Remiss - Klimat- och energiprogram

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-15 KS 2012/0633 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Klimat- och energiprogram Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar förslaget till klimat- och energiprogram på remiss till berörda nämnder och bolagsstyrelser. Eventuella synpunkter ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 30 augusti 2013. Bakgrund Kommunledningskontoret har i budgeten för 2012 fått i uppdrag att ta fram en klimat- och energistrategi (numera kallad klimat- och energiprogram). En styrgrupp, bestående av berörda förvaltningschefer, samt en arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till program. Programmet har också kommunicerats med berörda bolag. Klimat- och energiprogrammet ska tillsammans med en Klimatanpassningsplan, som förväntas färdig 2015, i framtiden utgöra grunden till ett tematiskt tillägg i översiktsplanen. Programmet ska även, när väl politiskt antaget, skickas till EU som del av Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är ett avtal där kommunen förbinder sig att gå längre än EU:s energipolitik i minskandet av koldioxid. 4 580 kommuner över hela Europa deltar i avtalet. För Kalmars del så innebär det möjligheter till samarbeten och ökar möjligheten till externfinansiering. Första steget i avtalet är att ta fram en åtgärdsplan, som i vårt fall tar sig formen av detta klimat- och energiprogram. Karin Nilsdotter strateg ekologisk hållbarhet Bilaga: Förslag till klimat- och energiprogram Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Tel 0480-45 00 00 vx Fax Klicka här för att ange text. karin.nilsdotter@kalmar.se

KLIMAT- OCH ENERGIPROGRAM FÖR ETT FOSSILBRÄNSLEFRITT KALMAR Gäller fr. om XX XX XX Beslutad av kommunfullmäktige 1

MEDVERKANDE Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Carolin Svensson, Kalmar Energi AB Layout har utförts av XX. PROJEKTORGANISATION Arbetet med klimat- och energiprogrammet har bedrivits i ett kommunövergripande uppdrag. I förekommande fall har även andra personer deltagit för särskild sakkunskap i olika delar. Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Anna Karlsson, Kalmar Energi (VD) Annette Andersson, Serviceförvaltningen (förvaltningschef) Björn Strimfors, kommunledningskontoret (mark- och planeringschef) Ewa Jansson, samhällsbyggnadskontoret (miljöchef) Kenneth Condrup, kommunledningskontoret (kommundirektör) Per-Olof Johansson, samhällsbyggnadskontoret (förvaltningschef) Ulf Ohlsson, Kalmar Vatten (utredningschef) Referensgrupp Klimat- och energiprogrammet har remitterats till kommunens nämnder och styrelser, Energikontor Sydost, Regionförbundet i Kalmar län samt Länsstyrelsen i Kalmar län. En kommunalreferensgrupp har kontinueligt varit med i arbetet bestående av: Klara Persson, kommunledningskontoret (exploateringsingenjör) Elena Bäcklund, kommunledningskontoret (planeringsarkitekt) Emil Andréasson, samhällsbyggnadskontoret (arkitekt) Hanna Ohlsson, kommunledningskontoret (planeringsarkitekt Arbetsgrupp Karin Nilsdotter, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Jane Wågsäter, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Marie Jönsson, samhällsbyggnadskontoret (klimat-, energi-, och transportrådgivare) 2

INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Avgränsningar... 5 Kommunens möjligheter att påverka... 5 Mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar... 5 Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun 2030... 6 1. Hållbart samhällsbyggande... 6 2. Hållbar konsumtion... 7 3. Hållbar energiproduktion och energianvändning... 8 4. Hållbara transporter... 9 5. Beteendepåverkan genom information och samverkan...10 Kommunala styrdokument...11 Nätverk och åtaganden...11 Information och genomförande...11 Uppföljning...12 3

Sammanfattning Klimatarbete består av både att hindra att klimatpåverkande ämnen släpps ut samt att lindra effekterna av de klimatförändringar som trotts allt sker och kommer att ske. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sina många ansvarsområden inom allt från fysiskplanering till upphandling och informationsspridning. Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet främst av dessa är att vara fossilbränslefri kommun 2030. Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region 2030. Det här programmet anger vägen till att nå målet om Fossilbränslefri kommun 2030 och pekar ut fem strategiskt viktiga områden (utan inbördes ordning) som kommunen behöver fokusera på: 1) Hållbart samhällsbyggande 2) Hållbar konsumtion 3) Hållbar energiproduktion och energianvändning 4) Hållbara transporter 5) Beteendepåverkan genom information och samverkan Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Bakgrund Vi har bara ett jordklot och det måste vi vara rädda om. Det är därför viktigt att vi tar vårt ansvar gentemot jorden och kommande generationer genom att lämna minsta möjliga spår. Kalmar kommuns arbete med klimat- och energifrågor är av stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Såväl Sverige och Europa som hela vår planet påverkas av den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till. Klimat- och energifrågan är därför med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Kalmar kommun står inför. Kommunen som organisation måste i sitt arbete inspirera, uppmuntra och engagera företag och hushåll för att kommunen som geografiskt område ska få en positiv framtidsutveckling ur ett klimatperspektiv. Det finns en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Syfte Klimat- och energiprogrammet ska ange vägen till att nå målet om Fossilbränslefri kommun 2030. Det är programmets huvudsyfte. Klimat- och energiprogrammet har flera delsyften: Kalmar kommun har under 2012 undertecknat Borgmästaravtalet vilket innebär att kommunen ska gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen fram till 2020. Programmet ska uppfylla kommunens åtagande enligt Borgmästaravtalet. 4

Kalmar kommun ska bidra till att nå de internationella, nationella, regionala och lokala miljömålen för begränsad klimatpåverkan och en god bebyggd miljö. Avgränsningar Klimatarbete består av både att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. I kommunens kommande klimatanpassningsplan beskrivs lindra mer utförligt. I den årliga kommunala budgeten visar kommunen på hur vi ska uppnå Fossilbränslefri kommun 2030. Mer detaljerade mål och aktiviteter återfinns i varje förvaltnings och bolags verksamhetsplaner och budgetmål. Aktiviteterna sammanställs och redovisas årligen till kommunstyrelsen som utvärderar om mål och åtgärder motsvarar politiska målsättningar och handlingsprogram. Det här programmet har huvudfokus på att minska koldioxidutsläppen trots att det finns flera klimatpåverkande gaser såsom exempelvis metan och lustgas (dikväveoxid). Men åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Kommunens möjligheter att påverka Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning, tillsyn och rådgivning. Programmet är utformat efter kommunens egen möjlighet att förändra i den egna organisationen och genom att indirekt påverka andra aktörer. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som delägare till ett energibolag. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Kommunen är också en av de största enskilda upphandlarna av varor och tjänster och bör utnyttja sin konsumtionskraft till en upphandling som är hållbar både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, som sträcker sig längre än EU-mål och nationella mål. Då det nationella målet är att ha 50% fossilbränslefri energi 2020 så är Kalmar kommuns övergripande och långsiktiga mål fossilbränslefri kommun 2030. Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region 2030. Fossilbränslefri region 2030- definition Då vi använder begreppet fossilbränslefri region menar vi att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar läns gränser. År 2030 ska alltså nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning, inklusive tranporter, vara noll. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi såsom vindkraft och biogas kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor inom exempelvis transporter. Export av förnybar energi utanför länets gränser kan också tillgodoräknas. Länets övriga elförbrukning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen. 5

Nuläge Målet Fossilbränslefri kommun 2030 gäller för alla verksamheter inom kommunens geografiska gräns. Kommunen har alltså inte full rådighet över de åtgärder som behövs för att nå målet. Energibalansen, baserat på siffror från 2008, visar att kommunen har minskat koldioxidutsläppen med cirka 100 000 ton från byggnader, utrustning/anläggningar och industri jämfört med 1990. När det gäller transporter har utsläppen istället ökat med cirka 50 000 ton. Det innebär en total minskning med CO2-utsläpp med 19 % från 1990 till 2008, räknat per invånare. Sammantaget går det alltså åt rätt håll. Den stora utmaningen är transporter som väsentligt måste minska beroendet av fossila bränslen. Uppföljning Koldioxidutsläppen följs upp med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). För närvarande kan inte statistiken brytas ned på kommunal nivå med tillräcklig tillförlitlighet. Utvecklingen för kommunen speglas dock av utvecklingen i länet. Tillsvidare använder vi därför länets mätningar för att följa utvecklingen i kommunen 1. Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun 2030 I detta avsnitt beskriver vi hur omställningen till ett fossilbränslefritt Kalmar ska ske; huvudsakligen genom fem strategiska områden (utan inbördes ordning) som tar oss i rätt riktning mot målet: Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. 1. Hållbart samhällsbyggande Det här vill Kalmar kommun För ett hållbart samhällsbyggande behöver vi ta hänsyn till många olika intressen ekologiska, ekonomiska, politiska och sociala. Här belyser vi främst de ekologiska aspekter som har koppling till klimatpåverkan. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. I Kalmar planeras många byggprojekt, både i kommunal och privat regi och det är viktigt att det som byggs nytt följer kretsloppsprinciper och utformas på ett klimatsmart sätt. Helhetsperspektiv är viktigt för att lösa behov av avfallshantering, vattenrening, transporter, energiförsörjning etcetera i samhället. Vi ska bygga en tätare stad där avstånden mellan målpunkter såsom skola, butiker, hem, arbetsplats och fritidsaktiviteter minskar och där även grönstrukturen är stark och varierande. De nya kunskaper om klimathot och översvämningsrisk som har framkommit under senare år gör att kommunens klimatanpassningsarbete blir avgörande för att möjliggöra en fortsatt vattennära byggelse. 1 Referens: http://www.airviro.smhi.se/rus/emistrend.htm 6

Kommunen som organisation Kommunen har planmonopol och är således med och bestämmer vad som får byggas var och på vilket sätt. Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas liksom medvetna materialval. Nuläge Ett gediget arbete är gjort för att beskriva hur ett hållbart Kalmar ser ut i Vision 2020 och i Översiktsplanen. Men det är oklart var vi står idag i förhållande till visionen. Kommunen ställer energikrav i samband med upphandling av om- och nybyggnation som är strängare än Boverkets byggregler. I övrigt finns inga generella riktlinjer som gäller vid byggnation på kommunalägd mark. Uppföljning Se strategiområden inom energi och transporter. Fortsatt arbete Klimatanpassningsarbetet måste tidigt in i den fysiska planeringsprocessen. Det behöver tas fram ett generellt hållbarhetsprogram där det ställs tydliga miljökrav i samband med att kommunen själva bygger eller när det byggs på kommunal mark. 2. Hållbar konsumtion Det här vill Kalmar kommun Konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön från vaggan till graven. Utsläpp som sker utanför kommunens gränser som en följd av vår konsumtion är inte inräknade i definitionen för Fossilbränslefri kommun. Därför är det viktigt att vi alla väljer med omsorg de varor vi konsumerar i och med att vi den vägen kan påverka utbudet och möjligheterna för morgondagens generationer i en positiv, hållbar riktning. Kalmar kommun ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar med omvärlden. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans med våra leverantörer, myndigheter och organisationer. Genom medvetna val kan vår regionala marknad stärkas och den lokala självförsörjningsgraden av varor och tjänster öka. När det gäller konsumtionens baksida, nämligen det avfall som alla varor och produktion skapar, är det viktigt med ett kretsloppsperspektiv. Vi ska i första hand förebygga avfallets uppkomst men också se till att avfallet kan återanvändas och återvinnas i högre utsträckning. Kommunen som organisation Vi handlar upp varor och tjänster för mycket stora belopp varje år och kan med en mer klimatsmart upphandling minska våra utsläpp. Det gäller allt från energieffektivt byggande till energieffektiva och fossilbränslefria varuleveranser. Vi ska vara ett föredöme i vår roll som arbetsgivare. Kalmar kommun ska vara en aktiv och medveten beställare av varor och tjänster. Vi ska öka vår kunskap om och skapa bättre rutiner för hur vi tar större socialt och etiskt ansvar i vår verksamhet. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. Mat har stor klimatpåverkan och i vår egen verksamhet har vi möjlighet att påverka vilken mat som köps in, hur maten tillagas och arbeta med beteendepåverkan för att minska matsvinnet. Nuläge Kalmar är idag en Fairtrade City, vi har anslutit oss till FN:s Global Compact och ställer omfattande krav i samband med upphandling och inköp. Andelen ekologisk och/eller närproducerad mat var 45 % år 2012 vilket är en stor ökning jämfört med målet 25 % 2010. Genom delade upphandlingar där mindre enheter 7

upphandlas, fördelat över tid, har vi förbättrat de lokala producenternas möjligheter att delta. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för samverkan mellan näringsidkare och kommunen har inletts. Enstaka stickprov på att leverantörer följer våra krav på upphandling och inköp är gjorda. Byggnationen av en ny sorteringsanläggning för matavfall har inletts och anläggningen planeras stå klar till insamlingsstarten 2014. Matavfallet ska producera biogas vilket ökar energiutnyttjandet från avfallet. Uppföljning Följer upp andelen ekologisk/närproducerad mat genom vår upphandlings organisation. Saknar systematisk uppföljning av att leverantörer följer våra krav. Fortsatt arbete Fortsätta arbetet med att inrätta en samlastningscentral i Kalmar för att underlätta producenternas möjligheter att leverera på ett effektivt sätt och minska våra transporter. Fortsätta arbetet med samverkan mellan näringsidkare och kommunen. Vi behöver införa system för uppföljning av att leverantörer följer våra krav. 3. Hållbar energiproduktion och energianvändning Det här vill Kalmar kommun En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Ju mindre energi en bostad förbrukar desto bättre är det för både miljön och plånboken vilket gör energieffektivisering till ett viktigt arbetsområde. Omställning behöver göras till större andel förnybara energikällor, t.ex. fjärrvärme. Det är också viktigt att trygga en säker och tillräcklig energitillförsel. Helhetsperspektiv behövs för stadsintegrerade nät för exempelvis fjärrvärme, kyla och markvärme. Beteendepåverkan inom energianvändning är nästa steg efter att vi har fokuserat på mer tekniska energieffektiviseringsåtgärder. Kommunen som organisation Som fastighetsägare av stora fastighetsbestånd har vi stor påverkansmöjlighet på dels tekniska åtgärder inom ventilation, isolering, underhåll, uppvärmning, belysning etcetera. Samt mer mjuka insatser riktat mot beteendepåverkan där vi själva är hyresgäster. Kalmar kommun följer noga teknikutvecklingen. En stor del av kommunens egen elkonsumtion kan produceras förnyelsebart. Vi ska ersätta fossil energi för uppvärmning av kommunala byggnader/fastigheter med förnybar energi. Nuläge Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser i Kalmar, och därmed klimatpåverkan, kommer från energiproduktion av el och värme samt våra transporter. Koldioxidutsläppen kommer till knappt hälften från energisektorn och till drygt hälften från bränslen för transporter. Länet drivs till 65 % av förnyelsebar energi en av de högsta siffrorna i världen. Fjärrvärmen baseras i huvudsak på förbränning av biobränslen och en marginell del fossilolja. Moskogens nya kraftvärmeverk har bidragit till ökad lokal förnybar elproduktion i Kalmar. Kraftvärmeverket står också för en tredjedel av Kalmars elförsörjning. Det finns goda möjligheter att öka den lokala elproduktionen ytterligare genom att öka fjärrvärmeunderlaget. I lagen om kommunal energiplanering anges att det i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Lagstiftningens utgångspunkt är att energiplanen ska behandla alla energifrågor inom kommunens geografiska område. Kalmar kommuns förra energiplan upprättades 1989. 8

Förutsättningarna för den lokala energipolitiken har sedan dess förändrats så mycket att energiplanen sedan länge inte kan uppfattas som aktuell. Vi bedriver ett av Sveriges största energieffektiviseringsprojekt i kommunens egna fastigheter. Det finns stor potential att genom framförallt underhållsåtgärder minska energiförbrukningen mellan 10-20 %. Uppföljning Energimätningar görs den Energibalans som Regionförbundet tar fram. Fortsatt arbete För att uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) behöver en uppdaterad energiplan tas fram i samarbete med Kalmar Energi. Fortsätta arbetet med att effektivisera energianvändningen i kommunala byggnader/fastigheter. Fokusera på beteendepåverkan hos framförallt egen personal som är hyresgäster i kommunalägda fastigheter. 4. Hållbara transporter Det här vill Kalmar kommun Den bästa resan för miljön är den som inte görs. När det gäller transporter är det viktigt att dels minska biltrafiken och dels att ersätta de fossila bränslena med förnybara bränslen. I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Den planerade samlastningscentralen i Kalmar ska minska den tunga motortrafiken i stadens centrala delar och öka framkomligheten för cykel- och gångtrafikanter. Vi deltar i regionalt samarbete för att öka biogasproduktionen och för att utveckla nätet av tankställen. Kommunen som organisation Som arbetsgivare till mer än 5000 anställda har vi stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänsten men vi har också ett ansvar att genom uppmuntran och stimulerande åtgärder påverka arbetspendlingen i rätt riktning. Kalmar kommun har en stor fordonspark och här finns också goda möjligheter att styra vilka fordon som köps in samt vilket bränsle som används. Upphandling är ett viktigt instrument för att ställa relevanta krav. Vår rese- och transportpolicy är ett viktigt dokument för att styra mot att vi planerar våra resor, så att de sker så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat som möjligt samt får en hög nyttjandegrad av kommunens fordon. Nuläge Transportsektorn står för cirka 40 % av den totala energianvändningen i kommunen och för cirka hälften av de fossila koldioxidutsläppen. En resvaneundersökning genomfördes på kommunnivå år 2012 och visar att 59 % av alla resor görs med bil, 6 % med kollektivtrafik (inklusive tåg) och 20 % av resorna görs med cykel. Detta gör Kalmar bäst i undersökningen vad det gäller andel resor gjorda med cykel. Det finns en nationell trend för ökad cykeltrafik vilket också märks i Kalmar. Kalmar Cykelstad har haft en stor inverkan och starkt bidragit till att cyklingen har ökat. Vad det gäller biltransporter så försöker kommunen stimulera ny teknik. T.ex. har man snart en kommersiell elbilspool. Från och med januari 2012 så är Landstinget ny huvudman för Kalmar Länstrafik (KLT) vilket begränsar vår påverkansmöjlighet på kollektivtrafiken. 9

2010 gjordes en omfattande analys av kommunanställdas resor till och från arbetet samt inom tjänsten. 2012 gjordes en genomlysning av fordonsparken. Det ger oss en god bild av var vi har störst potential att minska koldioxidutsläppen. 80 % av utsläppen från resor sker till och från arbetet. Uppföljning Resvaneundersökning, transportslagsmätningar och olika kundmätningar. Fortsatt arbete Transportfrågan kräver samverkan över länsgränserna och en dialog med trafikhuvudmän (kollektivtrafik, landsting, kommuner, myndigheter, med flera). Utvecklingen av kollektivtrafiken inom regionen är ett avgörande område för att vi ska kunna nå våra utsläppsmål. Fortsätta arbetet med att ta fram ett transportprogram som täcker samtliga transportslag inom hela det geografiska området och stakar ut vägen för hur vi ska uppnå visionen i översiktsplanen. Fortsätta arbetet med Kalmar Cykelstad. För transporter och resor i den kommunala organisationen behövs en mix av stimulansåtgärder som främjar samåkning, cyklande och kollektivtrafiken. Dessutom kommer ett långsiktigt attityd- och beteendearbete att behövas, med särskilt fokus på arbetspendling. Kommunens rese- och transportpolicy är i stort behov av att utvärderas och revideras. Genom virtuella möten och distansarbete kan en del resor undvikas helt. 5. Beteendepåverkan genom information och samverkan Det här vill Kalmar kommun Kalmar kommun är väl medveten om att information och samverkan är viktigt för att åstadkomma en bestående positiv förändring på klimat och miljö. Att vara ett gott exempel och sprida erfarenheterna både lokalt och internationellt är en viktig del av Kalmars klimat- och energiprogram som även stärker det interna arbetet. Att få människor att ändra beteende är mycket svårt om det innebär ekonomisk uppoffring eller ändrad livsstil. Därför ska man se till att omställningen är så bekväm som möjligt och lyfta fram ekonomiska fördelar samt att det kan vara del av en attraktiv livsstil. Strategin är att göra det enkelt att leva ett liv utan fossila bränslen, till exempel billig och bekväm fjärrvärme, attraktiv kollektivtrafik och tillgång på ekologiska och närproducerade varor. Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning. Öka samverkan mellan olika aktörer. Kommunen som organisation Kommunanställda har stor möjlighet att påverka attityder och beteenden i sitt arbete inom till exempel förskola och skola, där tidiga miljövärderingar hos barnen och ungdomarna skapar goda framtida vanor och kan även påverka hur barnens närstående agerar. Inom äldreomsorgen kan personalen hjälpa brukarna att vara mer miljömedvetna i sina dagliga rutiner genom att exempelvis källsortera sitt avfall, släcka lampor samt handla miljömärkta varor. Kommunens miljöhandläggare och klimat-, energi- och transportrådgivare påverkar också kommuninvånarnas beteende genom rådgivning och tillsynsarbete. Kommunen har också ett informationsuppdrag om förändringar i det kommunala arbetet till exempel om byggandet av nytt fjärrvärmeverk eller hur gång- och cykelbanor snöröjs. Det ger kommunen ett bra tillfälle att ta upp klimat- och energifrågor i ett naturligt sammanhang. 10

Nuläge Kalmar kommun har lång erfarenhet av att arbeta med olika typer av projekt som ska engagera till förändrade attityder och beteende. Kalmar ligger i framkant vad det gäller just beteendeförändring inom klimatområdet. Det mest kända projektet är Klimatpiloterna som fick riksintresse. Därefter följde en bredare kampanj vid namn Klimatlöfteskampanjen och sedan Hållbart liv hemma som var ett initiativ från IKEA och WWF som kontaktade Kalmar kommun just för vår erfarenhet av liknande kampanjer. Uppföljning Svårt att mäta beteendeförändring och dess orsaker. Följer till viss del upp antalet informations- och rådgivningstillfällen samt antal deltagare men effekten av dem är svårare att mäta. Det här behöver vi göra Kommunikationsstrategen ska göra en översyn på hur Kalmar kommun marknadsför sig generellt och där ska även marknadsföring och kommunikation av klimat- och energifrågor integreras. Erbjuda alla anställda en grundläggande miljöutbildning för att höja kunskapsnivån. Fortsätta att arbeta med beteendepåverkan och samarbeta med andra aktörer som vill förmedla klimat- och energikunskap. Detta bör göras på ett mer systematiskt sätt där en plan tas fram på vilka områden man ska fokusera på samt vilka målgrupper. Kommunala styrdokument Det finns flera kommunala styrdokument och underlag som klimat- och energiprogrammet har koppling till, exempelvis: - Budgetmål - Energieffektiviseringsstrategi - Energiplan - Fördjupad översiktsplan - Klimatanpassningsplan - Transportprogram - Vindkraftsplan - Vision 2020 - Översiktsplan Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en gemensam vision eller målsättning. Kalmar kommun är med i flera nätverk inom klimat- och energiområdet, exempelvis: - Klimatkommissionen - Borgmästaravtalet Covenant of Mayors - Union of Baltic Cities (UBC) Information och genomförande För att tydligt omsätta programmet i successiva handlingar ska vi framförallt använda vårt ordinarie styrsystem, det vill säga vårt målarbete. 11

Uppföljning För att klimat- och energiprogramet ska kunna fungera långsiktigt behöver den vara aktuell. Eftersom programmet bygger på politiska mål ska den uppdateras senast våren 2015 i samband med budgetarbetet. Därutöver bör kommunen vid varje mandatperiod pröva att programmet är aktuellt och revideras vid behov. 12

Bilaga 1 Energisituationen i Kalmar Sammanställningen över energiproduktion och energianvändning i den geografiska kommunen grundar sig på SCB:s energistatistik och har sammanställts i en energibalans 2008 för Kalmar kommun. Då statistiken blir tillgänglig först efter ett par år så visar uppgifterna från 2008 varken effekter av senare tids konjunktursvängningar eller vilket genomslag de senaste årens klimatdebatt har fått på energianvändningen. En korrekt redovisning av energiproduktion och energianvändning i Kalmar blir omfattande men en sammanfattning från Energibalansen 2008 görs i denna bilaga. Energitillförsel Med energitillförsel menas de energikällor, exempelvis råolja och biomassa från skogen, som tillförs energisystemet inom Kalmar kommuns gränser för vidare omvandling till olika energibärare, exempelvis el och fjärrvärme. Den slutliga energitillförseln till Kalmar uppgick 2008 till 2 134 GWh. 41 % av energitillförseln kommer från förnyelsebara källor (cirka 967 GWh från fossila bränslen, cirka 520 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 646 GWh var elenergi). Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi kan utläsas. Tabell 1. Energitillförsel i Kalmar 2008. Energiproduktion Fjärrvärme Fjärrvärmenätet är väl utbyggt i Kalmar och har goda möjligheter att ansluta både befintliga och nya byggnader där uppvärmningsalternativen är eller har varit exempelvis direktverkande el, olja eller värmepumpar. Fjärrvärmen baseras i huvudsak på förbränning av biobränslen och en marginell del fossilolja,. Dessutom finns fjärrvärmecentralen Draken som årligen producerar totalt cirka 60 GWh värme. Idag används Draken framförallt under två sommarmånader då Moskogen står stilla men även som spetskraft under kalla vinterdagar samt som reservanläggning. 2012 producerades 376 GWh fjärrvärme. Elproduktion 2010 invigdes Moskogens kraftvärmeverk vilket har bidragit till ökad lokal förnybar elproduktion i Kalmar. Kraftvärmeverket står också för en tredjedel av Kalmars elförsörjning. 2012 producerades 132 GWh el i huvudsak från förnybara bränslen. Det finns goda möjligheter att öka den lokala elproduktionen ytterligare genom att öka fjärrvärmeunderlaget. 13

Övrig förnybar energiproduktion Vindkraft I dagsläget finns ca 25 MW installerad effekt vindkraft i kommunen (fem vindkraftverk á 1,8 MW i Vassmolösa, beräknad årsproduktion 25 GWh?, två 2,5 MW i Mortorp, beräknad årsproduktion 13 GWh samt fem á 2 MW i Rockneby, beräknad årsproduktion från dessa är 30 GWh). Dessutom några mindre gårdsverk; Nöbble gård, 0,8 MW, Elverslösa 17:1, Jan Hagenbjörk, 150 kw. Dessa två kraftverk tillsammans levererar uppskattningsvis 2000 MWh/år. Sammanlagt ca 70 GWh och fler vindkraftverk är under uppbyggnad. Målet i vindkraftsplanen är att minst 30 % av den totala elkonsumtionen i kommunen ska ersättas med el från vindkraft (= 225 GWh) till 2015. Biobränsle De större biobränslepannorna i Kalmar kommun är kartlagda (Energikontor Sydost). Förutom de mindre biobränslepannorna som återfinns bland annat i hushållssektorn finns det cirka 10 större biobränslepannor, bland annat närvärme i Läckeby, Rockneby, Påryd och Smedby. Total energiproduktion är beräknad till cirka 250 GWh/år. Biogas Idag finns en biogasanläggning i Kalmar kommun vid Tegelviken i södra delen av Kalmar. Biogasanläggningen drivs sedan 1 januari 2008 av Kalmar Biogas AB. Anläggningen har vissa år producerat cirka 3 miljoner m3, vilket motsvarar cirka 18 GWh energi. De senaste åren har dock produktionen upgått till ca 14 GWh på grund av stora produktionsstörningar. Kalmar Biogas AB har stått för fordonsgasproduktionen och E.ON har sedan sålt den vidare till kunderna. I februari 2013 köptes Kalmar Biogas upp av Famax AB. Famax AB planerar även att producera biogas i en ny anläggning, beräknad årsproduktion 23 GWh. Energianvändning Elenergi är en energiform med hög kvalitet och som lämpar sig bra för till exempel belysning och industriprocesser. Värme är en energiform av mycket låg kvalitet därför kan uppvärmning av bostäder, lokaler och tappvarmvatten med fördel göras med energi med en lägre primärenergifaktor till exempel fjärrvärme. Den slutliga energianvändningen är beräknad till 2014 GWh. Transportsektorn är den största energianvändaren i kommunen (38%). Nästa stora energianvändare är hushållen (23%). Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel (11%) av energianvändningen i Kalmar kommun. 14

Tabell 2. Energianvändning i Kalmar 2008. Koldioxidutsläpp från energianvändningen Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser i Kalmar, och därmed klimatpåverkan, kommer från energiproduktion av el och värme samt våra transporter. Koldioxidutsläppen kommer till knappt hälften från energisektorn och till drygt hälften från bränslen för transporter. Detta sett till officiell statistik, som inte ger någon korrekt bild nedbruten på lokal nivå men ändå ger en uppfattning om storleksordning. Den totala energitillförseln i Kalmar kommun generade cirka 257 300 ton koldioxid under 2008, det motsvarar 4,2 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat från 5,2 per invånare 1990 trots att energitillförseln ökat från 1932 GWh (1990) till 2134 GWh (2008). Minskningen av koldioxidutsläppen beror främst på utfasning av eldningsolja i hushåll, offentlig verksamhet samt industri. När det gäller fordonsbränsle har bensinanvändningen minskat något sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen har å andra sidan ökat kraftigt. Förbrukningen av eldningsolja till uppvärmning har minskat kraftigt över åren och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. 15