erik Scheller. Att det finns strukturer som gör att även den mest meriterade kvinnan blir nedvärderad är uppenbart. Oklart vad praktiknära betyder Vad ordet praktiknära kan komma att få för innebörd vill Erik Scheller inte uttala sig om, det ska forskarsamhället självt avgöra. På Vinnova som har fått till uppgift att fördela pengarna har man ännu inte hunnit samla sig för ett uttalande. Birgitta Jordansson, proprefekt vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har dock förhoppningen att forskningen inte enbart ska handla om hur många män och kvinnor som återfinns på ledande positioner inom akademin och i den offentliga sektorn, utan att man också beforskar de processer som leder till och bevarar ojämställdhet mellan könen. Jag önskar att man studerar den akademiska strukturen, kulturen, organisationen. Hur informella nätverk upprätthålls. Att inte fokusera på politisk rättvisa, det är svårt att få legitimitet för det inom akademin. Men att det finns strukturer som gör att även den mest meriterade kvinnan blir nedvärderad är uppenbart, säger Birgitta Jordansson. Erik Scheller är inne på samma tanke. Forskningen ska enligt honom adressera bägge perspektiven, dels hur akademin och den offentliga sektorn kan bli mer jämställd rent numerärt men också undersöka de processer som gör att utfallet blir jämställt. Ta till exempel äldrevården. Där finns intresse av att vården av äldre kvinnor och äldre män ska vara jämställd, men det finns också behov av förändringar i personalsammansättningen. Eller i skolan, där det är värt att undersöka hur processer påverkar pojkar respektive flickor. Resursfördelningen måste granskas Inom akademin finns det behov av att studera hur fördelningen av pengar ser ut, resonerar Erik Scheller. Men också av att räkna hur många män och kvinnor som når toppositioner. Vi ser ju hur kvinnorna dominerar i grundutbildningen men att de blir färre ju högre upp man kommer. Att en tredje del av professorerna som utnämnts det senaste decenniet har varit kvinnor är ett framsteg men inte tillräckligt, säger han. Satsningen ska pågå under 2013 och 2014. Regleringsbrevet har ännu inte kommit, men enligt Erik Scheller blir det inte tal om någon detaljerad styrning utan man har full tillit till Vinnovas arbetsgrupper. Text: Thomas Heldmark fakta Vinnova tilldelas 32 miljoner kronor för behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet inom akademin, näringsliv och offentlig sektor. Det framgår i regeringens forskningsproposition Forskning och innovation som presenterades i oktober. Medlen ska fördelas under 2013 (12 miljoner) och 2014 (20 miljoner). Foto: colourbox Så tycker oppositionen Genusperspektiv har frågat riksdagens oppositionspartier om vad de anser om regeringens forskningsproposition. De har fått ge sin syn på genusforskningens roll och vilka jämställdhetsåtgärder som behövs inom forskningen. Ibrahim Baylan (S), utbildnings- och forskningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildnings utskott Utvecklingen mot en jämställd akademi går allt för långsamt. Om Sverige ska vara en framstående forskningsnation krävs en mer jämställd akademi där såväl mäns som kvinnors kompetens tas till vara. Vi vill införa en jämställdhetsbonus för läro säten som når resultat avseende ökad jämställdhet, vi vill förbättra uppföljningen av rekryteringsmålen avseende professorer, vi vill utvärdera systemet för fördelning av forskningsanslag utifrån jämställdhetssynpunkt. Det är en uppenbart att nuvarande system inte håller tillräckligt hög kvalitet. Vi vill därför skärpa instruktionerna för de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, Fas och Formas samt Vinnova och tydliggöra kraven att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Jabar Amin (MP), utbildningspolitisk talesperson Miljöpartiet saknar en jämställdhetsintegrering av forskningspolitiken. Det är inte tillräckligt med ett antal riktade satsningar som exempel kvinnors hälsa. Satsningarna på excellensforskning går att ifrågasätta ur ett jämställdhetsperspektiv. Ska vi skapa de bästa förutsättningarna för svensk forskning behöver vi se en förändring för negativa konsekvenser som tidigare excellenssatsningar haft för jämställdheten. Delegation för jämställdhet i högskolan framförde 2010 att tidigare satsningar i liten grad kommit forskande kvinnor till del. Det kommer nu inte att förändras. Det finns också risker ur ett jämställdhetsperspektiv i ett kommande system med kollegial bedömning. Jämställdhetspolitiken ska också genomsyra forskningsfinansieringen, vilket ett kommande system måste visa på. Rossana Dinamarca (V), utbildningspolitisk talesperson Genusforskningen bidrar till att utveckla samhällskritiken och därigenom demokratin, både som eget forskningsfält och genom integrering i andra områden. Men den nämns inte alls av regeringen. I vår motion föreslår vi 10 miljoner kronor ytterligare till genusforskningen i öronmärkta pengar, plus sex ytterligare genusprofessurer med tillhörande resurser. Regeringens åtgärder för en mer jämställd akademi är otillräckliga. Man har inte lyssnat på Delegationen för jämställdhet i högskolan. Vi vill bland annat införa en jämställdhetsbonus som ska premiera lärosäten med bra jämställdhetsmässiga resultat. Även de forskningspengar som går genom forskningsråden och Vinnova måste fördelas på ett jämställt sätt. Fotnot: Sverigedemokraterna har blivit tillfrågade att medverka, men har inte lämnat något svar.
6 7 Sulf efterlyser mindre snack och mer verkstad Det saknas konkreta jämställdhetssatsningar i forskningspropositionen, anser såväl Sulf som den tidigare huvudsekreteraren för Delegationen för jämställdhet i högskolan. Jag vill inte framstå som cynisk men det var länge sedan det fanns något verkligt jämställdhetsperspektiv i någon proposition. Man pratar gärna om jämställdhet men det händer inget, säger Git Claesson Pipping. Git Claesson Pipping är förbundsdirektör för Sveriges universitetslärarförbund och hon tycker inte att propositionen erbjuder något för att åtgärda de jämställdhetsproblem som finns. Exempelvis ökar andelen kvinnliga professorer mycket långsamt utan att det ges förslag på åtgärder och de särskilda satsningarna i propositionen görs på områden där fler män än kvinnor är aktiva. Hon saknar också förslag på åtgärder för att komma till rätta med tidsbegränsade anställningar. 34 procent är idag tidsbegränsat anställda inom högskolan. Det förhindrar föräldraskap för unga forskare och fler kvinnor än män har tidsbegränsade anställningar. Med vetskapen att excellensbegreppet visat sig gynna män tycker Git Claesson Pipping också att det är anmärkningsvärt att regeringen fortsätter använda sig av det. Hon saknar de slutsatser som drogs i Delegationen för jämställdhets (DJ) betänkande. Politikers engagemang viktigt I forskningspropositionen slås det, apropå DJ:s slutrapport, fast att Regeringens bedömning överensstämmer endast delvis med utredningens förslag. Därutöver nämns inte DJ:s slutsatser. Pontus Ringborg var huvudsekreterare för DJ, som lämnade sitt slutbetänkande 2011, och är nu ledamot i Högskoleverkets jämställdhetsråd. Han konstaterar att DJ:s slutsatser bitvis var svårförenliga med den inriktning mot ökad självständighet för Både Git Claesson Pipping, Sulf, och Pontus Ringborg tidigare huvudsekreterare för DJ, är kritiska mot att regeringen inte i högre utsträckning tagit hänsyn till slutbetänkandet från Delegationen från jämställdhet i högskolan. lärosätena som politiken nu riktar in sig på. Delegationen konstaterade att ett politiskt engagemang på central nivå är nödvändigt för att jämställdheten på lärosätesnivå ska förbättras. Vad som närmare ska göras går alltid att diskutera, men om den nationella politiken abdikerar är risken stor att man tappar dessa frågor. Han tar rekryteringen av professorer som exempel. Där har funnits en tydlig statlig styrsignal om att andelen kvinnliga professorer ska öka och då blev det också en fråga på bordet i beslutande församlingar inom akademin. Om ansvaret för att driva jämställdhetsfrågor läggs på enskilda individer i universitetsledningarna riskerar de alltid att få stå tillbaka på grund av krass ekonomisk verklighet eller motstånd inom organisationen, konstaterar han. Om den nationella politiken abdikerar är risken stor att man tappar dessa frågor. Pontus Ringborg, tidigare huvudsekreterare DJ Bredare forskning mer fruktbar DJ:s förslag handlade bara om åtgärder relaterade till jämställdhetsarbete inom högskola och universitet men vi vill ha ett brett arbete och se forskning som tittar på jämställdhet både inom högskolan och i samhället i övrigt. Vi tycker att det är mer fruktbart, säger Maria Arnholm. Hon är statssekreterare hos jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, med särskilt ansvar för frågor som rör jämställdhet inom akademin. Hon menar att de ökade anslagen till forskning i sig kan gynna jämställdheten och att satsningen på internationella forskare och elitforskare är en jämställdhetssatsning: Vi har givit Vetenskapsrådet i uppdrag att bevaka att kvinnor och män ges lika möjligheter att få ta del av de satsningarna. Maria Arnholm kan i dagsläget inte svara på hur, eller om, man kommer gå vidare med något eller några av de konkreta förslag som ges i DJ:s utredning. Eva-Lotta Hultén NIKK ska nå ut till Nordens politiker Maria Grönroos ska leda Nordisk information för kunskap om kön, som nya NIKK heter. Det nordiska samarbetsorganet NIKK har nystartats av Nationella sekretariatet för genusforskning. Det känns väldigt roligt att vi kan anställa Maria Grönroos för att leda NIKK, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. Maria har lång erfarenhet av nordiskt samarbete på området. Hon har ett stort kontaktnät och har arbetat på flera nordiska språk. De senaste sex åren har Maria Grönroos varit chef för Kilden informasjonssenter for kjønnsforskning i Norge. Hon har sedan 1990-talet arbetat i olika stödfunktioner för genusforskning och jämställdhetspolitik i Finland, Norge, Sverige och på nordisk nivå. I mars 2013 börjar hon på NIKK. Det är en utmaning att få till ett bra flyt av information, idéer och samarbeten. Möjligheterna är många på den virtuella sidan, men vi behöver också fysiska mötesplatser och plattformer för samarbeten. Att öka tillgången och användningen av köns-/genusmedveten kunskap Jämställdhetsråd till ny myndighet Från årsskiftet delas Högskoleverket upp i två nya myndigheter: Uni versitetskanslerämbetet och Universitets- och högskolerådet, UHR. Högskoleverkets främjanduppdrag, som bland annat är inriktat på jämställdhet, förs över till UHR. Niclas Järvklo, som är idéhistoriker vid Stockholms universitet och ledamot i Högskoleverkets jämställdhetsråd, betonar att jämställdhet till stor del är en kunskapsfråga där det finns mycket att hämta från både forskning och praktisk erfarenhet. Det är viktigt att UHR tar tillvara Maria Grönroos blir ska leda arbetet på nya NIKK. i hela Norden är NIKK:s viktigaste uppgift, menar Maria Grönroos. För att göra det behövs starka och samarbetsinriktade nätverk av olika slag. Vi skall bygga vidare på bland annat det nätverk som samlar informationsförmedlare på området i alla nordiska länder. Men också vidga vyerna och skapa nya nätverk. Om vi lyckas nå ut också till nordiska politiker tycker jag att vi lyckas med något viktigt att få in könsperspektiv i beslutsfattande. Uppstarten av NIKK sköts också av Josefine Alvunger och Bosse Parbring, anställda vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Text: Bosse Parbring på dessa kunskaper, så att de inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Då kan säkert någon form av jämställdhetsråd vara en bra idé att fortsätta med, säger Niclas Järvklo. Han önskar att UHR lyssnar på dem som arbetar med frågorna runt omkring Niclas Järvklo på lärosätena och underlättar för dessa att samverka och utbyta erfarenheter. Då kan UHR både få input och stöd i sitt främjandeuppdrag. Text: Bosse Parbring Foto: Ragnhild Fjellbro Ny litteratur Genusvetenskapens pedagogik och didaktik Anna Lundberg och Ann Werner (red) Skriften handlar om vad som händer i det genusvetenskapliga klassrummet, hur lärandeprocesserna och utmaningarna ser ut och vad som betraktas som viktiga pedagogiska ställningstaganden. Ett flertal lärare i genusvetenskap beskriver hur de på olika sätt arbetar för att skapa goda villkor för lärande för alla. Skriften ingår i en serie i fem delar om genusvetenskap, utgiven av Nationella sekretariatet för genusforskning i samarbeta med genusforskare. Beställ eller ladda ner skriften gratis på genus.se. Genusperspektiv på företagsekonomi Ulla Eriksson-Zetterquist och Elisabeth Sundin I skriften redogör forskarna för kunskap som handlar om hur föreställningar om kvinnligt och manligt kan få genomslag i organiserandet av arbetsuppgifter, frågor kring kvinnors och mäns möjligheter till att göra karriär, varför det finns så få kvinnliga chefer, samt hur män respektive kvinnor bedriver företag. De berättar också om genusperspektiv inom redovisning, finansiering, marknadsföring och entreprenörskap. Skriften är den sextonde titeln i serien om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Beställ eller ladda ner skriften gratis på genus.se.
Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, 400 32 Göteborg I regeringens forskningsproposition, Forskning och innovation, berörs inte genusforskningen som forskningsområde. Ordet genus nämns inte en enda gång, trots att propositionen innehåller en satsning på jämställdhetsforskning. Är det problematiskt att forskningspropositionen inte använder ordet genus? Charlotte holgersson Ordförande i Sveriges genusforskarförbund Mille milnert Generaldirektör Vetenskapsrådet ulf mellström Professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet» Det är bekymrande eftersom det finns en risk att genusforskningen missgynnas. Det är långt ifrån säkert att de som delar ut forskningsmedel tycker genusforskning är viktigt att satsa på eller att de har kompetensen att bedöma genusforskning. Visst är det bra att man vill satsa på forskning för ökad jämställdhet men då måste det vara forskning som är förankrad i teoretisk kunskap om kön/genus. Annars blir det svårt att leva upp till kraven på att forskningen ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och att den ska bidra till utveckling och framsteg för praktiskt jämställdhetsarbete som det står i propositionen.» Propositionen innehåller relativt lite ämnesmässig öronmärkningar vilket vi tycker är positivt. Vad gäller genus som är den teoretiska grunden för mycket av jämställdhetsarbetet och att det inte nämns explicit kan tolkas som att fältet nu är väletablerat. Att genus inte nämns i propositionen påverkar som jag ser det inte VR:s arbete.»det tydliggör att genus- och jämställdhetspolitiken alltmer blivit ett politikområde som vilket som helst. Det har parallellt skett en politiserering och avpolitisering. Det senare i form av en instrumentalisering där den radikalt engagerade politiken alltmer ersätts av teknokratisk styrning. Det är ju i delar oundvikligt och en form av erkännande men samtidigt bör det definitivt ge upphov till nytänkande när det gäller hur genus- och jämställdhet begripliggörs i samtiden. Det förra synliggörs via de senaste årens jämställdhetspolitik som inneburit en gradvis ideologisk förskjutning från struktur och könsmakt till individualism och (ny)liberala lösningar. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, 405 30 Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Vik. red.: Bosse Parbring. Epost: bosse.parbring@genus.se, Telefon: 031-786 92 30, Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: 1652-3768. PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut fem-sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på www.genus.se. Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se.