Regional innovation, kluster och smart specialisering Tillväxtverket 2012-11-28 Maria Lindqvist Lukas Smas Senior Research Fellows
Smart specialisering a dynamic strategic process where regions and Member States identify their long term competitive advantages based on local strengths, and define those actions that can lead them to maintain and/or create their competitive postition Källa: Innovation Union Competitiveness Report 2011
Bakgrund EUs Knowledge for Growth (K4G) http://ec.europa.eu/invest-inresearch/monitoring/knowledge_en.htm Europe 2020 Strategy http://ec.europa.eu/europe2020/index_en.htm Flagship Initiative Innovation Union http://ec.europa.eu/research/innovationunion/index_en.cfm?pg=keydocs DG Regio - Regional Policy Contributing to Smart Growth http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docoffic/official/com munic/smart_growth/comm2010_553_en.pdf EU:s sammanhållningspolitik och strukturfondsprogram 2014-2020
Flertalet EU-regioner är svaga eller genomsnittliga avseende innovation Sammanhållningspolitikens innovationsinvesteringar 4% in 89-93 7% in 94-99 11% in 00-06 25% in 07-13 Källa: Inger Midtkandal, S3 plattformen
Koncentration av ERDF-investeringar för maximal effekt Research and Innovation Energy efficiency and renewable energy SMEs competitiveness 6% 60% 20% 44% Developed regions and transition regions Less developed regions Källa: DG Regio Policy, 2011 Flexibility (different regions present different needs) Special arrangements for the previously convergence regions Cohesion Policy
Möjliga framgångsfaktorer Breda innovationsbegrepp Top-down och bottom-up Regional förankring (embeddedness) Relevant storlek (critical mass) Samverkan över gränser Branscher, kluster, discipliner Nivåer (lokal-regional-nationell- global) Sektorer (Quadruple Helix) Globala länkar (connectivity) Kommunikation
RIS3 stöd S3 plattform i Sevilla Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation The RIS3 Key for self assessment Källa: EU (2012), Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialization (RIS3), s. 66
Sex steg mot RIS3 Steg 1 Analys av regionala förutsättningar/potential Steg 2 Involveringsprocess (governance) Analysis Steg 3 Vision för framtiden Steg 4 Prioriteringar Steg 5 Policy mix Steg 6 Uppföljning och utvärdering Monitoring Policy mix RIS3 Priorities Process Vision Källa: Anpassning från Inger Midtkandal, S3 plattformen
1. Analys Definiera regionen! Identifiera regionala förutsättningar Tillgångar, t.ex. teknisk infrastruktur Differentiering och related variety Länkar och relationer utanför regioner Kombinera metoder/kunskapsunderlag Gapanalyser, funktionsanalyser, foresights, specialiseringsstudier Självvärderingar Peer reviews, externa experter
Kunskap och kompetens Andel med högre utbildning, 2010
Skånes analysprocess Källa: Maria Lindblom (2012), PP vid Reglabs seminarium om Smarta regioner, 8 maj
2. Goverance Säkra ägarskap och bred involvering av aktörer Från olika sektorer På olika nivåer Involvera gränsgångare Löpande process!
Bred förankring i Skåne Källa: Maria Lindblom (2012), PP vid Reglabs seminarium om Smarta regioner, 8 maj
3. Vision En uttalad, gemensam och trovärdig vision Betydelsen av kommunikation och långsiktighet Skapa handlingskraft! Exempel Among the top five knowledge-intensive regions in Europe, Vlandern in Actie (ViA), Flandern Europes most innovative region in 2020, Skånes internationella innovationsstrategi
4. Prioriteringar Balansera top-down och bottom-up processer (entreprenöriell dynamik) Fokusera ett fåtal realistiska prioriteringar Kriterier Kritiska resurser Diversifieringspotential Kritisk massa eller potential Internationell position Risker att undvika Starka lobbyinggrupper Imitation av andra regioner
5. Genomförande Tillämpa en bred definition av innovation STI: Science, technology, innovation DUI: Doing, using, interacting Realistiska handlingsplaner Strategiska målsättningar Tidplan Finansieringsmöjligheter Ansvarsfördelning Pilotprojekt som verktyg för lärande
Innovationer inom vård och omsorg
Exempel på policyverktyg Kluster Innovationsvän-liga miljöer för SME Forskningsinfra-struktur Universitet och högskolor Digitala agendan Finansiering Kultur och kreativ industri Internationalisering Innovativ offentlig upphandling Grön tillväxt Social innovation KET (Key Enabling technologies)
Varför kluster? Due to their inherent capability to support cooperation between different innovation actors in a region, clusters are powerful instrument to foster industrial competitiveness, innovation and regional growth. Källa: EU (2012), Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation
Kluster och smart specialisering Olika tyngdpunkter Kluster Geografisk närhet Regionalt fokus Samverkan Näringsliv Smart specialisering Globala länkar Koppling mellan nivåer Prioriteringar Forskning och teknik
Från kluster till plattformar Källa: Maria Lindblom (2012), PP vid Reglabs seminarium om Smarta regioner, 8 maj
Samverkansplattformar och Open Arenas i VGR Källa: Susanne Hammarström (2012), PP vid Reglabs seminarium om Smarta regioner, 8 maj
Handlingsplan för Örebroregionen Källa:Regionförbundet Örebro (2012), Innovationer och entreprenörskap. Regional handlingsplan för Örebroregionen
6. Uppföljning och utvärdering Uppföljning hur väl lyckas genom-förandet? Utvärdering uppnås de strategiska målen? Exempel på metoder Mätbara indikatorer (ex ante mätning) Balanced Score Cards Peer Reviews Följeforskning
Smart Specialisation in the Nordic Countries Nordisk arbetsgrupp: Tredje generationens regionalpolitik Syfte: Fördjupa kunskapen om begreppet och dess påverkan på regonalpolitik i de nordiska länderna Metod Dokumentstudier Intervjuer och seminarier Lärdomar från andra projekt Kommande rapport
Nordisk policy Påverkan från EU:s strukturfonder Regional koncentration i Finland (Innovative Cities) Fokus på Smart tillväxt i Sverige Viss tveksamhet i Denmark (IQ Net) Mer regional aktivitet i svenska och finska regioner (S3 plattform, Reglab, OECD:s TIP projekt) Ökande intresse i Norge och på Island
Styrkor för nordiska regioner Erfarenhet av att göra regionala analyser och utvärdering, t.ex. följeforskning Etablerade processer för bred involvering, t.ex. RIS, RUP, ERDF-partnerskap Nationella program för prioriteringar och specialisering, t.ex. kluster och IS Insatser för att undvika lock-in effekter, t.ex. sektorsövergripande satsningar, SLIM, kreativa kopplingar Breda innovationssatsningar
Smarta strategier i Värmland
Utmaningar för nordiska regioner Identifiera regional potential i relation till andra regioner Behov av incitament för involvering av QH: t.ex. småföretag, entreprenörer och civilsamhället Dialogen mellan nivåer; lokal-regional-nationellinternationell Delaktighet i globala värdekedjor och EU:s forskningsprogram (Horizon 2020)