Bengaltassen 2011 Nr 4 Föreningen Bengalkattens medlemsblad 13år Llandar Wildatheart, Wildy Sveriges äldsta bengal? Avel och selektion SW- Uppsala
Grattis alla vackra katter IC S*Royal Spots Curry Ben n 24, hane IC i molde (N) 7 agusti Äg: Ann-Sofi Klint, BJK Föreningen Bengalkatten styrelsen och funktionärer 2011 Ordförande Gisela Grünwedl Bunsövägen 31, 132 34 Saltjö Boo Tfn 08-715 22 76, bengalkatten@fairyqueens.se Vice Ordförande Katrin Björksten Barnängsgatan 60, 116 41 Stockholm Tfn 08-644 54 34, 070-535 65 44 katrin@happyhooligans.se katrin.bjorksten@yahoo.se (stora filer) Kassör Maria Metternich Granvägen 11, 135 52 Tyresö Tfn 0707-10 40 45 Maria_metternich@hotmail.com Ledamot: Caroline Jonsson Nyland 119 860 25 Kovland 060-96239, 076-8112275 caroline@leopardettes.se Suppleant: Anette Wiholm Zander Sickla Kanalgata 65, 120 68 Stockholm 08-6433131 anette.wiholm@bredband.net Valberedning: Dennis Björksten (sammankallande) Tfn 08-644 54 34, 070-544 54 34 dennis@happyhooligans.se Åsa Burström Brännland 89, 916 91 Bjurholm Tfn 0932-410 01 info@silverspitits.se Revisorer Ulf Jakobsson Terrängvägen 109, 129 47 Hägersten Tfn 070-453 58 09 ulf.jakobsson4@comhem.se Redaktör Medlemsbladet: Katrin Björksten katrin@happyhooligans.se OBS Stora filer sänds till: katrin.bjorksten@yahoo.se Redigerare Medlemsbladet Åsa Burström info@silverspirits.se Webmaster Ann-Sofi Klint mail@royalspots.se GIC Silverspirits Arctic Light Blev GIC i Umeå 10 april Äg: Ann-Sofi Klint, BJK Vill gärna presentera min Wildy, Llandar Wildatheart (f 980326). Wildy är inte min första bengal, men definitivt min största som individ. Inte bara för mig faktiskt, utan som tidig ambassadeur för rasen. När han som yngre visade upp sig på utställningar, tog han alla med storm. Hans gudomliga temperament gjorde honom oemotståndlig och han var dessutom typmässigt en mycket bra bengal. Mönstermässigt hade bengalen inte kommit så långt, men han stack ändå ut med sina pilformade spottar och sin korta, silkeslena päls full med glitter. Hans smaragdgröna ögon lämnade ingen oberörd. År 2000 satte han definitivt bengalen som ras på kartan, när han blev bästa vuxna korthårskatt på SVERAK s lista. Det skulle ta 9 (!) år för en ny bengal att göra om den bedriften, vilket säger en del om honom. Idag lever han ett underbart liv hos oss som pensionär, med sin älskade Llandar Rosalita, som han faktiskt kom till Sverige tillsammans med och en annan bengaltjej vid namn Benlotte Crownjuels som också kom till oss som bebis. Lena Jeppson, Back To Basic s (Bild på sidan 1) 2 3
H ej alla läsare God Jul och Gott nytt ÅR önskas alla katter och medlemmar! Hoppas ni får mycket god mat och härlig avkoppling. Kanske några härliga klätterturer i granen för kattungar? Anmäl er snarast möjligt till Årets event - Klubbmästerskapet på Kistamässan 6 januari. Finns troligen några fåtal platser kvar när denna tidning kommer hem till er i brevlådan. För Er som är lite crazy går det även att tävla i Look a like tävling. Vem är mest lik sin katt? Hemlig domare! Jag har själv plockat fram mina trikåer och funderar på outfiten i övrigt just nu. Jag vill få in fler bidrag till tidningen med berättelser om era älskade katter. Det måste finnas massor ni vill delge alla medlemmar. Alla är vi ju lika kattgalna så inget är ointressant/insnöat att skriva om! Sänd in din text gärna med foto till katrin@happyhooligan.se Vi vet att många är mycket duktiga fotografer och vi vill förnya första sidan på vår hemsida samt Fotogalleriet. Sänd in Era bästa bilder till webmaster@ bengalkatten.nu Hoppas ni får en trevlig lässtund! Själv blev jag så fascinerad att läsa om våra äldre bengaler som Ja, jag vill prenumerera på Kattliv - 6 nr för 279 kr. När jag betalt får jag en hemlig present utan extra kostnad. 183 NAMN.......................................... ADRESS......................................... POSTADRESS...................................... TELEFON......................................... E-POST.......................................... Gäller endast nya prenumeranter inom Sverige. beter sig som kattungar emellanåt. Artikeln om avelsselektion bör ni ägna lite tid för den tyckte jag var mycket läsvärd. Vi är tacksamma för det goda samarbetet vi har med Aby/Somaliringen som bl a gör att vi kan arrangera föreläsningar till en vettig peng och även får bra material till vår tidning. Katrin Björksten Sveriges största magasin för dig som älskar katter! Hemlig present på köpet! Frankeras ej. KATTLiv bjuder på portot! KATTLIV Svarspost 411 318 000 434 20 Kungsbacka Som medlem kan du handla förmånligt hos två av våra medlemmar: Supercat www.supercat.se ange kod FBK 2011 10% Köp Scent Stop för 400:- 500ml eller 2 flaskor för 700:-. (Bägge priser inkl frakt) Gå in på www.bengalkatten.nu på medlemssidan och beställ! Skicka in din bästa kattungebild och du har chansen att vinna en flaska Scent Stop Sänd in bilder och gärna några rader om din kattunge. Skriv vad katten heter, ditt namn, fotograf, och några rader om din kattunge. Tänk på att bilden måste vara högupplöst dvs minst 170 dpi till katrin.bjorksten@yahoo.se Vi vill ha in ditt bidrag senast den 15/1 Årets Bengal 2012 Var med och tävla! Sänd in kopior på bedömningssedlarna till Caroline senast 15/1-11 Klasserna är ungdjur, junior, vuxen hane, vuxen hona, kastrerad hane, kastrerad hona, senior/veteran Poängen räknas enligt följande: BIV 40 poäng, NOM 45 poäng, BIS 55 poäng, Cert - 20 poäng, Ex 1 utan cert - 10 poäng, Ex 1 för junior/ungdjur - 20 poäng Bara bästa resultat för varje tävlingsdag räknas och minst tre och högst 5 resultat. Skicka kopior på bedömningssedlaran samt bifoga särskild blankett som finns på hemsidan till caroline@leopardettes.se Vill du vara aktiv i styrelsen eller känner någon som du tror skulle passa? Hör av dig till valberedningen snarast möjligt. Åsa Burström tel 070-313 52 62 info@silverspirits.se eller Dennis Björksten tel 08-644 54 34 dennis@happyhooligans.se Motioner till årsmötet! Sista dag för motioner till årsmötet är 15 januari 2012 Motioner sänds till Katrin katrin@happyhooligans.se PawPeds Om du har varit och scannat din katt för HCM, glöm inte att skicka in stamtavlan till: Anna Peltovuori, Simtuna Kaby 2, SE-749 72 Fjärdhundra, Sweden Om inte Anna får kopia på stamtavlan så kan hon inte registrera in resultatet när det kommer. För att söka i PawPeds databas: Välj den ras du vill titta på t ex bengal. Skriv sedan in kattens namn. För att se resultat av scanningen i PawPeds så klicka på symbolen [h] som finns vid kattens namn. Det tar ca 1 månad efter det du har varit och scannat din katt tills resultatet finns i databasen. OBS! OM DU VARIT OCH SCANNAT DIN KATT FÖR HCM SÅ MÅSTE DU HA SÄNT IN STAM- TAVLAN TILL (se ovan) FÖR ATT RESULTATET SKALL PUBLICERAS! Mer information finns om PawPeds på www. pawpeds.com. Bengalkatten-kattliv.indd 1 2011-05-27 09.40 4 5
Sveriges äldsta bengal? Vi tackar för alla fina bidrag Benlotte Crownjuels 990614 kom som bebis tillsammans med Wildy & Llandar Rosalita (föregående sida) till Sverige 12år Det vinnande bidraget med knapp marginal är Llandar Wildatheart som blivit 13 år, Han föddes den 26 mars 1998, Ägare Lena Jeppson, Wildy finns på bild första sidan Lena Jeppson 13år Llandar Rosalita 980511, kom som bebis tillsammans med Wildy & Benlotte Crownjuels(nästa sida) till Sverige Lena Jeppson 10år Kattkompaniet Hime 010613 Hime är vår första bengal så hon har en mycket speciell plats i våra hjärtan. Jag tror inte att vi skulle ha haft så många bengaler i dag om det inte vore för Hime och hennes underbara temperament. Åsa Burström Här kommer några bilder på Leppert s Bergkristall Lea Snöprinsessan som hunnit bli 13 år gammal. Hon är född 980802. Lea är Seal Lynxpoint snö-marmorerat. Hon är fortvarande lekfull och vill gärna leka med barnbarnen när de kommer på besök hos Farmor. Lea är väldigt social och vill alltid vara med och umgås när det kommer gäster. Förövrigt är hon lugn och charmig och gillar titta på fåglarna vid fönstret. De här bilderna är tagna i vårt hem i Uppsala av mig som är Leas Matte. Med vänlig hälsning. Ritva Blomgren 13år Hej här är jag. GIC Jaronbelle Prince of Bonnea. Jag är född i England 020319 alltså fyller jag 10 år i mars nästa år. Jag har varit på många utställningar i Sverige och i Norge, och vunnit fina priser och utmärkelser. Nu bor jag sedan 6½ år hos min matte Anna-Karin och husse Per-Erik i Sör Hesse utanför Borlänge. Där har jag det bra och mår som en riktig Prince.Husse och matte tycker att jag är det mysigaste som finns på jorden och dom älskar sin bamsefar. Mjau från Prince 9år 6 7
6 7 Avel och selektion Den 24 september anordnade AbySomaliringen tillsammans med Bengalkatten en kursdag om avel och selektion där Ulrika Ohlsson grundare av pawpeds föreläste. Vi både lyssnade på Ulrika samt gjorde uppgifter i mindre grupper som sedan redovisades för alla. Till att börja med definierade vi vad som menas med avel när det gäller tamdjur: Avel innebär att genom urval av goda föräldradjur förändra egenskaperna i en djurpopulation i önskad riktning. Genom systematiska åtgärder att för varje generation förbättra en husdjursras eller husdjursstam så att den får alltmer önskvärda arvsanlag. Avel är ett långsiktigt arbete, det pågår över flera generationer. Aveln har ett fast mål, man strävar efter en förbättring av någon eller några egenskaper. Syftet är att förbättra en hel ras eller population, inte bara att få fram enstaka djur med exceptionella egenskaper. Hur fungerar det då i praktiken när det gäller katt-avel? Ulrika pratar om tre typer av uppfödare: A) Föder upp kattungar med lite eller ingen hänsyn tagen till kvalitén B) Producerar katter av hög kvalité, men med korttids perspektiv C) Avlar med fokus på långsiktiga effekter för rasen som helhet När det gäller typ A finns inget mål och därmed ingen avel i egentlig mening. Typ B har ett korttids mål att få fram showvinnare så snabbt som möjligt och slutligen typ C avlar för att långsiktigt förbättra rasen enligt sina uppställda avelsmål. Hur många katter behöver man då för att avla? För någorlunda hälsosam avel behöver man minst 100 honor och 35 hanar i avel varje generation. Det säger sig själv att man inte kan klara detta på egen hand eller i samarbete några stycken, det är nödvändigt att man använder så stor del av det tillgängliga avelsmaterialet som möjligt. Om man vill uppnå ett mål med aveln, och det är ett stort antal uppfödare involverade, behöver man ett gemensamt fast mål för att generation för generation selektera kattungar som närmar sig målet. Att arbeta för att isolera sitt avelsmaterial från andras leder inte till att rasen förbättras, tvärt om, det minskar chanserna till långsiktig förbättring av rasen. Avelsmål och viktning av mål Vad är målet med aveln? Alla uppfödare jag stött på hävdar att de strävar efter friska katter med gott temperament och många strävar dessutom efter vinstrika katter. Det är ganska lätt att sätta upp detta mål men vad behöver man göra för att närma sig målet och finns det en inbyggd motsättning mellan dessa mål? Behöver man prioritera vilket mål som är viktigast? Ju tydligare vi är med vårt mål desto troligare är det att vi kommer att uppnå det Målet bör vara konstant över tiden Var ärlig mot dig själv med vad ditt mål är Abessinier och Somali uppfödarna som var med på kursen bildade in liten grupp och diskuterade vad vi tyckte var de viktigaste avelsmålen under cirka 20 minuter. Det övergripande målet vi kom fram till var att få fram friska sällskapskatter av gott temperament med ett karakteristiskt abessinier-utseende. Vid rangordning av avelsmålen enades vi om denna rangordning: 1) Friska katter 2) Sällskapligt temperament, grundtemperamentet ska vara OK vilket bland annat innebär att katten ska vara hanterbar. Dessutom ska katterna vara lekfulla och aktiva. 3) Utseende: De-facto trenden är riktning mot extremare katter vilket vi anser vara ett problem då målet som vi enades om är att sträva det som traditionellt har varit karakteristiskt för rasen. En sak som vi tog upp var att rasen ska ha tydlig ticking och att det inte ska inte vara en nackdel om katten är vit under hakan på utställning. Utställningstrenden mot ständigt mörkare färg har inneburit att tickingen framträder mindre tydligt. Rangordningen innebär inte att man bara har ett mål, friska katter i detta fall, utan att man vid parning och selektion av kattungar för vidare avel lägger större vikt vid avelsmål av högre prioritet. Hur ska vi då rent praktiskt selektera den katt som gör det möjligt att närma sig våra mål? I Tabell 1 gav Ulrika ett exempel på hur man kan ställa upp ett avelsmålsschema där den/de mål man anser vara viktigast får ett högre index. Varje katt poängsätts med avseende på egenskapen och poängen multipiceras med viktningen (index). Sedan summerar man och går vidare med den katt som har högst poäng, i detta fall Fluffy. Tabell 1. Ett fiktivt exempel på avelsmåls schema Avels-schemat i Tabell 1 innehåller 8 egenskaper med 3 olika vikter. Ett annorlunda schema visas i Tabell 2. Där har man istället valt 3 huvudgrupper med 3 undergrupper i varje huvudgrupp om totalt 1200 index poäng. Undergrupperna har sedan viktats så att de totalt ger den poäng som huvudgruppen ger. Betygsätt katterna som i Figur 1 och summera sedan katternas poäng på samma sätt som i Tabell1. Den katt som får högst poäng väljer man att avla vidare på. Tabell 2. Ett mer detaljerat exempel på avelsmåls schema Selektion Ulrika tar sedan upp vikten av att göra de rätta kombinationerna. Hon frågar oss vad vi tror ger bäst resultat om vi har 2 populationer, A och B, och ska försöka förbättra katterna med avseende på de mål vi valt genom selektion. Hur göra? Population A, försök matcha katterna för bästa tänkbara kombinationer. Ingen selektion av katter utan endast matchning. Population B, försök selektera de bästa individerna. Sedan slump-parning inom den utvalda gruppen. Vilken population har gjort största framstegen efter 20 generationer? Då framkommer det som är det som för mig var den viktigaste kunskapen i den här kursen, nämligen: Population A har inte gjort något framsteg alls. Population B har närmat sig avelsmålet Varför är det på detta viset? Därför att gener ärvs, inte genkombinationer. En bra kombination påverkar första generationens kattungar men inte generationen efter. Det är bara selektionen som ger långsiktigt resultat. Man måste bestämma sig för avelsmålet och selektera individer för att komma framåt i avelsarbetet. Naturlig selektion I vilt tillstånd selekteras de djur som är bäst på att överleva och med bäst förmåga att få sin avkomma att överleva i det specifika område där djuret lever. Man har funnit att olika egenskaper i en stor djurpopulation fördelar sig i vad som benämns normalfördelning, förutsatt att populationen är tillräckligt stor. Vid för litet underlag kan andra typer av fördelningar förekomma. I Figur 2 visas en population giraffer som exempel. Giraffer med 3 meter lång hals får bäst tillgång till föda samtidigt som de inte har alltför svårt att undkomma rovdjur (alltför långa halsar gör att de får svårare att röra sig). Alltså får giraffer med cirka 3 m långhals flest tillfällen att få ungar. Figur 2. Normalfördelad kurva. Halslängd hos giraffer på x axeln, antal giraffer på y-axeln Under normala förhållanden selekterar naturen giraffer med cirka 3 meter långa halsar. Så inträffar en katastrof som sätter tidigare urvalsprocess ur spel. Under några år blir det extrem torka, födan minskar rovdjuren försvinner och endast girafferna med extralånga halsar överlever,
Figur 3, eftersom deras extra långa halsar gör att de har lättare att hitta föda. Figur 3. Normalfördelad kurva under en naturkatastrof. Halslängd hos giraffer på x axeln, antal giraffer på y-axeln, endast de med lång hals överlever De med kortare halsar försvinner och en ny jämvikt inträder så småningom, men då har jämvikten förskjutits åt höger i grafen till 3.2 m, Figur 4. av det genetiska materialet och endast de med vissa specifika egenskap överlever. Men under naturliga förhållanden kanske de inte alls är så lämpade Detta innebär att ytterligare genetiskt material kommer att försvinna vilket i sin tur resulterar i att arten försvagas ytterligare. Om den genetiska variationen har blivit för snäv kommer arten att dö ut som resultat av katastrofen eftersom den alltför snäva avelsbasen kommer att ge allt sjukare individer. Ett exempel på detta är Geparden och den numer inavlade Svenska vargen, i det senare fallet är det jakt som utgör katastrofen. I praktiken sker den kraftigaste selektionen inom kattavel på utseende, vilket skulle kunna jämföras med en naturkatastrof i biologisk mening eftersom utseende inte har något med hälsa och reproduktionsförmåga att göra. Om man förutom en onaturlig selektion dessutom delar upp rasen i ett antal sub-grupper eftersom uppfödare vill isolera sina linjer från rasen som helhet ökar man risken att få en ständigt sjukare ras med sämre och sämre överlevnadsförmåga. Rörligt eller fast mål Utseende-standarden inom kattavel är ett fast mål som endast ändrar sig då standarden skrivs om. Detta är teorin, men är det så i praktiken? och vad händer om man har ett mål som är rörligt: då medelstora öron och ögon i praktiken på utställning betyder ju större ju bättre? I Figur 2 visas katters vikt i en normalfördelad kurva. Alla katterna representerar det totala genmaterialet i populationen. Majoriteten av katterna väger mellan 4 till 6 kg med centrumpunkten 5 kg. man att man samtidigt har reducerat genvariationen. Om man dessutom låter målet flyta mot hela tiden större katter så minskar man hela tiden den genetiska variationen generation för generation. I Figur 2 skulle det innebära att man bara avlar vidare på katter som befinner sig långt till höger i grafen. Om man har ett avelsmaterial som består av tio-tusentals obesläktade individer skulle detta kanske gå bra, förutsatt att katterna är friska för övrigt. Men, inom ras-katts avel har man redan från början en mycket snäv avelsbas. Abessinier exempelvis, har en genetisk bakgrund som till cirka 70 % består av 5 katter. Det säger sig själv att man måste var mycket uppmärksam och para klokt för att bevara och öka den genetiska variationen inom rasen om den ska vara frisk. Låt oss ställa hypotesen att den ökade vikten ger problem med leder som visar sig efter några år då både avelskarriären samt utställningsdito är över. Kommer det att bli så att man ändrar standarden och premierar katter som väger 5 kg, eller kommer man fortsätta att premiera större och större katter? Vad har vi som uppfödare, kattklubb eller nationell organisation för ansvar förde individuella katterna och rasens hälsa? Selektion för show vinnare Naturlig selektion främjar överlevnad, selektionen över tid ger friska starka individer. Ett etiskt dilemma med ensidig inriktning på att få fram show vinnare så fort som möjligt, är att om man selekterar för att få show vinnare går detta snabbast om man tar de mest vinnande katterna och parar dem med varandra särskilt om dessa är släkt. Resultatet är snävare och snävare avelsbas och minskad genetisk variation. Om detta får ett stort genomslag inom aveln gör detta att rasen som helhet sjukare. För en frisk ras är det nödvändigt med bred avelsbas. Hur går det om alla parar med samma vinstrika hane? Vad händer in nästa generation då de flesta kattungar har samma pappa? Vems ansvar är det att populationen har en bred avelsbas? den per generation vara högst 0.5 %. På 5 generationer ska alltså inavelsgraden vara högst 2.5 % och på 10 generationer max 5 %. Om detta inte är möjligt inom en ras måste man göra utkorsningar tills att denna nivå är möjlig att uppnå. Om man har för få individer att börja med kan man inte bedriva en avel och få friska individer. Utvärdering av avelsmålen När det gäller utvärdering av avelsmålen är utseendet och temperament något som är omedelbart märkbart på de egna katterna. Dessutom är deltagande i katt utställningar ett sätt att utvärdera hur de egna katterna förhåller sig till rasens utseende som helhet. Likaså är hälsan hos de egna katterna och deras avkomma något som den enskilda uppfödaren kan följa upp och sammanställa år för år. När det gäller rasen som helhet blir det svårt att följa upp hälsa/temperament status för en enskild person. Viktig information kan hittas i vetenskapliga publikationer. Ett exempel på ett lyckat avelsmål hos Svenska Abessinier/Somali uppfödare är den spektakulära minskningen av blindhet orsakade av PRA (från 45 % till 4 % på 25 år). I detta fall fanns ögonspegling och senare DNA test resultat för uppföljning, på samma sätt måste vi finna en strategi för att kontrollera om våra raser blir friskare eller sjukare över tid. Blir rasen friskare och friskare så fungerar avelsarbetet, annars fungerar det inte För att kunna avla hälsosamt är det nödvändigt med databaser, det går helt enkelt inte att överblicka avelsarbetet i praktiken utan hjälpmedel. Det är här pawpeds kommer in i bilden. I nästa nummer kommer vi publicera en fortsättning på detta. Hur pawpeds kan användas som hjälpmedel i avelsarbetet. Av Maria Christiernin, AbySomaliringen Figur 2. Normalfördelad kurva. Halslängd hos giraffer på x axeln, antal giraffer på y-axeln Vad har nu hänt? Under normala förhållanden är det många orsaker som påverkar överlevnaden och chansen att reproducera sig. Förutom långa halsar faktorer som immunförsvar, fertilitet, förmåga att ta hand om sina ungar, intelligens och adaptions förmåga exempelvis. Under många generationer selekterar naturen fram de med bäst chans att överleva och reproducera sig och det genetiska urvalet speglar detta. Vid en katastrof så försvinner en stor del Figur 2. En normalfördelad kurva över katters vikt. Antal katter på y-axeln och antal kg på x-axeln. Man har bestämt att idealvikten är 6 kg. Om man selekterar katter mellan 5 och 7 kg kommer så småningom en ny normalfördelad kurva inställa sig med centrum på 6 kg. Då man betraktar figur 2 så inser Nu kommer vi in på inavel. Det är känt att kusin parning hos människor ökar risken för allvarliga missbildningar, men dessa är ändå ganska ovanliga. Man kan spekulera i om detta är orsaken till att det i de flesta kulturer är accepterat med kusin gifte (6.25 % inavel), samtidigt som det betraktas som en styggelse med närmare släktskap. Vid högre inavelsgrad ökar frekvensen av missbildningar och sjukdomar dramatiskt. För individens enskilda hälsa bör alltså ingen parning ge en inavelsgrad högre än 6.25 %. Man har genom genetiska studier visat att för att hålla en population frisk långsiktigt bör inavelsgra- 10 11
SW i Uppsala 2011 Kungsgardens Nexus Flipping NOM & BIV Ungdjur S* Svedbergakulle Mischa. NOM Junior Glitterglam Herqules of Svedbergakulle Resultat SW NOM Vuxen hona IC S* Bonneas Alexia NOM & BIV Kastrat hane IPS * Kungsgardens Nexus Flipping NOM & BIV Vuxna hane S* Healings Jailhouse Rock NOM & BIV Ungdjur S* Svedbergakulle Mischa NOM Junior Glitterglam Herqules of Svedbergakulle S* Healings Jailhouse Rock IC S* Bonneas Alexia 10 11 12 13
14 15 Och så mer vackra katter... Vad heter katten???? Silverspirits Jade, ägare Åsa Burström (N)DreamworksBalder in Memory, ägare Jeanette Björnberg FI*Kattiklaanin Iron Planet, ägare Maria Andersson S*Leopartners Cuba Kaffe, ägare Diana Hårshagen
16 Långväga utställare på SW Vi vill hälsa alla medlemmar varmt välkomna till Klubbmästerskapet! - Du kommer väl!!! Husdjursmässan/Kistamässan, fredagen den 6 januari 2012 Anmälningsblankett kommer finnas på www.bengalkatten.nu Ett event för både de utställningsvana och för de som aldrig förr har ställt ut men gärna vill prova på. Det är begränsat antal platser så först till kvarn gäller. På husdjursmässan kommer det förutom alla fina katter finnas många andra djur att se så passa på att ta med hela familjen. På Skandinavien Winner utställningen i början av september deltog 2 fina katter som kom hela vägen från Belgien. Jag och Åsa blev nyfikna och beslöt oss för att prata lite mer med ägaren Doriano Fecondo från Wildtemptation. Doriano berättade att hans mamma har uppfödning av Norsk Skogkatt, Chatterie de Ramatuelle, så därifrån hans kattintresse. Hans eget katteriet ligger i Liege och har funnits i 3 år. Han har en avelshane från Kanada som han fick vänta 1 år på, Kanpur Alea Acta Est, innan dess hade han köpt en hona av samma uppfödare, Kanpur Ad Vitam Aeternam. I början på sommaren föddes första kullen mellan kanadaimporterna och från den har han behållit en fin hane. De testar som de flesta för HCM, FIV/Felv och PK Def. Han har ställt sina katter med stor framgång och beslöt sig för att åka hela vägen till Sverige och Scandinavian Winner. Vad skiljer utställningen i Sverige mot de ni varit på i övriga Europa? Bra med assistenter som bär (kommentar - är ju på SW och på fåtal utställningar) tyckte Dorian. Något som Doriano också uppskattade på andra utställningar i Europa är att man har projektoren som visade katternas nummer. I Europa har man oftast andra buruppsättningar där ägaren sitter bakom och publiken kan gå framför buren. Man har då ett plastskynke mellan publiken och katten för att skydda mot smitta samt även gör att katterna blir mindre störda. I Belgien är det fortfarande tillåtet att inneha och avla på ALC ( Asian Leopard Cat). Det finns ingen rasföreningen för bengalkatter i Belgien. Däremot finns en ny FIFE förening Felis Belgica Katrin Björksten och Åsa Burström pratade med Doriano www.wildtemptationsbengals.com Har du inte ställt ut tidigare så är du extra välkommen, burskynken finns att låna Domare: Catharina Modahl Nilsson, Carin Sahlberg och Helene Lis- Glader Anmälningstid: 1 okt 20 dec 2011 Avgift: 150 kr/katt Betalas in på Föreningen Bengalkattens pg konto 179 84 37-8 Viktigt! Märk betalningen med kattens namn, reg nr samt ägare och telefonnummer. Det är viktigt att kattens vaccination är giltig, dvs inte äldre än 12 månader, och klorna är klippta. Utställaren bär själv fram katten, men självklart hjälper vi till om det behövs genom att följa med fram. Vid ev frågor hör av Er till Katrin 070-535 65 44 eller Gisela 08-715 22 76. Priser emottages tacksamt!: katrin@happyhooligans.se
Grattis alla vackra katter Kull BIS & BIS uppfödning Fair i Uppsala 22 okt. Ägare: Gisela Grünwedl S* Grandelux The Unforgiven BIS i Uppsala 22 okt Ägare: Gisela Grünwedl CH S*Hot Stuff Zulu Champion i Uppsala 22 okt Ägare: Gisela Grünwedl Om Bengalkatten Bengalkatten är en rasring för alla bengalintresserade. Föreningens hemsida: http://www.bengalkatten.nu Medlemsbladet kommer ut 4 ggr per år. Ansvarig utgivare är Föreningens ordförande. Medlemsavgift 2011 Huvudmedlem: 200 kr Familjemedlem: 100 kr. Uppfödare som värvar medlemmar betalar 150 kr För att bli medlem: Sätt in avgiften enligt ovan på föreningen pg konto 179 84 37-8 skriv namn, adress, telefonnummer och mailadress och vad betalningen avser. Betalar du via internet komplettera informationen med ett mail till kassören bengalkatten@fairyqueens.se. Glöm ej att meddela adressändring till kassören! Annons i tidningen. Kontakta redaktören för prisuppgift! Uppfödning Vill du ha hjälp att komma igång med uppfödning eller har du lite funderingar kring avel, hör av dig till: Ordförande Gisela Grünwedl, bengalkatten@fairyqueens.se telefon 08-715 22 76. Hjärtligt välkomna alla nya medlemmar! Janczewska Ewelina, Bandhagen Holgers Jessica, Järfälla Månsson Sarah, Norrtälje Berglund Johan, Farsta Wahlén Jessica, Färentuna Sköldenklev Sanna, Uppsala Axelsson Lina, Hagfors Karlberg Eva, Lödöse Kaski Hannu, Brandbergen Linden Moa, Åkersberga Hedberg Söderström Anki, Åkersberga 14 17 Utställning Vill du ställa ut din bengal men känner dig osäker på hur du skall gå till väga, hör av dig till: Gisela Grünwedl, Tfn 08-715 22 76 bengalkatten@fairyqueens.se Vill du skriva för Bengaltassen? Sänd in text och bilder. Allt material är välkommet! Vi behöver fina bilder till tidningen med hög upplösning så maila dessa till redaktören katrin. bjorksten@yahoo.se så kanske just DIN bild kommer med i nästa nummer av tidningen Ambitionen är att medlemsbladet ska komma ut inom tre veckor efter manusstopp. Datum för manusstopp för nästa nummer är den 15/1 Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkommet material. Redaktionen förbehåller sig även rätten att refusera inkommet material om redaktionen anser att materialet strider mot Föreningen Bengalkattens syften och verksamhet. Redaktionen ansvarar inte för faktainnehållet i respektive författares material som förekommer i Bengaltassen. Ansvaret ligger på varje enskild författare. Vid tävlingar kan juryns beslut inte överklagas. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Notera att du måste vara medlem i Bengalkatten i Sverige för att kunna tävla. Vi vill förnya vårt fotogalleri på hemsidan och vill gärna få in nya bilder. Så har du en bra bild sänd in den till webmaster@bengalkatten.nu och skriv foto-galleriet som ämne. Ange kattens fullständiga stamnamn samt ägare. 18 19
Köp dina produkter direkt av Bengalkatten! Mer info finns på sidan 5