Lefèbvre och rätten till rummet Eva Löfgren

Relevanta dokument
Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

5.15 Religion. Mål för undervisningen

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

LÄRARUTBILDNINGENS BILDNINGSPROFIL Södertörns högskola

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

En idéskrift. En idéskrift

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Religionskunskap. Syfte

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Engelsk benämning; BA-program in Global Studies

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , höstterminen 2018.

Lokal examensbeskrivning

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Rurban region så här långt återblick workshop 1 och 2

Olika analysmetoder. The Architecture of the city av Aldo Rossi, 1966

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

K O RT V E R S I O N

Kulturvetenskapliga perspektiv och analysmetoder. Utvärdering B1. Undervisande lärare

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Seminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets

SVENSKA. För dig som vill bli bättre på att läsa, skriva och uttrycka dig. Grundläggande nivå. Delkurser 1-5. Kurskod: SGRSVE7

HISTORIA. Ämnets syfte

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

Integrationsutskottet

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

Planera verkligheten i Virtual Reality

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

Förslag den 25 september Historia

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Validand och valideringshandledare

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för mellanösternstudier att gälla från och med , vårterminen 2018.

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

5 AVSLUTANDE DISKUSSION

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Legitimitet. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

Se människan Ersta diakonis värdegrund

SmÅLAndS GRönASTE KOmmun

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Att (sam) verka i offentlighetens tjänst Varför jämställdhet och jämlikhet är kvalitet för museer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Nordiska tonårsrum. Willy Aagre, Anne de Haas, Cecilia Häggström, Mats Lieberg och Sven Mörch. Vardagsliv och samhälle i det moderna

TURISMUTVECKLARPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Transkript:

Lefèbvre och rätten till rummet Eva Löfgren

Något om Henri Lefèbvre Begrepp att tänka med Kan man använda Lefèbvre?

HENRI LEFEBVRE filosof, sociolog, geograf 1901-1990 1920-talet examen filosofi Sorbonne, Paris, medlem i kommunistpartiet 1930-talet lärare i filosofi 1940 motståndsrörelsen 1950-talet: sociologistudier om landsbygden, avhandling om dalgång i Pyrenéerna 1960-talet undervisar på universitetet Paris X Nanterre, viktig roll i studentrevolten -68 1970- och 80-talen - skriver några av sina viktigaste verk, bla La production de l espace 1974

Återkommande teman i hans tänkande? Marxismen Vardagen Rummets tillkomst och verkan Landet och staden i det industrialiserade samhället

Maktperspektiv på rum och vardagens praktik, eller rums- och praktikperspektiv på maktutövning och samhällsbygge? Critique de la vie quotidienne (1947, 1961, 1981) om vardagslivets praktik och reproduktionen av rådande maktförhållanden Le Droit à la ville (1968) om stadens omvandling till det urbana och urbanitetens utbredning La production de l espace (1974) - om rummet som social produkt, och betydelse för reproduktionen av produktionens (produktionsförhållandenas) sociala relationer

La production de l espace om hur rum produceras och producerar ville undersöka rummet som nature seconde en förgivettagen andra natur vände sig mot uppdelningen i å ena sidan (antingen) fysiska, och å andra sidan (eller) mentala rum, leder till att det rumsliga betraktas som en passiv, oskyldig behållare av mänsklig verksamhet, en scen där allt kan hända menade istället att rummet frambringar rörelsemönster och särskilda sociala förhållanden till varje samhälle (eller samhällsform) hör ett särskilt rum som på samma gång skapar och tjänar det

Aspekter av det sociala rummets produktion? rumslig praktik rummet såsom varseblivet, den kroppsliga erfarenheten representationer av rummet rum i idéform, visionen eller föreställningen om det representationernas rum - uppfattningar av rum grundade på oartikulerade erfarenheter och minnen

Rumslig praktik omfattar både produktionen som re-produktionen av rum. Det döljer samhällets rum eftersom vi sällan är medvetna om hur eller varför vi rör oss och använder rummet som vi gör Representationer av rummet har att göra med produktionsförhållandena och den samhälleliga ordningen, enligt L är det vetenskapens, planerarnas och teknokraternas rum alla de som likställer det tänkta med det varseblivna och levda Representationernas rum handlar om rummet som vi uppfattar och lever I det genom bilder, symboler, religion. Tankar om rum som vi tar till oss tidigt i livet.

Exempel på representation? Representationernas rum? Rumslig praktik?

Medeltida exempel? Rumslig praktik: vägnät, pilgrimsrutter Representationer av rummet: avbildningar av jorden, himmel och helvete, kartverk Representationernas rum: kyrkogården, torget, rådhustornet

3.Representationer av rummet/conceived space 1.Representationernas rum/ lived space 2.Rumslig praktik/perceived space Lefèbvre enligt Bo Grönlund 1998

Att använda Lefèbvre

Rummet och rätten Tingshus som föreställning, byggnad och rum i användning 1734-1970 Att studera aspekterna var för sig, som olika skikt i den (bebyggelse)historiska förståelsen

Gabriella Olshammar i Det permanentade provisoriet Ett återanvänt industriområde i väntan på rivning eller erkännande (2002) Syfte: att undersöka och förstå periferins platser som livsmiljöer, vad som gör dem till livsmiljöer och platser för någons vardagsliv. Hon använder Lefèbvres aspekter som verktyg -för att studera och beskriva människors perspektiv på platsen (Gustaf Dahlénområdet) och -deras relation till andra människors sätt att ta plats

Lina Olsson i Den självorganiserade staden Appropriation av offentliga rum i Rinkeby (2008) Syfte: att med den segregerade och rasifierade stadens kontext - analysera rummets betydelse för självorganisering - undersöka möjligheterna för självorganisering att skapa förändringar i rummet - diskutera självorganiserad produktion av rum som en form för appropriation - undersöka betydelsen av självorganisering för synliggörande av sociala och kulturella identiteter

Lefèbvre i Lina Olssons studie Utgångspunkter för undersökningen är att: - samhällets sociala dimensioner är förenade med dess rumsliga förhållanden - självorganisering handlar om strävan att göra sig själv delaktig, att påverka politisk beslutsfattning och på andra sätt bidra till förändring Hon använder Lefèbvre för att begreppsliggöra och analysera produktionen av rummet.

Skateboardåkning bakom Kurs- och tidningsbiblioteket i Göteborg en aktivitet som omformade rummet och inte tilläts fortgå.